Directive 2009/138/EC of the European

FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN 1 Källor Förkortning eller benämning Fullständigt beteckning Referens/länk till dokument (pdf eller annat format) ITF Henric Falkman: Introduktion till - försäkringsrätten. Jure 2011 FRL Lag (2010:2043) om försäkringsrörelse Regeringens proposition 2009/10:246 NFRL TPFU Det konsoliderade livförsäkringsdirektivet (Solvens I) Solvens I-direktivet för skadeförsäkring Tjänstepensionsinstitutsdirektivet, IORP-direktivet Solvens 2-direktivet Förslag till ny lag om försäkringsrörelse Tjänstepensionsföretagsutredningen (till 30 maj 2014) Directive 2002/83/EC of the European Parliament and of the Council of 5 November 2002 concerning life assurance Directive 2002/13/EC of 5 March 2002 of the European Parliament and of the Council amending Council Directive 73/239/EEC as regards the solvency margin requirements for non-life insurance undertakings Directive 2003/41/EC of 3 June 2003 of the European Parliament and of the Council on the activities and supervision of institutions for occupational retirement provision Directive 2009/138/EC of the European Parliament and of the Council of 25 November 2009 on the takingup and pursuit of the business of Insurance and Reinsurance (Solvency II) En ny försäkringsrörelselag a. SOU 2011:68 Rörelsereglering för tjänsteförsäkring och pension b. Lagrådsremiss (under utarbetande i regeringskansliet) Dir. 2013:32 Kommittédirektiv Särskild reglering för tjänstepensionsinstitut Dir. 2013:117 Tilläggsdirektiv http://ec.europa.eu/internal_ market/insurance/index_en Se Kommissionens webbplats http://ec.europa.eu/internal_ market/pensions/index_en Se Kommissionens webbplats 2 Allmänt om rörelsen I lagen om försäkringsrörelse finns ett antal kapitel med bestämmelser som är speciella för den verksamhet eller rörelse som ett försäkringsföretag driver. Utöver dessa mer speciella bestämmelser om rörelsen finns bestämmelser av annat slag. Det gäller regler som har motsvarigheter i andra verksamheter. Exempel är bestämmelser om tillstånd, lämplighetsprövning, tillsyn, ingripande samt s.k. associationsrättsliga bestämmelser. Dessa områden behandlas i andra delar av kursen. I den del av kursen som har fått rubriken Försäkringsrörelsen tar vi upp bl.a. följande områden i lagen: 1

Värderingen av skulden (åtagandena) till försäkringstagarna (försäkringstekniska avsättningar) Placerings- och värderings regler för de tillgångar och liknande (återförsäkring) som företaget behöver ha för att kunna klara sina försäkringsåtaganden under normala omständigheter (skuldtäckning) Den kapitalbuffert som företaget kan behöva för klara sina åtaganden under tänkbara finansiella påfrestningar av olika slag (krav på solvenskapital) Vad som får räknas med i bufferten (kapitalbasen) 2.1 FRL 2010 Försäkringsrörelselagen har funnits sedan 1903 och har utvecklats successivt under de senaste hundra åren. Som en följd av Sveriges EES-avtal den 2 maj 1992 började en anpassning till försäkringsreglerna inom EG / EU. Bl.a. har bestämmelser om solvenskapital och tillsyn av grupper av försäkringsföretag tillkommit. Den senaste större omarbetningen av försäkringsrörelselagen blev antagen av Riksdagen 2010 och började gälla den 1 april 2011. Några mindre ändringar gjordes under 2013. I gällande FRL har rörelseavsnitten följande struktur. 4 kap. Grundläggande bestämmelser om ett försäkringsföretags rörelse Exempel Stabilitet Information God försäkringsstandard Försäkringsfrämmande verksamhet Upplåning Separation av tjänstepensionsförsäkring Sekretess 5 kap. Försäkringstekniska avsättningar (FTA), förlustutjämningsreserv och bestämmande av premier Exempel FTA:s omfattning Beräkning av avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Beräkning av livförsäkringsavsättning Beräkning av avsättningar för tjänstepensionsförsäkring Beräkning av avsättning för oreglerade skador Bestämmande av premier för livförsäkringar och vissa skadeförsäkringar Bestämmande av premier för tjänstepensionsförsäkringar Aktuarie Återköp och överföring 6 kap. Skuldtäckning och placering av tillgångar m.m. Exempel Skuldtäckning i försäkringsrörelse Riskspridning m.m. Tillgångar för skuldtäckning m.m. Begränsningar för olika tillgångar Begränsningar för enhandsengagemang Lokalisering av tillgångar Valutamatchning Placering av tillgångar i verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring Placering av tillgångar motsvarande villkorad återbäring och fondförsäkringsåtaganden Placering av tillgångar i återförsäkringsverksamhet Värdering av tillgångar som används för skuldtäckning Register över tillgångar som används för skuldtäckning Förmånsrätt Derivatinstrument Placering av premier för fondförsäkring 2

