Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU

Relevanta dokument
Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

Färdvägsmiljöernas betydelse för ökad cykling. Peter Schantz dr med sc, professor

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

VÅTMARKERS BIDRAG TILL NÄRBOENDES LIVSKVALITET ETT MÅTT PÅ KULTURELLA EKOSYSTEMTJÄNSTVÄRDEN EJA PEDERSEN, STEFAN WEISNER OCH MARIA JOHANSSON

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

SnABbT, snyggt och hållbart

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Fysisk aktivitet, Barn & Unga

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Ytligt dagvatten i bostadsområden

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)

Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Klimatanapassning - Stockholm

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Blå-gröna lösningars effektivitet erfarenheter från Augustenborg SALAR H. AFSHAR (LTH), JOHANNA SÖRENSEN (LTH), MARIA ROLDIN (DHI)

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Question today imagine tomorrow create for the future

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

PM Fördröjning av dagvatten

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl.

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Plan för rätt fart i Piteå

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Urban förtätning och luftkvalitet


Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Bild och form. Syfte. Innehåll:

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3

Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på livskvalitet EJA PEDERSEN, MARIA JOHANSSON, STEFAN WEISNER

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN. Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA

Får jag hugga ner trädet på min tomt?

- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.

1. Cykeln som motion och fordon

Alltid nära* *Så ska Borlänge Energi arbeta och så ska servicen vara för borlängeborna. (Källa: 365 fördelar med Borlänge)

Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp

Vad är planen med det Gröna? Dialog rörande grönytor i Uppsala

Effekten på luftkvaliteten av urban förtätning. Marie Haeger-Eugensson, IVL och Åsa Keane, White

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef

WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure. Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

Cykling och hälsa. vad borde vi göra för att nå cyklingens fulla potential och hur bra är bevisen?

Bevara barnens skogar

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Konsekvensbeskrivning för förslag till riktlinjer för hållbar dagvattenhantering

Exempel på dagvattenlösningar säkerhet vid vatten och exempel på robusta och multifunktionella lösningar

Dagvattenutredning Syltlöken 1

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Program för utomhuslek i

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster. Svar på remiss från miljö- och hälsoskyddsnämnden

Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning

Trafikverkets arbete med fotgängare

Ekonomiska konsekvenser av grönytefaktor park och dagvatten

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering.

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Underlag till nationell arkitekturpolicy nationell arkitekturpolicy 72

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Transkript:

Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU

Presentationens innehåll När regnvattnet tar plats i stadsmiljön Blågröna lösningar och multifunktionalitet Vatten i stadsmiljön människorna och systemen vattenhantering som ny infrastruktur i vardagliga miljöer människors användningar och upplevelser miljörättvisa och problematisering Exempel på arbetssätt, masterprojekt från LTH Johansson & Nordgren (2016) Klimatanpassning mot urbana översvämningar genom transprofessionell samverkan

Ökande efterfrågan på urbana områden tillgängliga för bebyggelse betyder att varje använd kvadratmeter behöver fylla flera funktioner

Dagvattenlösningar som anläggs på gator, platser eller grönområden behöver planeras med tankepå befintliga ochpotentiella användningar och upplevelsevärden

Miljökvalitet, hälsa och välbefinnande Skön och njutbar omgivning främjar fysisk aktivitet. När ett områdes estetiska kvalitet förbättras ökar benägenheten att promenera i närmiljön. Parker med träd längs promenadstigarna stimulerar till fysisk aktivitet mer än stora, öppna parkytor. Gröna och vackra färdvägsmiljöer stimulerar till cykling. Motsatt verkan har avgaser, trängsel i blandtrafik och färdvägar som kräver många riktningsändringar. Faskunger (2007) Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet

Ur Bostadsnära natur (Boverket, 2007) Ta reda på hur den befintliga bostadsnära naturen upplevs, används och värderas av dem som bor och vistas på platsen. Den bostadsnära naturen kan användas på helt andra sätt än vad en expertbedömning säger. Att beakta och väva in den icke professionella kunskapen i planeringsprocessen är ett sätt att skapa delaktighet.

Ur Gör plats för barn och unga! (Boverket, 2015) Vid planering, utformning och skötsel av urbana miljöer bör barn tillåtas vara delaktiga i processen och hänsyn tas till deras behov och användning av miljön. Om barn redan vistas i området så är det angeläget att utreda vilka favoritplatser barnen har i området och utgå från den lek och det sociala samspel som redan etablerats. Det handlar både om respekt för barnen och om att ta tillvara den lekkultur och aktivitet som redan fungerar.

Ur Mångfunktionella ytor (Boverket, 2010) En torr damm som har en vattenspegel vid nederbörd kan ha en gräsbotten och användas som grönyta under perioder utan nederbörd. Ett litet reningsverk kan användas som rekreativ yta/allmänning. Den tätortsnära naturen bidrar med flera ekosystemtjänster, t.ex. att ge förutsättningar för folkhälsa och natur och kulturupplevelser, att verka bullerdämpande, att utjämna lokalklimat, att rena luften från partiklar och att hindra läckage av näringsämnen.

Risk för eko gentrifiering? Förbättrad tillgänglighet och utformning av grönytor och parker har visat sig kunna bidra till bortträngningseffekter (Wolch et al, 2014) Staffanstorp, 2011 Augustenborg, Malmö 2016

Cykelolyckor Fyra av fem cykelolyckor är singelolyckor Underlaget orsakar 31,2 % Halt väglag, hål, gupp, spår, lösgrus, sand etc Avgränsning, kanter orsakar 18,5 % Trottoarkant, lyktstolpar, staket etc IDB Sverige, Socialstyrelsen: Procentuell fördelning av bakomliggande orsaker till singelolyckor med cykel. Medelvärden för 2009 2010.

Fotgängarolyckor Närmare 80 % av fotgängarolyckor är fallolyckor Underlaget är avgörande för fotgängares fallolyckor Halka orsakar 32 % av mäns och 40 % kvinnors fallolyckor Snubbling, snavning, feltramp orsakar 28 % av mäns, 26 % kvinnors fallolyckor IDB Sverige, Socialstyrelsen (2012) Procentuell fördelning av skadade fotgängare i fallolyckor under transport efter mekanism och kön.

KLIMATANPASSNING MOT URBANA ÖVERSVÄMNINGAR GENOM TRANSPROFESSIONELL SAMVERKAN En fallstudie av stadsområdet Söderkulla i Malmö

Syfte och frågeställningar I vilken utsträckning är det möjligt att motverka översvämningar med hjälp av öppna dagva enlösningar i ett befintligt urbant område? Hur kan lösningarnas inverkan visualiseras pa ett tydligt sätt för att kommunicera behovet av dem transdisciplinärt? Hur kan dessa åtgärder utformas för att fylla flera funktioner och ge mervärde till stadsmiljön?

Fallstudieområde, Söderkulla

Söderkulla, Augusti 14, 2014

Studieområde, Söderkulla

Strömningsriktning analys Topografisk data från Altitude.nu

Lågpunktskartering ArcGIS 2010

Fotgängares och fordons rörelser Observationsstudier

Miljöupplevelser Bevara goda kvaliteter Förstärk och skapa nya målpunkter Variation Mänsklig skala Gehl observationsanalys Skydd Komfort Förnöjelse

Gehls kriterier Skydd Trafik Våld Obehagliga sinnesintryck Komfort Möjlighet att sitta, stanna, gå, se, tala och lyssna, leka och sporta Förnöjelse Mänsklig skala Njuta av klimatet Estetiska och sinnliga upplevelser

Förslag Infiltration på parkering

Förslag Gröna tak på skolbyggnader

Förslag Regnbäddar i gatan

Förslag Nedsänkta sportsplaner och gräsytor

Ytor anpassade för atttemporärtmagasineraytvattenkan fördröja ansenliga vattenvolymer, erbjuda nya funktioner, samt förbättra miljöns upplevelsekvaliteter.

Tack för uppmärksamheten! catharina.sternudd@arkitektur.lth.se anna.johansson@ramboll.se maria.nordgren@sweco.se