Euro Ett monetärt system Daniel Asplund, Hannes Boodé, Josef Bravadish, Cecilia Brage Linköpings Universitet TGTU37 Teknikens utveckling ur ett samhällsperspektiv SL 1, HT 2009
Sammanfattning I texterna nedan följer en beskrivning av Sveriges monetära system med vinkling på hur det skulle påverka det svenska samhället om Sverige gick med i EMU. Det kommer även handla om hur monetära system växte fram. I avhandlingen kommer det också framkomma vad unionen inneburit för några av sina nuvarande medlemsländer och vilka fördelar/nackdelar det finns med EMU. I diskussionsdelen kommer intressanta frågor som: EMU som en superstat, Dollar vs Euron och om det monetära systemet är hållbart att avverkas.
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning 1.1 Syfte 1.2 Metod 1.3 Frågeställningar 2 Monetära system 2.1 Sveriges monetära system 3 EMU 3.1 Sveriges monetära system 3.2 Rättvist system 4 Slutsats Källförteckning
Inledning Vi har i gruppen diskuterat många olika ämnen som vi tyckte var intressanta att skriva om. Men tillslut bestämde vi oss för att skriva om Euro som ett stort monetärtsystem och dess påverkan på den svenska samt den internationella ekonomin. Eftersom detta är väldigt aktuellt för oss svenskar och för att vi i år är ordförande i EU. Vi är även intresserade av att veta vad som händer med den svenska ekonomin om vi väljer att ha euro som valuta. Syfte Med denna uppsats vill vi granska vad som skulle hända med den svenska ekonomin vid ett valuta byte. Vi vill även ta reda på om euro kan skapa en superstat om EMU får tillräckligt många medlemsländer. Om denna superstat kommer existera hur blir då konkurrensen med dollarn och övriga världsmarknaden. Metod Tillsammans i gruppen har vi letat fakta via bibliotek och internet. Skrivandet blev uppdelat i olika områden, för att specialisera sig inom området och underlätta arbetet. När den enskilda delen är klar kommer vi att korrigera alla delar och sammanställa uppsatsen. Vi har använt internetsidor som vi anser är giltiga och objektiva. Vi har endast använt oss av sidor som är tillförlitliga efter att vi kontrollerat innehållet. Böckerna och kurslitteraturen är bra källor då de är granskade av andra personer inom området innan publicering och de är även skrivna på ett objektivt sätt. Vi har även använt en film som har ett annat synsätt på det monetära systemet. Frågeställning Hur påverkas det svenska samhället om vi går över till euro?
Monetära system Det monetära systemet är ett av världens största tekniska system. Redan cirka 650 f. Kr grundades början till dagens monetära system i Lydien (nuvarande Turkiet) av kung Krösus. Krösus var den första att skapa guldmyntet(allt om EMU, 2003). Detta system är väldigt omfattande och i dagens Sverige kan en enskild person inte vara helt fri då detta system följer varje aktivitet som utförs. Exempel; duscha, tända lampan, ta fram glaset ur skåpet och gå ut på gatan. Allt detta kostar pengar och det är pengar som system bygger på. Sveriges monetära system Sveriges monetära system är som de allra flesta länder idag är en blandekonomi. Detta är som det låter en blandning mellan planekonomi och marknadsekonomi. Planekonomi är när staten äger och bestämmer allt. Vart fabriker ska ligga, när och hur produkterna ska tillverkas. De bestämmer även löner och priser, detta för att styra och ge människor rättvisa förhållanden. Marknadsekonomi är när företagen själva äger och bestämmer allt. Alltså motsatsen till planekonomi. Denna ekonomiform ger människan möjlighet att sträva efter största möjliga vinst (www.samhallskunskap.se). Figur 1. Sveriges monetära kretslopp De fyra viktiga pelarna i det svenska monetära systemet är hushållen, banker, företagen och den offentliga sektorn. Om någon av dessa skulle försvinna ur kretsloppen skulle hela systemet kollapsa. Figur 1 visar hur beroende de olika pelarna är av varandra för att systemet ska kunna fortlöpa.
