Ta efter, tänk och arbeta som framgångsrika skolor. Tre ämnen och årskurs 9 ska öka eller ständigt förbättras Om skolans styrning - vilka mål styr Sveriges lokala skolpolitiker och skolhuvudmän mot? En rapport från Successful Schools Sverige efter en text- och innehållsanalys av Sveriges 290 kommuners måldokument för skolan. För mer information kontakta Mats Rosenkvist, via mats@successfulschools.se eller på telefon 0709-57 47 80 Successful Schools ta efter, tänk och arbeta som framgångsrika skolor. Vår verksamhet bygger på forskningen kring framgångsrika skolor. Vi erbjuder en modell och utbildning för systematiskt förbättringsarbete och resultatstyrning samt en app, webb och video för lektionsobservationer och kollegialt lärande. Fokus på bättre och bättre undervisning samt resultat. Vi hjälper skolor och kommuner med att göra detta till en del av vardagen på riktigt! www.successfulschools.se Telefon 010-516 40 90
2 Vad analysen visar Innehållsanalysen av skolhuvudmännens måldokument visar: Fokus på tre ämnen och år 9. 14 procent av skolhuvudmännen har mål och nyckeltal för årskurs 3 och 9 i alla ämnen. 30 procent av skolhuvudmännen använder nyckeltal för alla ämnen i åk 6. Lägger man till de skolhuvudmän som enbart följer tre ämnen genom de nationella proven så är det ändå totalt 50 procent som enbart har nyckeltal och mål för årskurs 9 och ingenting för övriga årskurser. Med andra ord har hälften av alla kommunala skolhuvudmän fokus på: - enbart tre ämnen medan gymnasiebehörigheten bygger på många ämnen - årskurs 9 när hela handlingsutrymmet är borta. Fokus på årskurs inte på årskull och förbättringar. En (1) skolhuvudman visar att de följer och har koll på varje årskulls utveckling från åk 1 till 9. Istället jämför kommuner årskurser, det vill säga man jämför årskullar med olika elever: exempelvis eleverna i årskurs 6 förra läsåret med de som går i årskurs 6 nu. Ingen skolhuvudman visar att de har fokus på förbättringarna i form av vad det senaste läsåret har inneburit i resultatförbättringar för respektive årskull i hela kommunen eller på respektive skola, det vill säga indirekt respektive elev. Otydliga mål.18 procent av skolhuvudmännen har tydligt formulerade och tidssatta mål. Exempel på denna typ av målformuleringar: Gymnasiebehörighet 2017: 85 procent... gymnasiebehörighet 2019: 90 procent. 78 procent av skolhuvudmännen har vad som kan uppfattas som otydliga målformuleringar kring elevernas kunskapsutveckling som riskerar att inte vara motiverande, kännas vara relevanta och till intet förpliktigande när kunskapsresultaten är låga och/eller har gått neråt de senaste åren. Exempel på denna typ av målformuleringar: ska ständigt öka, högre än basåret 2013, högre än rikssnittet, förbättrat lärande, ska vara bland de 20 bästa skolkommunerna i Sverige 2017, utbildning i världsklass, från bra till bäst, utvecklas i positiv riktning, öka, alla eller 100 procent. Få skolhuvudmän sätter delmål utifrån var man befinner sig på vägen mot målet eller visionen, det vill säga 100 procent som är Sveriges alla grundskolors uppdrag. Att arbeta med delmål blir enklare om man följer varje årskull hela vägen. Varierande struktur otydliga ambitioner. Det finns skolhuvudmän som har lite struktur för skolans styrning. Det finns skolhuvudmän med mycket struktur för skolans styrning och analys av resultaten men med otydliga mål samt vad som kan uppfattas vara låga ambitioner.
3. Många mål. Många skolhuvudmän har många mål eller resultatindikatorer. Det finns kommuner som har både 50, 60 och 70 olika mål för grundskolan för områden som bland annat miljö, trygghet, trivsel, inflytande, lokaler och ekonomi. I många kommuner är målen för skolans kunskapsuppdrag bara en liten del av verksamhetsplanen. I många kommuner styr strukturen för kommunstyrelsens övergripande mål för kommunen vilka mål som barn- och utbildningsnämnden har formulerat och använder. Det kan leda till att fokus på skolans kunskapsuppdrag blir mindre. Pojkar och flickor men inte nyanlända elever. I de dokument vi har analyserat förekommer det att man särredovisar och specifikt analyserar pojkars och flickors resultat. Det är givetvis också vanligt att man i dessa dokument reflekterar över att många nyanlända elever påverkar resultaten. Däremot är det bara enstaka kommuner som i sina övergripande måldokument har börjat särredovisa dessa elevers resultat för att få nödvändiga nyanser kring både nyanlända och övriga elevers resultat och utveckling. Systematiskt förbättringsarbete Resultatstyrning Kunskapskrav. 138 skolhuvudmän nämner, skriver om och använder begreppet systematiskt kvalitetsarbete i sina planer medan enbart 9 skolhuvudmän nämner begreppet resultatstyrning över huvud taget. De två begreppen är inte samma sak per definition. 112 skolhuvudmän nämner eller använder I sina planer begreppet kunskapskrav som är basen för alla elevresultat i den svenska skolan.
