Taxa för avskrift eller kopia av allmän handling som begärs med stöd av offentlighetsprincipen

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-04 Diarienummer KS/2017:375 Taxa för avskrift eller kopia av allmän handling som begärs med stöd av offentlighetsprincipen Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar Taxa för avskrift eller kopia av allmän handling som begärs ut med stöd av offentlighetsprincipen, att gälla fr.o.m. den 1 januari 2018. Taxa för kopior och avskrifter, antagen av kommunfullmäktige 2009-09-08, 146, upphör därmed samtidigt att gälla. Sammanfattning Det finns inga särskilda regler för kommuner när det gäller avgifter för kopior för allmänna handlingar. De generella bestämmelserna i 2017 års kommunallag (nya KL), 2 kap. 5, är tillämpliga på avgifter för kopior av allmänna handlingar. Kommunen får själv fastställa de avgifter som ska tas ut för de tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Det finns inget avgiftstvång och avgiften får inte sättas högre än vad som motsvarar självkostnaden, nya KL 2 kap. 6. Avgifterna måste vara enhetliga, dvs. samtliga handlingar måste avgiftsbeläggas. Kommunen ska vidare behandla alla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat, nya KL 2 kap. 3. Till grund för avgifterna får läggas kostnader för maskiner och material, men inte kostnader för att ta fram en handling och återställa den. Gällande taxa för kopior av allmänna handlingar antogs av kommunfullmäktige 2009-09-08, 146. Kommunledningskontoret har därför gjort en översyn och följt upp utvecklingen på området. Ett nytt förslag till taxa har tagits fram som i huvudsak innebär ändringar i bestämmelserna, en uppdatering i förhållande till den digitala utvecklingen och ett tillämpningsstöd, men inga väsentliga ändringar av avgifterna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-10-04 Beslutet skickas till Samtliga nämnder Specialist Administration Kommunledningskontoret Lena Knutsson 0300-834724 lena.knutsson@kungsbacka.se 1 (7) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (7) Beskrivning av ärendet Gällande taxa för kopior av allmänna handlingar antogs av kommunfullmäktige 2009-09-08, 146. Kommunledningskontoret har därför gjort en översyn samt följt upp utvecklingen på området, t.ex. om den tekniska utvecklingen med elektroniska handlingar eller utlämnande av elektroniska handlingar på något sätt skulle påverka taxans innehåll. I Justitiedepartementets skrivelse 2017:37 från juni 2017, Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling, ges en utförlig redogörelse av gällande rätt inom området, inte bara på statens område utan också kommunernas. Den ligger till grund för redogörelsen nedan samt de mindre förändringar som föreslås i den nya taxan. Grunderna för avgifterna i taxan vilar i allt väsentligt på avgiftsförordningen (1992:191) samt på Riksarkivets avgifter. 1. Gällande rätt 1.1 Handlingsbegreppet Med handling avses framställningar i skrift eller bild, handlingar som kan uppfattas utan visuellt tekniskt hjälpmedel, s.k. konventionella handlingar. Handlingar är även upptagningar som kan läsas eller avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med endast tekniska hjälpmedel. Uppgifter som finns på en CD-skiva är en sådan avlyssningsbar upptagning. Det finns en ytterligare kategori, upptagning för automatiserad behandling, handlingar som vi ofta kallar för elektroniska handlingar. Exempel på sådana är PDF-filer eller uppgifter på USB-minnen. Sådana upptagningar för automatiserad behandling är i sin tur uppdelade i två kategorier; färdiga elektroniska handlingar och potentiella handlingar. Potentiella handlingar är sammanställning av uppgifter ur sådana upptagningar. Handlingar kan vara allmänna eller enskilda. 1.1.2 Allmän handling En handling blir allmän om den förvaras hos och är upprättad vid eller inkommen till en myndighet. Rätten att ta del av allmän handling ifördes genom 1766 års tryckfrihetsförordning och finns införd i 1949 års tryckfrihetsförordning (TF), som är en grundlag. Principen om handlingsoffentligheten regleras primärt i 2 kap. TF. Den s.k. biblioteksregeln enligt TF 2:11, 3p ska inte tillämpas på upptagning i en databas som en myndighet har tillgång till enligt avtal med annan myndighet, om upptagningen är en allmän handling hos den myndigheten. 1 Prestationer i uppdragsverksamhet enligt särskilda regler kan ha resulterat i handlingar. Sådana handlingar kan därför komma att omfattas även av TF:s bestämmelser om handlingsoffentlighet. 1 Offentlighetsprincipen, 9 u. Alf Bohlin, s 110. Wolters Kluwer.

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (7) 1.2 Ta del av allmän handling Den som vill ta del av en allmän handling kan antingen göra detta avgiftsfritt på stället, dvs. i myndighetens lokaler, eller genom att mot en avgift få en avskrift eller en kopia av den. Elektroniska handlingar kan göras tillgängliga genom visning på bildskärm eller genom en utskrift. Ljudupptagningar kan spelas upp. En myndighet ska på begäran ge den enskilde tillfälle att själv använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling, dvs. elektroniska handlingar, t.ex. en pdf-fil. Detta gäller inte om den enskilde därigenom skulle få tillgång till upptagningar som inte är allmänna handlingar hos myndigheten eller om hinder möter på grund av sekretess, OSL 6:6. Den som tar del av en allmän handling på stället har rätt att utan avgift skriva av handlingen, fotografera den eller ta handlingen i anspråk för ljudöverföring. Den enskilde får alltså göra en egen elektronisk kopia genom t.ex. att använda sin mobiltelefon eller en medhavd skanner. Den enskilde har dock aldrig rätt att låna med sig en allmän handling eller själv söka efter en handling i myndighetens arkiv. Även om det saknas bestämmelser om skyldighet att skicka kopior med post, torde det inte vara förenligt med god förvaltningssed och förvaltningslagen att vägra skicka en kopia med vanlig post. Avgifter 2.1 Kommunala principer Det finns inga särskilda regler för kommuner 2 när det gäller avgifter för kopior för allmänna handlingar. De generella bestämmelserna i 2017 års kommunallag som träder i kraft den 1 januari 2018 (nya KL), 2 kap. 5, är tillämpliga på avgifter för kopior av allmänna handlingar. Kommunen får själv fastställa de avgifter som ska tas ut för de tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Det finns inget avgiftstvång och avgiften får inte sättas högre än vad som motsvarar självkostnaden, nya KL 2 kap. 6. Men det finns heller ingen rätt att få kopior gratis, vare sig i pappersform eller elektroniskt. 3 Avgifterna måste vara enhetliga, dvs. samtliga handlingar måste avgiftsbeläggas. Om bara vissa avskrifter eller kopior belagts med avgift medan andra tillhandahålls avgiftsfritt, strider taxan mot lag. Kommunen ska vidare behandla alla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat, nya KL 2 kap. 3. Det innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar eller grupper av medlemmar endast är tillåten på objektiva grunder. Principen innebär att lika avgift ska utgå för lika prestation eller att kommunmedlemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter och medger ingen inkomstomfördelande verksamhet. Till grund för avgifterna får läggas kostnader för maskiner och material, men inte kostnader för att ta fram en handling och återställa den. Skälet till det är att handlingen avgiftsfritt ändå måste 2 Avgifter för avskrifter och kopior inom statens områden regleras i avgiftsförordningen (1992:191) 3 KamR Stockholm, mål nr 2656-2009

