PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP
Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag använda ryggmärgsstimuleringen? 8 Vanliga frågor om ryggmärgsstimulering 9 Ordlista 12 För Din säkerhet 14 Anteckningar 15 3
Smärta i bröstet Man vill ju må bra... Du vet alltför väl vad det handlar om. Trycket och smärtan i bröstet som hindrar Dig från att göra det Du vill, som gör ont, som stjäl tid från Dig, om och om igen. Kärlkramp ger smärta i bröstet som ibland kan stråla ut i arm och axel, käke och mage. Smärtan kommer ofta i samband med ansträngning, vid kyla och blåst eller vid större måltider. Din läkare har säkert ordinerat Dig mediciner och Du har kanske genomgått ballongvidgning och kranskärlsoperation. Alla blir dock inte hjälpta av mediciner och hjärtoperationer. Om Du har svårbehandlad kärlkramp som man inte kan behandla vidare med kirurgi och ballongvidgning, kan ryggmärgsstimulering lindra och minska Din smärta i bröstet. 4
Att behandla kärlkramp Kärlkramp (angina pectoris) orsakas av försämrad blod- och syretillförsel till hjärtat. Syrebristen ger i sin tur smärta med tryck och obehag i bröstet. Det är ett vanligt symtom på sjukdom i kranskärlen. Man kan behandla kärlkramp med både läkemedel och operation. Medicinsk behandling består till exempel av nitroglycerintabletter och betablockerare. Kirurgisk behandling utgörs framför allt av ballongvidgning och kranskärlsoperation. Många blir hjälpta av dessa operationer, medan andra inte får någon smärtlindring. I de fall som traditionell behandling inte hjälper eller då risken bedöms för stor med att genomgå en hjärtoperation, då kan ryggmärgsstimulering vara en lämplig behandling. Medicinsk forskning visar att mer än 80 % blir ordentligt förbättrade av ryggmärgsstimulering och får därmed lindring vid svårbehandlad kärlkramp. 5
Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp Elektrisk stimulering av ryggmärgen vid svår kärlkramp har använts i mer än 15 år. Kliniska studier visar att ryggmärgsstimulering är både effektiv och säker för lindring av svårbehandlad kärlkramp. Ryggmärgsstimulering innebär att svaga impulser stimulerar ett specifikt område i ryggmärgen. En implanterad pulsgenerator ger en behaglig och pirrande stimulering i bröstet. Systemet liknar ett hjärtpacemakersystem. Elektroden är däremot placerad nära ryggmärgen i höjd med hjärtat. Ryggmärgsstimulering lindrar Din kärlkramp genom att minska syrebristen i hjärtat och skapar en behaglig pirrande känsla i det område där kärlkrampen uppstår. Eftersom smärtan blir mindre, kommer Du att känna dig friare och kunna göra saker som Du tidigare varit tvungen att välja bort. Ryggmärgsstimuleringen kontrollerar Du med en fjärrkontroll, med vilken Du kan höja och sänka styrkan på impulserna samt starta och stänga av stimuleringen. 6
Teststimulering och implantation Ryggmärgsstimulering är en lämplig behandling, om Din läkare anser att en kranskärlsoperation eller ballongvidgning inte kommer att medföra några förbättringar, eller om det anses som för stor risk att utföra dessa operationer. För att utreda om ryggmärgsstimulering är lämpligt, teststimulerar man ofta via huden, så kallad TENS-test (Transkutan Elektrisk Nerv Stimulering). Implantationen utförs i lokalbedövning, dvs. Du behöver inte utsättas för narkos. När huden är bedövad placeras en elektrod strax utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator via en förlängningskabel. Pulsgenerator och förlängningskabel implanteras under huden. Hela systemet är därmed implanterat under huden och Du kontrollerar stimuleringen med en fjärrkontroll. 7
