Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning matematik 1 2 Steg 3
Det här materialet är det tredje steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Det syftar till att ge läraren underlag för att planera undervisningen i matematik utifrån elevens förutsättningar och behov. Information om Steg 1 och 2 finns i Skolverkets handledningsmaterial Information för rektorer och lärare om kartläggningsmaterial och bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Kartläggningen ger läraren en uppfattning av vad eleven kan i ämnet ett utgångsläge inför planering och genomförande av undervisningen. Syftet är att få en bild av vilka centrala innehåll i kursplanen som eleven visar kunskaper inom, snarare än beskriva kunskaperna utifrån de olika nivåerna i kunskapskraven. Det är lämpligt att en lärare med ämneskompetens genomför kartläggningen och att eleven får använda ett språk som hon eller han har goda kunskaper i, om möjligt sitt starkaste språk. Steg 3 matematik Denna del av kartläggningen handlar om att få en bild av vad eleven kan i skolämnet matematik enligt Lgr 11. Materialet utgår främst från det centrala innehållet men också från förmågorna i kursplanen i matematik 1. Uppgifterna och deras utformning kan vara obekanta för en del elever. Vad eleven tidigare har mött i eller utanför skolan när det gäller matematik är också viktig information till dig som lärare. Elevens resultat från kartläggningen blir grunden för den fortsatta planeringen av elevens undervisning i ämnet matematik. Det kan användas formativt för att stödja elevens lärande och anpassa undervisningen till elevens förutsättningar och behov. 1 Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, föreskoleklassen och fritidshemmet, 3.5 Matematik. Skolverket och andra rättighetsinnehavare har upphovsrätt till materialet och delar som ingår i materialet. Materialet får inte mångfaldigas eller sparas på dator i annat syfte än för att genomföra en bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Skolverket 2016 2 (7)
Översiktlig information om materialet Materialet består av flera delar för olika årskurser och årskursintervall. Taluppfattning, tals användning och problemlösning för årskurs 1 2. Taluppfattning och tals användning Algebra Geometri Sannolikhet och statistik Facit. Sammanfattning av kartläggning i matematik för olika årskurser och årskursintervall. Uppgifter inom Samband och förändring har vävts in i ovanstående centrala innehåll. Problemlösning som centralt innehåll ingår inte i detta steg eftersom kartläggningens steg 2 (numeracitet) har det som fokus. Bilder och illustrationer i materialet är gjorda av Jens Ahlbom eller PRIM-gruppen om inget annat anges. Kartläggningsmaterialets del Taluppfattning, tals användning och problemlösning, årskurs 1 2 innehåller liknande uppgifter som bedömningsstödet i taluppfattning för årskurs 1-3. Eftersom bedömningsstödet i taluppfattning är obligatoriskt i årskurs 1 är det viktigt att elever i den årskursen genomför uppgifterna i bedömningsstödet. Det finns dock möjlighet för rektorn att besluta att bedömningsstödet eller delar av det inte ska användas om det finns särskilda skäl. I årskurs 2-3 är det frivilligt att använda Skolverkets bedömningsstöd i taluppfattning. Nyanlända elever i dessa årskurser kan därför genomföra uppgifterna i kartläggningsmaterialets steg 3 istället eftersom uppgifterna är översatta till flera språk och ger eleven möjlighet att visa sina kunskaper på sitt starkaste språk. Skolverket 2016 3 (7)
Om översättningarna av matematikuppgifter Siffersystem, matematiska tecken och läsriktning Sättet att skriva siffror kan variera inom och mellan olika länder. I uppgifterna har siffersystemet med siffrorna 0 9 använts genomgående. I en del länder används detta system i skolor parallellt med ett annat siffersystem. Kontrollera därför att eleven är bekant med dessa siffror det bör ha framkommit i Steg 2 numeracitet eller i undervisningen. I olika språk används olika skrivsätt för vissa matematiska symboler och tecken, t.ex. punkt eller kommatecken som decimaltecken och punkt eller x som multiplikationstecken. Översättningarna följer skrivreglerna för det aktuella språket, men kontrollera ändå att eleven är bekant med skrivsättet som använts. Var särskilt uppmärksam på läsriktningen i uppgifterna när språket har höger vänster-läsriktning. Även i språk som läses från höger till vänster kan läsriktningen vänster höger användas i uppställningar m.m. i matematikuppgifter. Språkliga anpassningar I vissa fall är formuleringarna från den svenska versionen av uppgifterna ändrade i översättningarna. Ord som betecknar saker som kan vara mindre kända har i vissa språk ersatts. Ordet lakrits i den svenska uppgiften har t.ex. bytts mot en annan sorts godis, och gosedjur har ersatts med t.ex. leksaker. I några språk är också personnamnen i uppgifterna anpassade. Namnen på vikt- och längdenheter har översatts i förekommande fall men kronor har använts genomgående. De språkliga anpassningarna påverkar inte elevens möjlighet att lösa uppgiften och heller inte det rätta svaret, men om du samtalar med eleven om uppgiften bör du utgå från formuleringen i den översatta uppgiften. Så här genomförs kartläggningen Val av material För att få information om elevens kunnande och hur undervisningen kan planeras inom olika centrala innehåll i matematik väljer du uppgifter från de olika häftena. Det är viktigt att vara lyhörd för hur många uppgifter en elev orkar arbeta med vid ett och samma tillfälle. Uppgifterna kan med fördel delas upp och genomföras vid olika tillfällen. Avsikten är inte att en elev