Bygdeväg ny typsektion?

Relevanta dokument
Fördjupat experiment med 2-1-vägar Bygdeväg

Svensk författningssamling

reglera trafiken med hjälp av vägmärken, vägmarkering m.m. utan att bygga om.

Regelverk som påverkar gående

VTI PM Diarienummer: Utökad utvärdering av bygdevägar. Henriette Wallén Warner Christopher Patten

Cykelpassager och cykelöverfarter

VV publikation 2002:

Arbete på väg - Exempelsamling. Arbete på väg. Exempelsamling

Yttrande över promemoria om cykelregler (dnr N2017/03102/TIF)

När du ska korsa en gata

Förslag till utformning av cykelöverfart

BYALAGET OCH STADEN Sida 1

Cykelfält längs Värmdövägen

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Arbete på väg Exempelsamling

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

Förstudie för investeringsåtgärder

13 Stigningsfält och omkörningsfält

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur ett cykelperspektiv (SOU 2012:70)

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Svensk författningssamling

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

Svensk författningssamling

SJÖSTADSHÖJDEN. Gata

Moped klass II Kunskapsprov

Taxa för kommunal parkeringsövervakning

Cirkulationsplats i Bollebygd

Fördjupad utredning gällande trafikutformning

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar

PM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD

fastighetsägare i Växjö kommun

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Trafikförslag för gångbana längs Ulfsparregatan

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

Till fots och med cykel

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

4 Separering av gång- och cykeltrafik

Att cykla på enskilda vägar är tillåtet. Markägare får inte sätta upp skyltar som förbjuder cykling.

Utdrag ur grundkurs Vägmarkering. Visas på SVMF årsmöte Efter ök med Torgny A

Kallelse och föredragningslista

Cykelpassager och Cykelöverfarter

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Utökad rapport. Trafikmätning:

Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

Trafikkonferen. sen Trafikreglering

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor

Information om utplacering av blomlådor

Moped klass II Kunskapsprov 2

Transportstyrelsens remissvar på regeringens förslag till nya cykelregler genom promemoria Cykelregler

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Bygga och plantera i tomtgränsen

Promemoria. Cykelregler

Väg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg

Säker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar!


Yttrande över promemorian Cykelregler

Säker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar!

Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. om vägmärken och andra anordningar

Nyborgsvägen, Stenungsund

TJÄNSTESKRIVELSE. SERVICEFÖRVALTNINGEN Gatuenheten GC-VÄG I BEFINTLIG VÄGBANA PÅ KARLSTADSVÄGEN 1(4) Dnr 2015/267

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Svensk författningssamling

Cykelkurs. övning och teori. Gärdhemsvägen Trollhättan Telefon:

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar

Funktionskrav på Fabrikörvägen i samband med detaljplan hus 15

DETTA HAR HÄNT FRÅN KOMMUNES OCH TRAFIKVERKETS SIDA. Markerat med rött.

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

Dynamiska farthinder på Vårholmsbackarna och Sörgårdsvägen. Genomförandebeslut

Vanliga vägmärken på enskild väg

Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön. Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen

Säkrare cykelpassager

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Riktlinjer för utmärkning av förbudsmärken. Innehållsförteckning RIKTLINJE 1 (82)

PM till detaljplan Vägutformning Hareslätt - Kungälvs kommun

Medborgarförslag om förändringar i trafikmiljön i Niemisel

PM TRAFIK HUS 13. Dp Hus 13, Nacka strand Trafik

Trafikkontoret. Snabbguide trafikreglering på enskild väg.

