Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden

Relevanta dokument
MKN-vatten i detaljplanering AB län

Föroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv

Målsättningen med Kommun för kommun

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten

Hur svensk kommunal planering har anpasset seg vattenförvaltningen. Oslo 14 mars 2016

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13. Foto: Martina Nolte, Creative Commons

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin

Sida 1 (18) Förvaltande Enhet /Upphandlingsnu mmer. Stora Projekt, Projekt Mälarbanan 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör)

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Hur kombineras vattendirektivet med ett konkurrenskraftigt jordbruk. Magnus Fröberg

Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter. Sara Grahn Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013

Renare marks vårmöte 2010

Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13

Bällstaån, hydromorfologi och påverkan på ekologiska värden

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Structor Mark Stockholm AB

Miljökvalitetsnormer för vatten. hur ska de in i översiktsplaneringen?

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Granskning av översikts- och detaljplaner med fokus på möjligheten att följa MKN* för vatten

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden. Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.

Industrin syn på MKN-vatten i prövning och tillsyn

PM Ekologiska förutsättningar för miljökvalitetsnormer Barkarbystaden II. Riktlinjer för utformning av Bällstaåns nya sträckning och anslutande ytor

Stockholms nya Dagvattenstrategi och Handlingsplan för god vattenstatus. Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad

Vattenförekomsten Ivösjön

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Erfarenheter från tillsyn av kommunala dagvattenanläggningar samt dagvattenhantering i planprocessen. Karin Dahlström och Oskar Donnelly

Miljökvalitetsnormer för vatten

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Åtgärdsprogrammet för kommunerna

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Vad påverkar god vattenstatus?

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Hur Svensk vattenlagstiftning förhåller sig till EU-lagstiftning. Monica Bergsten

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Fyrkantens vattensrådsområde

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

Beräkningar av flöden och magasinvolymer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt

Vattenförvaltning. Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

SE SE

JJIL Stockholms läns landsting

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse för Norrtälje kommun

Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping

Ramdirektivet för vatten

Redogörelse för ärendet

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Arbetet med att få till en riskbaserad övervakning

Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse inför Botkyrka kommuns prövning av översiktsplanens aktualitet

Vattenmiljö och vattenkraft Ändringar i förslaget

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn

Bilaga 4 f: Vattenplan förslag till disposition

HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

Vad styr vattenförvaltningen i Sverige och Södertälje kommun?

Vatten i fysisk planering

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

AKTUELLA RÄTTSFALL FÖR BASINDUSTRIN. Pia Pehrson Foyen Advokatfirma

Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG

Normer eller mål i svenskt vattenarbete. - betydelse för åtgärdsprogrammens genomförande?

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Hur svårt kan det vara?

EU s vattendirektiv. - Vad innebär det för kommunen? Ragnar Lagergren Vattensamordnare Vattenmyndigheten Västerhavet

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

BILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19

Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg

Miljökvalitetsnormer för vatten

Transkript:

Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden Länsstyrelsen i Stockholm 20170419

Dagordning Moderator: Martin Olgemar 8.30 9.00 Kaffe 9.00 9.15 Introduktion och syfte Göran Åström 9.15 9.45 Weserdomen: konsekvenser och förutsättningar. Strategisk vattenplanering Håkan Häggström 9.45 10.00 PBL möjligheter och begränsningar avseende MKN Susann Sass-Jonsson Fruktstund 10.15 10.45 Vad förväntas av en dagvattenutredning och dagvattenåtgärder i planer? MKN-vatten Johannes Knulst Skyfall, klimatanpassning och översvämning Greta Hebel, Karin von Sydow 10.45 11.00 VISS klassning och dataförsörjning Joakim Pansar 11.00 11.30 Dialog

Weserdomen. Konsekvenser och förutsättningar Håkan Häggström

Weserdomen. Konsekvenser och förutsättningar Konsekvenser av Weserdomen Barkarbystaden II Krav på verksamhetsutövare vid detaljplanering Strategisk vattenplanering

Konsekvenser av Weserdomen Medlemsstater får inte lämna tillstånd till projekt som Riskerar att försämra vattenstatus Äventyrar att miljökvalitetsnormer följs En försämring definieras som att En kvalitetsfaktor försämras så att den hamnar i en annan klass Om den redan befinner sig i den lägsta klassen får ingen ytterligare försämring ske

Konsekvenser av Weserdomen Alla projekt som påverkar vattenkvaliteten Miljöskyddsärenden Vattenverksamhetsärenden Planärenden

Statusklass Närings Försämrad vattenkvalitet ämnen Bottenfauna (insekter, iglar) Makrofyter (vattenväxter) Fiskar Fysikalisk kemiska faktorer Zink och koppar Särskilt förorenande ämnen Vattendragets form och strändernas form Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Hög X...... Sammanvägd Ekologisk status God X X X X X... X Måttlig X... X Otillfredsställande X... X Dålig... X X

Exemplet Barkarbystaden II Bällstaån Ulvsundasjön

Barkarbystaden II

Barkarbystaden II

Exemplet Barkarbystaden II

Exempel på skrivningar i yttrandet Kvalitetsfaktor 1 (Exempel) Morfologiskt tillstånd i vattendrag Förklaring och förslag på utformning av Bällstaån inom planområdet 4.2 Vattendragsfårans form Skapa variation i bredd och djup 4.3 Vattendragets planform Skapa ett meandrande vattendrag med höljor och sel 4.6 Strukturer i vattendraget Skapa variation i vattendraget genom att t ex meandra det, utforma bakvatten eller vidgade områden, arbeta med stockar eller block för att skapa höljor och strömsträckor, låta vattendraget smalna av. 4.7 Vattendragfårans kanter Ett svämplan på några meter bör anläggas på båda sidorna av vattendraget längs hela ån inom planområdet. Vattendraget skall göras grunt och brett för att likna det förmodat ursprungliga förhållandet. Släntlutning bör vara 1:4 eller flackare. Det kommer då också att svälja högflöden bra och minska risken för översvämningar. 1 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter för statusklassning

Barkarbystaden II - Sammanfattning 1. Dålig status Ingen försämring alls tillåten 2. Grunden: Bra data och en noggrann klassning för varje delsträcka 3. Avgör för varje parameter planens påverkan 4. Fysiska faktorer: 1. Två parametrar försämras! 2. Förbättring krävs hos övriga för att uppväga försämringen 3. Krav och förslag lämnas till kommunen i yttrandet 5. Näringsämnen: 1. Ingen försämring 2. Men åtgärder krävs utanför planområdet för att inte äventyra att MKN kan följas

Krav på verksamhetsutövare vid detaljplanering Ska Visa att vattenstatus inte försämras av projektet Visa att projektet inte äventyrar att MKN kan följas Bör Redovisa andra planerade åtgärder i avrinningsområdet som bidrar till att följa MKN, än de som krävs enligt ska-kraven (Gäller främst kommuner och Trafikverket) Genomföra åtgärder som förbättrar vattnets status men som inte krävs för att följa normen

Strategisk vattenplanering

Strategisk vattenplanering ÖP LÅP inklusive alla planerade planer Mellankommunal samverkan Klimatanpassning Åtaganden utanför planområdet Behov av data

Summering Arbeta strategiskt med vattenfrågor på recipientnivå Koppla DP-processen till vattenarbetet Mellankommunalt samarbete!