Standardmall för utförande och dokumentation av riskbedömningar inom Sweco Norge AS Elin Backman Examensarbete Ergonomi och aerosolteknologi Institutionen för designvetenskaper Lunds tekniska högskola Lunds universitet Lund 2013
Standardmallförutförande ochdokumentationav riskbedömningarinom SwecoNorgeAS Examensarbeteför CivilingenjörsutbildningeniRiskhantering Elin%Backman% DepartmentofDesignSciences LundUniversity,Sweden ErgonomiochAerosolteknologi LundsTekniskaHögskola LundsUniversitet
Standardmallförutförandeoch dokumentationavriskbedömningar inomsweconorgeas ElinBackman Lund2013
Titel/title: StandardmallförutförandeochdokumentationavriskbedömningarinomSwecoNorgeAS. StandardtemplateforperformanceanddocumentationofriskassessmentswithinSweco NorgeAS. Författare/author: ElinBackman Handledare/supervisors: MalinAndrén,SwecoNorgeAS ÅsaEk,ErgonomiochAerosolteknik,LundsTekniskaHögskola SteinEmilsen,SwecoNorgeAS OleAndréRåen,SwecoNorgeAS Numberofpages:77(includingappendix) Keywords: Riskassessment,riskanalysis,riskIandvulnerabilityanalysis,Sweco,risk,vulnerability. Sökord: Riskbedömning,riskanalys,riskIochsårbarhetsanalys,ROSIanalys,Sweco,risk,sårbarhet. Copyright:Ergonomiochaerosolteknik,LundsTekniskaHögskola,LundsUniversitet,Lund,2013. Avdelningen för Ergonomi och Aerosolteknik Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Box 118 221 00 Lund Telefon: 046-222 80 16 Telefax: 046-222 44 31 Departmentof ErgonomicsandAerosolTechnology FacultyofEngineering LundUniversity P.O.Box118 SEI22100Lund Sweden Telephone:+46462228016 Fax:+46462224431
Sammanfattning Detfinnsmångauppfattningaravhurriskdefinierasochdenmesttraditionelladefinitionenavriskär sannolikhetenförattenoönskadhändelseskainträffamultipliceratmedkonsekvensenavhändelsen omdeninträffar.dockhardennatekniskadefinitionavriskblivitstarktifrågasattdesenaste decenniernadåmångamenarattsociala,psykologiskaochkulturellafaktorermåstebeaktas. Människorsolikavärderingarochriskperceptionergörattenriskkanuppfattasväldigtolika. Sårbarhetärnärarelaterattillriskdådetuppstårtillföljdavettvisstriskscenario.Definitionenav sårbarhetärdeproblemsomuppståriettsystemnärdettautsättsföroönskadehändelsersamtde problemsystemetfårnärverksamhetenskaåterupptasefterattsådanahändelserharägtrum. Metodersomriskbedömningar,riskanalysersamtriskIochsårbarhetsanalyser(ROSIanalyser)blirallt vanligareförattpåförhandkunnaupptäckaochanalyserariskerochsårbarhetermedenplanerad åtgärdisamhället.riskbedömningarbeståravenriskanalysochenriskvärdering.riskanalysensyftar tillattbestämmariskersamtattvärderasannolikhetenochkonsekvensenförattenoönskad händelseskainträffa.riskvärderingenutgörsavdenfasdärresultatenfrånriskanalysenjämförsmed uppsattaacceptkriterierförtillåtenriskochförslagpåriskreducerandeåtgärdergesomrisken bedömsvaraförhög.enrosianalysbestårav,somgårattavläsaavnamnet,avenriskanalysochen sårbarhetsanalysochharalltsåsomsyfteattidentifieraochanalyserabåderiskerochsårbarheter. DettaexamensarbeteharutförtsisamarbetemedSwecoNorgeAS,vilkaoftautförriskbedömningar, riskanalyserellerrosianalyserisambandmeddeuppdragsomdetilldelas.docksaknarsweco NorgeASidagslägetengenerellstrukturförhurdessaskagenomförasochenönskanomförbättring finns.ävenrutinerföruppföljningavåtgärderiprojektenbehöverförbättras. Syftetmedexamensarbetetvaratttaframenstandardmallförhurriskbedömningarskallutformas påsweconorgeas.eftersomenriskbedömningbeståravenriskanalysochenriskvärdering,går mallenävenatttillämpadåenriskanalysskaupprättas.ettavsnittomsårbarhetsanalyserfinnsockså medimallenförattdenskavaramöjligattanvändavidutformningavrosianalyser.därmedkan mallenanvändasoavsettomenriskbedömning,riskanalysellerrosianalysefterfrågas. Metodersomharanväntsförattkunnabesvaraexamensarbetetsfrågeställningarärlitteraturstudie, intervjustudie,dokumentanalysavinternarespektiveexternarapportersamtmailkontaktmed uppdragsledareinomsweco.viktiglitteraturilitteraturstudienär NS5814:Kravtil risikovurderinger,somärenstandardförhurriskbedömningarskautförasochdokumenterasi Norge.IntervjustudieninnehållerintervjuermedfempersonersomallaarbetarmedriskiSweco NorgeAS.Dokumentanalysenavinternarapporterinnebarengranskningav21rapporter (riskbedömningar,riskanalyserochrosianalyser)gjordaavsweconorgeasmedandeexterna rapporternautgjordesavfyrarapporterfrånolikaföretagsomarbetarmedliknandeuppdragsom Sweco.MailkontaktenmeduppdragsledareinomSwecovarförattundersökaomdefåttnågon feedbackfrånkundernaefterattdelevereratrapporternaochheltenkeltförattundersökaom kundernavaritnöjda. Deviktigasteslutsatsernameddettaexamensarbeteär: Viktigtattskiljapåbegreppenriskbedömning,riskanalysochROSIanalys.Dessabegrepp betyderintesammasak.sårbarheterskaredovisasomrapportenkallasförrosianalys. Måsteförbättraellersnarareläggatillavsnittomosäkerhetochkänslighet presentera osäkerhetersamtredovisahurosäkerheternakanpåverkaresultatetochdärmedävenett eventuelltbeslut(känslighetsanalys).osäkerhetochkänslighetmåstefåstörreplatsisweco NorgeAS srapporter.
Engemensammappsomallaanställdahartillgångtillbörupprättas,såattallariskrapporter kandokumenterasidennamapp.dokumentationärviktigtförattsweconorgeas s rapporterskafåenmergemensamstruktur.anställdavilldokumenterarapporternapåett gemensamtställe,såattmankanläraavvarandra. Uppföljningavåtgärderbörbliettvanligaremoment.Vemsomäransvarigföratt uppföljningarnagörssamtnärdeskagörasskaangesirapporten.
