Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt../ Högkonjunkturen viker ner i år och BNPökningen avtar från fjolårets, procent till, procent, ½ procentenhet mindre än prognoserna från i höstas. Tillväxten skärs ner av den internationella ekonomins avmattning och skogsindustrins produktionsminskningar, och dessutom kommer inflationen att öka med nästan en procentenhet jämfört med höstens prognoser, till, procent. Ökningen av hushållens köpkraft är dock kraftig tack vare den snabba höjningen av inkomstnivån och den ökade sysselsättningen, men hushållens försvagade framtidstro drar ner på konsumtionsvilligheten. Arbetslösheten sjunker till, procent. Osäkerheterna inom den internationella ekonomin är fortfarande stora, framför allt när det gäller uppskattningarna om nästa år. Risken för att den internationella lågkonjunkturen förlängs är ansenlig. 7 - BNP och sysselsättningen förändring, % Källa: Statistikcentralen 7 BNP Sysselsättningen,trend Prognos 7 - Världsekonomin växte år 7 med procent för fjärde året i följd. Tecken på avmattning började dock synas mot slutet av året, då höjningen av olje- och livsmedelspriserna satte fart på inflationen, och framför allt då de störningar på finansmarknaderna som börjat på Förenta staternas bostadsmarknad ökade misstroendet och viljan att undvika risker. Även om oron inom de finansiella marknaderna spridit sig till den reella ekonomin endast i begränsad omfattning utanför Förenta staterna, har tillväxtutsikterna försvagats ytterligare under början av året. Betydelsen av Förenta staternas ekonomi kommer oundvikligen i något skede att leda till världsomfattande multiplikativa effekter, även om de utvecklande ekonomierna fortfarande växer kraftigt. Ränteskillnaderna och Förenta staternas problem har återspeglat sig även i valutakurserna. Euron har förstärkts betydligt, och den har nu passerat nivån på, dollar. Osäkerheterna är fortfarande stora i fråga om såväl världsekonomins tillväxtutsikter, inflationen som valutakurserna. Förenta staternas ekonomiska tillväxt har saktat in tillsammans med den försvagade bostadsmarknaden. Minskningen av bostadsinvesteringarna drog ner totalproduktionen med en procentenhet i fjol, och utvecklingen har fortsatt under innevarande år. BNP-tillväxten förväntas avta intill en recession eftersom hushållens konsumtion begränsas, förutom av investeringarna, även av den gemensamma effekten av hög skuldsatthet och minskande tillgångsvärden. Den svaga dollarkursen gör att Förenta staternas export ökar, men det räcker inte allena till att upprätthålla tillräcklig tillväxt ur sysselsättningssynvinkel. Tillväxten stöds i år kraftigt av både penning- och finanspolitiken, och det är möjligt att USA undviker en allvarlig recession och att tillväxten ökar på nytt mot slutet av året. Euroområdets ekonomi hölls på ett kraftigt tillväxtspår i fjol. BNP ökade liksom året innan med ungefär, %; av de stora länderna var tillväxten kraftig framför allt i Tyskland och i Spanien. Sysselsättningen ökade och arbetslösheten sjönk med nästan en procentenhet till 7, procent. Löneökningarna var måttliga trots det goda konjunkturläget. Ökningen av konsumentpriserna har stigit till över
tre procent, trots att förstärkningen av euron har dämpat ökningen av olje- och livsmedelspriserna. Europeiska centralbanken förväntas inte ändra på styrräntan under den närmaste tiden. Eurons kraftiga yttre värde försvagar exportföretagens verksamhetsförutsättningar. Den kraftiga inhemska efterfrågan inom euroområdet, och den kraftiga efterfrågan i de utvecklande länderna har tills vidare kompenserat de negativa effekterna av förstärkningen av euron, och industriproduktionen ökar fortfarande. Den goda konjunkturutvecklingen har allmänt taget förbättrat de offentliga ekonomiernas ställning, men många länder har trots allt fortfarande underskott. Europas företagsklimat började kallna under hösten, och försvagandet har fortsatt i början av innevarande år. Nedgående konjunkturer leder till mindre investeringar, och den tilltagande inflationen saktar ner konsumtionsökningen, även om sysselsättningen fortfarande ökar. Exportökningen begränsas av den starka euron och avmattningen inom världshandeln. Ökningen av euroområdets totalproduktion kommer att förbli klart under procent i år. Finland har haft en högkonjunktur för tredje året, och fjolåret var allmänt taget mycket positivt: BNP ökade med, %, sysselsättningsgraden steg till 9,9 procent och arbetslösheten sjönk till,9 procent. Konsumentpriserna steg med, %. Löneökningarna var låga under högkonjunkturen, och företagens vinster var rekordstora. Förutom företagen förbättrades den offentliga ekonomins finansiella ställning avsevärt, men hushållen skuldsatte sig fortfarande. Bostadsmarknaden, byggandet och metallindustrin började uppvisa tecken på överhettning och arbetskraftsflaskhalsarna blev allmännare, men i det stora hela hölls högkonjunkturen under kontroll. Konjunkturskedet håller dock på att förändras, och ökningen av totalproduktionen avtar under den senare hälften av året till mindre än procent. BNP kommer att öka i genomsnitt med, % under hela året. Osäkerheterna på den finansiella marknaden har fortfarande inte påverkat företagens eller hushållens finansiering. Inflödet av såväl inhemska som exportorder har fortsatt under början av året, och företagens investeringar växer fortfarande. Konjunkturutsikterna har dock försvagats redan avsevärt, och risken för en svagare utveckling är stor. Skogsindustrin har problem och avmattningen inom internationell efterfrågan bromsar upp exporten. Hushållens höga skuldsatthet och den tilltagande oron om framtiden har också förstärkt konjunkturfallet. Den ekonomiska tillväxten kommer att stanna omkring ½ procent under nästa års lågkonjunktur. Utrikeshandelns kraftiga tillväxt som varat i dryga tre år bröts i slutet av förra året både för exportens och för importens del. Exportmängden ökade i fjol med, %, och importen med, %. Ökningen av exportpriserna stannade av i slutet av året, och utrikeshandelns bytesbalans försvagades då importpriserna fortsättningsvis steg. Överskottet i bytesbalansen var fortfarande stort, 7, miljarder euro. Exportökningen minskar ytterligare i år, dels på grund av att skogsindustrins kapacitet minskar, och dels för att den internationella efterfrågan försvagas. Exporten torde öka sammanlagt i år med, % och importen med, %. Överskottet i bytesbalansen minskar till ½ miljarder euro. Överskottet kommer att minska ytterligare nästa år. Fabriksindustriproduktionen ökade i fjol med %, och orderstock är fortfarande hög framför allt inom metallindustrin. Produktionsökningen avtar dock i år främst på grund av nedskärningarna inom skogsindustrin. Förutom exportmarknaderna var den inhemska marknaden livlig i fjol. Byggandet fortsätter med full kapacitet, även om tillväxten halveras från fjolårets 7, procent. Produktionen inom handeln ökade med, procent i fjol, och takten har varit god under början av detta år även tack vare bilhandeln. Den övriga tjänsteproduktionen förstärktes också i fjol, även om tillväxthastigheten minskade mot slutet av året, vilket också försvagade tjänstebranschernas förtroendeindikatorer på ett märkbart sätt. Konjunkturtoppen illustreras av att ett av de viktigaste tillväxthindren inom såväl industrin som byggandet utgörs av bristen på yrkeskunnig arbetskraft. Den positiva sysselsättningsutvecklingen fortsatte under hela fjolåret, sysselsättningen ökade med personer, dvs. %, och sysselsättningsgraden höjdes till 9,9 procent. Den goda utvecklingen kommer att fortsätta även i år, och sysselsättningsgraden kommer att stiga till 7, procent. Ökningen av arbetskraftsutbudet blir långsammare. Arbetslöshetsgraden sjunker i år till, procent från fjolårets,9 procent. Antalet lediga arbetsplatser var i genomsnitt i fjol, dvs. 7 % större än året innan. Antalet sysselsatta uppnådde först i slutet av förra året samma nivå som i slutet av 9-talet, ungefär, miljoner personer. Även om arbetslösheten fortfarande är hög, börjar arbetsmarknadens Konjunkturöversikt/Mars /FM/Ekonomiska avdelning, Finland
stramhet närma sig nivån i slutet av 9-talet. Sysselsättningen och antalet arbetslösa kommer i stort sett att förbli oförändrade nästa år. Arbetets produktivitet ökade exceptionellt hastigt i fjol för andra året i följd, nästan med ½ procent. Ökningshastigheten kommer under innevarande år att återställas på den genomsnittliga nivån på ½ procent. Eftersom ökningen av arbetskostnaderna samtidigt har tilltagit och eurons kurs förstärkts ytterligare, har industrins kostnadskonkurrenskraft vänt i en nedåtgående riktning. Fabriksindustrins genomsnittliga kostnadskonkurrenskraft hålls fortfarande på en förhållandevis god nivå, men de branschvisa skillnaderna är