4 Fyra goda exempel Kumla. Struktur med tydligt fokus på kunskapsuppdraget samt mål- och resultatstyrning från årskurs 1 till 9 och alla ämnen. Kumla är en av de sju skolhuvudmän som både har tydliga mål och följer alla ämnen från årskurs 1 till 9. De jämför även olika skolors resultat. Utvecklingsområden: Mål steg för steg samt uppföljning av årskullar istället för enbart årskurser. Varberg. Struktur med tydligt fokus på kunskapsuppdraget samt mål- och resultatstyrning. Ingen måldjungel utan utifrån analys fokus på ett fåtal överblickbara målområden. Lättläst och presenterat på ett sätt så att alla kan ta del av det. Utvecklingsområden: Tydligare målformuleringar. Fokus på alla ämnen redan från de tidiga skolåren 1 till 5 samt uppföljning av årskullar istället för enbart årskurser. Landskrona. Struktur med tydligt fokus på kunskapsuppdraget samt mål- och resultatstyrning från årskurs 6 till 9. Utvecklingsområden: Nyckeltal även för fokus på alla ämnen redan från de tidiga skolåren 1 till 5 samt uppföljning av årskullar istället för enbart årskurser. Mjölby. Struktur med tydligt fokus på kunskapsuppdraget samt mål- och resultatstyrning från årskurs 1 till 9. Följer årskullar. Utvecklingsområden: Nyckeltal även för fokus på alla ämnen i årskurs 3 till 6 istället för enbart tre ämnen genom de nationella proven. OBS. Dessa exempel är nämnda som goda exempel utifrån deras struktur för skolans mål- och resultatstyrning, dvs. utifrån den text- och innehållsanalays som vi har gjort. Läs om det nedan under Så har vi gjort. Vi har således inte analyserat vad de skriver, deras analyser, deras slutsatser, deras planer etc.
5 Varför denna undersökning och rapport? Detta är en summering av en undersökning i form av en text- och innehållsanalys av samtliga skolhuvudmäns måldokument med fokus på grundskolan. Dokument som brukar ha namn som Verksamhetsplan för barn- och utbildningsnämnden eller motsvarande. Syftet med denna undersökning är att: - få inblick i vilken struktur skolhuvudmännen har för mål- och resultatstyrning samt systematiskt kvalitetsarbete. - få inblick i vad de har för mål och hur målen är formulerade för kunskapsuppdraget. - få input till hur skolans styrning kan förbättras. - få perspektiv på om detta kan ha påverkat resultaten i den svenska skolan. - ge möjlighet att dela insikter och arbetssätt mellan kommuner.