En annan viktig beståndsdel av detta system är pengar som när de väl existerar skapar nya tekniska system för att kunna hantera dem. Exempel: bankautomater, datorer (används av personalen på bankerna), kreditkort, kortläsare för betalning, säkerhetstransporter m.m. Pengar skapas genom att regeringen behöver pengar, exempel 10 miljarder kronor. De talar då med Sveriges riksbank. Riksbanken säger att de gärna vill köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor. När detta är bestämt skapar regeringen dokument med officiellt utseende och kallar de för obligationer värda 10 miljarder kronor. Riksbanken gör samma sak men kallar sina för värdepapper. Riksbanken byter värdepapper mot obligationer av regeringen. Regeringen tar värdepapperna och sätter in dem på ett bankkonto. I och med insättningen blir värdepapperna ett officiellt lagligt betalningsmedel och utökar den svenska tillgången på betalningsmedel med 10 miljarder kronor. Den här förklaringen är bara en generalisering då det med dagens teknik sker elektroniskt. I USA existerar bara 3 % av betalningsmedlen i fysiska sedlar och mynt, resten existerar i datorer. När regeringen byter värdepapper med riksbanken lovar de även att betala tillbaka dem. Det betyder att pengar skapas genom skuld. Människor blir tvungna att jobba för att överleva i system. Alla lån har räntor, och räntorna finns inte med när pengar skapas. Det kommer alltid att finnas ett underskott på pengar. Alltså kommer inte människor att kunna bli skuldfria. Det monetära systemet gynnar bara de människor högst upp i samhället. Då 1 % av världens befolkning äger 40 % av jorden rikedomar och 50 % av världens befolkning lever på mindre än 2 dollar om dagen är systemet inte rättvist(zeitgeist: Addendum, 2008). EMU Redan i slutet av 1960-talet uppkom idén om att bilda en gemensam valuta i Europa. Men det skulle dröja enda fram till 1990-talet innan planerna kunde bli verklighet. Meningen med denna monetära union var främst att med hjälp av sammanflätade ekonomier i Europa förebygga framtida konflikter. Ökad gemensam ekonomi skulle även skapa förutsättningar för att nå gemensamma mål. Ett mer globalt samarbete skulle även sudda ut gränserna mellan länderna i Europa och låta varor, tjänster och kapital röra sig fritt. Det skulle också underlätta för handeln inom Europa, då osäkerheten kring växelkurser och kostnader för valutaväxling skulle försvinna. Både politiska samt ekonomiska faktorer ligger bakom grundandet av EMU och EU. EMU Genomfördes i tre etapper: Den första inleddes den 1 juli 1990 och innebar i korta drag en ökad samordning av den ekonomiska politiken. Under den andra etappen som började 1994, inrättades Europeiska centralbanken(ecb) och länderna utarbetade ett program för att klara inträdesvillkoren. 1998 togs beslutet om vilka länder som skulle vara med vid starten av unionen.
Den tredje och sista etappen startade den 1 januari 1999 och innebar att ECB skulle överta medlemsländernas penningpolitik samt att Euron skulle bli en självständig valuta. Sista fasen inleddes den 1 januari 2002 med införandet av sedlar och mynt påbörjades. I EMU samarbetet ingår idag 16 av EU:s medlemsländer. För att kunna delta i samarbetet krävs att landet uppfyller de s.k. konvergenskriterierna som finns med i EU-fördraget (Maastrichtfördraget). Konvergenskriterier innebär i korthet att landet ifråga måste ha låg inflation, stabil växelkurs, sunda statsfinanser och låga räntor. Dessutom ska nationella lagar om den egna centralbanken uppfylla vissa krav(http://www.regeringen.se/sb/d/2583). Europeiska kommissionen och ECB prövar minst vartannat år om länderna som står utanför valutaunionen uppfyller kraven. Sverige har prövats åren 1998, 2000, 2002, 2004, samt 2006. Sverige har vid samtliga tillfällen ansetts uppfylla tre av de fyra konvergenskraven, det Sverige kommer till korta i är att den svenska riksbankslagen inte uppfyller de krav som ställs i EG-fördraget. Dessutom uppfyller vi inte kraven för en stabil växelkurs, detta pga. den svenska kronan inte deltagit i ERM2. ERM2 är ett europeiskt