ska göra alla uppgifter i ett häfte eftersom de riktar sig till olika årskurser och årskursintervaller. Hjälpmedel och stöd Eleven får använda miniräknare i samtliga delar, förutom Taluppfattning och tals användning, årskurs 7 9, uppgift 1 7. Använder eleven miniräknare vid dessa uppgifter prövar de inte det de är tänkta att pröva. Notera i häftet om eleven ändå använder miniräknaren i dessa uppgifter. Om eleven behöver linjal, formelblad och laborativt material för att lösa uppgifterna, är det bra att notera det vid elevens lösning. Det kan också ge information för det formativa arbetet. Du eller någon annan får läsa uppgifterna högt för alla elever som behöver det. Eleven kan också få redovisa sin lösning muntligt och att någon annan skriver ned det eleven säger. Dessutom får du förklara svåra ord som kan hjälpa eleven in i uppgiftens sammanhang. Notera om förklaringen kan ha röjt uppgiftens matematiska innehåll så att den inte prövar det den avsåg att pröva. Ett exempel på detta är om du t.ex. har behövt förklara vad begreppet hälften innebär. Även detta ger information för planeringen av den fortsatta undervisningen. Skolverket 2016 4 (7)
Anpassning för elever med funktionsnedsättning Om kartläggningens Steg 1 och 2 eller övrig information om eleven visar att eleven har en funktionsnedsättning som kräver anpassning är det viktigt att du ser till att eleven har det stöd som behövs under kartläggningen. Anpassa kartläggningen både vid valet av uppgifter och vid bedömningen, utifrån elevens behov. Korta pass kan vara lämpligt för elever med olika typer av behov, t.ex. för elever som har svårt att koncentrera sig. Här är några förslag på hur du ytterligare kan anpassa kartläggningen i matematik, förutom det som står under rubriken Hjälpmedel och stöd. Även andra typer av anpassning kan komma i fråga. Skriv ut i annan färgställning eller med ett annat typsnitt. Skriv ut uppgifterna på gult papper för att öka kontrasteringen. Förstora text och bilder och se till att det finns förstoringsverktyg. Planera utifrån vad kartläggningen visar Tänk på att kartläggningen bara ger en översiktlig bild av elevens kunskaper. Den är tänkt som underlag för din planering av undervisningen. Den kan också visa om det behövs extra anpassningar i undervisningen. I vissa fall kan kartläggningen visa att extra anpassningar inte är tillräckliga och elevens behov av särskilt stöd behöver utredas. Anmäl det i så fall till rektorn så att elevens behov av särskilt stöd snabbt blir utrett. Bedöm utifrån den enskilda elevens behov vilken ämnesundervisning eleven kan delta i och i vilken omfattning, samt hur undervisningen bör utformas. Om eleven undervisas delvis i förberedelseklass i ett visst ämne och kartläggningen visar att eleven har goda kunskaper i ämnet kan eleven delta i den ordinarie undervisningen med stöd av studiehandledning på modersmål i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. 2 Utgångspunkten är alltid att eleven deltar så snart som möjligt fullt ut i ordinarie undervisning i alla ämnen, det kan kräva olika typer av språk- och kunskapsutvecklande insatser. Sammanfatta resultatet av kartläggningen För att grafiskt visa vilka kunskaper en elev har visat inom olika centrala innehåll kan du göra en sammanfattning av resultatet. Sammanfattning av kartläggningen i matematik är kategoriserad utifrån de fyra centrala innehåll som materialet är uppdelat i. Varje centralt innehåll har olika antal uppgifter eller deluppgifter. Du markerar antalet uppgifter och deluppgifter som en elev har klarat i sammanfattningen. I materialet finns relativt många uppgifter inom ett och samma centrala innehåll för att eleven ska få möjlighet att visa så mycket som möjligt av sitt kunnande. Om du väljer ut endast några uppgifter blir underlaget mindre och sammanfattningen ger då inte samma bild som när du använder materialet i sin helhet. När sammanfattningen är ifylld framgår om det är något centralt innehåll av de fyra som eleven visat mer respektive mindre kunskaper inom och som undervisningen kan planeras utifrån. I sammanfattningen kan du också ange var elevens styrkor och utvecklingsområden finns inom varje centralt innehåll. Om sammanfattningen visar att eleven har klarat i stort sett alla uppgifter inom något eller några centrala innehåll, är det lämpligt att ge eleven mer utmanade uppgifter inom dessa. 2 Proposition 2014/15:45. Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång s. 27. Skolverket 2016 5 (7)
Exempel 1: Sammanfattning av kartläggningen i matematik för en elev i årskurs 1 2 Namn: Abudd Sammanfattning av kartläggningen Taluppfattning Tal antal talgrannar (uppgift 1 5) Talföljder tallinjen (uppgift 6 8) 12 17 7 8 7 11 4 6 0 6 Uppdelning storleksordning (uppgift 9 10) 9 12 5 8 0 4 0 5 6 10 11 16 Beräkningar (uppgift 11 13) 0 4 0 2 5 8 3 4 9 12 5 6 Likhetstecknet (uppgift 14 15) Problemlösning (uppgift 16 21) Kommentarer: Behöver undervisning om likhetstecknets betydelse och beräkningar i subtraktion och multiplikation i första hand. I problemlösning behöver eleven träna på att visa sina strategier för att eventuellt upptäcka felsvar. Skolverket 2016 6 (7)
Exempel 2: Sammanfattning av kartläggningen i matematik för en elev i årskurs 4 6 Namn: Jacquelyn Sammanfattning av kartläggningen i matematik Taluppfattning och tals användning Algebra 17 26 8 11 7 16 4 7 0 6 4 7 4 7 8 11 8 10 Geometri Sannolikhet och statistik Kommentarer: Behöver träna bråk, decimaltal och procent och sambanden mellan dessa olika uttrycksformer. Visar inte förståelse för närmaste heltal. Klarar statistik men behöver träna sannolikhet. Skolverket 2016 7 (7)