7 kap. Kapitalbas, solvensmarginal och garantibelopp Exempel Kapitalbas Solvensmarginal för skadeförsäkringsrörelse och återförsäkringsrörelse Solvensmarginal för livförsäkringsrörelse Beslut angående avgiven återförsäkring Beslut angående belopp som kan återfås från specialföretag Garantibeloppets storlek och absoluta krav på sammansättningen av kapitalbasen 8 kap. Riktlinjer och beräkningsunderlag Exempel Försäkringstekniska riktlinjer Försäkringstekniskt beräkningsunderlag Placeringsriktlinjer Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsens ansvar för riktlinjer 9 kap. Försäkringsgrupper Exempel Vilka företag som ingår i en försäkringsgrupp Kontroll av affärshändelser och avtal inom försäkringsgruppen Gruppbaserat kapitalkrav Beräkning av gruppbaserad ekonomisk ställning Gruppbaserad redovisning 2.2 Solvens 2 orientering om förslaget Enligt förslaget 2011 till ändring av FRL med anledning av Solvens 2, påverkas avsnittet om rörelsen betydligt. Regeringen arbetar nu på en lagrådsremiss av den kommande propositionen. EU-kommissionen föreslog nyligen att direktivet ska vara införlivat i nationella lagstiftningen den 1 juli 2015. Ändringarna kan då börja gälla ett halvår senare, den 1 januari 2016. Regeringens förslag är således ännu inte känt, men nedan följer utredningens förslag till struktur. På några punkter kommer regeringen inte att följa utredningen, t.ex. när det gäller verksamhet med tjänstepensioner, jfr 2.3. 4 kap. Grundläggande bestämmelser om ett försäkringsföretags rörelse Exempel Krav på företagsstyrning Information Försäkringsfrämmande verksamhet Upplåning Sekretess Lämplighetskrav för personer i ledningen och i andra centrala Funktioner System för riskhantering Risker och krav på innehåll i styrdokument Funktion för riskhantering Riskhanteringsfunktionens särskilda ansvar när en intern modell används Krav på rutiner för upptäckt och rapportering av försämrade ekonomiska förhållanden System för internkontroll Särskilt om vissa funktioner: regelefterlevnad, internrevision m.m., Aktuariefunktion Egen risk- och solvensbedömning Processer för bedömning av kapitalbehovet Integrering i försäkringsföretagets strategiska beslutsprocesser Regelbundna bedömningar m.m. Rapportering av ERSB till FI Uppdragsavtal God försäkringsstandard Förmånsrättsregister Värdering Förmånsrätt 3

5 kap. Värdering av tillgångar och skulder inklusive försäkringstekniska avsättningar Exempel Värdering till verkligt värde Försäkringstekniska avsättningar Allmänna bestämmelser: aktsamt, tillförlitligt och objektivt Värdering av försäkringstekniska avsättningar: en bästa skattning + en riskmarginal Behandlingen av medel i konsolideringsfonden Värdering av finansiella garantier och optioner (i försäkringsavtal) Separat värdering för olika riskgrupper (affärsgrenar) Approximationer Bestämmande av premier för livförsäkringar Återköp och överföring 6 kap. Investeringar Exempel Grundläggande principer för samtliga tillgångar: aktsamt sätt, säkerhet, kvalitet, likviditet och lönsamhet Vissa begränsningar: derivatinstrument eller andra liknande finansiella instrument, lämplig riskspridning Principer för tillgångar som motsvarar försäkringstekniska avsättningar: på det sätt som bäst gagnar försäkringstagarnas intressen Principer för tillgångar som motsvarar avsättningar för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Placering av premier för fondförsäkring 7 kap. Kapitalbas Exempel Kapitalbasens sammansättning Primärkapital: max(0, tillgångar skulder solvensbalansräkningen) + efterställda skulder (t.ex. förlagslån) Tilläggskapital Egenskaper och kriterier: en post klassificeras som nivå 1, 2 eller 3 beroende bl.a. förlusttäckningsförmåga 8 kap. Solvenskapitalkrav, standardformeln, minimikapitalkrav och garantibelopp Exempel Tillräcklig kapitalbas Solvenskapitalkrav Allmänna bestämmelser Skyddsnivå: företaget ska kunna infria sina framtida åtaganden gentemot försäkringstagarna om tolv månader med 99,5 procents sannolikhet, under antagandet att försäkringsföretaget kommer att fortsätta att bedriva sin verksamhet Riskbaserat: med utgångspunkt i alla de kvantifierbara risker som försäkringsföretaget är utsatt för; med hänsyn till riskreduceringstekniker Solvenskapitalet ska minst täcka 1. försäkringsrisker, 2. marknadsrisker, 3. motpartsrisker, och 4. operativa risker Beräkningsintervall: minst en gång per år + vid en väsentlig förändring av riskprofilen Alternativa metoder för beräkning av solvenskapitalkravet: 1. standardformeln, 2. fullständig intern modell eller 3. partiell intern modell + standardformeln Standardformeln: baskapitalkrav + kapitalkrav för operativ risk - justeringsbelopp Beräkning av baskapitalkravet: sammanläggning av kapitalkraven för minst de riskkategorier som anges i 9, justerad så att resultatet är förenligt med skyddsnivån Riskkategorier (9 ) 1. livförsäkringsrisk, 2. skadeförsäkringsrisk, 4