växelkurssamarbete som innebär att landet låser sin valuta mot Euron, syftet med detta är att förbereda landet inför fullvärdigt medlemskap i EMU. Om Sverige skulle byta valuta kommer det givetvis bli en stor process. Sverige kommer att behöva ändra allt från parkeringsautomater till våra stora datasystem. För att vara en så pass stor process kommer den antagligen gå relativt smärtfritt. Om det blir en lika smidig övergång som tidigare länder haft vid sina valutaskiften, där det har visat sig att med rätt förberedelser faktiskt kan genomföra en så stor process utan allt för stora komplikationer. Det kommer givetvis att kosta en hel del pengar att utföra ett valutaskifte. Förutom att bankomater, parkeringsautomater, datasystem osv. ska anpassas, krävs det även att Sverige ska trycka sedlar, ändra priser och tillverka mynt. Allt detta är bara engångskostnader som det inte går att komma ifrån. Hur påverkas det svenska samhället om vi går över till euro? Året 2003 röstade svenska folket NEJ till medlemskap i EMU i en folkomröstning. Majoriteten av de som röstade tyckte då att det skulle påverka landets handlingsfrihet. Ett nytt val kan komma att bli aktuellt framöver. För att Sverige ska ingå i EMU, måste beslut fattas antingen genom ett riksdagsval eller genom en ny folkomröstning. Valutan är i dagens samhälle ett tekniskt utvecklat monetärt system som är integrerat i vårt sociala, Kulturella, politiska och ekonomiska samhälle(fallde, 2009). En eventuell valutaövergång till euron ligger därför i Sveriges framtida intresse. Debatter och diskussioner kring en eventuell övergång till en gemensam valuta kommer att präglas av samhällsekonomernas teorier hur den svenska ekonomin kommer att påverkas. Många teorier är för och lika många är emot ett medlemskap i EMU.
Bankerna har som en finansiell aktör utvecklat det monetära systemet med hjälp av IT teknik. Transaktioner med valutan som medel sker elektroniskt. Denna teknikutveckling har fört med sig nya möjligheter och nya vägar för ett lättare betalningssätt både nationellt och internationellt. Ett framtida medlemskap i EMU innebär en gemensam valuta, vilket medför att svenska mynt och sedlar kommer att slopas och ersättas av euron. Med sig i graven tar de Svenska valörernas figurer en hel del, information om vårt svenska kulturarv, som ger oss en känsla av en nationell identitet. En valutaunion innebär också att politiker i EMU länderna måste se till att det bedrivs en gemensam penningpolitik för att förebygga framtida politiska och ekonomiska kriser. Det är svårt att ta ställning till en så avgörande fråga som en gemensam valutaunion, då det finns en splittrad opinion och det en klyfta mellan Sveriges politiker och samhällets befolkning. Ekonomiprofessor Assar Lindbeck sa vid ett tillfälle: Det är inte så att det finns små fördelar och stora nackdelar eller små nackdelar och stora fördelar med en monetär union. Det som gör det så svårt är att det finns både stora fördelar och stora nackdelar.(färm, 1999) Vi kommer att objektivt sätt nämna några argument som talar dels för och dels emot ett EMU medlemskap i ekonomisk och politiskt sammanhang. Argument som talar för EMU Vid en gemensam valutaunion kommer kostnaderna för valutaväxlingen att försvinna vilket innebär stora besparingar för företagen och även för privatpersonen. Vi får en ökad handel inom unionen, vilket medför att företagen börjar producera mera. En ökad handel gör att konkurrensen blir kraftigare bland företagen och vi får sjunkande priser på produktionsvarorna. Vi kommer att semestra och handla billigare inom EMU länderna. Med euron får vi en tryggare ekonomisk marknad i Sverige vilket resulterar i att de utländska investerarna vågar investera i Sverige. Vi kommer troligen att få en bättre arbetsmarknad och en sjunkande arbetslöshet. En gemensam valuta med en penningpolitik som en följd, resulterar i en ökad stabilitet för den ekonomiska utvecklingen i EMU, vilket i sin tur leder till lägre räntor. Sveriges banker har idag sänkt räntor för att den ekonomiska kris vi har haft det senaste året.