6 Bakgrund Sveriges skolhuvudmäns utmaningar är stora på grund av bland annat lärarbrist och ansvaret för många nyanlända elever. Trots det är skolans uppdrag att hjälpa alla elever att nå kunskapskraven och att utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen från år 1 till 9 i grundskolan. Flera utredningar och rapporter från olika organisationer och myndigheter 1) har de senaste åren pekat på att skolans styrning är ett stort utvecklingsområde. Den så kallade styrkedjan från politisk nivå till klassrummet, lärarna samt eleverna och tillbaka brister. Det har också konstaterats att mål- och resultatstyrningen inte har slagit igenom i skolan trots att den infördes redan 1994. Senast i april 2017 konstaterade den av regeringen tillsatta Skolkommissionen i sammanfattningen av slutbetänkandet: - Brister i resultatinformation som försvårar kvalitetsarbetet. - viktigt för den lokala uppföljningen att det finns instrument som ger möjlighet att t.ex. bedöma effekter av undervisning och stödinsatser att det finns tillgång till uppgifter om en skolas bidrag till elevernas kunskapsutveckling genom s.k. valueadded-mått. Forskningen kring framgångsrik skolverksamhet 2) och best practice visar att några av karaktärsdragen är: höga förväntningar, struktur, tydliga mål, rutiner och fokus på kedjan: resultat analys förbättringar resultat analys Detta har varit grunden för både genomförandet och utformningen av den text- och innehållsanalys som vi har genomfört. Skolkommunernas resultattrend de senaste sex läsåren (2011-2016) i Skolverkets databas SIRIS visar 3) att: - 75 kommuner nådde 90 procents gymnasiebehörighet eller högre läsåret 2015/2016. - 101 kommuner har legat under 90 procents gymnasiebehörighet alla de sex senaste läsåren. - Ytterligare 101 kommuner nådde inte 90 procents gymnasiebehörighet läsåret 2015/2016. Samtidigt finns det 13 kommuner som steg för steg har förbättrat sina resultat och visar tecken på att de etablerat sig över 90 procents gymnasiebehörighet 3). Vissa av dessa kommuner har arbetet enligt karaktärsdragen för framgångsrika skolor. 1) Bland annat rapporter från Skolinspektionen, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, OECD och nu senast i Skolkommissionens slutbetänkande. 2) Bland annat: Leithwood & Riehl (2000) What we know about successful school leadership, PA: Laboratory for student success, Temple University Höög & Johansson (2015) Framgångsrika skolor mer om struktur, kultur, ledarskap. Studentlitteratur 3) Successfuls Schools Sveriges sammanställning av Skolverkets/SIRIS data november 2017.
7 Detta har vi kommit fram till utifrån vad analysen visar I styrdokumenten för skolan är likvärdighet en central del av uppdraget. Likvärdig innebär inte att alla måste göra lika. När det gäller skolans styrning så är dock att göra lika avgörande för att kunna följa och analysera resultaten på alla nivåer. Därför behöver skolhuvudmännen hjälp, inte i form av mer resurser, utan med en tydligare nationell styrning såväl som att de själva måste tolka, följa och genomföra uppdraget mer i detalj. Det behövs nationella nyckeltal för fokus på förbättringar för varje årskull. Precis som Skolkommissionen konstaterar så behövs det nationella så kallade value-added-mått. Det behövs för att skolhuvudmän och skolor ska sätta fokus på ständiga förbättringar och vad skolan samt lärarna åstadkommer i alla ämnen per årskull för indirekt ökat fokus på varje elev. Detta brukar kallas för progression och är en central del i vissa andra länders resultatuppföljning. Det behövs nationella nyckeltal även för årskurs 1 till 5 där det inte sätts betyg. Många skolhuvudmän har ensidigt fokus på årskurs 9. Anmärkningsvärt är att enbart 30 procent av de kommunala skolhuvudmännen använder sig av de nationella nyckeltal som redan finns från årskurs 6. Därför behövs det nyckeltal hela vägen från årskurs 1 till åk 9 för fokus på rätt och tidiga insatser. Det räcker inte med att ha fokus på de senare skolåren årskurs 6 till 9 då handlingsutrymmet blir mindre och mindre. Nationella nyckeltal för årskurs 1 till 5 behöver inte vara betyg och det behöver inte genomföras några nya omfattande skolreformer. Grunden för att använda sådana nyckeltal finns redan i det arbete som alla lärare gör sedan många år tillbaka när de löpande bedömer elevernas utveckling i förhållande till kunskapskraven: - har inte godtagbara kunskaper - har godtagbara kunskaper - har mer än godtagbara kunskaper. Läs mer om hur detta fungerar längre ner i denna rapport. Fokus på alla ämnen. Sveriges skolhuvudmän behöver sätta fokus på alla ämnen och inte enbart på nationella proven och basämnena Svenska/Svenska som andraspråk, Matematik och Engelska. Huvuduppdraget att till årskurs 9 ge varje elev gymnasiebehörighet bygger inte enbart på de viktiga basämnena utan på ytterligare fem eller ytterligare nio ämnen beroende på gymnasieprogrammets inriktning. Särredovisa nyanlända respektive övriga elever. Sveriges skolhuvudmän behöver särredovisa nyanlända elevers resultat. Med Skolverkets definition för vad nyanlända elever är kan alla skolhuvudmän och skolor göra detta. Då får alla en bättre möjlighet att bedöma vad olika typer av undervisning och stödinsatser leder till för både de nyanlända eleverna och övriga elever.