KUNGSBACKA KOMMUN 4 (7) tillhandahållas i kommunens lokaler, på begäran. Avskrifter däremot fordrar i allmänhet en större arbetsinsats från myndigheterna sida än kopiering, särskilt av äldre svårlästa handlingar. Det motiverar att en högre avgift kan tas ut. Kommunernas avgiftsrätt begränsas således av två kommunalrättsliga principer; likställighetsprincipen, som är normerande för hur avgiftsuttaget ska fördelas mellan nyttjarna, och självkostnadsprincipen som innebär att det totala uttaget av avgifter inte får överstiga de sammanlagda kostnaderna för verksamheten. 2.2 Hur avgifter tas ut Rätten att vara anonym vid begäran om att ta del av en allmän handling förutsätter att kommunen kan ta emot kontant betalning för kopior av allmän handling. Kommunledningskontoret kommer att erbjuda allmänheten möjlighet att också använda betalningstjänsten Swish i dessa ärenden. Kungsbacka Direkt har uttryckt ett önskemål om att det ska finnas kopieringsmöjlighet för allmänheten så att de kan betala direkt i apparaten och själva göra utskrifter från en dator av de handlingar de önskar. Önskar den enskilde faktura, får uppgifter om namn, adress och personnummer hämtas in. Betalning i förskott är ännu inte tillåtet, men i departementsskrivelsen föreslås en sådan möjlighet genom ändring i offentlighets- och sekretesslagen, OSL (2009:400), om det i ett enskilt ärende föreligger särskilda skäl. Betalning mot postförskott är möjlig, då avgiften betalas samtidigt som kopiorna lämnas ut. 2.3 Mervärdesskatt Enligt Skatteverket bedriver kommuner ekonomisk verksamhet i någon omfattning och är därmed beskattningsbara. En myndighets verksamhet som ingår som ett led i myndighetsutövning eller avser bevis, protokoll eller motsvarande avseende myndighetsutövning ska dock inte ses som ekonomisk verksamhet. Skatteverket har bedömt att de avgifter som kommuner är skyldiga att ta ut (på grund av fullmäktiges beslut, utred. anm) i samband med att kopia av allmän handling lämnas ut. Att lämna ut allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen är myndighetsutövning. Utlämnande av avgiftsbelagda kopior eller utskrifter är således inte någon ekonomisk verksamhet enligt skattelagstiftningen och därför heller inte mervärdesskattepliktig. 4 2. Utlämnande av handling i elektronisk form Utgångspunkten är att myndigheten lämnar ut en avskrift eller en kopia av allmän handling till den som begär det. Detta gäller oavsett i vilken form handlingen finns. Den enskildes rätt att få kopior av elektroniska handlingar elektroniskt är begränsad, om det inte följer av lag att myndigheten är skyldig att lämna ut en sådan i annan form än utskrift. Syftet är att förhindra att utlämnade uppgifter behandlas automatiserat på ett sätt som kan medföra otillbörliga integritetsintrång. 4 https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/321944.html?date=2013-07- 01&q=Myndigheter+och+begreppet+ekonomisk+verksamhet%2C+merv%C3%A4rdesskatt

KUNGSBACKA KOMMUN 5 (7) Vare sig förvaltningslagens eller OSL:s servicebestämmelser har ansetts innebära någon utvidgning av den enskildes rättigheter i detta avseende. En enskild har heller inte rätt att begära att myndigheten för över pappershandlingar till elektronisk form genom t.ex. skanning, för att lämna ut den via e-post. Vanlig post är tillräckligt. Det finns dock inget hinder mot att myndigheten lämnar ut handlingar elektroniskt till enskilda som begär det, som en ren serviceåtgärd. Ett sådant utlämnande förutsätter dock att det inte finns några bestämmelser i t.ex. personuppgiftslagen, PUL (1998:204), dataskyddsförordningen 5 eller s.k. registerförfattningar som förhindrar ett sådant utlämnande. Sättet att lämna ut en handling går inte att överklaga särskilt. Så länge beslutet inte innebär att en enskild betagits sin rätt att alls ta del av en allmän handling, anses beslutet om hur inte gå den sökande emot i den meningen att det finns en överklaganderätt. Om en enskild således erbjuds en papperskopia men nekas att få den i elektronisk form, har denne alltså inte rätt att överklaga detta. Myndigheter kan göra information tillgänglig genom att publicera handlingar på sin webbplats. Det handlar då inte om att lämna ut en allmän handling utan om en ren serviceåtgärd till allmänheten. En begäran om att få del av en allmän handling får därför inte avslås med hänvisning till att handlingarna finns tillgängliga på internet. 6 Öppna data är i korthet offentliga organisationers information som gjorts tillgänglig för vem som helst att använda, återanvända och distribuera utan andra förbehåll än källangivelse och vidarelicensiering. 7 3. Överväganden och förslag 4.1 Överväganden i förhållande till nuvarande avgifter 4.1.1 Undantag från att betala avgift I nuvarande taxa finns också bestämmelser om att press och media undantas från att betala avgifter. Kommuner ska dock behandla alla sina medlemmar lika enligt likställighetsprincipen i kommunallagen, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Något sådant skäl har inte anförts i underlaget till nuvarande taxa. Det anförs vidare att de handlingar som efterfrågas återkommande t.ex. är ärende- och postlistor. Sedan nuvarande taxa beslutades, publiceras kommunens diarium och sammanträdeshandlingar på kommunens webbplats. Behovet av att få del på handlingar på samma sätt som år 2009 får därför anses ha minskat betydligt. Denna bestämmelse har således tagits bort i förslaget till ny taxa. Som tidigare nämnts ersätter dock inte informationen på kommunens webbplats en begäran om utfående av en allmän handling. 5 Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifterom om det fria flödet av sådan uppgifter m.m. 6 Justitieombudsmannen (JO) dnr 6853-2009 7 https://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/digitaldelaktighetoppenhet/oppnadata.oppnadata.html

