PM ANG. ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING INOM RAÄ-NR STOCKHOLM 103:1, DRAMATISKA TEATERN, KVARTERET THALIA 3, STOCKHOLMS SOCKEN OCH KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN

Transkript

1 PM ANG. ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING INOM RAÄ-NR STOCKHOLM 103:1, DRAMATISKA TEATERN, KVARTERET THALIA 3, STOCKHOLMS SOCKEN OCH KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN!( ± m Framsida. Undersökningsytan markerad på Fastighetskartan. Skala

2 Administrativa uppgifter Uppdragsgivare: Statens Fastighetsverk Länsstyrelsens dnr: Arkeologikonsults projektnr: 2013:2732 Län: Stockholms län Socken och kommun: Stockholm Fastighet: Thalia 3 Projektledare: Johan Klange Utförandetid fältarbete: , och Inledning I samband med schaktning för nedsättande av en ny fettavskiljare för Dramatiska teatern utförde Arkeologikonsult en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom fornlämningen 103:1, Stockholms socken och kommun. Arbetet utfördes av 2 arkeologer under en och en halv dag den 26 och den 27 juni 2013 samt av 1 arkeolog under en halv dag den 1 juli Förundersökningen skedde efter beslut av Länsstyrelsen i Stockholms Län (Dnr ) på uppdrag av Statens Fastighetsverk. Bakgrund Den gata som idag heter Nybrogatan tillkom Stockholms stadsbild runt 1640 då en bro byggdes från Arsenalgatan på Blasieholmen över vad som då var en vik kallad Ladugårdslandsviken till en punkt strax söder om korsningen mellan Nybrogatan och Almlöfsgatan. Bron fick namnet Nya ladugårdslandsbron och som en förlängning av denna anlades en gata löpande i NNÖ riktning från brons norra brofäste som namngavs Nya ladugårdslandsbrogatan. Gatan gick även under det kortare namnet Nya Strandlinje år 1652 Strandlinje år 1701 Strandlinje år 1870 Undersökningsområde brogatan vilket under 1700 talet blev Nybrogatan. I och med anläggandet av den nya bron anlades även en kvartersstruktur kring Nybrogatan vilken i delar bevarats. Undersökningsytan låg då inom kvarteret Sjömannen. Strandlinjen har förändrats mycket sedan mitten av 1600 talet. Genom utfyllningsarbeten längs ladugårdslandsvikens stränder försköts strandlinjen kraftigt mellan 1650 talet och 1860 talet (figur 1). ± m Figur 1. Undersökningsytan och strandlinjer för 1652, 1701 samt 1870 markerade på Fastighetskartan. Skala 1:

3 På 1701 års karta har kvarteret Sjömannen expanderat söderut och tagit den form som kvarteret behöll fram till uppförandet av Dramaten från 1901 (figur 2). Bron över ladugårdslandsviken fanns kvar fram till 1850 talet då det område som nu är Berzelii park fylldes igen och brosträckningen gick över till att bli en del av Arsenalsgatan (figur 3) revs den södra delen av kvarteret Sjömannen inför anläggandet av Dramaten och Almlöfsgatan. De byggnader som revs var tre till fyravåningshus byggda i sten varav ett inhyste det populära vattenhålet Källaren Flaggen i hörnet av Väpnargatan och Sibyllegatan. För Nybrogatans del medförde anläggandet av Dramaten en breddning utmed den nya byggnaden. Kvarteret fick då namnet Thalia. ± Undersökningsområde m Figur 2. Undersökningsytan i förhållande till 1701-års karta. Skala 1: ± Undersökningsområde m Figur 3. Undersökningsytan i förhållande till 1870-års karta. Skala 1:

4 Utförande Det schakt som behövde tas upp från Dramaten löpte 9 meter ut från fasaden, var 4,5 meter brett och 3,5 meter djupt. Schaktning utfördes först ned till en nivå där anläggningar och lager av arkeologiskt intresse påträffades. Vartefter de lager och anläggningar som påträffades grävdes ut, dokumenterades och fotograferades de. På grund av höga hus, träd och luftledningar kunde inte en nätverks RTK-GPS användas, eftersom den inte uppvisade en tillräckligt låg standardavvikelse för inmätning. Istället handritades lager och anläggningar i plan. Schaktningen utfördes med grävmaskin med både plan- och kabelskopa och fotograferingen gjordes med digitalkamera. Resultat Redan vid schaktningens början var det känt att de närmsta 5,5 metrarna från Dramaten var bortschaktade ned till en punkt under 3,5 meter då detta område upptas av ett stort ledningsschakt samt av frischaktet för Dramaten. Detta gjorde att den yta som var av arkeologiskt intresse var 4,3 x 3,5 meter stor (figur 4 och 5). Schaktningen ned till 1,4 meters djup gjordes genom modernt tillkomna utfyllnadslager samt en högt liggande gatuläggning bestående av kvaderhuggna stenar. På 1,4 meters djup påträffades en kullerstensbelagd gata (kontext 5) med tillhörande NNÖ/SSV löpande rännsten i dess östra del. Rännstenens orientering gör att den med största sannolikhet är en föregångare till dagens Nybrogata (figur 6). Vidare var rännstenen och delar av gatan täckt av ett utfyllnadslager bestående av B N Nybrogatan Kullerstensväg med rännsten, 5 Konstruktion 1 Syllsten Gasrör Störningar 1 meter Dramatiska teatern 5 meter Äldre stenlagd gata, 7 Frischakt till byggnad, 2 A Rustbäddskonstruktion med trästockar, 12 Figur 4. Planritning för schaktet. Skala 1:50. 4