8 Så här tänker vi Som grund för och urvalet av vad vi har analyserat har vi utgått ifrån skolans uppdrag i styrdokumenten för grundskolan och tänkt så här. God undervisning som motiverar och stimulerar eleverna. Skolans styrning systematiskt förbättringsarbete samt mål- och resultatstyrning är abstrakt men i grunden handlar det om att ha en struktur för att utveckla verksamheten och undervisningen så att den blir bättre och bättre. Juridiskt ansvar för detta har skolhuvudmän och rektorer. 18 terminer. Skolhuvudmän, rektorer och lärare har tillsammans 18 terminer på sig att steg för steg ge eleverna möjligheter att nå kunskapskraven i respektive ämne och att utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Vi är överens med alla andra i Skol-Sverige om att rätt insatser i de tidiga skolåren och hela vägen till år 9 är viktigt. Kunskapskraven är basen för alla resultat. Läroplanens innehåller olika viktiga delar för planering men det är kunskapskraven som är underlagen för lärarnas bedömningar av elevernas kunskaper och därmed basen för alla resultat i skolan. Fokus på alla ämnen. Vårterminen i årskurs 9 är grunden för gymnasiebehörighet och lärarnas bedömningar av varje elevs kunskaper och förmågor i relation till kunskapskraven i många olika ämnen. Då räcker det inte med att enbart ha fokus och koll på de tre basämnena Svenska/Svenska som andraspråk, Engelska och Matematik genom skolåren 1 till 9. Elever och årskullar inte årskurser. Resultatstyrning innebär att ha koll på hur elevernas och årskullarnas kunskaper utvecklas över tid så att eleverna enligt skolans uppdrag når kunskapskraven senast under vårterminen i årskurs 9. Då behöver man följa hur elevernas och årskullarnas kunskapsresultat förbättras över tid från termin till termin och läsår till läsår samt i vilka ämnen och specifikt vilka kunskapskrav och förmågor som det behöver arbetas mer med. Gymnasiebehörighet och meritvärde. Att hjälpa varje elev till gymnasiebehörighet och möjlighet till fortsatta studier är ett sätt att bäst beskriva den ena delen av skolans huvuduppdrag kunskapsuppdraget. Meritvärdet är ett viktigt mål för att fokus ska vara på att eleverna ska utvecklas så långt de kan och inte enbart på att de ska nå den lägsta godkänd nivån. Det är dock ett bedrägligt och otydligt mål om det är det enda målet man har eftersom det kan höjas eller sänkas av mindre grupper med elever som har mycket höga eller låga resultat samtidigt som många elever inte når gymnasiebehörighet.
9 Så här har vi gjort Vi har via epost kontaktat alla kommuner och bett dem att för grundskolan skicka Det senaste och nu aktuella dokumentet Verksamhetsplan för barn- och utbildningsnämnden eller motsvarande dokument för er kommuns skolverksamhet. För kommuner som tycks har skickat helt fel dokument eller om dokumenten verkat ofullständiga har vi skickat påminnelser tills vi har fått nya dokument eller fått klarhet kring vilka dokument som finns och gäller med mål för skolans verksamhet i kommunen. Läs mer om kommunernas dokument för skolans styrning på nästa sida. Se också längst bak i denna rapport hur dessa epost meddelande har varit formulerade. Därefter har vi genom att gå igenom dokumenten och även med hjälp av sökfunktionerna i Word- och PDF-dokument för grundskolan noterat och summerat: 1. Vad de har för mål (OBS: mål sätts ofta för det man kallar mål, indikatorer eller nyckeltal? 2. Vilka av grundskolans årskurser som deras mål och nyckeltal/indikatorer omfattar? 3. Hur deras mål är formulerade? 4. Hur många mål, nyckeltal eller indikatorer de har för grundskolan exkl. de ekonomiska målen? 5. Om det syns att de följer årskullar systematiskt eller om de jämför olika årskullar, dvs. årskurs 6 förra läsåret med årskurs 6 detta läsåret. 6. Om centrala ord för skolans resultatstyrning förekommer i texten: kunskapskrav, systematiskt förbättringsarbete och resultatstyrning. Dessutom har vi jämfört det vi sammanställt kring skolkommunernas resultattrend de senaste sex läsåren (2011-2016) i Skolverkets databas SIRIS. Successful Schools har gjort en sammanställning av resultaten i SIRIS som visar att: - 75 kommuner nådde 90 procents gymnasiebehörighet eller högre läsåret 2015/2016. - 101 kommuner nådde inte 90 procents gymnasiebehörighet någon gång under de sex senaste läsåren. - Ytterligare 101 kommuner nådde inte 90 procents gymnasiebehörighet läsåret 2015/2016. - 13 kommuner har steg för steg förbättrat sina resultat och visar tecken på att de etablerat sig över 90 procents gymnasiebehörighet. Vi har varit två personer som har genomfört textanalyserna och vi har löpande diskuterat vårt arbetssätt för att göra lika. Arbetet har pågått från november 2016 till juni 2017. Bortfall 21 skolhuvudmän av totalt 290 8 kommuner har meddelat att de inte har någon övergripande verksamhetsplan eller något övergripande måldokument för motsvarande barn och utbildningsnämnden. 5 kommuner har inte svarat över huvud taget på våra önskemål om att få ut allmänna handlingar 8 kommuner har trots påminnelser skickat fel dokument eller dokument som inte innehåller deras mål.
