PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST OCH SANERING - REMISSVAR Dnr: LKS 2014-304 Kommunstyrelsen har fått från länsstyrelsen i Västra Götalands län förslag till program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning. Ärendet remiterades till miljönämnden i mellersta Bohuslän för synpunkter. Beslutsunderlag Remiss från Länsstyrelsen i Västra Götaland Protokoll från Miljönämnden i mellersta Bohuslän 2014-09-09, 40 Förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att som remissvar till länsstyrelsen överlämna de synpunkter som miljönämnden i mellersta Bohuslän framfört.
REMISSVERSION Program för räddningstjänst och sanering Program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning för Länsstyrelsen i Västra Götalands län Rapport :
Program för räddningstjänst och sanering är en bilaga till Länsstyrelsens Krisledningsplan med rapportnummer 2013:105 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Charlotta Källerfelt Senast reviderad: Foto: Annika Örnborg Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Enheten för skydd och säkerhet Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter.
Innehåll 1. Inledning... 5 1.1. Syfte... 5 1.2. Revidering... 5 2. Övergripande om kärntekniska olyckor... 6 2.1. Länsstyrelsens ansvar... 6 2.2. Övriga aktörers ansvar och roller... 6 2.3. Samverkan... 7 2.3.1. Samverkan med Länsstyrelsen i Hallands län... 7 2.4. Förväntade skyddsåtgärder i Västra Götalands län... 8 2.5. Beredskapen runt Ringhals kärnkraftverk... 9 2.5.1. Delar inom Västra Götalands län som ingår i indikeringszonen... 9 2.5.2. Aktörer inom Västra Götalands län med uppgifter inom Ringhalsberedskapen... 9 2.6. Samband... 10 2.7. Information till allmänheten... 11 2.8. Strålningsmätning... 11 2.8.1. Nationella mätresurser... 11 2.8.2. Materiella resurser för strålningsmätning... 12 2.9. Jodtabletter... 12 3. Räddningstjänst... 14 3.1. Organisation i räddningstjänstfas... 14 3.2. Övertagande av ledning från annat län... 15 3.3. Överlämnade av ledning till annat län... 15 4. Checklista för räddningstjänstfasen... 17 4.1. Larmnivå Höjd beredskap från svenskt kärnkraftverk inga omedelbara hot om utsläpp... 17 4.2. Larmnivå Haverilarm från svenska kärnkraftverk utsläpp pågår eller kan inte uteslutas inom 12 timmar... 20 5. Sanering... 22 5.1. Saneringsmetod... 22 5.1.1. Möjliga tidiga saneringsmetoder i urban miljö... 22 5.1.2. Möjliga sena saneringsmetoder i urban miljö... 22 5.1.3. Möjliga saneringsmetoder inom jordbruket... 22 5.2. Nödvändigt underlag inför beslut om sanering... 23 5.3. Val av saneringsmetod... 24 5.4. Organisation saneringsfas... 24 5.4.1. Länsledningens uppgifter... 25 5.4.2. Projektledaren uppgifter... 25 5.4.3. Saneringsledarens uppgifter... 26 5.4.4. Förslag på sammansättning av delprojekt sanering... 26 5.4.5. Förslag till sammansättning av delprojekt projektstöd... 27 5.4.6. Fältorganisationen... 27-3 -
5.5. Materiella och personella resurser för sanering... 28 5.6. Arbetsmiljö och strålskyddslagen... 29 6. Checklista för saneringsfas... 30 6.1. I väntan på att nedfallet kartläggs... 30 6.2. När nedfallets omfattning är klar... 31 6.3. När rekommendationer kommer... 31 7. Referenser... 32-4 -
1. Inledning En kärnteknisk olycka kan få mycket allvarliga konsekvenser för människa, miljö och näringsliv och skapa stor oro bland allmänheten. Till skillnad från andra händelser är det Länsstyrelsen som direkt ansvarar för eventuell räddningstjänst och sanering. Det innebär att Länsstyrelsen snabbt måste etablera en krisledningsorganisation, vidta nödvändiga skyddsåtgärder och informera allmänheten. Detta program är en rutin under Länsstyrelsens övergripande krisledningsplan och beskriver det som är specifikt för den kärntekniska olyckan. Programmet innehåller även endast det som är specifikt för Västra Götalands län tex vilka åtgärder som är lämpliga att vidta och hur de kan vidtas. I många avsnitt hänvisas till annan litteratur som ger en mer generell beskrivning av Sveriges beredskap för kärntekniska olyckor. Planen är uppdelad i en övergripande del, en räddningstjänstsdel och en saneringsdel. 1.1. Syfte Programmet ska fungera som ett praktiskt stöd i Länsstyrelsens arbete med att leda räddningstjänst och sanering efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen. Programmet ska även vara tillgänglig för samverkande aktörer och allmänhet som är intresserad av hur Länsstyrelsen planerar sitt arbete. Den senaste versionen av programmet ska alltid finnas tillgänglig på Länsstyrelsens intranät och på den externa webbplatsen. 1.2. Revidering Programmet upprättades 2014. Programmet kommer att revideras årligen i samband med att den övergripande planen revideras. Programmet har remitteratas till berörda aktörer. - 5 -
