AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT 2010-11-25 HUI:s JULPROGNOS & ÅRETS JULKLAPP 2010
Julhandeln 2010 Vad menas med julhandel? HUI mäter varje månad försäljningsutvecklingen i detaljhandeln. Eftersom december är den utan tvekan viktigaste månaden för detaljhandeln finns det också ett intresse av att fundera kring just denna månads utsikter. Detta gör HUI varje år i sin julrapport. Benämningen julhandel kommer givetvis från det faktum att den främsta anledningen till att december är årets viktigaste månad är just försäljningen i samband med julhelgen. Emellertid är även mellandagsrean och försäljningen kring nyår mycket viktig för detaljhandeln. Eftersom det dessutom är svårt att avgränsa vad som egentligen är julklappar och när i månaden vi börjar köpa dem har hela decemberförsäljningen varit den naturliga avgränsningen. Med julhandel avses således hela försäljningen i december, både inom dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln. Bra ekonomiska förutsättningar för en god jul Förutsättningarna för en fröjdefull julförsäljning är goda. Svensk ekonomi återhämtas snabbt från krisen och hushållens optimism är på en mycket hög nivå. Detaljhandeln, vars tillväxttakt fått stå tillbaka något under året när andra branscher återhämtats snabbt, har under de sista månaderna också uppvisat en stark utvecklingstakt. Svensk ekonomi karaktäriseras för tillfället av en kraftig återhämtning från fjolårets recession, vilket ger starka tillväxttal. BNP väntas stiga med närmare 5 procent i år, vilket kan jämföras med nedgången på 5,1 procent under fjolåret. Starka ökningstakter rapporteras också från bilförsäljningen och restaurangsektorn och förklaras på samma sätt, alltså av fjolårets svaga utveckling som ger starka ökningstal i år. För detaljhandeln har situationen varit något annorlunda. Handeln klarade krisen väl tack vare skattesänkningar och en kraftigt sänkt ränta, vilket frigjorde stora summor för bland annat detaljhandelskonsumtion. Försäljningsutvecklingen under både 2008 och 2009 stannade på cirka 3,5 procent per år, vilket måste ses som enormt stabilt under en kris som, i efterhand kan konstateras, var den djupaste sedan andra världskriget. 2
Detaljhandelns ökning hittills i år ser, i ljuset av kraftiga tillväxttal för återhämtande delar av näringslivet, relativt svag ut men måste alltså ställas i relation till att handeln inte genomgår någon återhämtning. Tvärtom möter detaljhandeln, framförallt under 2010 års sista kvartal, mycket starka jämförelsetal (handeln ökade med 6,2 procent under sista kvartalet 2009). De starka jämförelsetalen utgör ett av få hot mot årets julhandelstillväxt, dock ett stort sådant. Till detta kommer räntehöjningarna, om än rimliga och från låga nivåer. Oavsett nivå skulle ytterligare en räntehöjning vid Riksbankens nästa möte den 14 december innebära att räntan i årets julhandelsfinal ligger en procentenhet högre än under fjolåret, något som tränger undan köpkraft från detaljhandeln till räntebetalningar. Vad som ytterligare skulle kunna störa årets julhandel är en tilltagande oro för världsekonomin, som för tillfället är ur balans med skuldkris och eventuellt valuta- och handelskrig. En ökad global oro kan också få genomslag vad gäller hur hushållen väljer att konsumera, eller snarare att inte göra det. Hushållens sparande har behållits på en hög nivå efter krisen och tycks inte vilja sjunka så snabbt som handeln skulle önska. Med ytterligare negativa signaler om framtiden skulle det kunna leda till ett ökat sparande snarare än ökad konsumtion. HUI:s bedömning är emellertid att den stabila svenska ekonomin och den för tillfället starka återhämtningen, med lägre arbetslöshet än väntat och rekordoptimistiska hushåll, ger detaljhandeln goda förutsättningar att höja försäljningen även i årets julhandel. Det kommer inte att röra sig om ett rekord likt förra årets, på nästan 7 procent, men det mest sannolika scenariot är att omsättningen överstiger den för 2009, även om marginalen kanske inte blir så stor. Räkna alltså med rekord i år igen! 3