KUNGSBACKA KOMMUN 6 (7) 4.1.2 Olika avgiftsskyldighet Bestämmelsen om att nämnderna får besluta om undantag från att betala avgifter samt att ett sådant beslut får delegeras, innebär att likställighetsprincipen med en sådan bestämmelse svårligen kan upprätthållas, eftersom bestämmelserna ska vara likformigt utformade i hela kommunen. Även denna bestämmelse föreslås således tas bort i taxan. 4.1.3 Taxejusteringar Bemyndigandet att kommunstyrelsens arbetsutskott fortlöpande får göra justeringar i taxan på grund av kostnadsutvecklingen, föreslås utgå. Förändringarna har varit och förväntas fortsatt vara försumbara i belopp, varför bestämmelsen inte kan anses ha någon större funktion. 4.2 Överväganden i förhållande till förslag till ny taxa Det bör vara möjligt för kommunen att ta ut avgifter för elektroniska kopior av allmänna handlingar. Kommunen måste dock fatta beslut om grunderna för dem. 8 Det är möjligt att ta vägledning från avgiftsförordningen eftersom regler för kommuner saknas. 9 Avgiftsförordningen saknar dock bestämmelser om avgifter för elektroniska handlingar. Kostnaderna för den tekniska utrustningen per kopia framstår dock som svår att ange. Kommunledningskontoret anser att det inte är meningsfullt att ta ut en avgift för att lämna ut och leverera en elektronisk kopia av en redan färdig elektronisk handling. Något förslag till sådan avgift lämnas därför inte. Däremot bör den nya taxan kunna omfatta skanning av konventionella handlingar som sedan lämnas ut elektroniskt. Samma avgifter som för kopiering bör då gälla. Emellertid får det åter klargöras att kommunen inte har någon sådan skyldighet, även om taxan har en avgift för detta, utan det skulle i så fall utgöra en ren serviceåtgärd. Om elektroniska handlingar lämnas ut på annat lagringsmedium än papper får avgift tas ut för lagringsmediet, eftersom det inte finns någon skyldighet att lämna ut handlingar på annat medium än papper. Avgiften för lagringsmediet, i taxan benämnd databärare (USB, CD-ROM eller annat), är fortsatt 50 kronor Avgiftsförordningen har fortsatt låg avgift för papperskopior i A4 och A3, 2 kronor. Riksarkivet tar ut 4 kronor per kopia och 2 kronor vid självbetjäning. Kommunledningskontoret föreslår ändå att nuvarande taxas belopp om 2 kronor per sådan kopia behålls. Kommunledningskontorets förslag Kommunfullmäktige antar Taxa för avskrift eller kopia av allmän handling som begärs ut med stöd av offentlighetsprincipen, att gälla fr.o.m. den 1 januari 2018. Taxa för kopior och avskrifter, antagen av kommunfullmäktige 2009-09-08, 146, upphör därmed samtidigt att gälla. 8 SOU 2010:, s. 345 och KamR Stockholm år 2015, mål nr 4805-14 9 JO 2002/03:s 501, dnr 3452-2000

KUNGSBACKA KOMMUN 7 (7) Lena Knutsson Utredare

20 2 Taxa för avskrift eller kopia av allmän handling som begärs med stöd av offentlighetsprincipen Sida 1/5 Dnr KS/2017:375 Med tillämpningsanvisningar Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 13 och kommunallagen (2017:725), 2 kap. 5 Gäller fr.o.m. den 1 januari 2018 Beslutad av: Kommunfullmäktige 2017-12-.,../2017 Ersätter Kf 146/2009 Ansvarig förvaltning: Kommunledningskontoret

20 2 1 Avgift ska tas ut för - Kopia eller utskrift av allmän handling - Avskrift av allmän handling eller ljudupptagning - Porto- och postförskott - Annat lagringsmedium än papper - Bestyrkt kopia Sida 2/5 Dnr KS/2017:375 2 Fotokopiering och elektronisk utskrift på papper av enkel kvalitet samt skanning Originalets storlek, A4 och A 3 Avgift 1-9 kopior, s/v Utan avgift 10 s/v kopior 50 kronor Varje s/v kopia därefter 2 kronor Färgkopia, per kopia 5 kronor Originalets storlek Per kopia A 2 A 1 A 0 Avgift 20 kronor 40 kronor 80 kronor

20 2 Ruta på mikrofilm/kort Per kopia A 4 A3 A 2 Avgift 10 kronor 15 kronor 25 kronor Sida 3/5 Dnr KS/2017:375 3 Avskrift av allmän handling på papper eller ljudupptagning Avgift Vid varje tillfälle 4 Annat lagringsmedium är papper Databärare 125 kronor per påbörjade 15 minuter Avgift 50 kronor 5 Bestyrkt kopia eller avskrift Avgift 50 kronor 6 Porto och postförskott Avgift Försändelse som väger 100 gram eller mer Försändelse som sänds mot postförskott Portokostnaden Postförskottskostnaden

20 2 Tillämpningsanvisningar 1 Mervärdesskatt Avgifterna i denna taxa omfattas inte av mervärdesskatt. Utlämnande av allmän handling utgör myndighetsutövning och är inte ekonomisk verksamhet enligt skattelagstiftningen. Sida 4/5 Dnr KS/2017:375 2 Ta del av allmän handling Den som vill ta del av en allmän handling kan antingen göra detta avgiftsfritt i kommunens lokaler, eller genom att mot en avgift få en avskrift eller en kopia av den. Elektroniska handlingar kan göras tillgängliga genom visning på bildskärm eller genom en utskrift. Ljudupptagningar kan spelas upp. 3 Allmänhetens rätt att ta egna kopior Den som tar del av en allmän handling i kommunens lokaler har rätt att utan avgift skriva av handlingen, fotografera den eller ta handlingen i anspråk för ljudöverföring. Den enskilde få alltså göra en egen kopia genom att t.ex. använda sin mobiltelefon eller en medhavd skanner, men har ingen rätt att ladda ner handlingar på medhavd teknisk utrustning eller t.ex. ett USBminne. 4 Användning av tekniska hjälpmedel Kommunen ska på begäran ge den enskilde tillfälle att själv använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling, dvs. elektroniska handlingar, t.ex. en pdf-fil. Detta gäller inte om den enskilde därigenom skulle få tillgång till upptagningar som inte är allmänna handlingar hos kommunen

