FYSISK MARIN PLANERING AV REPUBLIKEN LETTLANDS TERRITORIELLA OCH EXKLUSIVA EKONOMISKA ZONENS VATTEN SAMMANFATTNING AV MILJÖGRANSKNING REDAKTION 1, DECEMBER 2015 BALTIC ENVIRONMENTAL FORUM LATVIA Co-financed by the European Economic Area financial instrument 2009-2014 programme National Climate Policy
Miljörapporten för Fysisk marinplanering av Republiken Lettlands territoriella och Exklusiva Ekonomiska Zonens vatten (nedan kallad FMP) är beredd enligt EG direktiv 2001/42/EG om bedömning av effekterna av vissa planer och program på miljön och enligt Lettlands MK förordning nr 157 "Förfaranden för utförande av bedömning för strategisk miljöpåverkan". FMP är en nationell långsiktig (12 år) planeringsdokumentet för utveckling av territorium där skriftligt och grafiskt är fastställd användning av havet och dess villkor. FMP miljörapporten har utvecklats samtidigt med FMP redaktion 1, påbörjat 1 januari 2015. Miljörapportens utvecklingsmetodik bygger på villkor såsom FMP utvecklingsprocess bör följas för att skydda miljö och territoriell utvecklingsplanering, samt fysiska marinplanerings principer. En av de grundläggande principerna för fysisk planering är den ekosystembaserade strategin, som definieras som en vetenskapligt baserad förvaltning av mänskliga aktiviteter i det marina ekosystemet, genom att identifiera de negativa effekterna och vidta effektiva åtgärder för att minska sådana effekter, för att bevara integritet och hållbarhet av ekosystem. I utvecklingen av FMP och miljörapportering har använts den tillgängliga vetenskapliga informationen och statistik om tillståndet i den marina miljön, dess trender och hotande faktorer, vilket ger en vetenskaplig grund för genomförandet av den ekosystembaserade strategin inom förvaltning av havets användning. Följande steg ingår i utveckling av FMP miljö rapport: Samråd med de ansvariga myndigheterna (statliga myndighet för miljöövervakning och förvaltning av naturskydd) om villkor för utvecklingen av miljörapportering och organisering av gränsöverskridande samråd. Bedömning av den nuvarande situationen, identifiering av dem huvudsakliga miljöproblem och första bedömning av effekter. Miljökonsekvensbedömningar, inklusive FMP med alternativa scenarier för marint bruk för genomförandet av miljökonsekvensbedömningarna enligt de kriterier och indikatorer som beskriver tillståndet i miljön och väsentliga belastningar. Tillåten användning av lösning inom FMP angående miljökonsekvensbedömning, inklusive lösningar för att förhindra eller minska planeringsdokumentens väsentliga miljöpåverkan. Utveckling av Miljöutredningens projekt, med hänsyn till kommentarer och förslag mottagna vid offentlig diskussion (som ska utföras februari 2016). Hela processen av FMP och miljöutredningen innehåller aktivt allmänhetens deltagande. Den nuvarande bedömningen av situationen och identifierade miljöproblem har redovisats för de intresserade parterna i regionala möten mars och juli 2015. Företrädare för industrin och andra intressenter är också inblandade i utvärderingen av alternativa havets användnings möjliga påverkans scenarion och definieringar av tillåtna fysiska havets användnings förutsättningar. Offentligt samråd av miljörapporten organiseras samtidigt med FMP 1: a redaktions offentliga samråd. Under tidsperioden från 18 december, 2015 till 31 januari, 2016, kan invånarna bekanta sig med de miljömässiga recensioner och FMP material på webbplats www.jurasplanojums.net. FMP miljörapporten kommer att skickas för samråd med grannländerna också (Litauen, Estland och Sverige) till de ansvariga myndigheterna och målgrupperna. Enligt resultaten av offentligt samråd och FMP, kommer SIVN att uppdateras och förtydligas. 2
I miljörapporten diskuteras strategiska prioriteringar i FMP, mål och syften, samt analyseras hur internationella och nationella miljömålen beaktas i utvecklingen av FMP. Huvudmål med FMP är uppvägt och integrerad användning av maritim yta, vilket bidrar till ekonomiska tillväxten av sjöfartssektorn, välstånd av kustbefolkningen, samt det livskraftiga marina ekosystemet. En hälsosam marin miljö och stabila ekosystem samt den nationella säkerheten höjs som övergripande prioriteringar som ska beaktas i fysiska marinplaneringen. Slutsatsen är att användningen av ekosystemets förhållningssätt i FMP, samt mål och uppgifter ger insats i förverkligande av politiken angående naturskyddsmål, såsom vid utforskning och bedömning av EES-territoriets potentiell skyddade hav samt behovet av att bedöma marina ekosystemets bidrag tillhandahålls. För att främja Lettlands vilja att anpassa sig till klimatförändringarna, skall utvecklingen av FMP analysera effekterna av klimatförändringarna på naturresurser och ekosystem, trots att FMP inte föreskriver separata uppgifter med fokus på anpassning till klimatförändringar. FMP sammanfattande information och framförda uppgifter är nära kopplade till miljöpolitiska mål att ge god vattenstatus och hållbart utnyttjande av resurser, samt lägligt och omfattande miljö och klimat förändringarnas data och informationsinsamling och grundlig analys. För karakterisering av tillståndet av den marina miljön och trender används i enlighet med ramdirektivet för Marin Strategi (2008/56/EG) och EG 2010/477 beslut, kriterier och indikatorer som är relaterade till användningen av sjötransporter och som nödvändig information kan tillhandahållas (biologisk mångfald (D1), kommersiella fisk och musslor populationer (D3), eutrofiering (D5) och integriteten i havsbotten (D6)). Anges en bild av den biologiska mångfaldens skyddsåtgärder i marina vatten av Lettland, även skydsstatus av skyddade biotoper och arter. För närvarande den endaste skyddade biotop i lettiska havet av europeiskt intresse "steniga havets grund" är bedömd som ogynnsam- dålig. Övervintrande fågel status bedöms som stabil eller fluktuerande. Skydsstatus av skyddade fiskarter har definierats som en negativ-dålig för lax och sik, negativ-otillräcklig för flodnejonöga, men bäcknejonöga populationers skydsstatus bedöms som gynnsamt. FMP avsedda studieområde för potentiellt skyddade marina områden kan förbättra skydsstatus av skyddade biotoper och arter. FMP har ingen direkt påverkan på eutrofierings nivå representativa indikatorer, men införandet av vattenbruksprojekt för alger och musslor i Rigabukten, har eventuell lokal, positiv påverkan på eutrofieringsnivån. Enligt de FMP lösningar som erbjuds kan fiskbruk endast erfordras i öppna delen av Östersjön, med villkor, om att extra näringsämnens slinkande igenom undviks till havet. FMP påverkan på kommersiella fiskbestånd samt havsbottens integritet är förknippade med eventuella nya användningsområden av havet (t.ex. vind- och vågkraft energiutvinning) utveckling, som skulle kunna påverka fisk romläggning, samt vid fortsättning med botten fiske. Som den största belastningen på marina ekosystemet anges näringsämnens konsekvenser av jordbruksprodukter, fartygstrafikens skapade introduktion av främmande arter och att det utförs selektiv borttagning av fiskarter vid fiske. FMP avsedda havets tillåtna bruk påverkar dessa laster inte direkt. För att identifiera den eventuella potentialen för Maritim utvecklingsalternativ och komma fram till optimal, hållbar användning av havet för olika aktörer, FMP är utvecklat enligt olika kriterier och effekter- fyra alternativa maritima användarscenarier utvärderas: A-ekonomisk tillväxt; B-social välfärd; C-stabil marina ekosystem; D-gemensam utveckling av det Östersjöområdet. Miljörapporten erbjuder en alternativ scenarioanalys av miljöpåverkan i fråga om kriterierna 1) minskning av belastning på det marina ekosystemet och försörjning av bra marin miljöstatus; 2) biologisk mångfald och ekosystemets 3