Prognosen tuff jämförelsemånad motiverar försiktig prognos Tillväxten under fjolårets decembermånad stannade på kraftiga +6,8 procent, vilket för många företag också medförde ett välbehövligt kassaklirr för att helåret 2009 skulle bli så bra som det till sist blev. I den bemärkelsen var fjolårets julhandel mycket viktig för handeln. En svag jul hade sannolikt kunnat stjälpa många företag som dittills haft det ganska svårt i lågkonjunkturens spår. I år är förutsättningarna annorlunda. Detaljhandeln har ett stabilt år bakom sig, svensk ekonomi är ur krisen och den globala ekonomin är också stadigare, om än fortfarande inte i balans. Detaljhandelns försäljning har ökat med 3,7 procent hittills i år (januari-september) och de senaste två månadernas ökningstakt stannade på drygt 5 procent. Det råder med andra ord högtryck för tillfället, vilket också speglas i hushållens höga optimism och ger goda signaler för julförsäljningen. Eftersom fjolårets ökningstakt var mycket kraftig och försäljningen därmed befinner sig på en mycket hög nivå finns det emellertid anledning att vara återhållsam i årets prognos. Tillväxten under årets sista kvartal kommer med all rimlighet att uppvisa en ökningstakt som understiger den för årets tillväxt hittills. HUI:s prognos är att detaljhandelns förväntningar om en god jul infrias och att försäljningen ökar med 3,0 procent. 4
Tabell 1 Detaljhandelns omsättning i miljarder kronor för december 1991-2009, samt prognos för december 2010 (löpande priser inklusive moms) Omsättning i miljarder kronor Procentuell utveckling December 1991 37,6 3,3 % December 1992 34,7-7,7 % December 1993 35,4 2,1 % December 1994 37,2 5,0 % December 1995 36,1-3,0% December 1996 36,6 1,4 % December 1997 37,4 2,4 % December 1998 39,2 4,9 % December 1999 42,8 9,1 % December 2000 43,5 1,5 % December 2001 44,8 3,2 % December 2002 46,8 4,4 % December 2003 48,6 3,8 % December 2004 50,4 3,9 % December 2005 53,8 6,7 % December 2006 57,1 6,1 % December 2007 59,1 3,5 % December 2008 59,5 0,6 % December 2009 62,8 6,8 % December 2010* 64,7 3,0 % Källa: HUI/SCB:s Detaljhandelsindex, månadsstatistik. * = prognos HUI. 2009 Prognos och utfall Att göra prognoser är alltid förknippat med svårigheter. Att prognostisera på branschnivå är särskilt komplicerat, då olika branscher reagerar med varierande styrka på väntade eller oväntade händelser (exempelvis olika väderextremer). 2009 års julprognos hamnade i sin helhet en bit ifrån det verkliga utfallet, även om det blev rekord igen. Omsättningen inom detaljhandeln i december 2009 uppgick till 62 772 miljoner kronor HUI:s prognos låg på 61 252 miljoner kronor. 5