Företagen kommer inte att känna av kraftiga och oförutsedda förändringar i växelkurser på samma sätt. Låg ränta och stark ekonomisk stabilitet i EMU länderna innebär att företagen vågar investera mer, men att hushållen kommer att låna och konsumera mer. Detta gör att vi får samma ekonomiska utveckling i Sverige som övriga EMU länderna. EMU handlar också om att ha en jämvikt mellan marknad och politik med gemensamma politiska mål, som till exempel bekämpning av miljöproblem, som kräver både politiska beslut och ekonomiska resurser. Flera andra gemensamma områden är internetforskning och invandrarpolitik. Argument som talar mot EMU Sverige kommer att tillsammans med de andra EMU länder att fatta ekonomiska och penningpolitiska beslut, något som kommer att påverka vår finanspolitik. Det är viktigt för Sverige att ha kvar sin valuta för att bättre klara sig ur en ekonomisk kris, genom till exempel en reglering av den egna växelkursen. Stora länder kommer att ha ett större inflytande i EMU och då får Sverige som är ett litet land svårt att få gehör för sina argument. Priserna på produktvarorna i Sverige är redan pressade och de kan inte bli billigare även om växlingskostnaderna försvinner. Kostnaden för en valutaövergång kommer(elgemyr, Hedlund, Roos, 1997) att uppskattas till flera miljarder svenska kronor. Sverige kommer inte längre att lösa sina ekonomiska kriser genom devalvering av kronan utan får ta till andra åtgärder, exempelvis genom att sänka skatterna. Följden blir att staten får mindre pengar in i statskassan och för att kompensera bortfallet i inkomstkällan kan staten göra nedskärningar. Konsekvenserna kan komma att drabba dem som redan har det sämre ställt i samhället. Eurons Påverkan i andra länder i Europa Det är inte alla länder som är nöjda med sitt byte av valuta till euron. Om vi går in lite närmare på några stycken EU, och EMU-länder för att granska hur deras samhällen såg ut och hur de har förändrats sedan de införde euron så finner vi att det inte alltid har varit en positiv förändring.
Tyskland Tyskland betraktades till en början som en stark ekonomisk stat med den största ekonomin i Europa och med sina tidigare erfarenheter av kraftiga inflation, som ett bra hjälpmedel för att driva konjunktur trenden i hela EU. Numera lider Tyskland av kraftig arbetslöshet och deras budgetunderskott ligger på gränsen att bryta mot stabilitetspakten och bilden av det tidigare så starka Tyskland ser nu annorlunda ut. Opinionsmätningar visar även att stora delar av den tyska populationen inte ville byta ut sin dåvarande starka D-mark mot euron. Frankrike Frankrike fick se över sin industri och förbättra dess konkurrenskraft efter sitt medlemskap i EMU. Frankrike brottades även med hög arbetslöshet och i ett försök att lösa detta problem infördes 35-timmars veckor, men det gav inte det resultat man hade hoppats på och beslutet skrotades. Ett flertal stora statsdrivna företag privatiserades men en del finns ännu kvar skyddade av staten mot konkurrens. Portugal Sedan Portugal gick med i EU (som det näst fattigaste landet i EU) har de kämpat med att nå upp till övriga Europas ekonomi. När de 1999 med hjälp av deras dåvarande högkonjunktur lyckades få bukt med sin inflation klarade de intagningsnivåerna och gick med i EMU. Detta varade dock inte länge, när konjunkturen vände stannade tillväxten av och Portugal blev det första landet att bryta stabilitetspakten med över den tillåtna 3 % gränsen för budgetunderskott. Diskussion & slutsats Diskussionsfrågor 1 EMU som en superstat? 2 Hur skulle EMU som ett stort tekniskt system kunna påverka Sverige tekniskt, ekonomiskt, politiskt och kulturellt? 3 Kan det monetära systemet kollapsa och vad tror vi skulle i så fall skulle hända? 1. Vad kommer hända om gränserna mellan länderna i Europa suddas ut och det blir en fullskalig union? Idag är det de länder som var med i EMU från början som har störst inflytande på union. Sverige som är ett mellanstort land kommer vid en sådan union att förlora sin frihet när det gäller valutapolitik. Även andra områden kommer att påverkas mycket. Självklart kommer handel, resande och arbete att bli lättare när vi har samma valuta och flera gemensamma regler.