stabilitet; 3) andelen förnybar energi i totalförbrukningen av energi, samt gränsöverskridande påverkan på den ekologiska balansen. Utfördes även bedömning av användbara scenarier för havets fysiska konsekvenser för bentiska biotoper, fågel och fisk arters förekomst, samt potentiella tillhandahållande av ekosystemtjänster. Slutsatsen dras att scenarierna angående marinbruks föreslagna rumsliga lösningar har relativt liten påverkan på stabiliteten i ekosystem och naturliga värden, eftersom den är ett av kriterierna som beaktas i utvecklingen av scenarier. Betydande negativa inverkningar har hittats endast i små områden och förknippas främst med de potentiella användningsområdena av havet - vattenbruks utveckling och vindkraft. Den minst negativa påverkan på naturvärdena konstateras i det D scenariot. Efter liknande metoder bedöms den tillåtna användningen av lösningen för rumsliga effekter på marina ekosystemets komponenter och dess utförda tjänster, samt de viktigaste riskfaktorer förklarade. Anges att alla användningar av havet, vilka är associerade med grund eller sediment mekanisk påverkan (bl.a. muddring arbete och lossning till havs, byggnadsarbeten i havet, till exempel, vind park bygge eller utvinning av naturfyndigheter), påverkar bentiska biotoperna. Dock är de mest betydande effekterna förknippade med användningen är bottentrålar i fiske, som förstör eller kraftigt skadar undervattens ekosystem. FMP avser reservera områden för bottentrålning där används intensivt detta fiskesätt, som ger de flesta av fångsterna av torsk och braxen. Betydande negativa effekter på bentiska biotoperna kan orsaka vattenbruks gårdar. FMP föreslagna områden för inredning av musslor- och alggårdar i Rigabukten och Östersjön kännetecknas av afotisk zon bentiska biotoperna, där de negativa effekterna skulle vara relativt små. FMP ger möjligheten att skapa en integrerad fisk, musslor och alger vattenbruk gård, eftersom den öppna delen av Östersjön, där salthalt och temperatur läge lämpar sig för fisk i vattenbruk. Fisk vattenbruk är dock endast tillåtet om man undviker matämnen i den marina miljön, vilket kan säkerställas med integration i alg- och musslorsodlingen. Användning av planlösnings tillåtna bruk har inte planlagts för en betydande negativ inverkan på fågelarter, dock fattas fullständig information om territorier väsentliga för fåglar speciellt inom Östersjöns Lettlands EES-territorium. Möjliga negativa effekter är bundna med uppförandet av en vindkraftspark och funktion, oljeläckaget från sjöfart, samt förlust av fåglar i fiskeanordningar, särskilt genom användning av drivgarn. Effekter på fiskbestånden är främst förknippade med botten trålningsplatser- det påverkar strukturen på havsbotten och dess varelser, som i sin tur är en näringskälla för fiskarter. De viktigaste lösningarna för att förebygga eller minska genomförandet av planeringens dokumentets betydande miljöpåverkan, är integrerade i beskrivningen av FMP auktoriserad användning, som definierar tillåtna användningskategorier och typer, samt användningsvillkoren ingår i varje kategori som får användas. En viktig roll föreslås även i FMP användning för "potentiella marina skyddade områden", där det står att tills detta område är genomforskad, är det inte tillåtet verksamhet som eventuellt skulle kunna äventyra skydd av vattnets biotoper och arter. Avslutningsvis diskuteras även genomförandet av dokumentets möjliga betydande gränsöverskridande konsekvensanalysen för tillåten användning av lösningar för påverkan på Östersjöområdet i samband med utveckling, liksom de direkta effekterna på gränsen till Litauen och Estland. Som de risker som anges är områden av vattenbruk i Rigabukt, vilket belyser behovet av att övervaka den potentiella näringsämnes slinkande igenom. 4
FMP övervakade genomförandet av åtgärderna måste baseras på metoden med miljöindikatorer för marina miljöövervakningsdata, till fördelningen av fisk och fiske resursers representativa data, samt annan tillgänglig information. 5