Knappt 65 miljarder Prognosen för julmånaden decembers försäljning är en omsättning på 64,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3,0 procent jämfört med december 2009. För att få perspektiv på vilken storleksordning det rör sig om kan dessa närmare 65 miljarder kronor slås ut på Sveriges drygt 9 miljoner invånare. Då decemberhandeln fördelas per person innebär det att svenska folket i genomsnitt köper detaljhandelsvaror för knappt 6 900 kronor per person i december. Denna summa fördelar sig med knappt 2 900 kronor på dagligvaruhandeln och resterande knappt 4 000 kronor på sällanköpsvaruhandeln. Tabell 2 Beräknad decemberförsäljning i detaljhandeln år 2010, totalt och per person (inklusive moms) Total försäljning i december (miljarder kronor) Försäljning per person Total detaljhandel 64,7 6 882 dagligvaror 27,2 2 891 sällanköpsvaror 37,5 3 991 Julens köplust bidrar till att december månad är handelns klart starkaste försäljningsmånad. Årets prognos innebär att det i själva verket shoppas för cirka 14,9 miljarder kronor mer i december än vad det shoppas för i genomsnitt under årets övriga elva månader. Detta skulle innebära en merförsäljning per person på nästan 1 600 kronor i december månad. 1 Branschprognoser Dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln har utvecklats olika under året. Sällanköpsvaruhandelns tillväxt har ökat starkt från fjolårets svaga utveckling medan dagligvaruhandeln har fått stå tillbaka något när andra delar av ekonomin återhämtats. Mot slutet av året bedöms dock dagligvaruhandelns tillväxt återigen få fart medan sällanköpsvaruhandelns tillväxt bedöms mattas av något. Detaljhandelns båda huvudbranscher bedöms därför öka lika mycket under årets höjdpunkt, december, och tillväxtprognosen skrivs till 3,0 procent för båda branscherna. 1 Beräkning av mervärdet av decemberhandeln: Merförsäljningen baseras på HUI:s prognos för helårsförsäljningen 2010 på 3,0 procent. Genomsnittet för månaderna januari till november 2010 är 14 860 miljoner kronor mindre än den prognostiserade decemberförsäljningen. 6
Tabell 3 Detaljhandelns omsättningsutveckling i december månad 1999-2009 samt prognos för år 2010, i löpande priser (procent) dagligvaruhandel, sällanköpsvaruhandel 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010* Dagligvaruhandel 0,4 4,2 2,4 2,9 1,4 4,0 6,8 4,2 3,5 4,2 3,0 Sällanköpsvaruhandel 2,4 2,4 6,0 4,4 5,7 8,6 5,6 3,0-1,5 8,7 3,0 Total detaljhandel 1,5 3,2 4,4 3,8 3,9 6,7 6,1 3,5 0,6 6,8 3,0 Källa: HUI/SCB:s Detaljhandelsindex, månadsstatistik. * = prognos HUI. Elektronikhandeln årets vinnare Årets vinnarbransch, mätt i omsättningsökning, prognostiseras bli elektronikhandeln. En snabb teknisk utveckling med frekventa leveranser av nya spännande produkter gör branschen ständigt intressant för konsumenten och årets decemberförsäljning prognostiseras växa med 5,0 procent. Branschens försäljning utvecklades svagt under 2009, men har återhämtats kraftigt under 2010 och ligger hittills på en tillväxt på 8,8 procent (januari-september). En imponerande försäljningsökning med tanke på att priserna sjunker kraftigt, i år med cirka 12 procent. Volymtillväxten skrivs därför till hela 23 procent i år. Den något försiktiga julprognosen relativt det starka utfallet hittills i år beror främst på att fjolårets julförsäljning var mycket stark. Ett svagt 2009 räddades då av en stark julförsäljning. Förra årets höga omsättningsnivå är den som årets julhandel kommer att jämföras mot, vilket gör årets tillväxttakt något försiktig. Likväl är elektronikhandeln årets hetaste julbransch. Även om omsättningen i branschen ökar kraftigt är konkurrensen tuff och utvecklingen de senaste åren har varit svag. Huruvida det blir något julrekord för företagens vinster låter vi därmed vara osagt. Branschens aktörer har en utmaning i att bli långsiktigt lönsam och räddar ofta resultatet genom finansierings- och försäkringslösningar. För att vara hållbar på sikt krävs sannolikt också en utveckling som gör att företagens egentliga rörelse också visar svarta siffror. Kläd-, sko- och sporthandeln Beklädnadsbranscherna har utvecklats starkt under 2010 och väntas kunna slå försäljningsrekord också i december. Samtliga beklädnadsbranscher har tvingats lära sig att leverera goda utvecklingstal under jular utan vinterväder, men får givetvis ett extra lyft om snö och kyla infinner sig. 7