20 2 eller om hinder möter på grund av sekretess. Sida 5/5 Dnr KS/2017:375 5 Service Huvudregeln är att allmänna handlingar enligt denna taxa lämnas ut i form av en skriftlig kopia, på papper. Handlingar får lämnas ut i elektronisk form som en serviceåtgärd under förutsättning att det inte finns bestämmelser i annan författning som förhindrar sådant utlämnande, t.ex. med hänsyn till skyddet för personuppgifter eller totalförsvaret eller att utlämnandet inte medför andra otillbörliga integritetsintrång. 6 Elektroniskt utlämnande Det finns ingen skyldighet att lämna ut elektroniska handlingar i annan form än utskrift på papper, om det inte följer av lag. Det finns heller ingen skyldighet att föra över pappershandlingar till elektronisk form för elektroniskt utlämnande. Om sådana handlingar ändå överförs till elektronisk form, gäller samma avgifter som för kopior eller utskrifter i pappersform. Detsamma gäller handlingar som lämnas ut via telefax. Om handlingar lämnas ut på annat lagringsmedium än papper får avgift för lagringsmediet tas ut. 7 Handlingar som publicerats på kommunens webbplats Information får göras tillgänglig genom att handlingar publiceras på kommunens webbplats, som en serviceåtgärd till allmänheten. En begäran om att få del av en allmän handling får därför inte avslås med hänvisning till att handlingarna finns tillgängliga på internet.

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-11-06 Diarienummer KS/2017:586 Taxor och avgifter - Pris för lunch inom daglig verksamhet Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lunch inom daglig verksamhet höjs till 56 kronor per portion inklusive moms från och med 1 januari 2018, med ny översyn av självkostnadspriset under år 2020. Sammanfattning Förslaget bygger på likställighetsprincipen. Principen finns uttryckt i 2 kap. 2 kommunallagen (1991:900). Den beskriver att kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Med utgångspunkt i likställighetsprincipen gäller därför som huvudregel inom det kommunala avgiftsområdet att kommunen ska debitera lika avgift för lika tjänst. Likställighetsprincipen tillåter inte att avgifter i den kommunala verksamheten bestäms till olika belopp efter brukarens betalningsförmåga. I den biståndsbedömda insatsen för daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ingår inte lunch. Den lunch som kan köpas inom daglig verksamhet lagas antingen som en del av den dagliga verksamheten eller köps av Serviceförvaltningen. För 2017 är priset för en lunch inom daglig verksamhet 44 kr och ca 40 % från Serviceförvaltningen och 60 % lagas på plats i verksamheten. För att komma fram till ett pris som inte är subventionerat antas ett tidigare riktmärke att måltiderna som lagas i verksamheten kan köpas in för 44 kronor exklusive moms. Kostnaden för måltiderna som köps av Serviceförvaltningen är 59 kronor exklusive moms. Förslaget bygger således på fördelningen av antal köpta och lagade måltider och förslag om nytt pris för 2018 är 56 kronor inklusive moms. Hur mycket det faktiskt kostar att laga en måltid i verksamheten behöver från och med 2018 följas upp. Över tid kan vanor förändras, fler deltagare inom daglig verksamhet kan välja ha med sig mat till sitt arbete. Fler verksamheter kan i framtiden laga mat på plats vilket gör att fördelningen mellan köpta och lagade måltider förändrar det genomsnittliga priset. Därför innehållet förslaget att inom tre år, senast 2020 genomföra en ny översyn av självkostnadspriset. Kommunledningskontoret Ing Britt Blomberg 0300-834678 ing-britt.blomberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse KS, 2017-11-06 Tjänsteskrivelse IF, 2017-10-10, FS/2017:154 Nämnden för Funktionsstöd, 2017-10-19, 90, FS/2017:154 Beslutet skickas till Förvaltningen IF Nämnden för Funktionsstöd KLK ekonomi, Ekonomichef, Specialist budget Ing Britt Blomberg Specialist budget Gunilla Josefsson Ekonomichef

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-10-19 90 Taxor och avgifter - Pris för lunch inom daglig verksamhet FS/2017:154 6.5 Beslut förslag till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige höjer priset för lunch inom daglig verksamhet till 56 kronor per portion, att gälla från och med 1 januari 2018, med ny översyn av självkostnadspris under år 2020. Sammanfattning Förslaget bygger på enligt likställighetsprincipen. Principen finns uttryckt i 2 kap. 2 kommunallagen (1991:900). Den beskriver att kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Med utgångspunkt i likställighetsprincipen gäller därför som huvudregel inom det kommunala avgiftsområdet att kommunen ska debitera lika avgift för lika tjänst. Likställighetsprincipen tillåter inte att avgifter i den kommunala verksamheten bestäms till olika belopp efter brukarens betalningsförmåga. I den biståndsbedömda insatsen för daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ingår inte lunch. Den lunch som kan köpas inom daglig verksamhet lagas antingen som en del av den dagliga verksamheten eller köps av Serviceförvaltningen. För 2017 är priset för en lunch inom daglig verksamhet 44 kr och ca 40 % från Serviceförvaltningen och 60 % lagas på plats i verksamheten. För att komma fram till ett pris som inte är subventionerat antas ett tidigare riktmärke att måltiderna som lagas i verksamheten kan köpas in för 44 kronor exklusive moms. Kostnaden för måltiderna som köps av Serviceförvaltningen är 59 kronor exklusive moms. Förslaget bygger således på fördelningen av antal köpta och lagade måltider och förslag om nytt pris för 2018 är 56 kronor. Hur mycket det faktiskt kostar att laga en måltid i verksamheten behöver från och med 2018 följas upp. Över tid kan vanor förändras, fler deltagare inom daglig verksamhet kan välja ha med sig mat till sitt arbete. Fler verksamheter kan i framtiden laga mat på plats vilket gör att fördelningen mellan köpta och lagade måltider förändrar det genomsnittliga priset. Därför innehållet förslaget att inom tre år, senast 2020 genomföra en ny översyn av självkostnadspriset. Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-10-19 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-10-10 Nämnden för Funktionsstöd, 2017-09-19, 79. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Expedierat/bestyrkt