Hur ska jag använda ryggmärgsstimuleringen? En vanlig rekommendation är att Du stimulerar 1-2 timmar fyra gånger per dag, förslagsvis 2 timmar på morgonen respektive lunch, middag och kväll. Dessutom ska Du stimulera vid eventuell kärlkramp eller när Du vet att smärta brukar uppstå. Vid eventuell kärlkramp ska Du stimulera kraftigt under 1-2 minuter. Med en särskild fjärrkontroll kontrollerar Du stimuleringens styrka och startar respektive stänger av stimuleringen. På/ av kan även styras med en stark magnet. I princip kan man ha stimuleringen igång dygnet runt. Kontakta din läkare vid eventuella frågor och funderingar. Innan Du lämnar sjukhuset får Du en omsorgsfull genomgång av utrustningen. Det är viktigt att Du känner dig förtrogen och bekväm med systemet. Ryggmärgsstimulering minskar och lindrar Din kärlkramp, därmed ska stimuleringen användas även då kärlkrampen är förbättrad. 8
Vanliga frågor om ryggmärgsstimulering Hur vet jag att ryggmärgsstimulering lindrar min kärlkramp? Om Din kärlkramp inte blir bättre av traditionell behandling, som t.ex. medicinering, ballongvidgning eller kranskärlsoperation, kan ryggmärgsstimulering vara en lämplig behandling för Dig. För att kontrollera att ryggmärgsstimulering är till hjälp för Dig, kommer oftast en teststimulering att göras (TENS-test). Mer än 80 % får smärtlindring av ryggmärgsstimulering. Vad innebär implantationen och hur lång tid tar återhämtningen? Implantationen är ett relativt enkelt kirurgiskt ingrepp. Du får lokalbedövning i de områden där elektroden och pulsgeneratorn skall implanteras. Du kommer att få vara kvar på sjukhuset över natten. Efter operationen skall Du ta det lugnt några dagar enligt läkarens anvisningar. Hur känns ryggmärgsstimulering? Sensationen varierar från person till person. I allmänhet känns stimuleringseffekten som ett svagt pirrande i det område där kärlkrampen oftast uppstår. Stimuleringen påminner om sensationen vid TENS. 9
Kan det uppstå några problem med den här typen av system? Vid alla kirurgiska ingrepp finns risk för infektion och blödning. Elektroden kan rubbas ur sitt läge. Starka magnetfält kan påverka pulsgeneratorn. Ultraljuds- och kortvågsbehandling kan generera värme i elektroden. Metalldetektorer på t.ex. flygplatser kan utlösas av pulsgeneratorn. Tala med Din läkare om de funderingar Du kanske har kring dessa frågor. Kommer jag att också få annan behandling för min kärlkramp? Ja, om Din läkare anser att Du fortfarande behöver medicinera. Dessutom kommer Din läkare att fortsätta att kontrollera din kärlkramp. Mer än 80 % får smärtlindring av ryggmärgsstimulering men stimuleringen botar inte den underliggande orsaken till kärlkramp. Kommer det att synas att jag har ett stimuleringssystem? Pulsgeneratorn är liten och det är inte troligt att den kommer att synas. Den läggs in under huden, oftast i bukens nedre del. Tre mindre ärr (2-6 cm) är vanligast, högt upp på ryggen, på sidan av bröstkorgen samt där pulsgeneratorn är implanterad. 10
Kan ryggmärgsstimulering beröva mig varningssignalen vid hjärtinfarkt? Flera studier från olika forskargrupper visar att smärta vid kärlkramp och hjärtinfarkt är sekundär till syrebrist i hjärtmuskeln. Ryggmärgsstimulering minskar syrebristen och sekundärt dämpas eller upphör kärlkrampen. Hjärtinfarkt innebär en kraftig och bestående brist på syrgas där ryggmärgsstimulering inte lindrar smärtan. Följaktligen berövas inte varningssignalen vid kärlkramp och hjärtinfarkt Är ryggmärgsstimulering skadligt för kroppen? De impulser som