En snöfylld jul driver försäljningen av varma kläder, skor och sportutrustning. Både genom behovet kylan skapar hos konsumenten och i form av inspiration till vad hushållen ska köpa för klappar i år. Under fjolåret hjälpte exempelvis en snöfylld jul sporthandeln till en försäljningsökning på hela 21 procent, vilket nästan gör det nödvändigt med vintrigt väder också i år för att branschen ska kunna hamna på plus. Sport- och skohandeln prognostiseras öka med 2,0 procent vardera medan klädhandeln väntas växa med 4,0 procent. Leksakshandeln Julhandeln är leksakhandelns i särklass viktigaste period. Cirka 25 procent av årets försäljning sker i december, vilket egentligen betyder att ett par veckor kring jul avgör hela årets resultat. I år väntas tillväxten stanna på 3,0 procent. Efter en svag utveckling under 2008 och 2009 blir 2010 därmed ett relativt bra år, något som är välkommet. Branschen har en tuff konkurrenssituation med expanderande leksaksutbud inom både dagligvaruhandelns och sällanköpsvaruhandelns stormarknader. Möbel-, heminrednings- och järn- och bygghandel Detaljhandelns mest kapitalintensiva branscher, bygghandeln och möbelhandeln, uppvisade en svag utveckling under 2008 och 2009, men har precis som många andra branscher återhämtats starkt under 2010. Fortsatt låg ränta och en stabil hus- och bostadsmarknad i kombination med fortsatt intensiv gör om ditt hem -trend på TV och i tidningar gör förutsättningarna goda för dessa branscher. En mycket kraftfull julförsäljning under fjolåret gör tillväxtakterna i år något försiktigare och decemberförsäljningen bedöms öka med 2,0 procent för respektive bransch. Bokhandeln Bokhandeln har utvecklats svagt under många år och så även i år. Svensken köper mer böcker än någonsin, men detta i allt högre grad via internetaktörer. Detta gör att den traditionella bokhandeln, som HUI mäter, tappar andelar. Internetförsäljningen bedöms dessutom öka. Svensken tycker om det stora utbudet, de låga priserna och bekvämligheten som internetaktörerna erbjuder. I takt med att e-handeln vinner förtroende handlar också fler och fler konsumenter sina julklappar på nätet, förvissade om att dagens e-handel levererar varorna i god tid före jul. 8
Årets julhandel med julafton på en fredag gör läget för e-handel perfekt med en hel arbetsvecka innan jul att leverera klappar på. Svensken bedöms således köpa fler böcker denna jul, men omsättningen för bokhandeln väntas vara oförändrad. Guldsmedshandeln Guldsmedshandelns tillväxt har varit kraftull hittills i år (+8,6 procent) mätt i löpande priser. Hela tillväxten förklaras emellertid av stigande världsmarknadspriser på guld, i volym är utvecklingen negativ. Handlarna vittnar dessutom om att konsumenterna väljer silver, som kostar mindre. Branschen har under flera år också tappat mot accessoarkedjor som exempelvis Glitter. Guldsmedshandelns omsättningsökning bedöms uppgå till 4,0 procent i årets julhandel. Tidigare decemberutveckling och prognosen för i år redovisas per bransch i tabell 4. Tabell 4 Detaljhandelns omsättningsutveckling i december månad 1999-2009 samt prognos för år 2010, i löpande priser (procent) uppdelad på sällanköpsvaruhandelns branscher 