2. Övergripande om kärntekniska olyckor 2.1. Länsstyrelsens ansvar Länsstyrelsens ansvar för räddningstjänst och sanering regleras av lag och förordning om skydd mot olyckor. Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp eller vid överhängande fara för radioaktivit utsläpp från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten. Med stöd från centrala myndigheter fattar Länsstyrelsen beslut om varning, information, åtgärder för skydd av människa, djur och miljö, strålningsmätning och sanering. Med kärnteknisk anläggning avses anläggningar för utvinning av kärnenergi tex kärnkraftsreaktorer och kärnenergidrivna fartyg, anläggningar för hantering och tillverkning av bränsle samt anläggningar för bearbetning och lagring av kärnavfall. Länsstyrelsen ansvarar även för sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Med sanering avses i detta sammanhang de åtgärder som staten ska vidta för att åter göra det möjligt att åter använda mark, vatten, egendom och annat som förorenats med radioaktiva ämnen. Länsstyrelsen är skyldig att vidta sådana åtgärder endast i den utsträckning detta är motiverat med hänsyn till följdernas av utsläppet, det hotade intressets vikt, kostnader för insatsen och omständigheterna i övrigt. Regeringen kan föreskriva eller i särskilda fall besluta att en länsstyrelse eller någon annan statlig myndighet ska ta över saneringsansvaret inom ett eller flera län. Länsstyrelsen ska upprätta ett program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Programmet ska behandla: organisation och ledning samband strålningsmätning information till allmänheten personella och materiella resurser i länet saneringsmetoder andra frågor av betydelse för beredskapen 2.2. Övriga aktörers ansvar och roller Många aktörer inom många olika sektorer och nivåer i samhället blir involverade i hanteringen av ett radioaktivt utsläpp från en kärnteknisk anläggning. För att kunna vidta rätt skyddsåtgärder är Länsstyrelsen beroende av - 6 -
rekommendationer från andra myndigheter bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten, SMHI, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Länsstyrelsen är också beroende av länets kommuner och andra aktörer för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder. Statliga myndigheter och kommunerna är skyldiga att delta i räddningstjänst och sanering om myndigheten eller kommunen har lämpliga resurser och om deltagande inte allvarligt hindar den vanliga verksamheten. Utöver ordinarie uppgifter genomför kommunerna bland annat strålningsmätning. Kommunerna är också en lämplig resurs när det gäller att snabbt nå ut med till exempel information och eventuella jodtabletter till allmänheten. Läs om övriga myndigheters roller och ansvar i boken Kärnenergiberedskap, Räddningsverket, R79-218/00. (Boken är inaktuell i vissa avsnitt då den refererar till myndigheter som inte längre finns utan slagits samman med och bildat nya. De mest betydelsefulla förändringarna är att Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar bildat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftsinspektionen har gått samman till Strålsäkerhetsmyndigheten, Banverket och Vägverket motsvaras i stort av Trafikverket.) 2.3. Samverkan Samverkan med berörda aktörer följer samma samverkansrutiner som vid andra händelser, till exempel genom nationella och regionala samverkanskonferenser och utsända samverkanspersoner. Utöver de lokala och regionala aktörer som Länsstyrelsen normalt kallar till regionala samverkanskonferenser i samband med andra händelser är det viktigt att samverkan med följande aktörer fungerar: Länsstyrelsen i det län utsläppet skett Länsstyrelser i angränsande län Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Jordbruksverket (SJV) Livsmedelsverket (SLV) Arbetsmiljöverket (AMV) SMHI m.fl. 2.3.1. Samverkan med Länsstyrelsen i Hallands län En kärnteknisk olycka vid Ringhals kräver omfattande samverkan med Länsstyrelsen i Halland. Även vid ett utsläpp av radioaktiva ämnen från andra kärnkraftverk sitter Länsstyrelsen i Halland på värdefull kunskap och erfarenhet. Vid larm om utsläpp från Ringhals kärnkraftverk ska Länsstyrelsen säkerställa samverkan med Länsstyrelsen i Halland. Samverkan kan dels ske genom att samverkansperson skickas till Halland, dels via samverkan mellan de olika länsstyrelsernas staber. Länsstyrelserna har möjlighet att koppla - 7 -
upp sig mot varandras staber genom tekniska system. Länsstyrelsen bör delta i länsstyrelsen i Hallands läns stabsorienteringar. I de fall som det blir aktuellt med räddningstjänst både i Västra Götalands län och Hallands län ska prioritering av gemensamma resurser i första hand ske genom samverkan. Länsstyrelsen i Halland har Mer information om inträffad händelse Bättre kunskap om landets kärnenergiberedskap Genom övning mer erfarenhet av kärntekniska olyckor En plattform för samverkan med de aktörer som verkar både i Hallands län och Västra Götalands län Kompletteringslager av jodtabletter, bla på mottagningsplatsen i Marks kommun Möjlighet att bistå med stabspersonal och resurser för strålningsmätning om utsläppet inte skett från Ringhals (bistånd till annat län, enligt förordning om skydd mot olyckor) Länsstyrelsen i Västra Götaland län kan bistå med Reservledningsplats Personella resurser. Länsstyrelsen i Västra Götalands län kan avlasta och stödja Länsstyrelsen i Halland både i vissa delar av arbetet med att hantera utsläppet men också i Länsstyrelsen ordinarie verksamhet. 