3. sjuk- och olycksfallsförsäkringsrisk, 4. marknadsrisk, och 5. motpartsrisker Beräkningen av kapitalkrav för varje riskkategori: görs så att dessa kapitalkrav var för sig är förenliga med skyddsnivån Företagsspecifika parametrar vid beräkning av kapitalkrav för försäkringsrisker: får användas om Finansinspektionen ger tillstånd till det Justering av kapitalkravet för aktierisk: för att motverka procykliska effekter Durationsbaserad aktiekursrisk: med Finansinspektionens tillåtelse, för långa pensionsförsäkringar Justeringsbelopp: för minskning av 1. av åtaganden gentemot försäkringstagare till följd av villkoren i försäkringsavtalet, eller 2. uppskjuten skatt Möjlighet för Finansinspektionen att i enskilda fall kräva företagsspecifika parametrar Förenklingar av standardformeln Minimikapitalkrav Skyddsnivå: försäkringsföretaget ska kunna infria sina framtida åtaganden gentemot försäkringstagarna om tolv månader med 85 procents sannolikhet Beräkning av minimikapitalkravet: med utgångspunkt i försäkringsföretagets försäkringstekniska avsättningar, premieinkomst, positiva risksumma, uppskjutna skatter och administrativa kostnader, och med hänsyn till avgiven återförsäkring Beräkningsintervall: minst en gång per kvartal Garantibelopp: 1.000.000-3.200.000 euro, eller det högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som EG-kommissionen årligen tillkännager 9 kap. Interna modeller Exempel Allmänna bestämmelser Tillstånd av Finansinspektionen krävs för att få använda en intern modell för att beräkna solvenskapitalkravet. Tillstånd ska ges om 1. försäkringsföretaget har ett lämpligt riskhanteringssystem, och 2. den interna modellen används och är utformad i enlighet med bestämmelserna om a. användning, b. statistisk kvalitet, c. kalibrering, d. resultatanalys, e. validering, och f. dokumentation Diversifiering och framtida åtgärder av företagsledningen Partiella interna modeller Förhandsgranskning hos FI av interna modeller 10 kap. Försäkringsgrupper Exempel Vilka företag som ingår i en försäkringsgrupp Grupptillsynsmyndighet Tillsynskollegium Ansvar för att tillämpa bestämmelserna om försäkringsgrupper: Ansvarigt företag på gemenskapsnivå resp. nationell nivå Kapitalkrav för försäkringsgrupper Kapitalbaskravet på gruppnivå Gruppbaserad medräkningsbar kapitalbas Gruppbaserat solvenskapitalkrav Elimineringar i den medräkningsbara gruppbaserade kapitalbasen Företagsstyrning i en försäkringsgrupp Tillsyn Tillsynskollegier Tillsynsmyndighetens rättigheter och skyldigheter Centraliserad riskhantering och särskilt system för samråd 5