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-10 Diarienummer FS/2017:154 Taxor och avgifter - Pris för lunch inom daglig verksamhet Förslag till beslut Nämnden för Funktionsstöd föreslår Kommunfullmäktige att höja priset för lunch inom daglig verksamhet till 56 kronor per portion, att gälla från och med 1 januari 2018, med ny översyn av självkostnadspris under år 2020. Sammanfattning Förslaget bygger på enligt likställighetsprincipen. Principen finns uttryckt i 2 kap. 2 kommunallagen (1991:900). Den beskriver att kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Med utgångspunkt i likställighetsprincipen gäller därför som huvudregel inom det kommunala avgiftsområdet att kommunen ska debitera lika avgift för lika tjänst. Likställighetsprincipen tillåter inte att avgifter i den kommunala verksamheten bestäms till olika belopp efter brukarens betalningsförmåga. I den biståndsbedömda insatsen för daglig verksamhet enligt LSS ingår inte lunch. Den lunch som kan köpas inom daglig verksamhet lagas antingen som en del av den dagliga verksamheten eller köps av Serviceförvaltningen. För 2017 är priset för en lunch inom daglig verksamhet 44 kr och ca 40 % från Serviceförvaltningen och 60 % lagas på plats i verksamheten. För att komma fram till ett pris som inte är subventionerat antas ett tidigare riktmärke att måltiderna som lagas i verksamheten kan köpas in för 44 kronor exklusive moms. Kostnaden för måltiderna som köps av Serviceförvaltningen är 59 kronor exklusive moms. Förslaget bygger således på fördelningen av antal köpta och lagade måltider och förslag om nytt pris för 2018 är 56 kronor. Hur mycket det faktiskt kostar att laga en måltid i verksamheten behöver från och med 2018 följas upp. Över tid kan vanor förändras, fler deltagare inom daglig verksamhet kan välja ha med sig mat till sitt arbete. Fler verksamheter kan i framtiden laga mat på plats vilket gör att fördelningen mellan köpta och lagade måltider förändrar det genomsnittliga priset. Därför innehållet förslaget att inom tre år, senast 2020 genomföra en ny översyn av självkostnadspriset. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-10-10 Nämnden för Funktionsstöd, 2017-09-19, 79. Individ & Familjeomsorg Jonas Gustafsson 0300834536 jonas.gustafsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Eva Apelvi Förvaltningschef

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-11-06 Diarienummer KS/2017:531 Förslag till beslut Kommunstyrelsen avslår ett utökat stöd på 106 025 kronor till Nyföretagarcentrum Halland. Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att se över det årliga bidraget till Nyföretagarcentrum Halland. Sammanfattning Nyföretagarcentrum i Halland behöver förbättra relationerna till det halländska näringslivet för att kunna skapa en bredare och mer hållbar finansieringsmodell inför framtiden så att närvaro och rådgivning både i Halland och i Kungsbacka kan kvalitetssäkras och säkerställas. Därför ansöker Nyföretagarcentrum Halland om ett utökat stöd från samtliga länets kommuner. Från Kungsbacka rör det sig om ytterligare 106 025 kronor jämfört med 2016 och 2017. Beloppet är förutom ett grundstöd på 20 000 kronor från varje kommun, baserat på antalet invånare, med 2,50 kronor per invånare. Från Kungsbacka kommun ansöker Nyföretagarcentrum om 221 525 kronor totalt. Stödet som Kungsbacka kommun erbjuder invånare som vill starta företag är brett och levereras i samarbete med flera aktörer. Bland annat i samarbete med Region Halland genom Timbanken, Nyföretagarkvällar, Rådgivningen från Nyföretagarcentrum, IFS rådgivning till entreprenörer med utländsk bakgrund genom ALMI Halland och Kungsbacka Entreprenörsskola som sker i samarbete med Business Region Göteborg. Nyföretagarcentrum är en viktig del av nyföretagarstödet eftersom vi genom dem tillhandahåller nyföretagarrådgivning kring affärsplanen på plats i Kungsbacka. Rådgivningen sker genom fysiska möten på Kompetenscentrum, telefon och mail. Under 20116 hade Nyföretagarcentrum 56 fysiska möten för rådgivning. Vad vi kan se så här långt i statistiken för 2017 kommer denna siffra öka för 2017. Efterfrågan har gått ner lite de senaste åren jämfört med tidigare vilket kan hänga ihop med att vi är i en stark högkonjunktur och då minskar efterfrågan av detta stöd. Nyföretagarcentrum är också en samarbetspart vid genomförande av nyföretagarkvällarna som genomförs två gånger per år i Kungsbacka. Statistik kring överlevnadsgrad och andra nyckeltal samt via de NKI-undersökningar som görs årligen visar att de som fått detta stöd är bättre rustade att driva ett stabilt företag och de är mer benägna att ta hjälp från andra aktörer såväl i starten som i företagets nästa utvecklingsskede. Inför 2016 då Nyföretagarcentrum Halland ansökte om ett utökat stöd på 75 534 kronor i samband med att Region Halland beslutade att helt ta bort sitt stöd gjordes en noggrann genomlysning av Elinor Filipsson Kommunledningskontoret / 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) finansieringens rimlighet. Då konstaterades att det var nödvändigt med en höjning av ersättningen för att kunna bibehålla rådgivningen på samma sätt som tidigare. Bedömningen av årets ansökan är att det inte är möjligt att motivera en, i stort sett, fördubbling av finansieringen för samma leverans. 2016 och 2017 har Kungsbacka kommun betalat ut 115 500 kr/år till Nyföretagarcentrum Halland. Beslutsunderlag Skrivelse till Kungsbacka kommun, 2017-09-26 Utökat stöd 2016 för NyföretagarCentrum, KS/2015:329 Bilaga 1 Välfärdsskaparna, 2017-09-26 Bilaga 2 - Hallands näringsliv, 2017-09-26 Beslutet skickas till Nyföretagarcentrum Halland Elinor Filipsson Näringslivschef

........................ www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 2

Totalt antal förvärvsarbetande som bor i kommun x och jobbar i småföretag i kommun x eller kommun n: a x f x = a x + 289 n=1 U n P n S n U n P n S n 7

y = -0,156x + 0,2898 R² = 0,4 19

6 Då Gotland består av endast en regionkommun så finns ingen uppdelning av kommunal/landstingsskatt 25

Häng med i debatten på Twitter; @foretagarna, Instagram; @ foretagarna, Linkedin och Facebook! Huvudkontor: Företagarna, 106 67 Stockholm. Telefon 08-406 17 00. info@foretagarna.se www.foretagarna.se