Abstract Therearemanydifferentperceptionsofhowtodefineriskandtraditionallythemostcommon definitionofriskistheprobabilityofanundesirableeventmultipliedwiththeconsequenceifthe eventoccurs.however,thistechnicaldefinitionofriskhaslatelybeenquestionedsincemanyclaim thatsocial,psychologicalandculturalfactormustbeincluded.thus,ariskcouldbeperceivedvery differentlyduetothevariousvaluesandriskperceptionsamonghumans. Vulnerabilityisrelatedtoriskwhenitarisesduetoacertainriskscenario.Thedefinitionof vulnerabilityistheproblemthatdevelopsinasystemwhensubjectedtounwantedeventstogether withthosesystematicproblemsthatariseswhenthebusinessshallberesumed. Methodssuchasriskassessments,riskanalysisandriskIandvulnerabilityanalysisareusedmore oftentodetectandanalyserisksandvulnerabilitieswithaplannedactioninthesociety.arisk assessmentconsistsofariskanalysisandariskestimation.theriskanalysisaimstodeterminerisks byevaluatingtheprobabilityandconsequenceforanunwantedeventtooccur.theriskestimationis thephasewheretheresultsfromtheriskanalysisiscomparedwithpredeterminedcriteriafor allowedriskandpropositionsofriskreducingactionsaregiveniftheriskisjudgedtobehigh.ariski andvulnerabilityanalysisincludesariskanalysisandavulnerabilityanalysisanditspurposeisto identifyandanalysebothrisksandvulnerabilities. ThismasterthesiswasperformedtogetherwithSwecoNorgeAS,whichoftenmakesrisk assessments,riskanalysisandriskiandvulnerabilityanalysiswithintheirprojects.however,sweco NorgeASiscurrentlylackingageneralstructureofhowtocarryouttheseandwithinthecompany thereisawillforimprovement.inaddition,routinesforfollowingupactionsintheprojectsneedto beimproved. Thepurposeofthismasterthesiswastocreateastandardtemplateforhowriskassessmentsshall beconductedinsweconorgeas.thisstandardcanalsobeusedwhenperformingariskanalysis sinceariskassessmentincludesbothariskanalysisandariskestimation.apartaboutvulnerability analysisisalsoincludedinthetemplate,makingitusefulforriskiandvulnerabilityanalysisaswell. Hence,thetemplatecanbeusedregardlessofwhetherariskassessment,ariskanalysisorariskI andvulnerabilityanalysisisrequested. Tomeettheobjectivesofthemasterthesis,aliteraturestudy,aninterviewstudy,adocument analysisofinternalandexternalstudiesandcontactbymailwithprojectmanagerswithinswecowas performed. NS5814:Kravtilrisikovurderinger,whichisastandardofhowtoperformand documentriskassessmentsinnorway,isacentralreportinthemasterthesis.theinterviewstudy includesinterviewswithfiveemployeesatsweconorgeas.thedocumentanalysisofinternal reportsincludedexaminationof21reportsperformedbysweconorgeas.inaddition,fourexternal reportsperformedbyotherbusinesseswithinthesamefieldasswecowasexamined.thecontact withtheprojectmanagersinswecowasconductedtoinvestigatewhethertheyreceivedfeedback fromthecostumersafterdeliveringthereportsandifthecustomerswheresatisfied. Themostimportantconclusionsofthismasterthesisare: Itisimportanttodiversethedifferencesbetweenriskassessment,riskanalysisandriskIand vulnerabilityanalysis.themeaningofthesetermsisnotthesame.vulnerabilitiesshallbe declaredifthestudyisnamedriskiandvulnerabilityanalysis. Thepartsregardingsensitivityanduncertaintyshouldbemorestressedinthereports. PresentationofuncertaintiesandhowtheyaffecttheresultshouldbeincludedinSweco s reports.
Asharedfolderwherealldocumentsrelatedtoriskshouldbecreatedandavailableforall employees.forimprovementofageneralstructure,itisimportanttodocumentthereports withinswecowhereemployeescanlearnfromeachother. FollowIupofthereportsshouldbeamorefrequenttask.Theresponsiblepersonforthe followiupsandhowoftentheyshouldbefollowediupshallbeincludedinthereport.
Förord Dettaexamensarbeteomfattar30högskolepoängochingårsomsistamomentför CivilingenjörsprogrammetiRiskhantering.Rapportenärgenomfördvidavdelningenförergonomi ochaerosolteknologipålundstekniskahögskolaochisamarbetemedsweconorgeas.författaren villriktaettstorttacktillföljandepersonersompåolikasättställtuppochgjortarbetetmöjligt: MalinAndrén,SwecoNorgeAS ÅsaEk,LundsTekniskaHögskola SteinEmilsen,SwecoNorgeAS AnitaMyrmæl,SwecoNorgeAS OleAndréRåen,SwecoNorgeAS ØysteinWillersrud,SwecoNorgeAS TackäventillEriSwecoNorgeASsomtagitErtidattsvarapåfrågorochmail. ElinBackman Lund,december2013
Innehållsförteckning 1.Inledning...1 1.1Bakgrund...1 1.2Målochsyfte...1 1.3Frågeställningar...2 1.4Avgränsningar...2 2.Metod...3 2.1Litteraturstudie...3 2.2Intervjustudie...3 2.2.1Intervjuguide...3 2.2.2Intervjuerna...3 2.2.3Intervjuadepersoner...4 2.3Dokumentanalysavinternarapporter...4 2.3.1MailkontaktmeduppdragsledareinomSweco...5 2.4Dokumentanalysavexternarapporter...5 3.Litteraturstudie...7 3.1SwecoNorgeAS...7 3.2Definitionavrisk...7 3.2.1Olikatyperavrisk...7 3.2.2Attmätarisk...8 3.2.3Riskmatris...9 3.2.4ALARP...10 3.3Definitionavsårbarhet...11 3.4Riskperception...11 3.5Lagarochföreskrifter...12 3.6Riskhantering...13 3.7Riskanalyser...14 3.7.1Uppstartochrapportering...14 3.7.2Faroidentifiering...15 3.7.3OrsaksIochfrekvensanalys...16 3.7.4Konsekvensanalys...19 3.7.5Barriäranalys...20 3.7.6Osäkerhetochkänslighet...21 3.8Sårbarhetsanalyser...21 3.9Riskvärdering...21
3.10Uppföljningavåtgärder...22 3.11Standard NS5814:Kravtilrisikovurderinger...22 3.11.1Mallenriskbedömningsomföljeristandarden:...22 4.Resultatochanalys...27 4.1Resultatfrånintervjustudien...27 4.1.1Analyser/bedömningarinomSwecoNorgeAS...27 4.1.2Benämningdeintervjuadeanvänderpåsinarapporter...27 4.1.3Hurlångtiddeintervjuadeoftastharpåsigattgöraanalyser/bedömningar...27 4.1.4ViktigtvidupprättandeavROSIanalyser/riskanalyser/riskbedömningar...27 4.1.5Viktigadelarattfåmedirapporten...27 4.1.6Mall,standard,bokellerandradokumentsomdeintervjuadeanvänder...28 4.1.7Riskanalysmetod...28 4.1.8Redovisningavrisken...28 4.1.9Dokumentationavanalyserna/bedömningarna...28 4.1.10Uppföljningavanalyserna/bedömningarna...28 4.1.11Övrigt...28 4.2Resultatfråndokumentanalysavinternarapporter...29 4.2.1Informationomrapporten...29 4.2.2Uppstart,problembeskrivningochmålformulering...29 4.2.3Valavmetoderochinformationsunderlag...31 4.2.4Systembeskrivning...32 4.2.5Faroidentifiering...32 4.2.6OrsaksIochfrekvensanalys...32 4.2.7Konsekvensanalys...33 4.2.8Beskrivningavrisken...33 4.2.9Riskvärdering...34 4.2.10Osäkerhetochkänslighet...34 4.2.11Sårbarhetsanalys...35 4.2.12Slutsatser...35 4.2.13Övrigt...35 4.3Resultatfråndokumentanalysavexternarapporter...35 4.3.1Sammanfattning...35 4.3.2Förkortningar...35 4.3.3Illustrationöverriskanalysprocessen...36 4.3.4Sårbarhetsbedömningar...36