10 Angående kommunernas dokument för skolans styrning och denna analys I princip har alla skolhuvudmän en helt egen struktur för Verksamhetsplanen för barnoch utbildningsnämnden eller motsvarande dokument. Det finns likheter men skillnaderna mellan kommunerna är större från några enstaka sidor med text i tabeller till 70-sidiga dokument med en genomgående struktur för resultat, mål och planerade förbättringar samt fokus på detaljer i många olika dimensioner av skolans verksamhet. Det finns verksamhetsplaner med många sidor och mycket struktur men med otydliga ambitioner. Det finns planer med få sidor och lite struktur men med tydliga ambitioner. Flera dokument av olika slag på olika nivåer Verksamhetsplanen för barn- och utbildningsnämnden är ofta inte det enda dokumentet för skolans styrning i en kommun. Många kommuner har skickat flera olika dokument från sin styrkedja. Många kommuner har även andra dokument och struktur för kommunens och skolornas kvalitetsarbete och resultatstyrning som kan ha fler och andra detaljmål samt nyckeltal. Dessa utgår dock ofta ifrån de som finns i verksamhetsplanen på huvudmannanivå. Många kommuner har lite struktur eller andra typer av dokument eller inga specifika dokument med planer och/eller målen formulerade för skolans verksamhet. I de senare fallen kan målen finnas i kommunstyrelsens verksamhetsplan, i nämndens eller förvaltningens budget eller verkaamhetsplan. I vissa fall uppger kommuner att de inte har några övergripande dokument med planer för skolans verksamhet. Det har vi betraktat som bortfall i analysen. Vi har inte analyserat kommunernas hela struktur och alla dokument för skolans styrning och systematiska kvalitetsarbete. Vi har fokuserat på det dokument där huvudmannens planer eller mål finns formulerade. Det bör vara relevant för denna analys eftersom många skolhuvudmän, men inte alla, trots allt i dessa dokument faktiskt detaljerat tydliggör sina mål och anger hur strukturen ska vara samt vad för data som respektive skola därmed minst behöver samla och styra mot. Dessutom är ju skolhuvudmannen överst i kedjan med juridiskt ansvar för skolans kvalitet och resultat.
11 Verksamhetsplanens betydelse Detta är ett exempel på hur organisationen och styrningen är tänkt att fungera vilken roll verksamhetsplanen ska ha. Så här skriver en kommun i inledningen: Källa: Östra Göinge kommuns Verksamhetsplan 2016 I samtal med lokala skolpolitiker, förvaltningschefer och rektorer har vi fått kommentarer som visar att den här tanken kring verksamhetsplanen fungerar i vissa kommuner. I andra kommuner har förvaltningschefer och rektorer sagt att Verksamhetsplanen har ingen inverkan på den dagliga verksamheten. Kommunstyrelsens mål påverkar ofta nämndens mål En vanlig struktur är att barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan följer den målstruktur som kommunen har övergripande för all sin verksamhet det som då ska genomsyra alla nämnders och förvaltningars planering. För vissa skolhuvudmän har detta lett till att man har skapat flera diffusa mål i förhållande till skolans huvuduppdrag. I vissa fall blir målen för skolans huvuduppdrag få eller kommer de till och med inte med i verksamhetsplanen.