Hallands näringsliv Källa: SCB och Bisnode

Interaktiv statistik Flera diagram i rapporten kan filtreras och är förfiltrerade. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som är förinställt. Klicka på krysset för att återgå till ny filtrering. Klicka i legenden eller på någon variabel på axlarna. Klicka sedan på filter så visas urvalet i samtliga diagram. Varje diagram eller tabell går också att förstora. Genom att hålla muspekaren i högra hörnet vid varje figur visas ett förstoringsglas. Klicka och figuren öppnas i nytt fönster. Innehållsförteckning Sid. 3 Företag efter storleksklass Sid. 4 Anställda efter storleksklass Sid. 5 Nya och nedlagda arbetsställen Sid. 6 Största privata företagen Sid. 7 Nyföretagande Sid. 8 Näringsgrenar Sid. 9 FoU-investeringar Sid. 10 Utlandsägda bolag Sid. 11 Export och inportföretag Sid. 12 Förädlingsvärde

Företag efter storleksklass Antal företag efter storleksklass 2013 Halland Measures Storlek Antal företag Län/Kommun Falkenberg 0 anställda 1-9 anställda 10-49 anställda 250 eller fler 50-249 anställda Totalt 4 243 1 457 285 6 51 6 042 27 071 9 757 1 999 28 359 39 214 Halmstad 6 508 2 868 666 11 131 10 184 Hylte 1 417 237 65 1 16 1 736 Kungsbacka 6 799 2 580 373 3 65 9 820 Laholm 2 799 746 170 0 18 3 733 Sverige 819 368 297 230 64 139 1 427 12 942 1 195 106 Varberg 5 305 1 869 440 7 78 7 699 Halland Det finns ca 39 000 arbetsställen i Halland, inom både traditionella och i nyare branscher. Närmare 70 procent av alla arbetsställen utgörs av företag utan anställda. De små och medelstora företagen svarar för över hälften av alla anställda i Halland. Endast Jämtlands, Gotlands län och Kalmar län har större andel anställda i små företag.

Anställda efter storleksklass Antal anställda efter storleksklass 2013 Halland Measures Storlek Antal anställda Län/Kommun 10-49 anställda 250 eller fler 50-249 anställda 4 481 5 669 3 001 4 473 17 624 27 756 39 629 19 610 32 549 119 544 8 588 13 544 7 907 12 057 42 095 738 1 311 649 1 465 4 163 Kungsbacka 6 571 7 345 1 692 6 184 21 792 Laholm 2 136 3 266 0 1 514 6 915 Sverige 838 121 1 290 710 970 605 1 205 926 4 305 361 Varberg 5 241 8 495 6 361 6 857 26 954 Falkenberg Halland Halmstad Hylte 1-9 anställda Totalt

Nya och nedlagda arbetsställen Nya och nedlagda arbetsställen efter kommun 2009-2012 År Measures Antal Län/Kommun Kategori Falkenberg Nedlagda arb.ställen 390 384 403 372 Netto -17 43 6-10 Nya arb.ställen 373 427 409 362 2 376 2 495 2 495 2 554 84 287 251 20 2 460 2 782 2 746 2 574 628 679 673 662 45 89 65 41 673 768 738 703 Nedlagda arb.ställen 88 85 92 93 Netto -1 16-6 -11 Nya arb.ställen 87 101 86 82 618 660 629 741 20 96 112-89 Nya arb.ställen 638 756 741 652 Nedlagda arb.ställen 245 252 230 211 7 10 6 26 Halland Nedlagda arb.ställen Netto Nya arb.ställen Halmstad Nedlagda arb.ställen Netto Nya arb.ställen Hylte Kungsbacka Nedlagda arb.ställen Netto Laholm Netto 2009 2010 2011 2012

De största privata företagen i Halland De största privata företagen i Halland 2013 Measures Företagsnamn Ringhals AB Antal anställda 2013 Anställda SE Omsättning (tkr) 2013 1 517 1 577 7 737 792 Gekås Ullared AB 701 701 3 717 027 Stora Enso Hylte Aktiebolag 635 635 2 290 500 Martin & Servera Aktiebolag 630 2 225 3 014 075 Getinge AB (konc) 526 1 495 907 978 SCA Hygiene Products Aktiebolag 398 1 732 2 114 235 Albany International Aktiebolag 368 368 351 530 Södra Cell Aktiebolag 367 1 136 2 515 851 Carlsberg Supply Company Sverige AB 366 713 380 863 Humana Omsorg AB 355 617 190 459 Län/Kommun Halland

Nyföretagande Nyföretagande i Halland uttryckt som antal nya företag per 1000 invånare, ligger på ungefär samma nivå som Sverige i genomsnitt. Etableringsfrekvensen är klart högst i Stockholms, Skåne samt Gotlands län. Halland ligger totalt sett på sjätte plats. Etableringsfrekvensen har också ökat under perioden med några tidsseriebrott för år 2007 och för år 2010. Fortfarande är det en högre etableringsfrekvens bland män än bland kvinnor såväl i Halland som i övriga Sverige. Kungsbacka kommun har en högre etableringsfrekvens än Sverigesnittet medan Hylte kommun har lägst. Tidsseriebrottår 2007: Branscherna jordbruk, skogsbruk, fiske samt fastighetstjänster tillkommer i statistiken, vilket innebär ett tillägg på nystartade företag detta år. Tidsseriebrottår 2007 och 2010: Ändrade aktivitetskriterier hos Tillväxtanalys, vilket innebär ett tillägg på nystartade företag dessa år. För att titta närmare på en eller flera kommuner klicka på namnet och välj filter. Återgå genom att klicka på krysset i rutan uppe till vänster över diagrammen.

Näringsgrenar Bransch/näringsgrensstrukturen i Halland visar att länet är underrepresenterat i näringsgrenarna Företagstjänster, Information och kommunikation samt finans/försäkring. Handel, Jordbruk och Bygg är exempel på näringsgrenar där Halland har en större andel sysselsatta än riksgenomsnittet. Under de senaste årtiondena har det skett en snabb förskjutning av sysselsättning från tillverkningsindustrin till offentlig samt privat tjänstesektor. En förklaring till denna utveckling är produktivitetsförbättringar inom industrin i kombination med outsourcing av mindre kvalificerad produktion och ett ökat fokus på kärnverksamheten i industriföretagen. Mönstret i Halland visar på denna förskjutning. Sysselsättningen inom tillverkning minskar medan tjänstebranscher ökar.