4.3.5Osäkerhetvidanalysen...36 4.3.6Slutsatser...36 5.Frågeställningarna...37 5.1Hurskariskbedömningargenomförasochdokumenteras?Endetaljeradmall efterfrågas...37 5.1.1Standardmallriskbedömning(>40timmar)...37 5.2Hurskariskbedömningargenomförasförmindreprojektmedbegränsadetidsresurser (40timmar)?...47 5.3Hurskauppföljningavåtgärdergörasochhuroftabördegöras?Vemärmestlämpad attgöradessauppföljningar?...48 5.4UppleverSweco skunderattdevidbeställningaravriskbedömningarharfåttvadde harbeställt?...48 6.Diskussion...49 6.1Litteraturstudie...49 6.2Intervjustudie...49 6.3Dokumentanalysavinternarapporter...50 6.3.1Begreppen...51 6.3.2Antaganden,förutsättningar,begränsningarochavgränsningar...51 6.3.3Riskmatris5x5...51 6.3.4Osäkerheter...52 6.4MailkontaktmeduppdragsledareinomSweco...52 6.5Dokumentanalysavexternarapporter...52 6.6Fortsattarbete...52 7.Slutsatser...55 8.Referenser...57 BILAGA1 Intervjufrågor...59 BILAGA2IGranskningsmallförinternarapporter...61 BILAGA3IIntervjusvar...65 BILAGA4IRapportinformationsblad...77
1.Inledning 1.1Bakgrund Riskärettsvårdefinieratbegrepp,menenrelativtgemensamuppfattningavriskärsannolikhetenför attennegativkonsekvensskainträffatillföljdavenoönskadhändelse.dagensindustrialiseradeoch högteknologiskasamhälleikombinationmedhurmänniskoridagleverharresulteratiattdagens samhälleärutsattförriskeravheltannankaraktäräntidigare.därförharriskanalyserblivitettallt mervanligtverktygförattpåförhandkunnabedömaochanalyseraderiskersomfinnsmeden planeradåtgärd.idagställskravpåattriskanalyserskautförasinnanvissaprojektkangodkännas. Riskanalyserharsomsyfteattidentifierariskerochvärderasannolikhetenochkonsekvensenföratt enoönskadhändelseskainträffa(nilsson,2003). Resultatenfrånriskanalysenjämförssedanmeduppställdamålellerkriterierförtillåtenriskoch dettautgörenriskvärdering.omriskenbedömsvaraförhögskaförslagpåriskreducerandeåtgärder ocksågesunderdennafas.riskanalysenochriskvärderingenutgörtillsammansenriskbedömning (Rausand&BouwerUtne,2009). Sårbarhetärettmåttpåhurmycketochhurallvarligtsamhälletellerdelaravsamhälletpåverkasav enhändelse.dekonsekvensersomuppstårtillföljdavenoönskadhändelseochsomenaktöreller samhälletinteklararavattförutse,hantera,motståochåterhämtasigfrånangernivånavsårbarhet. Sårbarhetsanalysärettsystematiskttillvägagångssättförattanalyseraochbestämmasårbarhet (Krisberedskapsmyndigheten[KBM],2006). RiskIochsårbarhetsanalyser(ROSIanalyser)äralltsåetttillvägagångssättförattminskariskeroch sårbarheterisamhälletsamtattökaförmåganatthanterakriser.rosianalyserharocksåföravsikt attliggatillgrundförplaneringochgenomförandeavriskreducerandeåtgärder.deutgörocksåett medelförattökakunskapenomderiskerochsårbarhetersomfinnsinomdenegnaorganisationen samtfungerasomengrundförinformationtillallmänheten(h.tehler,muntligkommunikation,23 april,2013). Standarden NS5814:Kravtilrisikovurderinger,ärenstandardförhurriskbedömningarskautföras ochdokumenterasinorge.medriskbedömningarmenasenligtdennastandardplanläggning, genomförandeavriskanalyserochriskvärderingar.dettainnefattarblandannatattidentifierafaror ochoönskadehändelser,analyseraochvärderariskersamtåtgärdersomkanreducerariskerna (NorskStandard[NS],2008). ExamensarbetetutförsisamarbetemedSwecoNorgeAS,vilkaoftautförriskbedömningarisamband medderasprojekt.exempelpåprojektdärkravpåupprättandeavriskbedömningar,riskanalyser ellerrosianalyserfinnsärvidennyvägdragning.detsaknasdockidagslägetengenerellstrukturför hurdessaskagenomförasinomsweconorgeasochdetfinnsenönskanomentydligare standardmalländensomingåri NS5814:Kravtilrisikovurderinger.Detfinnsocksåettstortbehov avuppföljningavåtgärder.idagslägetbliruppföljningarnaistortsettintegjordaavsweconorgeas utanläggspåuppdragsgivarenellerentreprenören.dettaskullesweconorgeasistörreutsträckning viljaskötainternt. 1.2Målochsyfte Måletmeddettaexamensarbeteäratttaframenstandardmallförhurriskbedömningarskall utformaspåsweconorgeas.dåriskanalysenärenstordelavenriskbedömningkommer standardmallenävenattkunnatillämpaspåprojektdåenriskanalysefterfrågas.dessutomkommer ettavsnittomsårbarhetsanalyserfinnasmedimallenvilketgördetmöjligtattanvändamallenäven 1
förrosianalyser.såledesskastandardmallenkunnatillämpasoavsettomkundenefterfrågaren riskbedömning,riskanalysellerrosianalys.mallenskainnehållaenstrukturochmetodbeskrivning baseradpå NS5814:Kravtilrisikovurderinger.Dåprojektharolikastortidsbudgetkommersåväl enenklaresomenmerdetaljeradmallattgöras.denenklareskatillämpaspåmindreprojektdär40 timmarfinnstillgängligaförriskbedömningen.måletärattslutproduktenskainnehållaengemensam rapportmallsomskakunnaanvändasförattutförariskbedömningarisweconorgeas. 1.3Frågeställningar Hurskariskbedömningargenomförasochdokumenteras?Endetaljeradmallefterfrågas. Hurskariskbedömningargenomförasförmindreprojektmedbegränsadetidsresurser(40 timmar)? Hurskauppföljningavåtgärdergörasochhuroftabördegöras?Vemärmestlämpadatt göradessauppföljningar? UppleverSweco skunderattdevidbeställningaravriskbedömningarharfåttvaddehar beställt? 1.4Avgränsningar Ekonomiskafaktorerkommerinteattbeaktasidettaexamensarbete. OptimaltresultathadeerhållitsomenrapportmallhadeutarbetatsförvarjeavdelninginomSweco NorgeASsomutförriskbedömningar.Dådettaskulletaalltförstoratidsresurserianspråk,vilkaej finnstillgängligafördettaexamensarbete,kommerengenerellrapportmallattutföras. RapportmallenskakunnatillämpaspåallaSweco savdelningarsomgörriskbedömningar. Vidgranskningavrapporterharetturvalgjorts,dådetpågrundavtillgängligatidsresurserinteär möjligtattgranskaalltförmångarapporter.självklartgerdestoflerrapportersomgranskasett bättreunderlag,menhärharenavgränsningtill21internarapporterochfyraexternarapporter gjorts.detsammagällerförantalpersonersomharintervjuats,somharavgränsatstillfempersoner. 2