stora. Löntagarnas lönenivåindex höjs under innevarande år i genomsnitt med ½ %, dvs. ett par procentenheter snabbare än i fjol. Löneökningarna kommer att avta till ½ procent nästa år, eftersom de avtalsenliga löneförhöjningarna äger huvudsakligen rum i slutet av detta år. Inflationen var, procent i fjol, men den steg hastigt till, procent i början av detta år. En delorsak till den hastiga inflationsökningen utgjordes av de höjningar i accisbeskattningen som verkställdes i januari samt av att höjningen av livsmedelspriserna inföll i början av året. Inflationen förväntas avta under innevarande år bl.a. tack vare utjämningen av boendekostnaderna. Det genomsnittliga konsumentprisindexet för torde dock stiga till, %, dvs. med nästan en procentenhet jämfört med året innan. Inflationen beräknas vara över procent även nästa år. Hushållens tillgängliga reella inkomster ökade i fjol endast med, %, och de kommer att öka endast något snabbare i år, trots snabbare löneökningar. Hushållen har alltså finansierat sina uppköp med lån. Ökningen av löntagarnas köpkraft baserar sig i år, förutom på den ökande sysselsättningen, även på löneförhöjningar eftersom inkomstbeskattningen i stort sett förblir neutral. Köpkraften försvagas av att inflationen tilltar avsevärt. Skuldtagandet är fortfarande stort trots stigande räntor, och sparandet är negativt. Även om bilhandeln hämtat sig kommer ökningen av den privata konsumtionen att vara nästan en procentenhet mindre än i fjol, knappa procent. Investeringarna ökade i fjol med 7, %, och investeringsgraden steg över procent för första gången på en lång tid. Investeringarna ökar också fortfarande. Bygginvesteringarna hålls på en hög nivå trots att bostadsinvesteringarna minskar. Industrins investeringar ökade med en tiondel i fjol, och innevarande års tillväxt beräknas bli procent. Investeringarna ökas av behovet att förnya och öka på kapaciteten, även om en stor del av branschens investeringar fortfarande riktas, förutom till forskning och produktutveckling, även utomlands. Den offentliga ekonomins finansiella ställning förstärktes i fjol till, procent i förhållande till bruttonationalprodukten, dvs. mycket bättre än väntat. Den fortsatta kraftiga ekonomiska tillväxten återspeglades i den offentliga ekonomins skatteintäkter. Den finansiella ställningen förbättrades dessutom av den kraftiga ökningen av förmögenhetsinkomster. Skatternas andel av bruttonationalprodukten minskade med ½ procentenhet till procent, och de offentliga utgifternas andel med dryga en procentenhet till 7, procent. EMU-skulden sjönk ännu mera, nästan med procentenheter till ½ procent. Den offentliga ekonomins finansiella ställning kommer att vara god även under, även om statens finansiella överskott minskar med ½ procentenhet. Kommunsektorns finansiella ställning hålls ungefär i balans trots stora löneförhöjningar, eftersom skatteinkomsterna och statsandelarna fortsätter att öka kraftigt. Socialskyddsfondernas överskott hålls tack vare fonderingen av arbetspensionerna intill procent i förhållande till totalproduktionen. Andelen av offentliga samfunds skulder av bruttonationalprodukten sjunker med ett par procentenheter per år i år och nästa år, varvid skuldgraden sjunker till procent... Konjunkturöversikt/Mars /FM/Ekonomiska avdelning, Finland
Den internationella ekonomin Förtroendet försvagades ytterligare i februari bland företagen inom euroområdet, men ligger fortfarande på en tämligen hög nivå. Försvagandet beror främst på försämrade produktionsförväntningar. Utsikterna försvagades så gott som i alla länder förutom Tyskland. Varken industrins nya beställningar eller produktionsmängder ökade i december, och de överskred föregående års nivå endast med liten marginal. Euroområdets företagsklimat och industriproduktion st-avvikelse och förändring,% - Källa: EU kommission 7 - Företagsklimat Industriproduktion Finlands ekonomiska utveckling Överskottet i bytesbalansen ökade till 7, miljarder euro i fjol, och i handelsbalansen till,9 miljarder euro. Ökningen av värdet i såväl varuexporten som importen avtog mot slutet av förra året. Den externa balansen EUR md, månaders glidande summa Källa:Finlands Bank 7 Handelsbalans Bytesbalans Prognos Konjunkturförväntningarna har försvagats. Industrins konjunkturläge är fortfarande bättre än normalt inom samtliga sektorer, även om konjunkturutsikterna försvagades märkbart i februari. De närmaste månadernas utsikter försvagas också något. Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades i februari under det långfristiga medeltalet. Förväntningarna för den egna ekonomin förblev så gott som oförändrade, men åsikterna om Finlands ekonomi försvagades. Industrins och hushållens förtroende saldo - Källa: EK, Statistikcentralen 7 Hushållen Industrin - Konjunkturöversikt/Mars /FM/Ekonomiska avdelning, Finland