12 Resultatstyrning Bristande struktur och resultatstyrning utan fokus på årskullar Som beskrivits ovan så saknar majoriteten av skolhuvudmännen struktur för mål- och resultatstyrning hela vägen från de tidiga årskurserna till årskurs 9. Uppställningen nedan från Degerfors kommun med varje ämne och varje årskurs hör således till undantagen. Det är dock inte en uppställning där vi kan se respektive årskulls utveckling över tid med möjlighet till analys kring vad det är just de eleverna behöver mer stöd kring. Genom att sammanställa dessa data har dock Degerfors kommun möjlighet att även följa respektive årskull hela vägen på detta sätt genom att alla kolumnerna i den här uppställningen istället avser en och samma årskulls utveckling läsår för läsår. Källa: Degerfors kommun
13 Nyckeltal för hela styrkedjan med fokus på årskull och förbättringar För årskurs 6 till 9 sätter lärarna betyg utifrån bedömning av elevernas kunskaper och förmågor i relation till kunskapskraven. Det ger underlag för nyckeltal som gymnasiebehörighet, meritvärde och betygspoäng per ämne. Nationella nyckeltal för årskurs 1 till 5 behöver inte vara betyg och det behöver inte genomföras några nya omfattande skolreformer. Grunden för att använda sådana nyckeltal finns redan i det arbete som alla lärare gör sedan många år tillbaka när de löpande bedömer elevernas utveckling i förhållande till kunskapskraven: - har inte godtagbara kunskaper - har godtagbara kunskaper (gröna ämnen läs nedan) - har mer än godtagbara kunskaper (blå ämnen läs nedan) Andelen gröna och blå ämnen per elev på årskulls- och kommunnivå De nationella resultatmåtten för årskurs 1 till 5 kan vara andelen gröna ämnen per elev och termin ; med andra ord andelen ämnen som varje elev har nått godtagbara kunskaper i. Med detta nyckeltal får både elever, föräldrar, skolan och huvudmannen ett helt annat fokus på alla ämnen under de tidiga skolåren. Man kan följa förbättringar per årskull, årskurs och ämne både i procent och i absoluta tal. Andelen blå ämnen per elev och termin är de ämnen där eleverna når mer än godtagbara kunskaper. Med detta nyckeltal kan man även fokusera på att de elever som utvecklas vidare förbi godtagbara kunskaper får det stöd och den stimulans som de har rätt till genom skolåren. Alla elever är viktiga för Sveriges framtid. Givetvis även de som har lätt för att klara kunskapskraven i skolan. En uppställning för årskurs 1 till 5 kan se ut så här på både skol- och kommunnivå. Fokus på förbättringar jämfört med de resultat som respektive årskull nådde föregående läsår.
14 Samma uppställning för årskurs 6 till 9 kan se ut så här på både skol- och kommunnivå även här fokus på respektive årskull och förbättringar för meritvärde och gymnasiebehörighet. Med detta som grund kan man sedan på skolnivå för respektive årskull analysera: - klasser och elever hur ska vi fördela resurserna? - ämnen och kunskapskrav hur ska vi använda resurserna? Med andra ord, för vilka ämnen och kunskapskrav behöver vi och respektive lärare specifikt utveckla undervisningen kring? Med detta som grund kan man sedan på kommunnivå för respektive årskull analysera: - skolor, årskullar och ämnen med andra ord hur ska vi fördela resurserna men också hur ska vi använda resurserna, exempelvis vilken kompetensuteckling behöver genomföras? Detta blir grunden för en styrkedja med nyckeltal som hänger ihop hela vägen från årskurs 1 till 9 baserat på det som är grunden för alla bedömningar och resultat: kunskapskraven.
15 Ett annat sätt att illustrera och sammanställa resultaten för att följa gröna samt blå ämnen och fokusera på förbättringar är den här uppställningen för en skola eller en hel kommun. Den visar varje årskulls resa genom läsåren till slutleveransen vårterminen i årskurs 9.