2.Metod Dettakapitelredogörfördeolikatillvägagångssättsomharanväntsidettaexamensarbete.Metoden delasinilitteraturstudie,intervjustudie,dokumentanalysavinternarespektiveexternarapporter samtmailkontaktmednågraavsweco suppdragsledareisyfteatttaredapåomkundernavarit nöjdamedderapportersomlevererats. 2.1Litteraturstudie Förstafasenavarbetetutgjordesavenlitteraturstudiedärrelevantlitteratur,standarder,lagaroch föreskrifterstuderades.dennastudiegjordesförattfåkunskapomämnetochanvändsdärmedialla deefterföljandedelarna.litteraturstudienärocksåviktigförattgeläsarennödvändig bakgrundskunskapochdåsamtidigtenökadförståelseförämnet.litteraturstudiensyftartillatt redovisagrundläggandebegreppsomärviktigaatthakännedomombådeförvidarearbeteoch vidareläsningavrapporten.dessainhämtadesfråndiverselitteratur.lagarochföreskriftersom kräverattriskbedömningar,riskanalyserochrosianalyserupprättasharävenstuderatsoch redovisas.viktigdelavlitteraturstudienutgörstandarden NS5814:Kravtilrisikovurderinger. 2.2Intervjustudie Intervjuärenvanligforskningsmetodochkananvändassomantingenhuvudmetodellerhjälpmetod förinhämtningavinformation.närintervjutillämpassomhjälpmetod,somdengöridennarapport, ärsyftetattkompletteraannatinsamlatforskningsmaterial.enintervjukanvarauppbyggdavfasta frågeiochsvarskategorierellerpräglasavinformationsinhämtningpåettmerinformelltsätt.vilken intervjusomanvändsskaanpassasutefterämnetsomstuderasochmålgruppen(dalen,2008). Manskiljerpåöppnaochmerstruktureradeellerfokuseradeintervjuer.Enöppenintervjuinnebär attdenintervjuadesåfrittsommöjligtberättaromtematförintervjun.denflitigastanvända intervjuformenärdensemistruktureradeellerdendelvisstruktureradeintervjun(dalen,2008). Enintervjustudieansågsvaraviktigattgenomföradådetäravstorviktattresultatetfördetta examensarbete,dvs.standardmallen,innehållerdetsomanställdaisweconorgeastyckerärviktigt. Omstandardmallenskakunnatillämpasinomföretagetärdetviktigtattdenbaseraspååsiktersom finnshosdeanställdasomutförriskbedömningarsomarbetsuppgiftidag.intervjustudienanvänds somenhjälpmetodförinsamlingavinformationtillsammansmeddeandrametodernasomhar använtsfördettaexamensarbete.intervjuernasomharägtrumharvaritavdensemistrukturerade typen,varförenintervjuguidemedfrågorupprättadesinnanintervjuerna. 2.2.1Intervjuguide Införenintervjuböralltidenintervjuguidetasfram.Inteminstärdettaviktigtdåintervjuformenär semistruktureradellerfokuserad.intervjuguidenskabeståavdetemanochfrågorsomtillsammans utgördeviktigastedelarnaförundersökningen(dalen,2008).införintervjuernasomharägtrumför dettaexamensarbeteförberedesenintervjuguidesombestodavettantalfrågorsomsedan användesvidallaintervjuerna.intervjuguidenärframtagenutifrånlitteraturstudienochfrågornaär formuleradepåettsådantvisattdetinteskauppmuntratillettspecifiktsvar.intervjufrågornafinnsi Bilaga1. 2.2.2Intervjuerna Femintervjuervidolikatillfällenharägtrum.Fyraavpersonernakontaktadesviamailmedförfrågan omdevilleställaupppåenintervju,bakgrundtillintervjunsamtbokningavtidförintervjun.en persontillfrågadesviapersonligtmöte,dådentillfrågadeochförfattarentilldettaarbetebådasitter påkontoretihamar.intervjuernagicktillpåolikasätt,enintervjuvarviapersonligtmöte,en intervjuvarviavideokonferensochderesterandetreägderumvialync,somärett kommunikationsmedelvilketgördetmöjligtatttalamedvarandraviadatorn. 3
4 2.2.3Intervjuadepersoner Totaltintervjuadesfempersoner,somallaäranställdaiSwecoNorgeAS.Deintervjuadepersonerna arbetarpåolikakontorisweconorgeas,vilketansågsvaraviktigtförattfåsynpunkterfrånolika hållinomföretaget.defempersonernahargemensamtattdeallaarbetarmedriskbedömningar, riskanalyserellerrosianalyser,dockinomolikaområden. Följandefempersonerintervjuades(deärskrivnaidenordningsomdeharintervjuats): SteinEmilsen,Civilingenjörinomvägochtransport. Arbetsuppgifter:ArbetarsområdgivareitrafikgruppenunderdivisionVPS(vann,planoch samferdsel).vanligaarbetsuppgifterärattupprättatrafikanalyser. Kontor:AnställdpåSwecoiLysaker(Oslo)sedanaugusti2008,mensittersedanapril2013 störredelenavtidenpåsweco skontorihamar. OleAndréRåen,BrandingenjörochCivilingenjörinomoffshoreYsäkerhet. Arbetsuppgifter:Arbetarmedbrandtekniskprojekteringochteknisksäkerhetinomindustri, vägochjärnvägsamtmedriskanalyserochrosianalyserinomdessaområden.dockkallas analysenförramsinomnorskabanverket. Kontor:ArbetarpåSweco skontoriporsgrunnochharvaritanställdiswecosedanjanuari 2012. MalinAndrén,MasterikognitionsvetenskapmedinriktningriskYocholycksanalys. Arbetsuppgifter:Arbetarsomsäkerhetsrådgivarepåbyggarbetsplatser. Kontor:ArbetarpåSweco skontoribergenochharvaritanställdsedan2010. AnitaMyrmæl,Vegetationsekolog. Arbetsuppgifter:Arbetarmedkonsekvensutredningar,miljöprogram,kartläggningav naturmiljöochrosianalyserfördetaljplaner. Kontor:ArbetarpåkontoretiSki,somtillhörLysakerIkontoretochäranställdsedan2012. ØysteinWillersrud,ByggingenjörmedMasterifysiskplanläggning. Arbetsuppgifter:Arbetarmedarealplanläggningdärarbetemeddetaljplanerärett huvudsakligtarbetsområde.detställskravpårosianalyserfördetaljplaner. Kontor:ArbetarpåSweco skontorialtaochharvaritanställdpåswecosedanfebruari 2009. 2.3Dokumentanalysavinternarapporter EndokumentanalysansågsvaraenmycketviktigdelförattsehurriskbedömningargörsiSweco NorgeASidagochförattsevilkaolikhetersomfinns.Riskbedömningarnagranskadesutifrånenmall, somutgårfrånlitteraturstudiensomisinturbyggermycketpåstandarden NS5814:Kravtil risikovurderinger.inspirationharäventagitsfråndengranskningsmallsomnilssonochsjölin(2013) använderisinrapport.mallenkontrolleradesavmalinandrénochsteinemilsen,bådaanställdai SwecoNorgeAS,innangranskningenavrapporternapåbörjades.Granskningsmallensyftartillatt innehållaalladeaspektersomkännetecknarenbraochanvändbarriskbedömning. GranskningsmallenfinnsiBilaga2. Riskbedömningarna,riskanalysernaochROSIanalysernasomhargranskatsharinhämtatsviade intervjuadepersonernaochviainternetisökning.totalthar21internarapportergranskats.förattse vilkaskillnadersomfinnsinomsweconorgeasharensträvanefterattgranskarapporterfrånolika kontorfunnitsochkontordärupprättandeavriskbedömningar,riskiochrosianalyserärvanliga arbetsuppgifterharsjälvklartvalts.rapporternasomhargranskatsärupprättadeilysaker/oslo(10 rapporter),bergen(4rapporter),porsgrunn(3rapporter),ski(2rapporter),alta(1rapport)och Hamar(1rapport)undertidsperioden2008I2013.Tolvavrapporternaärfrån2013ochfemav rapporternaärfrån2012.fokusharriktatsåtattmedhjälpavgranskningsmallensevilkaparametrar somärfrekventförekommandeförriskbedömningarinomsweconorgeas.genomattanvändaen granskningsmallhargranskningarnaavrapporternablivitrelativtlikaochmöjliggördärmeden jämförelseavdem.