5 A B Gatsten Bärlager Sättsand Nedgrävning, 3 Utfyllnadslager Utfyllnadslager, 4 Utfyllnadslager, 6 Kullerstensgata, 5 Stenlagd gata, 7 Utfyllnadslager 8 Lager i rustbädd, 9 Lager i rustbädd, 10 (innehöll 1700-tals porslin) Stock, 12 Lerlager, 11 Lager i rustbädd, 13 1 meter Lager i rustbädd, 13 Figur 5. Profilritning för schaktet. Skala 1:50. sand och tegelkross (kontext 4). Vad detta lager har haft för exakt funktion kunde inte avgöras men det har troligen varit en del av en utfyllnad som gjorts när kullerstensgatan ersätts med en ny gatuläggning. Både kullerstensgatan och utfyllnadslagret skärs vidare av ett frischakt (kontext 2) för en byggnad samt en obestämd nedgrävning (kontext 3) som skulle kunna vara ett ledningsschakt till den ovan nämnda byggnaden. Ytterligare spår av byggnaden, för vilken frischakt 2 har grävts, påträffades i form av delar av dess raserade husgrund (kontext 1). Byggnaden som husgrund 1 och frischakt 2 tillhört löpte i NNÖ/ SSV riktning längs den tomtgräns som kvarteret Sjömannen hade. På foton från 1901 kan man se att det rört sig om en 3 våningsbyggnad med vind. Gällande byggnadens datering är denna svår att avgöra annat än att den är yngre än utfyllnadslagret 4 och kullerstensgatan 5. De fynd som påträffades i frischaktet under schaktningen är även de problematiska att använda för datering då schaktet skär genom samtliga lager som påträffades under grävningen. En svag hänvisning till frischaktets ålder är det stenmaterial som använts som fyllnadsmaterial i schaktet under husgrunden vilket bestod av stora sprängstenar med borrhål vilket indikerar en datering mellan 1700 talet och slutet av 1800 talet. Under kullerstensgatan 5 påträffades ett utfyllnadslager bestående av sand (kontext 6) som tjänat som sättsandslager för gatan. I lagret påträffades fynd av 1700 talskaraktär såsom skärvor av rödgods, fajans och kritpipor. Under lagret påträffades ytterligare en stenläggning (kontext 7) som troligen utgjort en äldre gata (figur 7). Gatan var inte skadad av nedgrävning 3 vars botten låg ovanpå stenläggningen men de delar av gatan som legat öster om och i Figur 6. Kullerstensgata (5) på bilden syns även nedgrävning 3, utfyllnadslager 4 och stenen i frischakt 2. Foto från SSV. Figur 7. Stenlagd gata (7). Foto från SSV. 5

6 anslutning till Kvarteret Sjömannens tomtgräns har troligen plockats bort vid övergivandet av gatan. Under stenläggningen påträffades ett tämligen fyndtomt utfyllnadslager bestående av sand (kontext 8). Under utfyllnadslager 8 påträffades en rustbädd uppbyggd av åtminstone 6 olika lager och konstruktioner. Rustbäddens översta lager låg på ett djup av 2 meter och fortsatte ned förbi den undre begränsningen av schaktet. Överst påträffades ett konstruktionslager (kontext 9) av lerig sand. Under detta följde ett konstruktionslager (kontext 10) bestående av upp till 0,8 meter stora stenar samt sand tegelkross samt trä i form av plankor och störspetsar. Mycket få fynd påträffades i lagret men bland dessa påträffades en mycket liten skärva porslin vilket borde tyda på att lagret skall dateras till 1700 tal. Under lager 10 framkom ytterligare ett konstruktionslager (kontext 11) i form av ett lager blågrå lera vilket täckte en träkonstruktion (kontext 12) bestående av två knuttimrade stockar (figur 8) som nedsatts ovanpå ett utfyllnadslager (kontext 13) av lerig sand i vilket små mängder rödgods påträffades (figur 9a). Under utfyllnadslager 13 påträffades ett konstruktionslager (kontext 14) bestående av ris, kvistar och kluvor. Botten på lager 14 påträffades inte då det avsedda schaktningsdjupet uppnåddes efter det att 0,20 meter av lagret tagits bort men det är troligt att det utgör bottenlagret i rustbädden. Av lagerföljden och fynden från de olika lagren är det troligt att den äldsta aktiviteten som påträffats inom undersökningsytan är rustbädden som troligen är från den första hälften av 1700 talet. På 1701 års karta ligger undersökningsytan i anslutning till kvarteret Sjömannens södra tomtgräns ned mot ladugårdslandsvikens hamnområde och troligen har Figur 8. Träkonstruktion i rustbädden (12). Foto från SV. rustbädden anlagts när kvarteret bebyggts. Även den första stenlagda gatan (kontext 7) har troligen anlagts i samband med detta. Ifall detta antagande stämmer borde den andra gatan (kontext 5) anläggas under slutet av 1700 talet då stenlagda gator av denna typ inte borde ha en livslängd på mycket mer än 50 år och att den är äldre än husgrund 1 som borde vara från 1800 talet. Den andra gatan ersätts vid något tillfälle före det att husgrund 1 anläggs och det är troligt att det funnits ytterligare en stenläggning ovanför denna gata vilket utfyllnadslager 4 tyder på. Denna stenläggning har dock troligen försvunnit vid anläggandet av husgrund 1 som skär genom utfyllnadslager 4 vilket troligen har skett under 1800-talets andra hälft. Till sist kan man på fotografier från 1901 före rivningarna av kvarteret se att gatunivån matchar dagens gatunivå och att åtminstone delar av Nybroplan är stenlagd med kvaderhuggna stenar vilket gör att den stenlagda gatubeläggning som påträffades i de övre delarna av schaktet troligen härrör från denna tid. Figur 9a. Urval av fynd från kontext 13. Skala 1:2. 6