Konsumentprisindexets årshöjning tilltog i januari till, procent, och ökningen av producentpriserna till, procent. Löntagarnas inkomstnivå steg i fjol i genomsnitt med, %, men under det sista kvartalet var höjningen redan procent. Arbetslöshetsgraden har sjunkit till, procent. - Arbetslöshetsgrad samt förändringen av priser och löner, %--------------- - - Källa: Statistikcentralen - 7 Arbetslöshet Förtjänstnivå Prognos Producentpriser Konsumentpriser Budgetekonomins inkomster ökade under januari december med, procent jämfört med året innan, och utgifterna med,7 procent. Finansieringsöverskottet var under motsvarande period,9 miljarder euro. Statsskulden var, miljarder euro i slutet av december, en minskning på,9 miljarder jämfört med året innan. Budgetekonomins inkomster och utgifter EUR md, glidande summa för månader-- --------- Källa: Statskontoret 7 Inkomster (utan lån) Utgifter (utan amorteringar) De korta räntorna har hållits på, procent efter årsskiftet. Den genomsnittliga räntan på nya bostadslån var, procent i januari. Den årliga ökningen av bostadslånen hölls på samma nivå,, procent, som föregående januari. Höjningen av bostadspriserna håller på att avta, och försäljningstiderna har förlängts. Priserna på gamla höghus steg under det fjärde kvartalet endast med, % i huvudstadsregionen och, % i andra delar av landet jämfört med det föregående kvartalet. Korta räntor och reala bostadspriser förändring, % Källa: Statistikcentralen, Finlands Bank 7 Bostadspriser Korta räntor Tilläggsuppgifter Chef för konjunkturenheten Hannu Jokinen, tel + 77 799 Konsultativ tjänsteman Harri Kähkönen, tel + 9 9 http://www.vm.fi/svenska Konjunkturöversikt/Mars /FM/Ekonomiska avdelning, Finland
Ändringsfaktorer i BNP-tillväxtprognosen för Augusti 7 % Mars % Skillnad % - enheter BNP tillväxteffekt %- enheter BNP tillväxteffekt %- enheter Export,7, -, -, Skogsindustrin, -, -, -, Internationell ekonomi,, -, -, Import,, -, +, Utrikeshandeln sammanlagt -, Konsumentpriserna,, +,9 Lönenivån,, +, Arbetstimmarna,, +, Det reella lönebeloppet -, -, Konsumtionsvillighet -, Hushållen sammanlagt -, Investeringarna,, +, +, 7 års tillväxtarv +, BNP-tillväxten,, -, -, Konjunkturöversikt/Mars /FM/Ekonomiska avdelning, Finland
BNP volymförändring, procent Tillgång och efterfrågan volymförändring, procent 9 * ** 9** Finland Euroområdet USA - 9 * ** 9** - BNP Inhemsk efterfrågan Import Export Arbetslöshetsgrad procent Harmoniserat index för konsumentpriser förändring, procent 9 ** 9** Finland Euroområdet 9 ** 9** Finland Euroområdet Finansiella sparande i relation till BNP, procent 7 De offentliga samfundens EMU-skuld och statsskuld, i relation till BNP, procent 7-9 * ** 9** Totalt Staten Socialskyddsfonder Kommuner - 9 * ** 9** EMU-skuld Statsskulden Konjunkturöversikt/Mars /FM/Ekonomiska avdelning, Finland 7
Centrala prognossiffror 7* * 7* ** 9** md euro procentuell volymförändring BNP till marknadspris 79,,9,,, Import 7, 7,,,, Totalutbud,,,,9, Export 7,,,,, Konsumtion,9,,,,9 privat 9,,,7,, offentlig,9,,,, Investeringar,,7 7,,, privata,,,,, offentliga -, -,,,9 -, Totalefterfrågan,,,,9, inhemsk efterfrågan 7,,,,7, * 7* ** 9** Tjänster, volymförändring, %,,,,, Industri, volymförändring, %,,,,9, Produktivitet, förändring, %,7,,,, Sysselsättningsgrad, %,,9 9,9 7, 7, Arbetslöshetsgrad, %, 7,7,9,,9 Konsumentprisindex, förändring, %,9,,,, Förtjänstnivåindex, förändring, %,9,,,, Bytesbalans, md euro,, 7,,, Bytesbalans/BNP, %,9,9,,, Korta räntor ( mån. Euribor), %,,,,, Långa räntor (statens obligationer, år), %,,,,, Offentliga utgifter/bnp, %,,9 7, 7, 7, Skattegrad/ BNP, %,,,,, Offentliga sektorns finansiella sparande/bnp, %,7,,,, Statens finansiella sparande/ BNP, %,,9,,, Offentliga sektorns bruttoskuld (EMU)/BNP, %, 9,,,, Statens skuld/bnp, %,,,,9 7, Källor: Statistikcentralen, Finlands Bank, EU, OECD Prognos: Finansministeriets ekonomiska avdelning Konjunkturöversikt/Mars /FM/Ekonomiska avdelning, Finland