Stockholms nya Dagvattenstrategi och Handlingsplan för god vattenstatus. Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad

Transkript

1 Stockholms nya Dagvattenstrategi och Handlingsplan för god vattenstatus MSL Dagvattenträff Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad

2 Kommunens skyldighet att följa åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer Ett åtgärdsprogram syftar till att en miljökvalitetsnorm (MKN) ska kunna följas (5 kap. 4 MB). En kommun är skyldig att vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram, bla. sådana som fastställts av vattendelegationerna (5 kap. 8 MB). Kommuner är (med)ansvariga för att MKN följs (5 kap. 3 MB) Vid planläggning eller andra ärenden enligt PBL ska MKN i 5 kap. MB följas (2 kap. 10 PBL).

3 Handlingsplan för god vattenstatus och lokala åtgärdsprogram för genomförande Handlingsplanens syften: Ange hur stadens vattenarbete ska utvecklas så att ett tydligt fokus på operativa åtgärder nås. Nytt övergripande mål för Stockholms vattenarbete Stockholms sjöar, kustvatten och vattendrag ska uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten (god ekologisk och kemisk status till år 2021 eller senast till år 2027). För att nå detta mål behöver lokala åtgärdsprogram, med syfte att följa miljökvalitetsnormerna, vara framtagna för alla stadens vattenförekomster senast år 2018.

4 Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, delområdessammanställningar, Stockholms lokala åtgärdsprogram och åtgärder i VISS Genomförande av kostnadseffektiva lokala åtgärder kräver ett lokalt underlag som beskriver var, hur, när, av vem och till vilken kostnad som åtgärderna ska utföras.

5 Generell disposition Lokala åtgärdsprogram Sammanfattning Varför behövs lokala åtgärdsprogram Ekologisk och kemisk status Förbättringsbehov Påverkansanalys Genomförda åtgärder Pågående och planerade åtgärder Förslag på nya åtgärder Övergripande åtgärder Behov av ytterligare underlag Summering av kostnader och effekter

6 Åtgärder i Brunnsvikens avrinningsområde Tillförsel från avrinningsområdet Punktkällor Åtgärder punktkällor Åtgärder utanför avrinningsområdet Rening Brunnsviken Näringsämnen och föroreningar Sediment Fällning Förflyttningar mellan vatten och sediment Lilla Värtan Till- och bortförsel via vattenutbyte/pumpning

7 Tidplan lokala åtgärdsprogram LÅP Påbörjas Avslutas Ansvar Bällstaån 2017 Stina Brunnsviken 2017 Ulf Kyrksjön Fred Råcksta Träsk Sofia Judarn Fred Långsjön Sofia Trekanten Sofia Magelungen Hillevi Drevviken Hillevi Forsån Hillevi Ulvsundasjön Jenny Årstaviken SVAB Riddarfjärden Jenny Flaten Hillevi Norrström Jenny Strömmen Ulf Lilla Värtan Ulf Igelbäcken Jenny Görväln Jenny Fiskarfjärden Jenny Ältasjön Stina Sicklasjön Stina Rödstensfjärden

8 Stockholms stads dagvattenstrategi - mål Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten Robust och klimatanpassad dagvattenhantering Resurs och värdeskapande för staden Miljö- och kostnadseffektivt genomförande

9 Stockholms stads dagvattenstrategi - färdväg

10 Stockholms dagvattenstrategi med åtgärdsnivå och riktlinjer Åtgärdsnivå Riktlinjer kvartersmark Riktlinjer P- ytor Riktlinjer allmän platsmark Riktlinjer Befintlig miljöfarlig verksamhet

11 Dagvattenvägledning Checklista dagvattenutredning Beräkningsmetodik vid dagvattenutredning Anläggningsbeskrivningar (planeringsnivå) Goda exempel Åtgärdsnivå Riktlinjer

12 Varför behövs en åtgärdsnivå? Anger i vilken omfattning LOD behöver anläggas och vilken kapacitet de har för att Konkretisera vad en hållbar dagvattenhantering innebär Förenkla för, och enhetliggöra mellan, enskilda planer Vara tydlig, kommunicerbart, lättbegriplig och lättanvänt Styra mot långtgående utjämning och rening. Ger frihetsgrader för byggherrar och projektörer att välja bästa tillgängliga teknik som är ekonomiskt rimlig (något som förändrar sig över tid). Är möjligt att kontrollera och följa upp i planerings- och bygglovsprocessen samt inom miljötillsynen.

13 Beräkning av åtgärdsnivån Utgår från betinget, dvs skillnaden mellan nuvarande belastning och acceptabel belastning Två sjöar och ett vattendrags behov av avlastning beräknades/studerades i detalj. Tidigare erfarenheter från Stockholms stads recipientklassificeringsmodell från 2011 använder i beräkningarna. Fosfor (P), Koppar (Cu) och Zink (Zn) valdes ut som testämnen. Behovet av belastningsminskning för att nå MKN: Fosfor: 60-70% Cu: % Zn: %

14 Åtgärdsnivåns storlek

15 Åtgärdsnivåns storlek

16 Åtgärdsnivån beskriven schematiskt In i anläggning om 20 mm 91 % av 9 % 100 % av årsnederbörden årsnederbörden fångas Reningsgrad i anläggning på 70 % 27 % 64 % av årsnederbörden renas

17 Den färdiga Åtgärdsnivån När Vid ny- och större ombyggnation. Hur Dimensioneras med en våtvolym på 20 mm Avtappas under cirka 12 timmar via ett filtrerande material (mer långtgående rening än sedimentation) Avsteg Då det inte är möjligt eller motiverat på grund av: tekniska förutsättningar, naturliga förhållanden eller orimliga kostnader i förhållande till miljönyttan.

18 Fördelarna med en generell åtgärdsnivå Beräkningar med avseende på MKN är komplexa Skillnaden mellan recipienterna föranleder inte alltid en recipientspecifik åtgärdsnivå Stort behov av att enhetliggöra tolkningen av hållbar dagvattenhantering Mer tid och kraft kan allokeras till att skapa hållbara dagvattensystem än utredningar Åtgärder behövs inte enbart ur ett kvalitetsperspektiv flöde och grönska är andra viktiga mål i strategin

19 Vad kommer det att kosta? Den fråga vi egentligen borde ställa oss är: Vad kostar det att låta bli? Översvämning Köpenhamn Nota: 9 Miljarder danska kronor. Översvämning Malmö Nota: 300 Mkr i försäkringskostnader. Översvämning totalt i landet Nota: 1 Miljard kr i försäkringskostnader. Algblomning Öland. Nota: Minskad turismintäkt Mkr årligen.

20 Tack! Frågor? Juha Salonsaari Telefon: