En barn- och ungdomsidrott i förändring
Av män för män
sen kom kvinnorna
och därefter barn- och ungdomsidrotten
Ungdomsidrotten är främst inriktad på färdighetsträning med sikte på tävlingsresultat. Speciellt för tonåringarna är motionsutbudet mycket begränsat. Det är en anledning till att många ungdomar lämnar idrotten. Barn- och ungdomsverksamheten måste karaktäriseras av ett rikt aktivitetsutbud. Det måste finnas många alternativ och tidig specialisering måste undvikas.
Varför har så lite förändrats?
Brottning tjejer Deltagartillfällen kön och åldersgrupper 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 F 7-12G F 13-15G F 17-20G
Brottning killar Deltagartillfällen kön och åldersgrupper 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 P 7-12G P 13-15G P 17-20G
Idrottens kärnlogik Elitidrott Elitförberedande idrott Ungdomsidrott Barnidrott
Kärnlogiken kännetecknas av en idrott som med ungas stigande ålder blir alltmer: Resultatinriktad Kravfylld Tränings- och tävlingsintensiv Selekterande och rangordnande Ledd av ledare som praktiserar kärnlogiken Ointresserad av olika individers självbestämda ambitionsnivåer
Survival of the fittest Uttagningar/selektering Resultatfokus Problemen Tränare
Först och främst så är det en Talangutvecklingsmodell, som lever vidare i brist på annat. - De som finns kvar på toppen är de som har varit bäst anpassade eller så har modellen passat dem bäst. - Uttagningar formella och informella. Vid en viss tidpunkt så tittar man på gruppen och väljer ut vilka som får går vidare till nästa nivå. Vad tittar vi på vid dessa tillfällen? Tekniska färdigheter, fysik, potential Ibland är det redan tränare på föreningsnivå som avgör vem/vilka som får går vidare, men hen kanske har helt andra kriterier i sitt mind set. - Resultatfokus, avancemang för individen/laget är viktigt. Sedan att du vinner på bekostnad av att motståndarna inte var lika utvecklade är ointressant. Inte heller att tränaren som har valt att arbeta långsiktigt och kanske på rätt sak i rätt tid blir en förlorare, och istället får vinnaren som genade i kurvorna stå där och ta emot ryggdunkarna. Fokus på träningarna ligger mer på hur ska vi vinna nästa tävling istället för att lägga fokus på det som utvecklar mest. Obligatorisk närvaro? En del gömmer sig bakom de aktiva har själva fått välja ambitionsnivå. Vet en sjuåring vad de innebär att vara med i ett satsande gäng? Kan en 11-åring i början av en säsong veta vilken ambitionsnivå hen har under resten av säsongen? Vi har gjort så att de som vill satsa får chansen att träna en gång till i veckan, att fyra har andra träningar då i andra idrotter eller att det krockar med hemspråk är inte lika viktigt. - Tränare är ofta fostrade i kärnlogiken. Även utbildade tränare som gör rätt hamnar fel, hos aktiva och föräldrar. Vi vet att våra tränare byts ut ganska ofta och det kortsiktiga här och nu slår igenom mer än långsiktigt tänk. I många av våra utbildningsstegar hamnar tränaren högre upp i triangeln.
Prova på fler idrotter Tar inte hänsyn till individens utveckling Stillasittande, långsammare, motoriskt svagare Problemen Tidig specialisering
- Hur lätt är det att kunna hålla igång flera idrotter? Tänk om det är så att din idrott du har mest chans att lyckas i är en av de som du aldrig får chansen att prova. Utrustning, avgifter, matcher, resor, kiosker mm. Många ungdomar har i undersökningar sagt att de vill lira fler idrotter, men är det ens möjligt? Är det därför vi ser att idrotter som är flexiblare, eller har en gång i veckan aktiviteter har fler och fler ungdomar hos sig? - Dagens barn och unga sitter stilla stora delar av sin dag det är förödande. De är långsammare och har fler motoriska utmaningar. Ändå ser våra träningar likadana ut. Tar denna talangutvecklingsmodell hänsyn till det? - Tidig specialisering med fysiska, psykologiska och sociala utmaningar som följd.
http://www.svenskidrott.se/globalassets/svenskidrott/dokument/undersidor/barn--ochungdomsidrott/riktlinjeranvisningar/anvisningar-for-barn-och-ungdomsidrott_bladet.pdf
SVENSKA 4-ÅRINGAR Uppnår inte Uppnår Uppnår 33% Uppnår inte 67% Källa: Berglind, D. m.fl. (2016) Levels and Patterns of Objectively Measured Physical Activity and Sedentary Time in Four-Year-Old Swedish Children, Journal of Physical Activity and Health, 1-23.