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010* Klädhandeln -3,5 2,2 3,6 2,2 6,9 5,3 8,2 1,6-2,5 7,7 4,0 Skohandeln -1,7 2,8-4,3-3,1-3,5 21,0 0,1-1,3-1,1 22,2 2,0 Möbelhandeln 6,6-1,8 0,3 12,8 9,5 7,5 13,2 1,0-11,6 4,3 2,0 Heminredningshandeln -4,2 0,2 1,2-7,8 5,1 8,7 4,8 4,1-5,1 4,1 2,0 Elektronikhandeln 5,4-2,7 11,0 12,5 5,7 11,1 9,4 2,3-4,2 12,1 5,0 Järn- och bygghandeln 12,5 6,9 12,0 9,9 20,3 18,5 9,4 5,4-12,7 13,2 2,0 Färghandeln 3,1-6,4 11,9 1,8-0,1-0,2 3,7 1,7-1,0 6,2 2,0 Bokhandeln 2,7-0,6-0,2 3,0-5,5 5,6-3,6-3,4-8,9 3,1 0,0 Optikhandeln -3,9 9,0 2,6 6,3 4,6 11,3 2,1 1,4-6,9 13,0 1,0 Guldsmedshandeln -5,2-0,3 3,9 8,0 3,5-1,8-6,4-1,1-12,2 11,4 4,0 Sport- och fritidshandeln 12,4 23,3 6,1-6,6-1,1 6,9-4,0 6,5 5,6 20,8 2,0 Leksakshandeln -0,3 7,0 2,3 3,6-11,8 4,5 1,2 12,8-3,4 6,5 3,0 Källa: HUI/SCB:s Detaljhandelsindex, månadsstatistik. * = prognos HUI. 9
December är handlarnas favoritmånad December är årets försäljningsmässigt viktigaste månad för majoriteten av detaljhandelns branscher. Detta gäller i synnerhet för många av sällanköpsvaruhandelns branscher. För trots all julmust, skinka och sill som konsumeras är december främst sällanköpsvaruhandelns månad. Få julfirare förvånas över att man finner hårda paket från elektronikhandeln och bokhandeln eller mjuka paket från klädhandeln och sporthandeln under granen. Under 2009 hade sällanköpsvaruhandeln 11,2 procent av sin årsförsäljning i december medan motsvarande siffra för dagligvaruhandeln var 9,7 procent. För handeln totalt landade decemberandelen på 10,6 procent. Decemberförsäljningen är viktigast för leksakshandeln, som hade mer än en fjärdedel av sin årsförsäljning i december 2009. Därefter följer guldsmedshandeln, bokhandeln och elektronikhandeln. För fem av branscherna, färghandeln, optikhandeln, skohandeln, möbelhandeln samt järn- och bygghandeln, var det däremot andra månader som hade högre försäljningsandelar. Dessa branscher är antingen av den karaktären att konsumtionsmönstret tenderar att vara mer säsongsbetonat eller slumpartat fördelat över året. 10
Tabell 5 Försäljningen i olika branscher år 2009 fördelat på årets månader, procent jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Total detaljhandel 7,3 6,8 7,7 8,4 8,5 8,7 8,9 8,4 8,1 8,7 8,1 10,6 Dagligvaruhandel 7,6 7,2 7,9 8,7 8,5 8,8 9,1 8,6 7,7 8,3 7,9 9,7 Sällanköpsvaruhandel 7,0 6,4 7,5 8,1 8,4 8,6 8,7 8,3 8,4 9,0 8,4 11,2 Klädhandeln 6,6 5,6 7,0 8,0 8,5 8,7 8,5 8,3 9,1 10,1 8,0 11,7 Skohandeln 6,1 5,1 6,8 8,8 9,5 8,4 8,5 8,2 9,6 11,0 7,9 10,0 Möbelhandeln 7,6 6,8 7,5 7,5 7,8 7,8 9,3 8,7 8,2 9,6 9,8 9,4 Elektronikhandeln 7,5 6,3 7,4 6,5 6,7 7,8 8,5 8,2 8,3 8,9 8,7 15,1 Järn- och bygghandeln 5,8 5,7 7,2 8,9 9,6 9,4 9,7 8,7 8,9 9,2 8,4 8,5 Färghandeln 5,6 6,2 7,5 8,7 10,0 10,2 10,5 9,6 9,0 8,4 7,4 6,9 Bokhandeln 7,5 8,1 7,2 6,2 6,5 6,9 7,2 8,9 8,6 8,3 8,5 16,0 Optikhandeln 7,2 7,5 8,1 9,2 8,5 8,2 7,9 8,3 9,1 9,4 8,8 7,9 Guldsmedshandeln 6,3 7,0 7,1 7,0 9,4 9,6 7,4 7,5 7,1 7,0 7,5 17,2 Sport- och fritidshandeln 6,8 6,3 8,0 9,5 8,5 8,8 9,6 9,2 7,5 8,3 6,3 11,2 Leksakshandeln 5,0 5,3 5,8 6,5 6,6 7,2 8,0 6,5 6,1 8,5 9,4 25,2 11