2.4. Förväntade skyddsåtgärder i Västra Götalands län Följande åtgärder skulle kunna bli aktuella i Västra Götalands län vid en olycka i Sverige. Inomhusvistelse Strålningsmätning Intag av jodtabletter (vid olycka vid Ringhals) Åtgärder inom jordbruket (installning av framför allt mjölkkor, täcka brunnar, om möjligt tillvara ta foder och andra grödor, betesrestriktioner) Informationsåtgärder Sanering av urban miljö och motåtgärder i jordbruket Omflyttning i syfte att minska den ackumulerade stråldosen Det finns inga krav på planering för varning, utdelning av jodtabletter och utrymning i Västra Götalands län. Detta krav finns endast för området - 8 -
närmast kärnkraftverket, dvs i den inre beredskapszonen i Hallands län. Under vissa förutsättningar skulle det dock kunna bli aktuellt med jodtabletter även i Västra Götalands län. I böckerna Livsmedelsproduktion vid radioaktivt nedfall och Kärnenergiberedskap finns mer information om åtgärderna. Böckerna är inaktuella i vissa avsnitt då den refererar till myndigheter som inte längre finns utan slagits samman med och bildat nya, se avsnitt 2.2. Åtgärderna beskrivs dock på ett korrekt sätt. 2.5. Beredskapen runt Ringhals kärnkraftverk Runt Ringhals finns det två stycken zoner inom vilka särskilda skyddsåtgärder är planerade. Inom den inre beredskapszonen (12-15 km runt Ringhals) finns planer för inom- och utomhusvarning, utrymning och utdelning av jodtabletter. I indikeringszonen (ca 50 km runt Ringhals) finns utpekade mätslingor som används för att kartlägga nedfallet, se karta. Länsstyrelsen i Halland leder arbetet inom indikeringszonen även i de kommuner som tillhör Västra Götalands län. 2.5.1. Delar inom Västra Götalands län som ingår i indikeringszonen. Mölndals kommun Göteborgs kommun: söder om Göta Älv och Säveån Svenljunga kommun: Mjöbäcks församling Marks kommun: ej församlingarna Fristla och Skephult 2.5.2. Aktörer inom Västra Götalands län med uppgifter inom Ringhalsberedskapen Marks kommun: anordnar mottagningsplats i Kunskapens hus i Skene Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund: ingår i indikeringsorganisationen Räddningstjänsten Storgöteborg: ingår i indikeringsorganisationen Polismyndigheten i Västra Götaland: hanterar polisverksamheten vid mottagningsplatsen i Skene och samordnar ev polisverksamheten innanför Ringhals industristaket - 9 -
Mer information om beredskapen runt Ringhals kärnkraftverk finns i Hallands län beredskapsplan. 2.6. Samband Länsstyrelsen i Hallands län använder en loggbok som kallas för Hallands dagbok. Inloggningsuppgifter till denna finns i krisledningsorganisationens kontakter i Outlook. Utöver Hallands dagbok används samma sambandsmedel vid en kärnteknisk olycka som vid andra händelser i länet, se Länsstyrelsens övergripande krisledningsplan. - 10 -
2.7. Information till allmänheten Länsstyrelsens arbete med kriskommunikation beskrivs i Länsstyrelsens övergripande krisledningsplan samt i kriskommunikationsplanen. 2.8. Strålningsmätning Länsstyrelsen ansvarar för att mätningar av strålnivån genomförs i länet. De flesta kommuner i länet genomför regelbundet referensmätningar i redan utpekade mätpunkter, sk sjumånadersmätningar. Vid mätningarna används intensimeter SRV2000. Värdena rapporteras i Strålsäkerhetsmyndighetens system för inrapportering av mätdata, RadGis. En förteckning över mätpunkter, inloggningsuppgifter i RadGis samt instruktion för mätning i referenspunkter inklusive skyddsutrustning finns i Länsstyrelsens gemensamma mappstruktur under 457_samverkan/krisledning/kärnteknisk olycka Vid en händelse ska mätningar göras i referenspunkterna. Vid behov kan förtätade mätningar göras. Innan Länsstyrelsen initierar förtätade mätningar bör SSM kontakats för att få riktlinjer. 2.8.1. Nationella mätresurser Mätningar med SRV2000 ger bara svar på vilken strålnivå som finns i området. Instrumentet mäter endast gammastrålning. För en noggrannare kartläggning av nedfallet behövs andra resurser. Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för att bedöma behovet av strålningsmätningar, samordna de nationella mätresurserna och bearbeta och utvärdera resultatet från strålningsmätningarna. I en krissituation ska mätinsatser, datahantering och analys resultera i att risker snabbt kan bedömas. För att lösa uppgiften har Strålsäkerhetsmyndigheten knutit till sig andra organisationer och olika mätresurser som ingår i den nationella strålsäkerhetsberedskapen. Beredskapslaboratorier Beredskapslaboratorier är universitetsinstitutioner, forskningslaboratorier och statliga myndigheter som är inriktade mot kvalificerad mätning av joniserande strålning och kvantifiering av radioaktiva ämnen. Strålsäkerhetsmyndigheten har avtal med dessa för att säkerställa att kvalificerade resurser finns tillgängliga, insatsberedda och samordnade när en händelse inträffar med joniserande strålning, radioaktiva ämnen eller nukleära material har. Beredskapslaboratorierna finns i Malmö, Lund, Göteborg, Linköping, Uppsala, Studsvik och Umeå. Resurser som finns vid beredskapslaboratorierna är Strålsäkerhetsmyndighetens fordon för strålningsmätning, tre bilar och tre släpvagnar utrustade med avancerad utrustning. Med flygmätningar är det - 11 -