FoU-investeringar Ett av EU 2020-strategins mål är att till år 2020 höja de kombinerade offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling (FoU) till 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Sverige har satt det nationella målet till 4 procent av BNP. I jämförelse med andra länder satsar Sverige mycket på FoU då utgifterna relateras till BNP. FoU-utgifterna uppgick till 3,4 procent av Sveriges BNP under år 2013. För Hallands del var andelen 0,7 procent och har ökat sedan år 2007. I Sverige bedrivs merparten av den totala FoUverksamheten i de tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne men även Uppsala och Östergötlands län investerar i FoU relaterat till sin bruttoregionalprodukt. De län med högst FoU-utgifter har både större lärosäten och många stora multinationella företag. Halland har en småföretagsstruktur, med få kunskapsintensiva företag och låg utbildningsnivå bland företagare och anställda. Detta leder till att få företag har kontakt med högskola eller bedriver egen FoU.

Utlandsägda bolag Det utländska ägandet i det halländska näringslivet är ytterligare en indikator på näringslivets internationalisering. Definitionen av ett utländskt företag är att mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en eller flera utländska ägare. I Halland svarar utländska företag för 16 procent av antal anställda år 2014. Det är en ökning med fyra procentenheter från år 2000 men under riksgenomsnittet båda åren. Nationellt är det utländska ägandet koncentrerat till storstadsregionerna men även Västmanland och Värmland har en större närvaro av utlandsägda bolag jämfört med riksgenomsnittet. Blekinge hade högst andel i Sverige år 2000 men har tappat flera utlandsägda arbetsställen under perioden. I stora drag är det annars en trend att det utländska ägandet ökar i Sverige enligt Tillväxtanalys rapport 2014.

Export/Importföretag Värdet av varuexporten från Halland är relativt lågt. Enligt Business Sweden är Halland ett av de länen med minst varuexport. Halland placerar sig på 16:e plats, före Kalmar län år 2013. Tittar vi på andelen varuexporterande företag till olika marknader ser Halland ut ungefär som i Sverige i stort. EU-länderna och Norden är de marknader dit flest företag exporterar och importerar varor och har så varit över tid. Andelsmässigt har Halland en något mer närvärldsberoende export än riket, då Norge och Danmark står för en större andel. Betydligt längre ned i listan över exportmarknader finns Asien, Sydamerika och Afrika.

Förädlingsvärde Förändring 2006-2013 av förädlingsvärde, anställda och företag % Measures Län/Kommun Halland Sverige FV (Index 2006 = 100) 119 113 Anställda 2006-2013 % 12,98 11,00 Företag 2006-2013 % 48,65 41,00 Förädlingsvärdet brukar beskrivas som försäljning minskat med inköp samt avskrivningar. Hallands förädlingsvärde för samtliga aktiebolag i länet uppgick år 2013 till 42,4 miljarder kronor jämfört med 35,6 miljarder år 2006, en 19 procentig ökning. Halland har överlag haft en bättre utveckling än riksgenomsnittet och enligt Bisnode (Simpler) och deras analys av Halland har länet ett stabilt näringsliv med en liten känslighet för konjunktursvängningar jämfört med andra regioner i landet med liknande näringslivsstruktur. Halland har också en större andel anställda i mindre företag vilket är positivt då det inom dessa som tillväxten sker. Minskningen av förädlingsvärdet mellan år 2012 till 2013 förklaras av att tre stora företag i länet brottats med lönsamhetsproblem. Halland har dock haft en god tillväxt under perioden både i antal anställda och i antal företag. Kommunerna i norra Halland har haft en bättre utveckling än kommunerna i den södra delen.

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015 10 20 241 Utökad finansiering Nyföretagarcentrum KS/2015:329 2.4.3.3 Beslut Kommunstyrelsen beviljar ett utökat stöd under 2016 på 75 534 kronor till Nyföretagarcentrum Halland. Det utökade stödet finansieras genom kommunstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter. Sammanfattning Inför 2016 har Region Halland beslutat att dra in sin delfinansiering av Nyföretagarcentrum Halland. För att Nyföretagarcentrum Halland ska kunna upprätthålla nuvarande närvaro och rådgivning i Halland och därmed Kungsbacka krävs ytterligare finansiering utöver de 40 000 kronor som Kungsbacka kommun bidrar med 2016. Rådgivningen från Nyföretagarcentrum är en del av nyföretagarstödet som Kungsbacka kommun erbjuder sina invånare. Rådgivningen sker genom fysiska möten på Kompetencentrum, telefon och mail. Nyföretagarcentrum är också en samarbetspart vid genomförande av nyföretagarkvällarna som genomförs två gånger per år i Kungsbacka. Under 2014 genomfördes 76 rådgivningar i Kungsbacka i form av fysiska besök. 93 procent av de som fått rådgivning i Halland uppger att de haft viss eller stor nytta av rådgivningen. För riket visar siffror på att 81 procent av företagen som fått rådgivning är aktiva tre år efter företagsstart. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2015-10-20, 247 Tjänsteskrivelse, 2015-09-22 Utökat stöd 2016 för Nyföretagarcentrum, 2015-08-27 Proposition Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner det bifallet. Beslutet skickas till Nyföretagarcentrum Halland, SE;IBB Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015 10 20 Expedierat/bestyrkt

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-10-30 Diarienummer KS/2017:400 Riktlinjer för beredning och handläggning av motioner Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar Riktlinjer för beredning och handläggning av motioner, att gälla fr.o.m. den 1 januari 2018. Riktlinjer för handläggning av motioner, antagen av kommunfullmäktige 2013-05-07, 71, upphör därmed samtidigt att gälla. Sammanfattning En översyn har gjorts av kommunens riktlinjer för beredning och handläggning av motioner med anledning av den nya kommunallagen (2017:725) som träder i kraft den 1 januari 2018. De nya riktlinjerna innehåller inga större förändringar i sak. Innehållet i kommunstyrelsens beredningsansvar har förtydligats liksom innehållet i nämnders och styrelsers yttranden avseende belysning av såväl ekonomiska som juridiska konsekvenser av en motion. Riktlinjerna har också fått en tydligare struktur. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-10-30 Förslag till Riktlinjer för beredning och handläggning av motioner fr.o.m. 2018 Beslutet skickas till Samtliga nämnder Beskrivning av ärendet En översyn har gjorts av kommunens riktlinjer för beredning och handläggning av motioner med anledning av den nya kommunallagen (2017:725) som träder i kraft den 1 januari 2018. De nya riktlinjerna innehåller inga större förändringar i sak. Innehållet i kommunstyrelsens beredningsansvar har förtydligats liksom innehållet i nämnders och styrelsers yttranden avseende belysning av såväl ekonomiska som juridiska konsekvenser av en motion. Riktlinjerna har också fått en tydligare struktur. Kommunledningskontoret Lena Knutsson 0300-834724 lena.knutsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Motioner och svaren på motioner är en färskvara och viktiga för de demokratiska processerna. Kommunledningskontoret har dock noterat att nämnders och styrelsers yttranden inte sällan överskrider nuvarande tidsfrist om tre månader. Detta medför i sin tur att den i nuvarande riktlinjer förväntade svarstiden för kommunfullmäktige om sex till sju månader inte heller kan hållas. Kommunledningskontoret nöjer sig dock med denna notering och förslår inga förändringar nu, i tidsfristerna för motionssvar. Kommunfullmäktige föreslås därför att anta Riktlinjer för beredning och handläggning av motioner att gälla fr.o.m. den 1 januari 2018. Lena Knutsson Utredare