Årets Julklapp 2010 Årets Julklapp utses för 23:e gången 1988 utnämnde HUI Årets Julklapp för första gången. Det året var det bakmaskinen som utmärkte sig mer än de övriga klapparna och därför fick den åtråvärda titeln. Sedan dess har Årets Julklapp korats varje år i samband med att HUI presenterar prognosen för julhandelns försäljning. Arbetet med att utse Årets Julklapp har utvecklats till att bli en uppmärksammad och uppskattad tradition som förutom att vara startskottet för julhandeln också bidrar till att öka julstämningen i en annars ganska grå och tråkig november månad. Årets Julklapp under tidigare år De julklappar som HUI har utsett genom åren har alla sin egen historia. I takt med teknikens framsteg och ekonomins utveckling har kundernas efterfrågan kommit att förändras. Handelssektorns kunder kräver nyheter oftare, vilket i sin tur leder till snabbt växlande sortiment och många produktlanseringar. Om man blickar tillbaka kan man se återkommande trendväxlingar mellan satsningar på nyheter och effektivisering av äldre varor och tjänster. Listan på tidigare julklappsvinnare kan ses som en återblick på hur trenderna har växlat de senaste drygt tjugo åren. 1988 Bakmaskinen 1994 Mobiltelefonen 2000 DVD-spelaren 2006 Ljudboken 1989 Videokameran 1995 CD-skivan 2001 Ett verktyg 2007 GPS-mottagaren 1990 Woken 1996 Internetpaketet 2002 Kokboken 2008 Upplevelsen 1991 CD-spelaren 1997 Elektroniska husdjuret 2003 Mössan 2009 Spikmattan 1992 TV-spelet 1998 Dataspelet 2004 Den platta TV:n 1993 En doft (parfym) 1999 Boken 2005 Ett pokerset Woken utsågs till Årets Julklapp 1990. På den tiden fanns en stekpanna i varje svenskt hem, medan woken var något av en nyhet. Woken blev början till en ny typ av matlagning och är idag en pryl som ses som en självklarhet i varje välutrustat kök.
År 2004 utsågs den platta TV:n till Årets Julklapp. Det året mötte HUI och julklappen en del kritik på grund av det höga priset. En avgörande faktor till att HUI utsåg den platta TV:n till Årets Julklapp var att försäljningen av platta TV-apparater för första gången gick om försäljningen av traditionella TV-apparater. Dessutom hade den platta TV:n genomgått en period av kraftigt sjunkande priser. Priserna har sedan dess fortsatt att sjunka och nuförtiden klassas den platta TV:n inte längre som lyx, utan återfinns i många svenska vardagsrum. År 2008 var det upplevelsen som blev Årets Julklapp. Den såldes i ett stort antal enheter inte bara i julhandeln utan även under hela året. Upplevelserna fanns för alla smaker i alla prisklasser. Upplevelseaktörerna förpackade upplevelserna i ett snyggt format, tog steget in i detaljhandeln och succén var ett faktum. Fjolårets julklapp, spikmattan, fick representera hälsotrenden som varit påtaglig under hela året. Sport- och fritidshandeln var den bransch som utvecklades starkast och ökade med drygt 9 procent under 2009. Spikmattan blev en riktig "snackis" under året, försäljningsökningarna var ett faktum och spikmattan återfanns i flera av detaljhandelns branscher. Att utse Årets Julklapp HUI arbetar kontinuerligt under året med att samla intryck och kunskap om allmänna trender och handeln i stort. Mångårig handelskunskap i kombination med försäljningsstatistik ligger till grund för utnämningen av Årets Julklapp. Framgångsrika branscher diskuteras och tänkbara julklappar lyfts fram och utvärderas enligt de fastställda urvalskriterierna. Det är inte möjligt för enskilda producenter, detaljister eller andra intressenter att på något sätt påverka HUI. För att bli Årets Julklapp skall en produkt uppfylla något eller flera av följande kriterier: Produkten skall vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse under året. Produkten skall svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal enheter. Produkten skall representera den tid vi lever i. 13