möjligt att kartlägga stora områden med radioaktiv markbeläggning. Mätningarna genomförs av Sveriges geologiska undersökning, SGU. Gräsprovtagare Gräsprovtagare är medlemmar i frivilligorganisationerna Svenska lottakåren, Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund och Svenska Blå Stjärnan. Deras roll är att ta prover av betesgräs i lantbruket om ett nedfall av radioaktiva ämnen skulle inträffa. 2.8.2. Materiella resurser för strålningsmätning Funktion Resurs Placering Antal Mätning av strålningsnivåer Intensimeter SRV2000 + intensimeterprovare Bistånd från kärnkraft län + Västerbotten och Skåne enligt FSO 4kap 21. Kontakt tas med respektive län. Kommuner, vanligtvis vid Miljö och Hälsa eller Räddningstjänst eller motsvarande Länsstyrelsen har ett fåtal på Göteborgskontoret Oftast 2 st intensimerar/kommun 1 st provare/kommun Kartläggning av nedfallets sammansättning SSMs beredskapslaboratorier, se beskrivning ovan. SSM och olika universitet, bla Göteborgs universitet Personskydd Enligt SSMs instruktion för mätning i referenspunkt behövs ingen skyddsutrustning på längre avstånd än 50 km från en kärnteknisk anläggning 2.9. Jodtabletter Det finns inget lager av jodtabletter i Västra Götalands län. Det nationella lagret förvaltas av SSM och finns i Stockholmsområdet. Länsstyrelsen i - 12 -
Hallands län har på flera platser runt Ringhals mindre lager av jodtabletter för kompletteringsutdelning. Ett sådant lager finns vid mottagningsplatsen i Marks kommun. Om SSM bedömer att det finns behov jodtabletter utanför inre beredskapszonen kommer Länsstyrelsen i Halland att i möjligaste mån omfördela jodtabletter till dessa områden. Även SSM kan flytta jodtabletter till Västra Götalands län. Länsstyrelsen är mottagare för dessa jodtabletter. Länsstyrelsen ombesörjer utdelningen av jodtabletter inom Västra Götalands län. - 13 -
3. Räddningstjänst 3.1. Organisation i räddningstjänstfas Organisationen vid räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk olycka följer den som beskrivs Länsstyrelsens övergripande krisledningsplan. Vid larm om höjd beredskap eller haverilarm bemannas samtliga funktioner i krisstaben. För att fungera är arbetet beroende av kompetens från samtliga enheter på Länsstyrelen. Utöver räddningsledningslaget är nedanstående kompetenser specifika för den kärntekniska olyckan. - 14 -
Kompetens Organisation/enhet Kontaktväg Räddningsledare Enligt förordnanden och Krisledningsorganisationens anställningsavtal kontaktlista i Outlook Strålskydd Djurskydd Jordbruk Överenskommelse finns med Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen Veterinärs- och djurskyddsenheten Landsbygdsenheten Krisledningsorganisationens kontaktlista i Outlook 3.2. Övertagande av ledning från annat län Om regeringen fattat ett sådant beslut ska Länsstyrelsen ta över ledning av räddningstjänst och/eller sanering från annat län. Vid ett övertagande kommer Länsstyrelsen troligtvis begära att aktuell länsstyrelse ställer sina resurser och personal till förfogande för deltagande i räddningsinsatsen. Det aktuella länet förväntas upprätthålla sin kristab och utföra de uppgifter som följer av det geografiska områdesansvaret. Samverkan sker via ordinarie samband och eventuella samverkansperson kan skickas till Länsstyrelsen ledningsplats. Vid ett övertagande behöver Länsstyrelsen information från aktuella län om: Fattade beslut Genomförda, pågående och planerade åtgårder Pågående samverkan inklusive kontaktuppgifter I aktuellt län disponibla och insatta personella och materiella resurser Gjorda prioriteringar Gjorda strålningsmätningar Uppgifter om särskilda omständigheter om behöver beaktas 3.3. Överlämnade av ledning till annat län Om regeringen fattat ett sådant beslut ska Länsstyrelsen lämna över ledning av räddningstjänst och/eller sanering från annat län. Vid ett övertagande kommer Länsstyrelsen utöver de uppgifter som det aktuella länet begär även informera det aktuella län om: Fattade beslut Genomförda, pågående och planerade åtgårder Pågående samverkan inkl kontaktuppgifter - 15 -
I aktuellt län disponibla och insatta personella och materiella resurser Gjorda prioriteringar Gjorda strålningsmätningar Uppgifter om särskilda omständigheter om behöver beaktas Vid ett övertagande ska Länsstyrelsen Ställa personella och materiella resurser till förfogande till aktuellt län Utse samverkanspersoner som representerar Länsstyrelsen i Västra Götalands län Säkerställa att länets aktörer informeras om övertagandet Fortsatt upprätthålla en krisledningsorganisation som o deltar i räddningsinsatsen under ledning av det aktuella länet o utföra de uppdrag som följer det geografiska områdesansvaret, t ex verka för samordning åtgärder och information i länet hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen vara en sammanhållande länk mellan lokala och nationella aktörer samverka med angränsande län - 16 -