2.3.1MailkontaktmeduppdragsledareinomSweco MetodenharäveninnehållitmailkontaktmedSweco suppdragsledarefördegranskade riskbedömningarnasamtriskiochrosianalyserna.dettaförattundersökaomkundernavaritnöjda meddeanalyser/bedömningarsomswecohargjort.omswecofårnågonfeedbackfrånkundernaså ärdetuppdragsledarnasomfården.därförrekommenderadeanställdaiswecoattkontakta uppdragsledarnaförprojekteniställetförkunderna. 2.4Dokumentanalysavexternarapporter Dokumentanalysenavexternarapporterutfördesintemedhjälpavsammamallsomfördeinterna rapporterna.dettaförattdokumentanalysenavexternarapporterhadeettannatsyfteändeinterna rapporterna.dokumentanalysenavexternarapportersyftarintetillattgöraenjämförelsemellan rapporternautanärtillförattfåmerkunskapochinspiration,somsedaneventuelltkananvändas vidupprättandeavstandardmallen.syftetvarattsehurandraföretagellermyndigheterutförsina riskbedömningar.totaltharfyraexternarapportergranskats.rapporternaärfrånföretagsomockså harupprättandeavriskbedömningarsomendelavsinvardagligaverksamhet. Analyserna/bedömningarnasomhargranskatsärutfördapåsådanaanalysobjektsomSwecoockså oftautförsinaanalyser/bedömningarpå.deexternarapporternaärutfördapåföljandeobjekt:väg, vägtunnel,detaljplanochflygoperationerisambandmedupprättandeavennyhamn. 5
6
3.Litteraturstudie 3.1SwecoNorgeAS SwecoNorgeASingåriSwecoIkoncernen,somärenavEuropasstörstakonsultfirmormed verksamhetitolvländerochcirka9000anställdapersoner.inorgeharsweco1200anställda, fördeladepå30kontoröverhelalandet(sweconorgeas1,2013). Swecoerbjuderkonsulttjänsterinomteknik,miljöocharkitektur,vilketinnefattarbådeplanläggning ochprojektering.derasmarknadsområdeninorgeärbyggochkonstruktion,hållbarastäder,energi, industri,infrastruktur,offshoresamtvattenochmiljö(sweconorgeas1,2013). Swecovärdesätterattprojektendeärinvolveradeinåruppsattamålvadgällerkvalitetoch lönsamhet,menävenattdebidrartillenhållbarutveckling.gemensammamålförallasweco s projektär(sweconorgeas2,2013): Renluftochrentvatten. Funktionellaochtryggabostäderocharbetsplatser. Mereffektivdistributionochanvändningavenergi. Infrastruktursombidrartillenmersäkertrafikochkortarerestider. Produktionsomäreffektiv,lönsamochmiljövänlig. ImångaavdeuppdragsomSwecotilldelasingårupprättandeavriskbedömningar,riskIellerROSI analyser.docksaknarsweconorgeasidagslägetengenerellstrukturförhurdessaskagenomföras ochenönskanomförbättringfinns.ävenrutinerföruppföljningavåtgärderiprojektenbehöver förbättras(m.andrén,muntligkommunikation,18juni,2013). 3.2Definitionavrisk Traditionelladefinitionenavriskärstrikttekniskochinnebärattriskenskakunnaberäknasfram. Enligtdettaperspektivärrisksannolikhetenförattenoönskadhändelseskainträffamultiplicerat medkonsekvensenavhändelsenomdeninträffar(öberg,2009).dettatekniskasynsätthardock blivitstarktifrågasattdesenastedecennierna.mångamenarattdetsocialkonstruktivistiska perspektivetmåstefåstörrebetydelseviddefinitionenavriskochhänsynmåstetastillsociala, psykologiskaochkulturellafaktorer.människorharavnaturligaskälolikavärderingar,vilketberorpå ettflertalfaktorer.förespråkarnafördetsocialkonstruktivistiskasynsättetmenardärföratt människorocksåharolikauppfattningaravvadsomärenriskochhurstordennabedömsvara. Dessaolikavärderingarochriskperceptionerbordeinfogasmeririskbegreppet,såattriskinteenbart beroravenexpertbedömning(nilsson,2003). KaplanochGarrick(1981)menarattdefinitionenavrisksomsannolikhetenmultipliceratmed konsekvensenärmissledande.demenarattriskärsannolikhetochkonsekvensochvillinföranågot somdekallar tripletsidea.dennainnebärattriskärsvaretpåtrefrågor,nämligen: Vadkanhända?(BetecknasmedbokstavenS) Hursannoliktärdetattdethänder?(BetecknasmedbokstavenP) Vadblirkonsekvensernaomdethänder?(BetecknasmedbokstavenX) RiskenförhändelsenummeribetecknasdåR={S i,p i,x i }. 3.2.1Olikatyperavrisk Detfinnsenmängdolikariskermedskildakaraktärochursprung,varförenindelningavriskerofta fallersignaturligt.envanliggrupperingärattskiljapåteknologiskarisker,naturriskerochsociala risker.teknologiskariskerkännetecknastillexempelavriskerinomindustrinochtransportsektorn (transportsystem).naturriskerärderiskersomfinnstillföljdavnaturensegnakrafter,såsomras, 7
skredochöversvämningar.socialariskerhandlariställetommänskligaktivitetochkanvarasabotage ochmissbruk(räddningsverket[srv],2003). Envanligindelningavriskgörsocksåbaseratpåtypenavriskellergradenavslumpmässigheteller osäkerhet.dåerhållsenindelningenligtnedan(srv,2003): Deterministiskarisker,därettexempelkangesavtrafikolyckoriettland.Ettmåttpå dennariskkanvaraantaldödaitrafikenunderettår.dettamått,dödssiffranitrafikenper år,brukarvararelativtlikvärdigtfrånårtillår.enlågslumpmässighetfinnsdärmedför riskeridennagrupp. Slumpmässigariskermedrelativtstoravariationer,förvilkabådesannolikhetoch konsekvensäravstorviktijämförelsemeddedeterministiskariskerna.deslumpmässiga riskernakarakteriserasavstorakonsekvenservidenstakatillfällen,däralltså slumpvariationenkanvarastorijämförelsemedmedelvärdet.exempelkanvaraantalet dödaitrafikenienkommun. Katastroferinnebärmycketstoraolyckorsomskermedlågasannolikheter.Både sannolikhetochkonsekvensäravstorbetydelse,menfokusfinnsoftapåkonsekvensenav risken.dettaförattdetärsvårtattvärderaochtolkamycketlågasannolikheter. RasmussenochSvedung(SRV,2000b)görenliknandeindelningi ProactiveRiskManagementina DynamicSociety : Occupationalsafety,sominnebärvanligtförekommandeolyckormedsmåkonsekvenser (setturettsamhällsperspektiv).säkerhetenreglerasgenomepidemiologiskastudierav tidigareolyckor. Nästakategoriavolyckorutgörsavmedelstoraolyckorsomskermersällanändeovan nämnda.härutvecklassäkraresystemutifrånorsakentilldensenastförekommande olyckan.dettaskereftervarjeolyckaochlederdåtillenevolutionärutvecklingavsäkrare system.exempelpåolyckoridennakategoriärhotellbränder,flygolyckorochtågkollisioner. Storasällsyntaolyckorkarakteriserasavattdenacceptablaolycksfrekvensenskavarasålåg attdendärförintekanbaseraspåempiriskahändelser.dettablirvanligaremeddagens snabbateknologiskautveckling.detärdärförinteacceptabeltattbaserasin säkerhetsutvecklingpåtidigareolyckor.riskenfåriställetanalyserasutifråndeprocesser somanvändsisystemet.detgörsen probabilisticriskanalysis(pra) sominnebären samladanalysöverattettantalindividuellasäkerhetsanordningargårfelsamtidigt. Beräkningavförväntadsannolikhetförattvarjeindividuellsäkerhetsanordningintefungerar kantasframgenomempiriskastudier.dessatyperavolyckorförekommerinomindustrin. 3.2.2Attmätarisk Riskärenkombinationavsannolikhetochkonsekvensochvidriskbedömningarskadärförbåde sannolikheterochkonsekvenserkunnakvantifieras.kvantifieringaravbådesannolikheteroch konsekvenseromfattasavsubjektivabedömningarochvärderingar.treolikasättattbedöma sannolikheterärempiriskaskattningar,logiskasystemochexpertbedömningar.vilkenavdessasom användsharstorbetydelseförkvalitetenpåsannolikhetsbedömningen(srv,2003). Empiriskaskattningarinnebärattsannolikhetenuppskattasmedhjälpavtidigareinträffade händelser.dennaskattningkräverdärmedattdetfinnsmycketobservationsmaterialdisponibelt,till exempelantalolyckorvidenspecifikplats(srv,2003). Logiskasystemgårutpåattdetrådandesystemet,exempelvisetttrafikstyrningssystemförjärnväg, modellerasgenomfelträdsanalysellernågonannanmetod.granskningavolikakombinationerav mänskligaochtekniskafelsommedförenvisshändelsegörs.sannolikhetenförensådanhändelse bedömsutifrånempiriskadatafördessamänskligaochtekniskafel(srv,2003). 8