Enkä t Asmundtorps byäläg om Toftävä gens utformning som Bygdevä g

Riktlinjer för sommargågata och sommartorg

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

Förändringar i VGU 2015

Svensk författningssamling

Förprojektering, underlag till Detaljplan

Riktlinjer för passager i Västerås

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

Handbok Arbete på Väg

Hastighetsbegränsning i de nordiska länderna. Nordiskt Trafiksäkerhetsforum, Bergen Riikka Rajamäki

Till fots och med cykel

Transkript:

Bygdeväg ny typsektion? Svenska Vägmarkeringsföreningen 17 -- 18 november 2016 Svante Berg, MOVEA

Inget nytt utlandet

Danmark (Vejregler, 2013) Basistværprofilet for 2 1 veje 7,9 m bredt og har en planlægningshastighed på 60 km/h. Køresporet giver med en bredde på 3,5 m plads til, at en lastbil med dens bevægelsesmønster kan køre inden for kantlinjerne. De ydre kantbaner på 1,0 m giver sammen med køresporet mulighed for, at to personbiler kan passere hinanden på det belagte areal uden væsentlig hastighedsnedsættelse, mens to lastbiler der skal passere hinanden enten skal benytte rabatten eller passere hinanden ved meget lav hastighed. Rabatten giver sammen med kantbanen plads til, at en parkeret eller havareret personbil kan placeres uden at komme ud i køresporet. Et eventuelt autoværn opsættes i rabattens bagkant med et tilhørende autoværnstillæg, der sikrer autoværnets udbøjning. Ved mindre vejarbejde, der beslaglægger mindre end ca. 2,0 m af kørebanen vil det være muligt at afvikle et spor forbi arbejdspladsen. Ved større arbejder bør vejen lukkes. Det kan overvejes, omdet er muligt at afvikle stitrafik forbi arbejdspladsen ved større arbejder.

Kantlinjer (Vejregler, 2013) 172. Stk. 3. På ensporede veje med dobbeltrettet færdsel må Q 47 Punkteret kantlinje ikke anvendes, hvor den tilladte hastighed er større end 50 km/h i tættere bebygget område eller 60 km/h uden for tættere bebygget område. 174. Stk. 3. På ensporede veje med dobbeltrettet færdsel må afstanden mellem punkterede kantlinjer ikke være større end 3,5 m og mindre end 3,0 m. 175. Stk. 7. På ensporede veje med dobbeltrettet færdsel skal kantlinjen udføres bred (bred kantbane). Basistværprofilet for 2 1 veje består af en kørebane, to brede kantbaner indeholdende brede (0,3 m) punkterede kantlinjer og to yderrabatter.

Inget nytt.

2minus1, bymiljöväg i Sverige Björsbyn (Luleå) Gäddvik (Luleå) Roknäs (Piteå) Bonäs (Mora) Hansjö (Orsa) Västtjärn (Gagnef) Åsmanbo (Smedjebacken) Kungsholms Strand (Stockholm, borttagen) Södra Sandby-Flyinge (Lund, borttagen) Asmundtorp (Landskrona)

Fördjupat experiment 2 minus 1 vägar Syfte med projektet är att öka kunskapen om effekter av 2-1 utformning och om hur 2-1 kan utformas på bästa sätt. Projektet skall ta fram rekommendationer för utformning av 2-1 på VGU-nivå. Projektledare: Janet van der Meulen (TRV) Konsult: Svante Berg (MOVEA)

Projektmål 1. Ökad trygghet för cyklister (genom att ge dem en tydlig plats) 2. Minska risk för singelolyckor cyklister 3. Ökad tillgänglighet för cyklister 4. Öka trafiksäkerheten (minska hastighet) 5. Effektivare utnyttjandet av infrastruktur 6. Förståelse hos trafikanter om hur vägen ska användas 7. Utformning som stödjer sig på lagstiftningen

Var och hur? Ett fåtal landsvägar: o Som har framförallt en lokal funktion o Som inte är högtrafikerade o Som har i nuläget max 70 km/tim Ska i utformas med: o 2 breda vägrenar på vardera sida som är främst avsedda för cyklister och gående, men får användas tillfälligt av bilar (enl lagstiftning) o en körbana i mitten som tydligt har plats för en bil (dubbelriktad) För dessa vägar ansöker TRV hos Länsstyrelsen för en hastighetsbegränsning på 60 km/tim

Körbana / Vägren Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner Körbana En del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte en cykelbana eller en vägren. Vägren En del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte körbana eller cykelbana. VVFS 2007: 305 Märke A5 varning för avsmalnande väg 3 Minskas den fria vägbredden eller körbanebredden på vägar med körbanebredd större än 6 meter till 5,5 meter eller mindre och utmärkning sker med märke A5, varning för avsmalnande väg, ska den fria bredden anges på tilläggstavla T4, fri bredd.