4. Checklista för räddningstjänstfasen Denna checklista innehåller exempel på åtgärder som behöver vidtas vid olika larmnivåer för att komma igång med arbetet. Åtgärderna kan behöva situationsanpassas. I väntan på centrala myndigheters rekommendationer ska Länsstyrelsen så långt som möjligt förbereda förväntade åtgärder. Det kan handla om att upprätta nödvändiga kontakter och samla in de beslutsunderlag som behövs för att snabbt verkställa myndigheternas rekommendationer. Detta för att snabbt kunna fatta beslut om åtgärder. Denna lista är i första hand tänkt att användas av Tjänsteman i Beredskap och kristabschef och beskriver krisstabens arbete. 4.1. Larmnivå Höjd beredskap från svenskt kärnkraftverk inga omedelbara hot om utsläpp Säkerställ att uppgifterna i TiBs checklista för höjd beredskap är utförda. Aktivera samtliga krisstabsfunktioner. Etablera samverkan och inhämtning av lägesinformation. o Genomför regional samverkanskonferens enligt ordinarie rutin. Informera om Länsstyrelsens ansvar, vilka åtgärder som kan komma att bli aktuella och rutiner för fortsatt samverkan. o Delta i nationella samverkanskonferenser. Försäkra dig om att centrala myndigheters rekommendationer når Länsstyrelsen. o Säkerställ samverkan med angränsande län o Utse samverkanspersoner. o Vid olycka vid Ringhals, säkerställ särskilt samverkan med länsstyrelsen i Hallands län och kontakta de aktörer i Västra Götalands län som har uppgifter inom Ringhalsberedskapen och stäm av läget. Informera allmänheten. Informera om den nödsituation som uppstått och om möjligt troligt förlopp. Informera om Länsstyrelsens ansvar och var man hittar mer information. Uppmana allmänheten att följa myndigheternas rekommendationer och följa radio och TV. Påbörja strålningsmätning - 17 -
Kontakta samtliga kommuner i länet och be dem göra EN strålningsmätning med intensimeter SRV2000 i varje referenspunkt och rapportera resultatet i RadGis. Lägg ut instruktioner i det webbaserade informationssystemet WIS. En förteckning över mätpunkter, inloggningsuppgifter i RadGis samt instruktion för mätning i referenspunkter inklusive skyddsutrustning finns i Länsstyrelsens gemensamma mappsystem under 457_samverkan/krisledning/kärnteknisk olycka. Syftet med mätningen är att få ett värde på normal strålnivå att referera kommande mätningar till samt att kommunerna ska få möjlighet att öva i icke kontaminerad miljö. Följ inrapporterade värden i RadGis. Var beredd att stötta kommunerna med information och råd kring mätningen. Vid avvikande mätvärde eller misstanke om felaktigt utförda mätningar kontakta den som rapporterat resultatet. Vid olycka vid Ringhals, förbered ev utdelning av jodtabletter o Kontakta SSM och be om en bedömning av behovet av jodtabletter i Västra Götalands län och i vilket område o Undersök möjligheterna att nyttja Länsstyrelsen i Hallands kompletteringslager o Om inte tillräckligt med jodtabletter finns i Halland, be SSM flytta fram delar av det nationella lagret till Västra Götaland o Organisera utdelning av jodtabletter Förbered för inomhusvistelse Förbered Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) varning om inomhusvistelse. Stäm av och samordna meddelandet med samverkande aktörer. Meddelandet bör inkludera information om att o stänga ventilation o lyssna på radio och följa länsstyrelsens webbplats o vilka områden som berörs av rekommendationen o när rekommendationen gäller o eventuella åtgärder som bör vidtas om man är tvungen att vistas ute exempelvis byta kläder i hallen, duscha och inte använda skor inomhus. o övrig information Förbered Länsstyrelsens krisledningsorganisation för verka under rekommendation om inomhusvistelse o säkerställ möjligheten till filtrerad ventilation vid ledningsplatsen - 18 -
o stäng dörrar, fönster och ventilation o upprätta kapprum för ytterkläder och skogräns vid Länsstyrelsens ingångar, stäng ev branddörrar. o säkerställ kost och logi Förbered beslut om att kriterierna för räddningstjänst är uppfyllda Åtgärder för djur och livsmedel Förbered information till lantbrukarna, stäm av och samordna med samverkande aktörer. Meddelandet skulle kunna inkludera rekommendation om o installning av mjölkkor och om möjligt även andra djur o säkra foder genom att täcka över foderupplag eller ta in foder o säkra vatten, täck om möjligt över brunnar Planera för hur informationen ska nå lantbrukarna. Lämpliga kontaktvägar är VMA, webben, register över djurbesättningar m.m. Kontakta Räddningstjänsten Storgöteborg, Marks, Mölndals och Svenljunga kommuner samt Polismyndigheten för att få en lägesrapport och information om ev behov om extra resurser eller samverkan. Om tid och resurser finns förbered för sanering Kalla in en saneringsledare, uppdatera denne om läget, påbörja åtgärder enligt checklistan för sanering - 19 -