Elektronikhandeln årets vinnarbransch Trots omfattande global kris och lågkonjunktur har detaljhandeln utvecklats väl under den senaste tiden. Lågkonjunkturen har emellertid lämnat spår i ett mer sparsamt konsumentbeteende, ett ökat antal konkurser och svag utveckling för delar av handeln, främst den kapitaltunga. Elektronikhandeln var en av de branscher som uppvisade svagast utveckling under 2008 och 2009 och de sista åren har varit tuffa för branschens företag som också utsätts för en av detaljhandelns hårdaste konkurrenssituationer. I takt med en snabb återhämtning av svensk ekonomi och ökad optimism bland konsumenterna har elektronikhandeln uppvisat en kraftig återhämtning under 2010. När utvecklingen ställs mot den svaga utvecklingen i fjol blir ökningstalen kraftiga. Det är emellertid inte enbart en återhämtningseffekt som driver elektronikhandelns utveckling. En snabb teknisk utveckling med ständig leverans av nya intressanta produkter gör att konsumenten prioriterat just elektronikhandeln under hela året och bedöms fortsätta göra det i årets julhandel. Branschen har ökat med 9 procent hittills i år och är därmed den bransch som har utvecklats starkast, att jämföra med snittet för hela handeln som är 3,7 procent. Elektronikhandeln bedöms bli julhandelns vinnare och ökningen prognostiseras till 5 procent. Och vinnaren är Vi lever i en tid där den digitala kommunikationen exploderat. Den tekniska utvecklingen går fort och skapar möjligheter till ständig uppkoppling. Såväl företag som privatpersoner använder sociala medier i allt större utsträckning och den digitala kommunikationen har blivit en viktig del av många människors vardag. Som symbol för den mobila och uppkopplade trenden är Årets Julklapp 2010 surfplattan! En surfplatta har flera användningsområden, bland annat kan man surfa på internet, läsa böcker, titta på film och bilder, lyssna på musik och vissa modeller kan även användas som telefon. Allting sker på ett smidigt och överskådligt sätt. Den är mindre och lättare än en vanlig bärbar dator och samtidigt större och mer användarvänlig än en telefon. Surfplattan är lätt att ta med och den blir snabbt den centrala nöjesmaskinen i familjen. Mamma och pappa vill titta på de senaste semesterbilderna och kolla mailen. Barnen vill spela spel och lyssna på musik.
Surfplattan representerar den tid vi lever i Vi använder teknik på ett helt annat sätt nu än för bara 5-10 år sedan. Nu ställs det krav på att vara ständigt uppkopplad. Surfplattan är ett nytt slags tekniskt redskap som möjliggör ständig uppkoppling och tillgänglighet dygnet runt, var som helst. Den kan användas i jobbet och för privat bruk. Medierådets undersökning Ungar & medier 2010 visar att internetanvändningen helt tagit över som ungdomars största fritidsintresse. Att vara ute på nätet har till och med blivit en vanligare fritidssysselsättning bland unga än att träffa kompisar i verkliga livet. Surfplattan är en nyhet Smartphones revolutionerade marknaden och uppskattningsvis är varannan mobiltelefon som nu säljs en smartphone. Surfplattan är det senaste inom den digitala världen och tar tekniken och upplevelsen till ännu en nivå. Försäljningen av läsplattan har ännu inte riktigt tagit fart, människor läser e-böcker på dator och telefon i högre utsträckning än på en läsplatta. När läsplattan nu blivit surfbar blir användningsområdet ett annat och försäljningen väntas skjuta i höjden. Surfplattan prognostiseras stå för en kraftig försäljningsökning och högt försäljningsvärde Försäljningen av surfplattor kommer sannolikt att få en skjuts när Apple lanserar sin ipad i Sverige, speciellt om det sker före jul. Många tillverkare väntas följa efter och försäljningsvärdet är sannolikt ökande på sikt.