mellan tillsynsmyndigheter 2.3 Ny lag om tjänstepensionsföretag? En särskild utredning (TPFU) utsetts och den ska avge rapport den 30 maj 2014. Utredningen ska även yttra sig om förslaget till ett nytt IORP 2. 3 Balansräkningen: tillgångar och skulder Tillgångssidan Fria tillgångar Skuldtäckningstillgångar Tillgångar för vilka försäkringstagarna Fondandelar för försäk- bär risk, t.ex. ringstagarnas räkning finansiell risk Tillgångar för villkorad återbäring Tillgångar för vilka försäkringstagarna Tillgångar för övriga typer inte bär risk av försäkringar Skuldsidan Kapitalbas Eget kapital t.ex. aktiekapital, garantikapital och konsolideringsfond Obeskattade reserver t.ex. säkerhetsreserv Efterställda skulder t.ex. förlagslån Försäkringstekniska avsättningar FTA FTA för fondlivförsäkring FTA för villkorad återbäring i livförsäkring FTA för försäkringar med avtalade belopp eller andra garantier 4 Försäkringstekniska avsättningar 4.1 Gällande FRL 4 kap. 1 Huvudprincip Uppdelning av FTA FTA ska motsvara det belopp som krävs för att företaget vid varje tidpunkt ska kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal Beskrivning Benämning 1. Försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader under resten av avtalsperioden för löpande försäkringar i skadeförsäkringsrörelse 1. Försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader under resten av avtalsperioden för löpande försäkringar i livförsäkringsrörelse 2. Inträffade oreglerade försäkringsfall, kostnader för regleringen av dessa samt återbäring som förfallit till betalning men inte betalats ut 3. Sådan återbäring som är garanterad i nominella eller reala belopp och som inte omfattas av 1 eller 2 4. Sådan återbäring inom livförsäkringsrörelse som är villkorad av värdeförändringar på tillgångar eller av ett visst försäkringstekniskt resultat som försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade står risken för 5. Fondförsäkringar som försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade står placeringsrisken för Ej intjänade premier och kvardröjande risker Livförsäkringsavsättning Oreglerade skador / oreglerade försäkringsfall Garanterad återbäring Villkorad återbäring Fondförsäkring där försäkringstagaren bär placeringsrisken 6

5 Exempel på beräkningar i gällande FRL 5.1 Försäkringstekniska avsättningar Vid ett årsskifte har försäkringsföretaget följande balansräkning: Tillgångar Skulder Placeringstillgångar 820 Eget kapital och obeskattade 260 reserver Återförsäkrares andel av 30 Försäkringstekniska 680 försäkringstekniska avsättningar avsättningar före avdrag för återförsäkring Andra tillgångsposter 150 Andra skuldposter 60 Summa tillgångar 1000 Summa skulder 1000 Om återförsäkringen är av acceptabel säkerhet och tillräckligt risköverförande, är försäkringstekniska skulder efter avdrag för återförsäkring 680 30 = 650. Detta nettobelopp ska skuldtäckas, dvs. det ska finnas tillgångar med värde minst 650 upptagna i skuldtäckningsregistret. Tillgångarna ska uppfylla de krav som ställs på tillgångar som får användas för skuldtäckning. 5.2 Solvensmarginal för skadeförsäkringsföretag Premieindex A. Det största av B. 18% av A till den del beloppet motsvarar högst 57,5 miljoner euro à 9,40 kr (541 mkr) C. + 16% av återstoden (800 541 = 259) Totalt premiendex premieinkomst brutto intjänade premier brutto 800 mkr 780 mkr 800 mkr 97 mkr 41 mkr 138 mkr Skadeindex 1. Genomsnittet av utbetalda ersättningar 565 mkr 565 mkr för de tre senaste åren 2.+ En tredjedel av avsättningen för oreglerade skador brutto vid föregående års utgång en tredjedel av motsv. avsättning 36 månader tidigare 1700/3 1500/3 = 200/3 67 mkr 1 + 2 632 mkr 26 % av 1+2 till den del beloppet motsvarar högst 40,3 miljoner euro à 9,40 kr (379 mkr) C. + 23 % av återstoden (632 379 = 253) Skadeindex 99 mkr 58 157 mkr 7

Solvensmarginal 1. Det högsta av premieindex och skadeindex 147 mkr (skadeindex) 2. Nettovärde för utbetalda ersättningar och förändring i avsättning för oreglerade skador för de senaste tre åren 3. Bruttovärde för utbetalda ersättningar och förändring i avsättning för oreglerade skador för de senaste tre åren 4. Kvoten (2)/(3)2 0,942 Solvensmarginal = (1) multiplicerat med kvoten (4) = 0,942 gånger 147 mkr (568 + 546 + 527) + (30 + 24 + 26) = 1721 mkr (585 + 565 + 544) + (49 + 44 + 40) = 1827 mkr 138 mkr 6 Läsanvisningar Avsnitten 3.2 Placering av tillgångar och 4 Riskspecifik reglering i ITF. 8