16 Reflektioner och kommentarer till skolhuvudmännens arbete med måloch resultatstyrning samt systematiskt kvalitetsarbete Om vad denna analys egentligen handlar om Skolhuvudmännens arbete med mål- och resultatstyrning är en del av hela den process som enligt styrdokumenten gäller för en skolverksamhet i Sverige och omfattar hela kedjan från lärarnas planering, undervisning och bedömning till analys samt förbättringar på både huvudmanna-, skol-, klassrums- och elevnivå. Både huvudmannen och rektor har juridiskt ansvar för denna process och lärarna är myndighetspersoner som ska utföra detta uppdrag. Det är denna styrkedja som ovan nämnda rapporter från olika organisationer redan tidigare har påpekat brister i. Det är denna styrkedja som är den stora utmaningen att få till att hända i verkligheten, det vill säga i vardagen på respektive skola. Om likvärdighet och att göra lika En central del i styrdokumenten för svensk skola handlar om likvärdig från en skola till en annan. Likvärdig innebär inte att alla måste göra lika. Detta gör att man i många kommuner och på många skolor är så fokuserade på likvärdig att ambitioner och ideér om att göra lika har blivit något fult som man ser ner på. Detta fokus på likvärdig istället för lika tar sig bland annat uttryck i den flora av olika strukturer och val av mål och nyckeltal som finns i skolhuvudmännens måldokument (som vi har analyserat) samt de tillhörande strukturerna för systematiskt kvalitetsarbete. I princip alla skolhuvudmän har sin helt egna struktur för detta. De område där det är mest lika-tänk är de olika så kallade brukarenkäter som genomförs för att fånga sådant som nöjdhet, trivsel, trygghet och delaktighet bland elever, föräldrar och personal. I andra delar av samhället och enligt vetenskaplig metod kring att analysera data finns det vissa saker som måste vara lika. I andra branscher och även i vissa andra länders skolsystem används begreppet compliance. På svenska kallas det för regelefterlevnad. Skolans arbete med mål- och resultatstyrning samt systematiskt kvalitetsarbete behöver vara mer lika bland annat för att höja kvaliteten på de data som samlas in och nivån på arbetet. Om dåligt utnyttjande av skol-it-system I princip alla kommuner har sedan millenieskiftet investerat i webbaserade så kallade lärplattformar eller verksamhetssystem för arbetet med planering, undervisning, bedömning och underlag för analys. I andra delar av samhället och affärsvärlden finns motsvarande verksamhetssystem för mål- och resultatstyrning där en grundidé är att när de som arbetar i verksamheten har gjort sitt jobb inne i systemet så finns olika typer av översikter med nyckeltal och underlag för analys automatiskt tillgängliga i systemet. Skolor och kommuner har generellt genom åren haft lite fokus på skolans resultatstyrning i samband med upphandlingar av dessa system vilket innebär att: leverantörerna generellt inte har utmanats till att ha fokus på att utveckla funktionerna för verksamhetsstyrning. de system som används och som trots allt har funktionalitet för detta är ofta underutnyttjade.
17 mycket av arbetet med insamling och sammanställning av data för analys utförs istället manuellt och är tungarbetat bland annat för att data matas in på olika sätt på olika skolor. översikter, tabeller och strukturer för analys är ofta underutvecklade. Om alla eller 100 procent 25 procent av alla kommuner har formulerat sina mål som alla, 100 procent eller varje elev. Att alla elever ska få möjlighet att nå målen är skolans uppdrag och det som skolorganisationen och personalen måste tänka i vardagen. Det är politiskt korrekt som mål men det är inga mål som organisationen tror vara möjliga att nå om de senaste läsårens resultat varit strax under eller just över 80 procents gymnasiebehörighet. Då fungerar inte 100 procent som mål utifrån teorierna för SMARTA mål (Specifika, Mätbara, Accepterade, Relevanta och Tidssatta). Att sätta 100 procent som mål är heller inte detsamma som att ha höga förväntningar. Källa: En av landets större kommuner som inte nått 90 procents gymnasiebehörighet någon gång de senaste sex läsåren. Genom att följa elevers och årskullars utveckling över tid samt sätta fokus på och mål för förbättringar genom alla skolåren ökar man sannolikt motivationen för personalen. Ett sätt som några skolhuvudmän hanterar detta på är med delmål mot ett slutmål eller en vision om 100 procent. När läsåret är slut kan en rektorer då meddela all personal om man har gjort mål eller ej. Kommunala skolpolitiker kan då känna till och resonera så här: Om tre läsår kommer den årskull som då lämnar årskurs 9 att ha kanonresultat. Det vet vi redan. Men hur går det på skolan X och den nuvarande årskullen i åk 4? Vad har förbättringsarbetet under den senaste läsåret lett till där?