20 2 Riktlinjer för beredning och handläggning av motioner Sida 1/4 Dnr KS/2017:400 Gäller fr.o.m. den 1 januari 2018 Ärenden i kommunfullmäktige får väckas av en ledamot genom en motion. En motion ska om möjligt beredas på sådant sätt att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Innan ett ärende avgörs av kommunfullmäktige, ska det ha beretts antingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning. Om ett ärende beretts bara av en fullmäktigeberedning, ska en nämnd vars verksamhetsområde berörs alltid ges tillfälle att yttra sig. Kommunstyrelsen ska alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som beretts av en annan nämnd eller v en fullmäktigeberedning. Kommunstyrelsen ska lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om ingen annan nämnd eller fullmäktigeberedning har gjort det. Kommunallagen (2017:725) 5 kap. 22, 26-28, 35 Beslutad av: Kommunfullmäktige 2017- -.,../2017. Ersätter Kf 71/2013 Ansvarig förvaltning: Kommunledningskontoret

20 2 Sida 2/4 Dnr KS/2017:400 1. Kommunfullmäktiges arbetsordning Utöver reglerna i kommunallagen finns regler om hantering av motioner i fullmäktiges arbetsordning. 2. Kommunstyrelsens beredning samt remittering av motioner Kommunfullmäktige beslutar om en motion ska tas upp till behandling. I sådant fall överlämnas motionen till kommunstyrelsen för vidare beredning. Kommunstyrelsen ska särskilt bereda de ekonomiska och de juridiska frågor som kan bli aktuella. Kommunstyrelsens arbetsutskott ger vidare direktiv för fortsatt beredning av motionen. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar också om remittering till nämnder/instanser för yttrande. Berör motionen kommuncentrala frågor bereder kommunstyrelsen svaret till kommunfullmäktige. Om motionen är remitterad till flera nämnder/instanser för yttrande, görs ett sammanfattande yttrande från kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen får därvid göra en kommunövergripande bedömning på nämndernas/instansernas yttranden till kommunfullmäktige. 3. Nämndens/remissinstansens handläggning av motioner Nämnden/remissinstansen ska besvara förslagen i motionen, inte genomföra motionen. Såväl ekonomiska som juridiska konsekvenser ska redovisas i nämndens- /remissinstansens beslutsunderlag. Det ska vidare framgå om ett genomförande ryms inom nämndens budget. Om det krävs tillskott av budgetmedel för ett genomförande, ska nämnden, vid ett bifall till motionen, inordna förslaget i sin nästkommande budgetprocess.

20 2 Sida 3/4 Dnr KS/2017:400 4. Nämndens/remissinstansens yttrande samt motivering Nämndens beslut (yttrande) ska utformas så att det framgår om nämnden föreslår att kommunfullmäktige ska bifalla, avslå eller anse att motionen är besvarad. Nämndens beslut ska motiveras. Nämndens beslut formuleras enligt följande alternativ: - Kommunfullmäktige bifaller motionen med hänvisning till. - Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till. - Kommunfullmäktige anser att motionen är besvarad med hänvisning till. Om motionsförslaget föreslås bifallas, kan yttrandet följas av en begäran om att få utreda frågan. I utredningsuppdraget ska syftet och de förväntade nyttoeffekterna redovisas liksom de ekonomiska konsekvenserna, om dessa inte redan framkommit i beslutsunderlaget. Om det som motionen föreslår redan har genomförts, är på gång att genomföras eller på annat sätt är under arbete, ska beslutet (yttrandet) utformas med att motionen ska anses vara besvarad. 5. Tidsfrister för svar på motioner Nämnden eller remissinstansen ska avge sitt yttrande till kommunstyrelsen senast inom tre månader från det att kommunstyrelsens arbetsutskott remitterat motionen till nämnden eller remissinstansen. Kommunfullmäktige bör därefter kunna fatta beslut om svar på motionen inom sju månader från det att motionen väcktes.

20 2 Sida 4/4 Dnr KS/2017:400 6. Redovisning av motioner som inte beretts färdigt Kommunstyrelsen ska på fullmäktiges sammanträden två gånger om året redovisa de motioner som inte beretts färdigt. Av redovisningen ska framgå förslag till fortsatt handläggning av de motioner som är äldre än ett år. För övriga motioner som inte beretts färdigt, ska redovisas när fullmäktige kan förväntas fatta beslut om svar på motionen.

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-11-08 Diarienummer KS/2017:451 Remissvar Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar yttrande, daterat 2017-11-08, och översänder det som sitt svar till Socialdepartementet. Sammanfattning Kungsbacka Kommun är en av flera remissinstanser i Sverige som har ombetts att svara på en promemoria från socialdepartementet. Där föreslås att legitimation ska införas för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Nämnden för Vård & Omsorg har inte besvarat remissen då förvaltningen inta har några kuratorer anställda. Nämnderna för Förskola & Grundskola samt Gymnasie & Vuxenutbildning avser inte besvara remissen då förvaltningarnas kuratorer inte arbetar inom hälso- och sjukvård. Kommunledningskontorets sammanlagda bedömning är att Kungsbacka ser positivt på förslaget då det kan antas öka både patientsäkerheten och likvärdigheten i kvalitet mellan hälso- och sjukvårdskuratorer inom den privata och den offentliga vården. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-11-08 Yttrande, 2017-11-08 Förvaltningen för Förskola & Grundskolas tjänsteskrivelse, 2017-10-30 Beslutet skickas till Socialdepartementet Nämnden för Vård & Omsorg Kommunledningskontoret Patrick Migas 0300-838097 patrick.migas@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se