4.2. Larmnivå Haverilarm från svenska kärnkraftverk utsläpp pågår eller kan inte uteslutas inom 12 timmar Säkerställ att uppgifterna enligt TiB:s checklista för haverilarm är utförda Etablera samverkan (om ännu inte gjort) o Genomför regional samverkanskonferens enligt ordinarie rutin. Informera om vårt ansvar, vilka åtgärder som kan komma att bli aktuella och rutiner för fortsatt samverkan. o Delta i nationella samverkanskonferenser. Säkerställ att centrala myndigheters rekommendationer även når oss. o Säkerställ samverkan med angränsande län Vid olycka vid Ringhals, o Upprätta samverkan med Länsstyrelsen i Halland Koppla upp krisstaben mot staben i Halland Skicka om möjligt en samverkansperson till Länsstyrelsen i Halland o kontakta de aktörer i VG-län som har uppgifter inom Ringhalsberedskapen och stäm av läget Fatta beslut om att kriterierna för räddningstjänst är uppfyllda, görs av Länsledningen i samråd med presumtiv räddningsledare Utse räddningsledare, gör av Länsledningen Fatta beslut om inomhusvistelse efter rekommendation från SSM, se checklista för Höjd Beredskap, görs av Räddningsledaren eller Länsledning Begär sändning av Viktigt Meddelande till Allmänheten varning, se checklista för höjd beredskap, görs av räddningsledaren Fatta beslut om strålningsmätningar i referenspunkterna en gång per timme efter samråd med SSM, görs av Räddningsledaren En förteckning över mätpunkter, inloggningsuppgifter i RadGis samt instruktion för mätning i referenspunkter inkl skyddsutrustning finns på i Länsstyrelsens gemensamma mappstruktur. Följ inrapporterade värden i RadGis. Var beredd att stötta kommunerna med information och råd kring - 20 -
mätningen. Vid avvikande mätvärde eller misstanke om felaktigt utförda mätningar kontakta den som rapporterat resultatet. Informera löpande allmänheten och samverkande aktörer Förbered för sanering Avsätt minst en person för att förbereda för sanering, uppdatera denne om läget, påbörja åtgärder enligt checklistan för sanering. - 21 -
5. Sanering 5.1. Saneringsmetod Västra Götalands län är mångfacetterat. Valet av saneringsmetod beror i hög utsträckning på vad och hur stora områden som drabbats. Nedan följer exempel på saneringsmetoder som skulle kunna bli aktuella i olika miljöer i Västra Götalands län. 5.1.1. Möjliga tidiga saneringsmetoder i urban miljö Sopning av gator och trottoarer Spolning av gator och trottoarer Bortskaffning av snö Gräsklippning (ej aktuellt vid regn) (Klippning av buskar, (ej aktuellt vid regn)) Åtgärderna bör vidtas inom två veckor efter nedfall. Metoderna beskrivs i Sanering av radioaktiv ämnen planeringsstöd för länsstyrelsen, se referenslista. 5.1.2. Möjliga sena saneringsmetoder i urban miljö Spolning av tak Spolning av väggar Avlägsna ytskikt Treskiktsgrävning Åtgärderna är dyra, tidskrävande eller skapar stora mängder avfall. Det är därför viktigt att göra en noggrann utvärdering innan åtgärderna vidtas. Metoderna beskrivs i Sanering av radioaktiv ämnen planeringsstöd för länsstyrelsen, se referenslista. 5.1.3. Möjliga saneringsmetoder inom jordbruket Nedan är exempel på möjliga saneringsmetoder som kan användas inom jordbruket under det första året efter nedfall. Ta bort radioaktiva beläggningen, kassera växande gröda, flytta horisontellt alt vertikalt Minska växters rotupptag, agrokemiska metoder Minska djurs intag av radioaktiva ämnen, icke kontaminerat foder Minska djurens upptag i magtarmkanalen, fodertillsatser Minska mängden radioaktiva ämnen. Saneringsutfordring Ändra produktionsinriktning - 22 -
Åtgärderna ska utföras av lantbrukarna själva. Det krävs dock bra och riktad rådgivning till lantbrukarna. Samverkan bör ske med Jordbruksverket för att få samstämmig information. Det kan också behövas samverkan mellan lantbrukarna kring resurser. Metoderna beskrivs i Sanering av radioaktiv ämnen planeringsstöd för länsstyrelsen, SRV, och boken Motåtgärder i växtodlingen efter ett nedfall av radioaktivt cesium vid olika nedfallsnivåer och årstider, SJV, Jordbruksverket kommer att komma ut med motsvarande skrift för strontium under 2014. 5.2. Nödvändigt underlag inför beslut om sanering Underlag Källa Information om nedfallet: beläggning (kbq/m 2 ) geografisk utbredning sammansättning stråldos på kort och lång sikt Information om väder Nederbörd sedan nedfall Kommande nederbörd Töväder Information om drabbade områden Markanvändning Befolkningstäthet Bebyggelsetyp Skola och barnomsorg Jordmån Djurbesättningar Vattentäkter Befintliga deponier i länet Sjukvårdsinrättningar Samhällsviktig verksamhet Tillgängliga materiella resurser Centrala myndigheters rekommendationer rörande saneringsmetoder för det aktuella situationer inkl avfallshantering Bygger på de flygoch fältmätningar som SSMs beredskapslaboratorier utför. Presenteras i RadGis SMHI Länsstyrelsen Kommun Se resurslista Nationella expertgruppen för sanering (NESA) består av experter från berörda myndigheter och är del av - 23 -