Expertbedömningarbetyderattsubjektivaskattningaravpersonermedgodkunskapomden aktuellasituationenliggertillgrundförsannolikheten.dennasannolikhetsbedömningbrukarofta ocksåutgöraendelavlogiskasystem(srv,2003). 3.2.2.1%Individrisk%och%samhällsrisk% Riskkanredovisasmedolikamått,tillexempelsomindividriskochsamhällsrisk.Individriskuttrycker riskenförenenskildindividmedansamhällsriskvisarriskenförengruppmedmänniskor.därförär samhällsriskenmestintressantförsamhälletistort.dennariskkanuttryckasantingensomfnikurva ellersomförväntatantalomkomnaperår(öberg,2009).enfnikurvavisarfrekvensenf(n)av olyckshändelsermedminstndöda,sefigur1.ngårfrånetttillhurmångasommaximaltkanbli dödadeienochsammaolyckshändelse.xiaxelnvisarantaletdöda(n)ochyiaxelnvisarfrekvensen (Rausand&BouwerUtne,2009). Frekvens&av&N&eller&& fler&dödsfall&per&år&(f)& 1x10 $4& & 1x10 $5& & 1x10 $6& & 1x10 $7& & 1x10 $8& & 1x10 $9& & 1x10 $10 & & 1x10 $11& & 1x10 $12 & 1&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&10&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&100&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&1000& Figur1:FNYkurva(Avenetal.,2010)&(SRV,2003). Antal&dödsfall&(N)& 3.2.3Riskmatris Riskenfördeoönskadehändelsernakanpresenterasienriskmatris,seFigur2.Händelsensomligger högstuppihögrahörnetharalltsåhögstrisk(högsannolikhetochstorkonsekvens)medan händelsensomliggerlängstnertillvänsterharlägstrisk(lågsannolikhetochlitenkonsekvens).en riskmatrisvisartydligtvilkenhändelsesomärmestkritisk(rausand&bouwerutne,2009). 9
Sannolikhet/ konsekvens 5 Katastrofal 4 Mycketstor 3 Stor 2 Medium 1 Liten 1 Mycket osannolik 2 Osannolik Figur2:Riskmatris(Rausand&BouwerUtne,2009). 3 Sannolik 4 Ganska sannolik 5 Mycket sannolik 6 7 8 9 10 5 6 7 8 9 4 5 6 7 8 3 4 5 6 7 2 3 4 5 6 3.2.4ALARP ALARPärenförkortningförAsLowAsReasonablyPracticableochinnebärattriskenskareducerasså långtsomdetärrimligt.envärderingavnyttanattinföraåtgärderjämförtmedolämpligheteroch kostnaderavatttillämpaåtgärdernagörs(avenetal.,2010).alarpiprincipenåskådliggörsifigur3. Område'med'oacceptabel'risk' Risken'kan'inte'accepteras'bortse8' från'i'helt'extraordinära'situa>oner,' >ll'exempel'vid'krig.'riskreducerande' åtgärder'måste'vidtas.' ALARP6område'eller'tolererbart'område' Acceptabelt'endast'om'riskreduk>on'inte' är'prak>sk'möjlig'eller'om'kostnaderna'är' väsentligt'högre'i'förhållande'>ll'möjlig' säkerhetsvinst.' Acceptabelt'område' Figur3:ALARPYprincipen(Rausand&BouwerUtne,2009). Det'är'nödvändigt'a8'kontrollera'a8'risken' förblir'i'de8a'område.' GränsenmellandetoacceptablaområdetochALARPIområdetkallasförövretoleransgränsmedan gränsenmellanalarpiområdetochdetacceptablaområdetkallasförundretoleransgräns.alarpi principenutgårfrånirpa a,sommotsvararindividuellriskförengivenverksamhet,a.irpaären förkortningförindividuellriskperårochdefinierassomsannolikhetenföratten statistiskperson dörienolyckaunderettår.irpaberäknasgenomattdivideraantaldödamedantalexponerade. 10
VärdenaavIRPA a ärindeladeitregrupperochåskådliggörsifigur3,nämligenområdemed oacceptabelrisk,alarpiområdeochacceptabeltområde.följandevärdenbrukaranvändasförövre respektiveundretoleransgränsvidanvändningavalarpiprincipen,setabell1(rausand&bouwer Utne,2009): Tabell1:ÖvreochundretoleransgränsförindividuellriskvidtillämpningavALARPYprincipen.Värdenaitabellenärden extrarisksomenpersonutsättsförpågrundavenvissverksamhet,a(rausand&bouwerutne,2009). IRPA a Arbetare Tredjeperson Övretoleransgräns 10 I3 10 I4 Undretoleransgräns 10 I6 10 I6 3.3Definitionavsårbarhet Sårbarhetkandefinierassomdeproblemsomuppståriettsystemnärdettautsättsföroönskade händelsersamtdeproblemsystemetfårnärverksamhetenskaåterupptasefterattsådana händelserharägtrum(rausand&bouwerutne,2009). JohanssonochJönsson(2007)väljerattdefinieraettsystemssårbarhetförenspecifikhändelsesom svaretpåföljandefrågor: Vadkanhända,givetenspecifikpåfrestning? Hursannoliktärdet,givetpåfrestningen? Vadblirkonsekvenserna? Sårbarhetärnärarelaterattillriskochuppstårtillföljdavettvisstriskscenario. EnligtHaimes(2006)ärsårbarhetenmanifestationavettsystemsnaturligatillstånd,såsomfysiska, tekniska,organisatoriskaochkulturella,somkanutnyttjastillattnegativtpåverkasystemet. 3.4Riskperception Riskperceptiondefinierassomdenupplevdarisken.Människorbesittervarierandeinformationoch kunskapochkandärföruppfattaenriskpåfleraolikasätt.individerkanocksåhaskildaåsikterom vadsomärentillåtenriskförettvisstscenario(akselsson,2011). Faktorersompåverkarriskbedömningenkandelasinitrekategorier,nämligen(SRV,2003): Faktorersomhänförstillriskensuppkomstmekanismer:Undersökningarharvisatatt individerharhögreacceptansförriskerdeharstorkännedomom,kanväljaattutsättasig förfrivilligtochharpersonligaerfarenheterav.människansriskperceptionpåverkasockså avvadsomfaktisktharhänt.exempelvisomdetnyligenharskettenstorflygolycka kommermångaattupplevariskenförattflygasomstörretrotsattriskenförenflygolycka ärlikastornusominnan. Faktorersomhänförstilltypenavkonsekvenser:Riskersomledertillmycketstora konsekvenser(exempelvisenflygolycka)brukarmångaupplevasommerriskfylldaänrisker somgerupphovtillolyckormedmindrekonsekvenser(exempelvisbilolyckor)menvidfler tillfällen.trotsattenobjektivbedömningskullevisaattriskernaärlikvärdigaupplever människorändåriskersomledertillstorakonsekvensersommerriskfyllda. Faktorersomharattgöramedmöjligheternaattbemästrakonsekvenserna:Aktiviteter ochteknikersommänniskoruppleverenhögkontrollöverupplevssommindreriskfylldaän vidomvändaförhållanden.ävenförtroendetföransvarigaorganisationerpåverkar människansriskbedömning. Människorsriskperceptionpåverkasocksåavkulturellafaktorer,därmänniskorfrånolikakulturer medolikalivsstilarochvärldsbildkanuppfattariskerpåolikasätt.ävenkönpåverkar 11