Stora tekniska system möjliggör generellt sett försörjning eller transport av information, varor/naturresurser och människor, och de fyller en samhällsfunktion genom att göra dessa funktioner åtkomliga för ett stort antal människor. I västvärlden har de också fått en demokratisk betydelse genom att idag kunna ge dessa möjligheter till större delen av befolkningen, vilket inte var fallet t.ex. för 100 år sedan(gyberg, Hallström, 2009). De vi menar med det här är att utsuddandet av gränser i Europa skulle leda till ökad åtkomlighet för alla samhällsskikt. De mindre länderna kommer ha begränsat inflytande i unionen men ha ökade tillgång till både arbets- och handelsmarknaden. Detta kan leda till att arbetslösheten minskar, då det blir lättare att söka sig dit jobben finns och konkurera på lika villkor. 2. Tekniskt: EMU skulle leda till en snabb utveckling, med lösning till olika efterfrågor (Fallde, 2009). Exempel på detta är arbetsmarknaden, fri rörelse av varor, tjänster och kapital. Ekonomiskt: En stor ekonomisk tillväxt och stabilare valuta. Den gemensamma penningpolitiken kan dock bli en nackdel då vi inte kan lösa ekonomiska kriser inrikes. Kostnaden för en valutaövergång kommer bli stor då exempelvis bankomater och stora datasystem måste anpassas. Politiskt: En gemensam ekonomi ger förutsättningar för att kunna sätta gemsamma mål. Utsuddandet av gränser gör att varor, tjänster och kapital kan röra sig fritt. Sammanflätade ekonomier kommer kunna förbygger framtida konflikter. En nackdel är att Sveriges kommer få mindre inflytande och begränsad frihet. Kulturellt: Det blir en mer multinationell kultur då det blir ökad folkvandring. Det kan även leda till ökat utbyte av kunskaper samt att näringslivet utvecklas. 3. Idagens samhälle har redan de fysiska pengarna börjat försvinna från marknaden då rån på mindre summor har ökat markant. Ett exempel i Sverige är statsbussar där man idag betalar via periodkort och sms biljett. I vardagshandeln använder människor idag plastkort med magnetremsa eller chip då större del av pengahanteringen sker elektroniskt. Låt säga att havsytan stiger och ett antal länder i EU blir drabbade. Folk måste flytta, länder behöver låna mera för att klara katastrofen och bygga upp sin infrastruktur. Vilket i sin tur leder till en ekonomisk kris i Europa, euron går i botten och det horisontella samhället kollapsar. Vid en sådan katastrof måste människorna gå tillbaka till det vertikala samhället och primitiv byteshandel.
Källförteckning Böcker Eklund Klas, 2003. Vår ekonomi Eklund Jörgen, Ådahl Martin, 2003. Allt om EMU. Elgemyr Anders, Hedlund Ewa, Roos Ragnar, 1997. Ja eller Nej till EMU. Ellegård Kajsa, 2009-08-25. Föreläsning: Teknikutveckling, specialisering och motreaktion Fallde Magdalena, 2009-08-21. Föreläsning: Teknik och samhälle Färm Göran, 1990. Pengar och politik Gahrton Per, 2003. Med euron mot EU-staten Gyberg Per, Hallström Jonas, 2009. Världens gång teknikens utveckling. Sid. 84-97, 101, 122-123, 126 Internetsidor http://www.jonasweb.nu/sidor/mediesamhallet/ekonomisktkretslopp.html (090921) Bilden ekonomiskt kretslopp http://www.regeringen.se/sb/d/2583 Under rubriken konvergenskriterier http://www.samhallskunskap.se/ (090930) innehåll, ekonomi & arbetsliv, Sveriges ekonomi http://www.zeitgeistmovie.com/ (090921) Film Zeitgeist: Addendum