Tillgängliga personella resurser Möjlighet att utbilda personal SSMs krisorganisation. Vid behov kan Länsstyrelsen begära att NESA ska sammankallas. Se resurslista MSB 5.3. Val av saneringsmetod Valet av saneringsmetod görs utifrån regionala förutsättningar och eventuella rekommendationer från nationella myndigheter. Det finns tre generella principer i bedömningen av vilka åtgärder som är lämpliga. Alla ansträngningar ska sättas in för att förhindra allvarliga akuta hälsoeffekter. Åtgärderna ska vara berättigade medföra mer nytta än skada Åtgärderna ska så långt som möjligt optimeras så att de medför ett så positivt resultat som möjligt. I Sanering av radioaktiv ämnen planeringsstöd för länsstyrelsen, SRV, finns några grundläggande frågor som bör beaktas vid valet av saneringsmetod. Boken Motåtgärder i växtodlingen efter ett nedfall av radioaktivt cesium vid olika nedfallsnivåer och årstider, SJV ger också stöd i valet av åtgärder. 5.4. Organisation saneringsfas Planering för sanering behöver startas upp parallellt med räddningsinsatsen. Under denna tid är Länsstyrelsens krisledningsorganisation etablerad. Saneringen kan dock pågå under lång tid (år) och efter hand bör saneringsarbetet i enlighet med likhetsprincipen följa Länsstyrelsens ordinarie organisation. Arbetet sker då lämpligen i en projektorganisation. Rollerna inom parentes motsvarar de som beskrivs i MSBs allmänna råd för sanering SRVFS 2007:4. Det är bra att känna till dessa beteckningar i kontakt med andra myndigheter. - 24 -
5.4.1. Länsledningens uppgifter Fatta beslut om att påbörja och avsluta sanering Etablera en saneringsorganisation Fatta beslut om saneringsorganisationens resurser och omfattning Ge direktiv och inriktning till saneringsorganisationen Ekonomisk ram för verksamheten Beslut om ingrepp i annans rätt Begäran till SSM om att NESA ska sammankallas Beslut om ersättning Chefssamverkan och representation 5.4.2. Projektledaren uppgifter Projektledaren har i uppgift att: Leda arbetet enligt delegation från länsledningen Ansvara för planering, genomförande och uppföljning Förbereda informationsinsatser tillsammans med informationsenheten Rapportera till länsledningen - 25 -
5.4.3. Saneringsledarens uppgifter Saneringsledaren har i uppgift att: Rekommendera vilka områden som ska saneras och i vilken ordning Rekommendera saneringsmetoder Rekommendera metoder för avfallshantering Initiera utbildning för saneringspersonal Skapa förutsättningar för mätning av persondoser Samverkan med angränsande län och övriga berörda myndigheter i saneringsfrågan Delta i kommunikationsarbetet Följa upp saneringens effekt Rapportera till projektledaren 5.4.4. Förslag på sammansättning av delprojekt sanering Kompetens Uppdrag Organisation/enhet Saneringsledare Delprojektledare, se ovan Miljöskyddsenheten Enheten för skydd och säkerhet Landsbygdsenheten Strålskydd Säkerställa att strålskyddslagen följs Tolka mätresultat Faktagranska utgående information Rådgivning till sanerare Överenskommelser med Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen Strålningsmätning Fysisk planering i länet Deponering Avfall Leda ev kompletteringsmätning med SRV2000 i samråd med SSM Samverka med SSM och angränsande län kring strålningsmätningar med nationella mätresurser Ta fram information om drabbade områden Utvärdera möjliga metoder för avfallshantering Enheten för skydd och säkerhet Samhällsbyggnadsenheten Miljöskyddsenheten - 26 -
Krisberedskap Vattentäkter Ev dispenser Verka för att bland annat minska störningar i samhällsviktiga funktioner Djurskydd Bedöma åtgärdernas lämplighet ur djurskyddsperspektiv Ev dispenser Växtodling, djurhållning Rådgivning till lantbrukare Juridisk Extern kompetens Ansvara för att länsstyrelsens rekommendationer när lantbrukare Säkerställa att gällande lagstiftning följs Representera respektive organisation eller geografiskt område Enheten för skydd och säkerhet Planera avfallshantering utifrån risken att kontaminera vattentäkter Vattenvårdsenheten Veterinärs- och djurskyddsenheten Ta fram nödvändigt beslutsunderlag Landsbygdsenheten Landsbygdsenheten Rättsenheten 5.4.5. Förslag till sammansättning av delprojekt projektstöd Kompetens Uppdrag Organisation/enhet Ekonomi Upphandling av varor, tjänster Ekonomienheten Ekonomisk redovisning Kostnadsberäkningar Information Information till allmänhet och media Informationsenheten Administration Dokumentation och diarieföring Staben, administratörer 5.4.6. Fältorganisationen Kompetens Uppdrag Organisation/enhet Operativ chef Har kontakt med fältorganisationen Omsätta beslut praktiska Väljs i samråd med drabbade kommuner. - 27 -
Områdesledare termer Följer upp personella/materiella/ekonomiska resurser Rapportera till saneringsledaren Leder arbetet i drabbad kommun Har kontakt med eventuella entreprenörer Ekonomisk redovisning för arbetet i området Byggherre, person från berörd kommunal förvaltning 5.5. Materiella och personella resurser för sanering Funktion Lämpliga materiella resurser Lämpliga personella resurser Kontakt Intensimeter SRV2000 + Mätning av strålningsnivåer intensimeterprovare Kommuner, vanligtvis vid Miljö och Hälsa eller Räddningstjänst eller motsvarande Oftast 2st intensimerar/kommun 1st provare/kommun Länsstyrelsen har ett fåtal på Göteborgskontoret Kartläggning av nedfallets sammansättning SSMs beredskapslaboratorier SSM och olika universitet, bla Göteborgs universitet SSM beslutar hur resurserna ska användas Stråldosmätning och registrering av stråldoser Dosimetrar (finns troligtvis inte i tillräcklig mängd i länet) Strålskyddare Icke drabbade län, GU, VG-regionen, MSB Skyddsutrustning Överdragskläder och partikelfilter Byggfirmor, sjukhus, återförsäljare Ekonomienheten, arbetsmiljöverket Sopning av gator Konventionella gatusopare med Kommunernas tekniska för- Berörd kommun, trafikverket - 28 -