riskuppfattningen.kvinnoruppleverriskersomallvarligareänmänochäröverlagmerförsiktiga (SRV,2003).Figur4visarvilkafaktorersompåverkarenindividsriskperception. Faktorersompåverkarenindividsriskperceptionäromrisken: ärnyochobekantfördeberörda ärsvårattförstå ärbegränsatkändävenförforskare ärofrivillig ärsvårattundvika kanhaomedelbarakonsekvenser kanhaeffektersomintekanavlägsnasomdevälharskett gerångestochfasa kanskadabarnochframtidagenerationer ärorättvisochomoralisk ärettuttryckförmänskligtövermod intekanuppfattasavvårasinnen ärsäkertdödligomdenvälinträffar kanledatillstorakatastrofer skadarväxtiochdjurlivet ärenvarningomattmycketvärreskadorkankommaattinträffa ökarmedtiden gercancer dödaromedelbartdensomutsättsförden kommeravenverksamhetsomstridermotnaturen Figur4:Faktorersompåverkarenmänniskasriskperception(Sjöberg,1995). 3.5Lagarochföreskrifter I Planogbygningsloven(LOV2008I06I27nr71) finnskravpåattrosianalyserskaupprättasi sambandmedutvecklingsplaner.dessakrav,omrosianalysersamtkonsekvensutredningarfinnsi3 kap.1,4kap.2och3 ochi konsekvensutredningsforskriften (Direktoratforsamfunnssikkerhet ogberedskap[dsb],2011). Planogbygningsloven behandlarävensamhällssäkerhetsåtgärderidenfysiskaplaneringengenom följandebestämmelser(dsb,2011): Markändamål,11kap.7,10och11 samt12kap.5 Riskzonermedbestämmelser,inklusivepotentiellafaroområden11kap.8 och12kap.6 Generellaplaneringbestämmelser11kap.9 och12kap.7 I Byggherreforskriften(FORI2009I08I03I1028) finnsi17 kravpåattprojektörenskautföra riskbedömningmedhänsyntillsäkerhet,hälsaochmiljöpåbyggiochanläggningsplatsen.i12, ävendeti Byggherreforskriften,finnskravpåattbyggherrenskasäkerställaattdetupprättasen dokumentationöverdeförhållandenavbyggnadenelleranläggningensomkanhabetydelseför säkerhet,hälsaocharbetsmiljövidframtidaarbeten. Direktoratetforsamfunnssikkerhetogberedskap(DSB) sertillattkommunernaföljer Planog bygningslovens bestämmelseriallfysiskplanering.förutomdsbharävenfleramyndigheteransvar förkartläggningavriskochsårbarhetersamtarbeteförattelimineraellerreduceradessa.exempel påsådanamyndigheterär:norgesvassdragsiogenergidirektorat(nve),statensstrålevern(nrpa), StatensVegvesen(SVV),PostIogteletilsynet(PT),Direktoratetforbyggkvalitet(DIBK),Nasjonal 12
sikkerhetstjeneste(nsm),direktoratetforsamfunnssikkerhetogberedskap(dsb)och Helsedirektoratet(Hdir)(DSB,2011). Någraavdenorskadirektoratenmedkravpåriskanalyserär(Rausand&BouwerUtne,2009): Direktoratetforsamfunnssikkerhetogberedskap Arbeidstilsynet Statensforurensningstilsyn Petroleumstilsynet Sjøfartsdirektoratet Statensjernbanetilsyn Jernbaneverket Luftfartstilsynet Vegdirektoratet Kystdirektoratet Helsedirektoratet Mattilsynet Statensstrålevern Nasjonalsikkerhetsmyndighet MångaavdessadirektoratställerkravpåriskanalyserföruppdraghosSweco. 3.6Riskhantering Riskhanteringutgörsavheladenprocesssombörjarmedattriskerochriskkälloridentifierasoch avslutasmedbeslutomriskreducerandeåtgärderskallinförasellerej.självariskhanteringsprocessen kandelasinitredelar,nämligenriskanalys,riskvärderingochriskreduktion/kontroll.figur5visar förhållandetmellandessatredelar(nilsson,2003). Riskanalys,somfinnsöverstiFigur5,harsomsyfteattidentifierariskersamtsannolikhetenoch omfattningenavdenegativahändelsersomuppstårtillföljdavenåtgärd,enaktivitet,ettsystem ellerensituation(nilsson,2003).semeromriskanalysunderrubriken3.7riskanalys. Riskanalys) Uppstart'och'rapportering' Faroiden1fiering' Orsaks5'och'frekvensanalys' Konsekvensanalys' Barriäranalys' Osäkerhet'och'känslighet' Riskbedömning' Riskvärdering) Jämförelse'av'risken'mot' acceptanskriterier'' Förslag'på'riskreducerande' åtgärder' Analys'av'alterna1va'lösningar' Riskhantering' Riskreduk1on/kontroll) BeslutsfaCande'om' riskreducerande'åtgärder'' Genomförande'av' riskreducerande'åtgärder' Övervakning'och'uppföljning' Figur5:Riskhanteringsprocessen(Nilsson,2003)&(Rausand&BouwerUtne,2009). 13
Riskvärderingutgörsavdenprocessdärriskenjämförsmedrådandekriterierförvadacceptabelrisk är.identifieringochdokumentationavriskreducerandeåtgärderärocksåenviktigdelavdenna process(rausand&bouwerutne,2009). Riskanalysochriskvärderingutgörtillsammansenriskbedömning,vilkeninnehållerbeslutsfattande angåendeomdeidentifieraderiskernaäracceptabla(nilsson,2003). Riskreduktion/kontrollingåririskhanteringsprocessenidefalldärriskernabedömsvara oacceptabelthöga.riskreduktion/kontrollinnebärheltenkeltförsöktillattreduceraellerkontrollera riskernasamtföljaupp(nilsson,2003). 3.7Riskanalyser Riskanalysergörsförattupptäckariskersomuppstårtillföljdavenåtgärd,enaktivitet,ettsystem ellerensituation.innehålletienriskanalysbyggerpåsvarentilldetrefrågorna(rausand&bouwer Utne,2009): Vadkangåfel? Vadärsannolikhetenförattdeoönskadehändelsernainträffar? Vilkakonsekvenserkandeolikahändelsernageupphovtill? Riskanalyserkanvarakvalitativa,semiIkvantitativaochkvantitativa(Nilsson,2003). Kvalitativariskanalysergörsfrämstförattidentifierariskerochlämparsigdärförbästidenförsta delenavenriskanalys.kvalitativariskanalyserredovisarvanligtvisrisknivånmedenordinalskalaav typenstor,litenetc.kvalitativametoderanvändsoftaförattjämförariskermedvarandraoch exempelpåmetoderärhazop,whatiifianalyser,checklistor,grovanalysmetoderochriskmatriser medordinalskala(nilsson,2003). SemiIkvantitativariskanalyserärmerdetaljeratuppbyggdaändekvalitativaochredovisariviss utsträckningsannolikhetochkonsekvensförenoönskadhändelsemednumeriskamått.riskmatris medkardinalamåttpåaxlarnaärexempelpåensemiikvantitativmetod(nilsson,2003). Kvantitativariskanalyserredovisarnumeriskaresultat.Dessaanalyserinnehålleravnaturligaskälen delosäkerheterfrånberäkningsmodellerochindata.dessaosäkerheterutbredersiggenom beräkningarnaochavspeglarsigdärmedävenislutresultatet(nilsson,2003). Nedanredogörsfördeolikastegensombyggeruppenriskanalys(Rausand&BouwerUtne,2009). 3.7.1Uppstartochrapportering Förberedelsernaavriskanalysenärenviktigdelförattslutresultatetskablibra.Dockfårdennadel oftaintedentiddenbehövereftersomsjälvaanalysarbetetprioriterasochvillpåbörjassåsnabbt sommöjligt.uppstartenavriskanalysenbeståravföljandedelar(rausand&bouwerutne,2009): Definitionavmålsättningenmedriskanalysen. Utseenanalysgruppochorganiseraarbetet. Upprättaenprojektplanochbestämtidochresurser. Beskrivochavgränsaanalysobjektetbådefysisktochoperativt.Tydliggörfunktionernaoch begränsningarnaavanalysobjektetföranalysgruppen. Taframbakgrundsinformation,såsomlagar,regler,tidigarehändelserosv. Väljanalysmetod. 14