18 Om små och stora kommuner I analysen blir det tydligt att stora kommuner med mer resurser generellt har mer struktur för mål- och resultatstyrning samt systematiskt kvalitetsarbete än små kommuner. Kvaliteten på strukturen har dock inte med storleken på kommunen att göra. Några av de goda exempel som vi listar nedan är just från mindre kommuner. Ambitionerna som man kan läsa om i dokumenten och mellan raderna har heller inte med storleken på kommunen att göra. Om en uppgivenhet I arbetet med dokumenten i den text- och innehållsanalys som vi har gjort kan man inte låta bli att reflektera över situationen i den svenska skolan och ambitionerna och inställningen hos de som är ansvariga för den skolhuvudmännen. Vissa skolhuvudmän beskriver sina tuffa utmaningar på olika områden. De konstaterar i dokumenten att deras elevresultat har gått ner och/eller har varit låga eller vikande över ett antal läsår. I skenet av det kan man i vissa fall få en känsla av uppgivenhet. Vissa skolhuvudmäns politiskt korrekta men otydliga målformuleringar känns inte övertygande. Man kan till och med undra var finns de som verkligen bestämmer sig för att förbättra resultaten? Om kopplingen mellan struktur för resultatstyrning och faktiska resultat Vi har som nämnts ovan inte analyserat alla dokument som skolhuvudmännen och kommunerna använder för detta. Vissa kommuner har skickat alla sina dokument för detta till oss och vissa andra kommuner har som vi uppfattar det mer eller mindre hela sin struktur för detta i sina verksamhetsplaner. Det finns många kommuner med en väl utvecklad struktur för systematiskt förbättringsarbete och resultatstyrning. Även om vår analys pekar på att det finns viktiga områden för ytterligare utveckling. Forskningen kring framgångsrika skolor både i Sverige och i andra länder visar att några av karaktärsdragen är: höga förväntningar, struktur, tydliga mål, rutiner och fokus på kedjan: resultat analys förbättringar resultat analys Med andra ord systematiskt förbättringsarbete och resultatstyrning. Det leder till frågan: Kan man se någon koppling mellan skolhuvudmännens övergripande måldokument och de resultat som deras skolor har nått? Som vi har beskrivit ovan så har vi gjort en text- och innehållsanalys av skolhuvudmännens senaste av dem själva uppfattade som aktuella måldokument. Vi har inte gjort en analys av deras måldokument över tid. Vi har också gjort en sammanställning av Skolverkets/SIRIS data för varje kommuns gymnasiebehörighet de sex senaste läsåren fram till och med 2015/2016. Utifrån det har vi gjort följande jämförelser: - Av de 101 kommuner som inte nått 90 procents gymnasiebehörighet någon gång de sex senaste läsåren har mer än 80 skolhuvudmän otydliga målformuleringar och/eller enbart mål för årskurs 9. - Av de 13 kommuner som har lyft sin gymnasiebehörighet steg för steg till över 90 procent eller högre gymnasiebehörighet de senaste sex läsåren har vissa skolhuvudmän, men inte majoriteten, tydliga målformuleringar och/eller mål för årskurs 3 till 9. Bland dessa kommuner finns också exempel på kommuner som tydligt visar att de generellt och konsekvent arbetar enligt karaktärsdragen för framgångsrika skolor.
19 - Av de kommuner som har haft 90 procents gymnasiebehörighet eller högre de sex senaste läsåren har många otydliga målformuleringar och/eller enbart mål för årskurs 9. - Av de sju skolhuvudmän som har både tydliga målformuleringar och mål för alla ämnen hela vägen från årskurs 3 till 9 finns: - sex kommuner som kämpar med låga resultat men som nu kan antas ha bestämt sig för en struktur för att kunna nå högre resultat. - en kommun med konstant höga resultat. Således är inte skolhuvudmännens struktur i sina måldokument någon quick fix eller universallösning för bättre elevresultat. Med tanke på proportionerna i det vi kommit fram till i analysen endast en skolhuvudman visar att de följer årskullar, 14 procent har mål för årskurs 3, 6 och 9 och 18 procent har tydliga tidsatta mål - blir dock en reflektion med tanke på att forskningen om framgångsrik skolverksamhet är tydlig kring vikten av struktur för mål- och resultatstyrning och koll på resultaten: Hur mycket kan skolresultaten i Sverige förbättras inom några år om alla skolhuvudmännen utvecklar sin struktur för systematiskt förbättringsarbete samt resultatstyrning och får det att bli en del av varje skolas verksamhet i vardagen i kombination med höga förväntningar och ambitioner? Anledningar till goda resultat trots bristande struktur och styrning från huvudmannen beror annars ofta på väldigt starka enskilda skolledare och/eller elevernas socioekonomiska bakgrund. Problemet med likvärdighet är konstaterat som en av skolans verkliga utmaningar i Sverige. Här har skolhuvudmännen och rektorerna en avgörande roll för och en möjlighet att med mer struktur, göra lika och radikalt förbättra både likvärdigheten och elevresultaten.
20 Så här begärde vi in underlag från respektive skolhuvudman