Vägren 12 På väg ska vägrenen användas 1. vid färd med cykel eller moped klass II när cykelbana saknas, 2. vid färd med moped klass I, 3. vid färd med ett fordon som är konstruerat för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen eller som inte får föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen, eller 4. av dem som för ett fordon förspänt med dragdjur, rider samt leder eller driver kreatur. Skyldigheten att använda vägrenen enligt första stycket 1 4 gäller endast om vägrenen är av tillräcklig bredd och i övrigt är lämplig att använda. Om det behövs för att underlätta framkomligheten för annan trafik, får vägrenen användas tillfälligt även vid färd med andra fordon. 6 kap Bestämmelser för trafik med cykel och moped 1 Cyklande skall färdas efter varandra. När det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken får de dock färdas i bredd 7 kap. Bestämmelser för gående på väg 1 Gående skall vid färd på väg använda gångbanan eller vägrenen. Om det inte finns någon gångbana eller vägren, skall gående använda cykelbanan eller körbanan. Detsamma gäller sådana trafikanter som avses i 1 kap. 4 andra stycket om gångbanan är smal eller utrymmet på den är begränsat på annat sätt eller om det finns andra särskilda skäl för det. Gående som använder vägrenen eller körbanan skall om möjligt gå längst till vänster i färdriktningen.

Vägmärken / vägmarkering Vägren utmärkes med M2 kantlinje och normal vägrenskörning gäller Markeringen anger en körbanas yttre gräns Vägmärke A5 användes vid behov. A5. Varning för avsmalnande väg, Märket anger att vägen eller banan smalnar av. Kompletteras med sträcka. T4 Inget annat (för tillfället)

Utformning Sektion Dubbelriktad körbanan med fast bredd på sträcka, 3,0-3,5 meter beroende av totala vägbredden. Vägren varierar från 0,7-2,2 meter (~1,0 1,6 m i projektet) Vägmarkering (M2) 0,1-0,2 m. Max bredd ~7,0 m?

Info https://www.youtube.com/watch?v=4smg1udy-oq

Så här blev det

Effekter, hastighet Före Efter Diff 85%Diff Före Efter Effekt Objekt km/h km/h Skylt Skylt D DSS Allerum-Hittarp 65,7 0,5 76 0 70 60 3% 2% Allerum-Hittarp 73,3-1,4 85-2 70 60-8% -6% Påarp-Mörarp 61,1 0,1 73-1 70 70 1% 0% Påarp-Mörarp 56,4 1,5 67 1 70 70 11% 8% Allerum-Ödåkra 70,6-3,8 80-3 70 60-20% -15% Allerum-Ödåkra 72,2-3,4 82-3 70 60-18% -13% Allerum-Ödåkra 45,8-0,6 54-1 40 40-5% -4% Gantofta-Bårslöv 47,1-1,8 54-1 50 60-15% -11% Gantofta-Bårslöv 69,7-0,7 80-1 70 60-4% -3% Vallåkra-Gantofta 71,8-2,7 82-2 70 60-15% -11% Vallåkra-Gantofta 71,1-2,2 81-2 70 60-12% -9% Medel 64,1-1,3 74,0-1,4 65,5 60,0-7,4% -5,6%

Reaktioner

Varför fel? Beställare Underlag (ritningar ) Genomförande Kontroll

Beställare, vad har de beställt?

Underlag?

Genomförande / Kontroll?

Frågor till branschen? Beställning Drift, Underhåll vs Investering Underlag? Rivning? Kontroll? Mer för pengarna Vad är mer (TS, miljö)?