15 Riskanalysensresultatmåsteredovisasochdokumenteraspåetttydligtsätt.Rapportenskalagras skriftligtoch/ellerelektroniskt.förslagpåvadenriskanalysrapportkaninnehållavisasifigur6 (Rausand&BouwerUtne,2009). Figur6:Förslagpåvadenriskanalysrapportkaninnehålla(Rausand&BouwerUtne,2009). 3.7.2Faroidentifiering Förstastegetienriskanalysärattidentifieramöjligaoönskadehändelser.Dettaärenmycketviktig delavanalysen,eftersomdetärsvårtatthanterafarorsominteharidentifieratsochansettsvara möjliga.närenanalysavettliknandesystemredanhargjortsfleragångertidigareärdetvanligtatt dennadelavriskanalysenpräglasavrutiner.detärinteovanligtattlistanöverfarorochhotfrån dessatidigaregjordaanalyserkopierasövertilldenaktuellaanalysen.dettakanledatillattspecifika förhållandenfördetaktuellasystemetignoreras.därförärdetviktigtattfaroidentifieringen genomförspåettstruktureratochsystematiskttillvägagångssättavpersonersombesitternödvändig kompetens.detfinnsfleraolikametodersomkananvändasförattidentifierafarorochhot(avenet al.,2010).någraavdessapresenterasnedan. 3.7.2.1%Hazop% HazopärenförkortningavHazardandOperabilityanalysisochärenkvalitativriskanalysteknik. Hazopanvändsfrämstunderplaneringsfasenförattidentifierasvagheterochfarorien processanläggning.metodenkanävenappliceraspåandraanläggningarochsystem.enhazopianalys utförsmedhjälpavledordochprocessparametrarförattidentifieraolikakombinationerav händelser,somenochenärofarliga,mensomtillsammanskaninnebäraenrisk(avenetal.,2010). HAZOPärenmycketeffektivriskanalysmetodochärdärföridagenavdemestflitigtanvända metoderna(rausand&bouwerutne,2009). 1.Sammanfattningochslutsatser 2.Inledning a)bakgrund b)målsättning c)tillämpningsområdeochavgränsningar d)antaganden e)terminologi f)analysgruppenssammansättningochkompetens 3.Systembeskrivning a)tekniskbeskrivningavsystemet/verksamheten b)funktionersomsystemetutför c)beroendetavexternainspel 4.Acceptanskriterierochanalysmetoder 5.Faroidentifiering a)faror b)hotochpersonerellerorganisationersomkaninnebärahotmot analysobjektet c)oönskadehändelser 6.Användamodeller,samtantagandenochvalidering 7.Dataochdatakällor 8.ResultatfrånfrekvensIochkonsekvensanalysen 9.KänslighetsIochosäkerhetsanalys 10.Identifieringochbedömningavriskreducerandeåtgärder 11.Diskussionavresultat 12.Slutsatser 13.Referenser 14.Bilagor
3.7.2.2%Feltillstånds=%och%feleffektsanalys%(FMEA)% FeltillståndsIochfeleffektsanalys(FMEA)ärenenkelmetodförattupptäckaeventuellafeloch konsekvensernaavdemikomponenterellerdelsystem.metodengårutpåattkomponenternai systemetsystematisktgranskasförattupptäckasignifikantafeltillståndochderaspåverkanpå systemet.dåmetodengårutpåattundersökaenkomponentitagetärfmeaingenmetodsomkan användasförattupptäckakritiskakombinationeravkomponentfel(avenetal.,2010). 3.7.2.3%What=if=metoden%% WhatIifImetodensyftartillattidentifieramöjligaavvikelserfråndenplaneradefunktionenoch driftenisystemetgenomattställafrågoravkaraktären vadhänderom?.utifrånomdessa avvikelserskulleinträffavärderaskonsekvensernaavdemochpåsåsättidentifierasriskkällor. Metodensfrämstaanvändningsområdeärvidvärderingavriskerisambandmedplanerade förändringaravenprocess.resultatenärkvalitativaochpresenterasitabeller.möjligaskadeförlopp ochkonsekvensernaavdessasamtförslagpåriskreducerandeåtgärderredovisas(nilsson,2003). 3.7.2.4%Grovanalys% Måletmedengrovanalys,somärenenklaremetod,ärattietttidigtskedeavprojektetidentifiera möjligafaror,hotochoönskadehändelser.dettaföratthamöjlighetattavlägsna,reduceraeller kontrollerademfrånfortsättningenavprojektet.engrovanalysskabesvaraföljandefrågor: Vilkafarorochhotkangeupphovtillskada? Vilkaoönskadehändelserkaninträffa? Varförinträffardessahändelser? Huroftainträffardeoönskadehändelserna? Hurallvarligaärdessahändelser? Vilkariskreducerandeåtgärderkanvaraaktuellaattinföra? Hurstorärriskeniverksamheten? Engrovanalysutförsvanligtvisibörjanavkonstruktionsfasentillettsystem,dåendastdeviktigaste elementenärbestämda.engrovanalyskanocksåupprättasförsystemsomredanäridrift.analysen kanantingenvarasjälvständigellerutgörasavettförstastegienmeromfattanderiskanalys.en självständiggrovanalysupprättasoftastförenklaresystemmedlågriskpotential.närgrovanalysen ingårienmeromfattanderiskanalysanvändssvarenpåfrågornaovanförsomenhjälpförattveta vilkahändelsersomskaprioriterasochundersökasnärmare(rausand&bouwerutne,2009). 3.7.2.5%Checklistor% Checklistorärettverktygförattidentifierakändatyperavriskkällorochförattkontrolleraatt vedertagnastandardförhållandentillämpas.checklistorbyggerpåerfarenhetochkanvarabåde detaljeradeochmerallmänna.dedetaljeradelistornakännetecknasavattdefrämstfokuserarpå processenochdenspecifikaanläggningen.deallmännachecklistornakoncentrerarsigiställetmerpå egenskapernahosdeämnensomhanterasochyttrestörningar(nilsson,2003). 3.7.2.6%SWIFT% SWIFTärenförkortningavStructuredWhatIIfTechniqueochärenmetodsommedhjälpav frågeställningen WhatIif/Tänkom identifieraravvikelserfrånnormalaförhållanden(avenetal., 2010).SkillnadenmellanenSWIFTIanalysochenWhatIifIanalysärattSWIFTIanalysens frågeställningarbaserasutifrånchecklistor.swiftimetodenpåminnerävenomhazop.främsta skillnadenmellanenswiftianalysochenhazopianalysärattvidanvändningavswiftutnyttjas enklachecklistoroch Tänkom IfrågormedanHAZOPImetodenbyggerpåledordoch processparametrar.enswiftianalysärdockintelikadetaljeradsomenhazopianalysochärdärmed enklareochmindretidskrävandeattupprätta(rausand&bouwerutne,2009). 3.7.3OrsaksYochfrekvensanalys SyftetmedorsaksIochfrekvensanalysenärattbesvarafrågorna: 16
Vadärorsakernatillattdenoönskadehändelseninträffar? Huroftakommerdenoönskadehändelsenattinträffa? Denmestanvändametodenförattbesvaradessafrågorärfelträdsanalys,menpåsenaretidhar ävenbayesiansktnätverkblivitalltmerfrekventanvänt(rausand&bouwerutne,2009). 3.7.3.1%Felträdsanalys% Enfelträdsanalysutgårfråndenoönskadehändelsenochdeolikagrenarnaifelträdetrepresenterar möjligaorsaker.längstnerifelträdetfinnsbashändelserna/ingångshändelsernaochom sannolikhetenfördessahändelserärkändakansannolikhetenförtopphändelsenberäknasfram tillsammansmedorsakssambandetsomärmodelleratifelträdet.felträdkanävenanvändasurett kvalitativtsyfteförattfåenöversiktöverorsakssambanden.felträdäruppbyggdaavsymboler,som kallaslogiskaportar,somvisarsambandenmellandeolikahändelserna,sefigur7(avenetal., 2010).Devanligastesymbolernaär: Och$port:"Händelsen"över" inträffar"om"alla"händelser" under"inträffar." " Eller$port:"Händelsen"över"inträffar" om"minst"en"av"händelserna"under" inträffar." "" Bashändelse/ingångshändelse:" Händelse"längst"ner"i"det"modellerade" orsakssambandet." Överföringssymbol:"Används"när"samma" gren"ingår"på"flera"ställen"i"felträdet"och" när"felträdet"behöver"ritas"på"flera"sidor."> Händelse:"Beskrivning"av" händelsen"och"placeras" vanligtvis"överst." Hushändelse:"Valbart"aA"i"modellen" välja"om"händelsen"inträffar"eller"inte.> Outvecklad>händelse> Figur7:Vanligastesymbolernaiettfelträd(Avenetal.,2010)och(Öberg,2009). 17