Spolning av gator Gräsklippning uppsugningsfunktion Exempelvis tankbilar Gräsklippare med uppsamlingsfunktion Lastbil valtningar Trafikverket Entreprenörer Kommunal räddningstjänst Kommunernas parkförvaltningar Trafikverket Entreprenörer Utbildning av fältpersonal Snöröjning Plogbil mm Kommuner, Trafikverket entreprenörer Transport av Lastbilar, släpkärror Åkerier avfall Utbildningsmaterial saknas Utbildare Berörd kommun eller förbund Kommun, Trafikverket Kommun Trafikverket 5.6. Arbetsmiljö och strålskyddslagen Sanering räknas som planerad verksamhet med joniserande strålning vilket innebär att Länsstyrelsen måste följa de regler som anges i Strålskyddslagen. De som är sysselsatta i verksamheten ska vara upplysta om riskerna och ha den utbildning som behövs Vid höga markbeläggningar krävs registrering av individuella persondoser. Länsstyrelsen saknar egna dosimetrar. Denna fråga måste lösas innan verksamheten kan starta. Dosimetrar finns i länen med kärnkraftverk. Läs mer i Sanering av radioaktiv ämnen planeringsstöd för länsstyrelsen, SRV - 29 -
6. Checklista för saneringsfas Denna lista är i första hand tänkt att användas i uppstarten av saneringsarbetet. I väntan på centrala myndigheters rekommendationer ska Länsstyrelsen så långt som möjligt förbereda förväntade åtgärder. Det kan handla om att upprätta erforderliga kontakter och samla in de beslutsunderlag som behövs för att snabbt verkställa myndigheternas rekommendationer. Detta för att snabbt kunna fatta beslut om åtgärder. 6.1. I väntan på att nedfallet kartläggs Uppdatera dina kunskaper om sanering genom att bekanta dig med handboken Sanering av radioaktiva ämnen. Försäkra dig om att personal avdelas till att hantera saneringsarbetet Samla saneringsorganisationen, gå igenom läget, Länsstyrelsen uppgift och vilket beslutsunderlag som kommer att behövas Etablera samverkan Etablera samverkan med angränsande län och inom länet. Informera om Länsstyrelsens ansvar, vilka åtgärder som kan komma att bli aktuella och rutiner för fortsatt samverkan. Delta i nationella samverkanskonferenser. Säkerställ att centrala myndigheters rekommendationer även når Länsstyrelsen. Kontakta MSB och meddela att Länsstyrelsen kommer att behov av o Dosimetrar och resurs för registrering av persondoser o Riktlinjer för avfallshantering Meddela också att Länsstyrelsen önskar o Nationell samordning av saneringsarbetet o Länsgemensamt utbildningsmaterial för saneringspersonal Kontakta SSM och meddela att Länsstyrelsen önskar stöd av Nationella expertgruppen för sanering i o Valet av saneringsmetoder o Bedömningen kring vid vilka nivåer på markbeläggning som sanering bör påbörjas respektive avslutas. Förbered för anskaffning av skyddsutrustning - 30 -
Håll allmänheten, samverkande aktörer och Regeringskansliet informerad. 6.2. När nedfallets omfattning är klar Identifiera områden med hög markbeläggning, större än 1 MBq/m 2 dvs 1000 kbq/m 2. Är några områden redan utrymda? Börja samla in information om drabbade områden enligt tabellen i avsnitt 5.2 Identifiera troliga tidiga saneringsmetoder i olika miljöer Be drabbade kommuner förbereda för tidiga saneringsåtgärder, be dem återkoppla vilken kapacitet de har Påbörja utbildning av saneringspersonal 6.3. När rekommendationer kommer Lämna rekommendationer till projektledaren kring o vilka områden som ska saneras o när de ska saneras o i vilken ordning de ska saneras o vilka metoder som ska användas o hur avfallet ska hanteras Säkerställ att strålskyddslagen följs Planera för uppföljning av åtgärdernas effekt - 31 -
7. Referenser Faktaböcker Kärnenergiberedskap, Räddningsverket, R79-218/00, ISBN 91-7253-072-3 Livsmedelsproduktion vid nedfall av radioaktiva ämnen, FOI, SJV m fl. ISBN 91-7056-113-3 Motåtgärder i växtodlingen efter ett nedfall av radioaktivt cesium vid olika nedfallsnivåer och årstider, 2008:27, SJV Sanering av radioaktiva ämnen- Planeringsstöd för länsstyrelser inför en kärnteknisk olycka, SRV, U30-669/07, ISBN 978-91-7253-364-6 Beredskapsplaner Beredskapsplan Ringhals, Länsstyrelsen Hallands län Kriskommunikationsplan för Länsstyrelsen i Västra Götalands län, bilaga till krisledningsplanen nedan Övergripande krisledningsplan för Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Rapportnr. 2013:105 Lagstiftning Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Statens Räddningsverks föreskrifter om information till allmänheten vid händelse av en nödsituation som medför risk för strålning, SRVFS 2000:3 Statens Räddningsverks allmänna råd och kommentarer om länsstyrelsens beredskap för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning, SRVFS 2007:4 Strålskyddslagen (1988:220) - 32 -