7 2 6 3 Figur 9b. Urval av fynd från kontexterna 2, 3 och 6. Skala 1:1 7

8 Bilaga 1. Kontexttabell Kxt-nr Typ Storlek (m) Höjd/djup/ tjocklek (m) Beskrivning 1 Grund - syll 1,2 x 0,6 0,5 Husgrund bestående av 0,3-0,5 m stora stenar. Orienterad i NNÖ/SSV riktning. Skärs av vattenledningsschakt i öster. 2 Frischakt för hus 4 x 1 2,5 Frischakt fyllt med 0,3-0,7 m stora sprängstenar och grå sand. Orienterad i NNÖ/SSV riktning. Skärs av vattenledningsschakt i öster. 3 Nedgrävning 2,5 x 1 1,1 Nedgrävning utan fastslagen funktion. Nedgrävningen löper i Ö/V riktning längs schaktets södra sida med början i frischakt 2. Möjligen utgör nedgrävningen ett äldre ledningsschakt där ledningen tagits bort i samband med byggandet av dramaten. 4 Utfyllnadslager 3 x 0,4 0,3 Utfyllnadslager ovanpå rännstenen i den kullerstensbelagda gatan 5. Fyllningen består av tegelkross samt rödgrått sandigt grus. Skärs i öster av frischakt 2 och i söder av nedgrävning 3. 5 Kullerstensbeläggning - gata 3 x 2 0,2 Kullerstensbeläggning bestående av 0,1-0,2 m stora stenar. En NNÖ/SSV rännsten bestående av 0,2-0,3 stora flata stenar framkom längs stenläggningens östra sida. Skärs i öster av frischakt 2 och i söder av nedgrävning 3. 6 Utfyllnadslager 3,5 x 2 0,3 Utfyllnadslager och sättsand mellan kullerstensgata 5 och stenlagd gata 7 bestående av grå grusig sand. I lagret påträffades mindre mängder rödgods, fajans, kritpipor och fönsterglas. Skärs i öster av frischakt 2 och i söder av nedgrävning 3. 7 Stenläggning - gata 3,5 x 1 0,2 Stenläggning bestående av 0,2-0,3 m stora flata stenar. Skärs i öster av frischakt 2. 8 Utfyllnadslager 4 x 2 0,4 Utfyllnadslager och sättsand under stenlagd gata 7 bestående av mörkgrå grusig sand. Skärs i öster av frischakt 2. 9 Konstruktionslager - rustbädd 4 x 2 0,3 Konstruktionslager i rustbädd bestående av gråbeige lerig sand. Skärs i öster av frischakt Konstruktionslager - rustbädd 4 x 2 0,7 Konstruktionslager i rustbädd bestående av upp till 0,8 m stora stenar, grå sand, tegelkross, murbruk samt trä i form av både plankor och störar. I lagret påträffades enstaka skärvor rödgods samt en skärva porslin. Skärs i öster av frischakt Konstruktionslager - rustbädd 3 x 2 0,1 Konstruktionslager i rustbädd bestående av ett lerlock bestående av blålera. Skärs i öster av frischakt Träkonstruktion - rustbädd 2 x 2 0,25 Träkonstruktion i rustbädd bestående av två korsade knuttimrade 0,25 m breda stockar där den ena löpte i Ö/V riktning och den andra i N/S riktning. Skärs i öster av frischakt Utfyllnadslager - rustbädd 2 x 2 0,3 Utfyllnadslager i rustbädd bestående av grå lerig sand. I lagret påträffades enstaka skärvor rödgods. Skärs i öster av frischakt Konstruktionslager - rustbädd 2 x 2 0,2 Konstruktionslager i rustbädd bestående av ris och kluvor. Schaktningen gick inte igenom lagret. Skärs i öster av frischakt 2. 8