systemet skapar skadar inte ryggmärgen eller den omkringliggande vävnaden. Elektroden, förlängningskabeln och pulsgeneratorn är gjorda av speciella material (titan och silikon) som är vänliga för människokroppen. Kan jag behandlas med kortvåg eller ultraljud? Nej. Informera den som behandlar Dig om att Du inte kan genomgå värmebehandling i form av kortvågsbehandling eller terapeutiskt ultraljud någonstans på kroppen eftersom Du har ett implanterat nervstimuleringssystem. Energi från kortvågsbehandling eller terapeutiskt ultraljud kan överföras till det implanterade systemet och kan då orsaka allvarlig vävnadsskada. Kortvågsbehandling eller terapeutiskt ultraljud kan också skada delar av nervstimuleringssystemet. Skador kan uppstå under kortvågsbehandling eller terapeutiskt ultraljud, oavsett om nervstimuleringssystemet är avstängt eller påslaget. 11
Ordlista Angina pectoris (kärlkramp) Smärta i bröst, arm, axel, käke eller rygg som orsakas av försämrad blod- och syretillförsel till hjärtat. Detta beror ofta på förträngning i kranskärlen. Stabil angina: Angina som man vet uppträder vid speciella tillfällen t.ex. vid trappgående. Instabil angina: Angina som inte kan förutses, kommer oftare och varar längre. En allvarligare och svårare form av angina. Ballongvidgning (ballongdilatation) Kirurgiskt ingrepp, där en ballongspets vidgar (dilaterar) ett delvis blockerat kranskärl. Se PTCA. Elektrod En medicinsk kabel med elektriskt ledande poler. Elektroden är förbunden med pulsgeneratorn via en förlängningskabel. Epiduralrummet Runt ryggmärgen finns tre hinnor, mellan den yttre och mellersta hinnan kallas området för epiduralrummet. Här placeras elektroden vid ryggmärgsstimulering. 12
Kranskärlsoperation (bypass-operation) Ett kirurgiskt ingrepp som innebär att man skapar nya blodkärl förbi förträngningar i hjärtats kranskärl. Detta förbättrar hjärtats blodförsörjning. De nya blodkärlen tas oftast från patientens eget underben och/eller bröstben. Parestesi Sensation som elektrisk nervstimulering ger. Parestesierna upplevs som pirrande, vibrerande eller surrande sensationer. Pulsgenerator Implanterbar titan-dosa med mikroelektronik och batteri, som genererar elektriska impulser. PTCA (Perkutan Transluminal Coronar Angioplastik) Kirurgiskt ingrepp, där en ballongspets vidgar (dilaterar) ett delvis blockerat kranskärl. Ingreppet utförs med en kateter som förs in i en pulsåder i ljumsken. Se ballongvidgning. TENS (Transkutan Elektrisk Nerv Stimulering) Elektrisk nervstimulering via elekrodplattor som fästes på huden. 13
För Din säkerhet Informera den som behandlar Dig om att Du inte kan genomgå värmebehandling i form av kortvågsbehandling, mikrovågsbehandling eller terapeutiskt ultraljud någonstans på kroppen eftersom Du har ett implanterat nervstimuleringssystem. Energi från kortvågsbehandling, mikrovågsbehandling eller terapeutiskt ultraljud kan överföras till det implanterade systemet och kan då orsaka allvarlig vävnadsskada. Kortvågsbehandling, mikrovågsbehandling eller terapeutiskt ultraljud kan även skada delar av nervstimuleringssystemet. Detta kan leda till minskad effekt från nervstimuleringssystemet och kan medföra ytterligare kirurgiska ingrepp för att ta bort eller ersätta delar av det implanterade systemet. Skador kan uppstå under kortvågsbehandling, mikrovågsbehandling eller terapeutiskt ultraljud, oavsett om nervstimuleringssystemet är avstängt eller påslaget. 14
Anteckningar 15
Box 265 Dackevägen 33 177 25 Järfälla Tel: 08-522 200 00 Fax: 08-522 200 50 sweden@medtronic.com www.medtronic.com 2002/02A