Svenska 4-åringar som når WHO:s rekommendation för åldern, det vill säga 60 minuter medel till hård fysisk aktivitet om dagen, vilket motsvarar promenad i raskt takt. I internationell jämförelse är detta ett lågt resultat http://www.yfa.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/ Barn 0 5 år Daglig fysisk aktivitet hos barn 0 5 år ska uppmuntras och underlättas. Detta kan ske genom att erbjuda intressanta och motoriskt utmanande, lustfyllda och säkra miljöer och för åldern anpassad social interaktion. Barn och ungdomar 6 17 år Alla barn och ungdomar rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning. Aerob fysisk aktivitet på hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan. Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan. Sådana aktiviteter kan utföras som en del i lek, löpning och hopp. Alla vuxna från 18 år och uppåt, rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Aktiviteten ska vara av aerob karaktär, där måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning. Exempel på fysisk aktivitet som uppfyller denna rekommendation är 30 minuters rask promenad 5 dagar per vecka, 20 30 minuters löpning 3 dagar per vecka eller en kombination av dessa. Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås om man utöver detta ökar mängden fysisk aktivitet. Detta kan ske genom att öka intensiteten eller antal minuter per vecka eller bådadera. Muskelstärkande fysisk aktivitet bör utföras minst 2 gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper. Äldre, dvs vuxna över 65 år, bör även träna balans.
5 more years http://www.designedtomove.org/
Movement Skills are the building blocks of Movement Creativity Physical Literacy - rörelseförståelse http://physicalliteracy.ca/
A-B-C 1-2-3 Do-Re-Mi Jämföra rörelseförståelse med läs- och skrivförståelse Som att lära sig läsa, skriva, räkna, spela instrument Ju fler bokstäver, ord du kan desto roligare blir det. Leder till att man kan bygga meningar, få ihop sammanhang, argumentera, diskutera, osv.
http://newsroom.heart.org/news/childrens-cardiovascular-fitness-declining-worldwide On average, it takes children 90 seconds longer to run a mile than their counterparts did 30 years ago. Heartrelated fitness has declined 5 percent per decade since 1975 for children ages 9 to 17. Researchers analyzed 50 studies on running fitness a key measure of cardiovascular health and endurance involving 25 million children ages 9 to 17 in 28 countries from 1964 to 2010. Grant Tomkinson, University of South Australia 5 procent sämre per decennium
Friskvårdsmodellen Motivationsmodellen Standardmodellen
Det finns ingen tidig och hård elitsatsning bakom det svenska tennisundret, visar en forskningsrapport. Bakom det svenska tennisundret finner vi ingen tidig elitsatsning, ingen tidig specialisering på enbart tennis, inga demontränare. Vi finner istället talangfulla ungdomar som i lekens form börjar träna tennis i 7-årsåldern, som sysslar med fler idrotter till 14-årsåldern och som inte pressats till framgång utan fått utvecklats i egen takt. DN Debatt 1986-11-02
Vad säger barn och unga? http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/statistik/barnoch-ungdom/ungdomsbarometern-2016---riksidrottsforbundet.pdf
Så många som möjligt Så länge som möjligt Så bra verksamhet som möjligt
Tyngdlyftning Förutom ryck och stöt (som är våra ordinarie tävlingsgrenar) så "tävlar" man i stående längd, bakåtkast med kula och 20 m sprint från liggande
Curling Matcherna Gemensam uppvärmning 15 minuter innan match. Spelare får rotera position mellan omgångar. 2 poäng för vunnen omgång, inte för antal stenar. Alla möter alla i sin grupp. (Inga utslagningsmodeller i form av trippelknock). 4 omgångar med olika förutsättningar. Omgång 1: Vanlig curling. Omgång 2: Vanlig curling. Omgång 3: Inga utslagningar tillåtna. Omgång 4: Alla stenar i boet ger poäng. Båda lagen får poäng för det antal stenar som de har i boet vid omgångens slut. Extrapoäng till lag för varje gång de lägger center- eller cornerguard på ettans stenar.
Uppgiftens svårighet HÖG Utklassad Ångest eller frustration Meningsfullt tävlande Tävling är ett lärtillfälle Hur skapar vi det? Ligger dels i strukturen i tävlingsmomentet men även hos tränarna, ledarna. Så ofta som möjligt vara i utmaningszonen. Lätt seger Tråkigt LÅG LÅG Brottarens förmåga HÖG
Motiverande idrottsmiljöer
Self Determination Theory (Deci & Ryan University of Rochester) Kompetenta Självstyrande Samhörighet
Stöd för självbestämmande Involvera barnen i beslut Ta med deras idéer och intressen Låt barnen agera ledare Hjälp dem sätta realistiska mål Yttre belöning - försök få den så objektiv som möjligt. Betona insats och förmåga.
Är inte en bra eller dålig brottare utan en person som brottas
Achievement Goal Theory (AGT) (Nicholls, Dweck m fl) Egoorienterad Uppgiftsorienterad
Målinriktning Hur vi bedömer vår skicklighet Var lägger vi fokus när det gäller att få visa skicklighet Resultatinriktad Uppgiftsinriktad Förmåga visas genom att vara bättre än andra eller lika bra med mindre insats Förmåga jämförs med sig själv. Fokuseras på insats och att klara uppgiften
Uppgiftsinriktat motivationsklimat Insats och uthållighet värderas högt Jämför med sig själv Lyfter både individ och grupp Misslyckande en förutsättning
Ett resultatinriktat klimat Riskerar att skapa: En rädsla för att misslyckas Ökad tävlingsängslan Försämrat självförtroende
Kompetens Självförtroende Deltagande Motivation
En kultur präglad av tydlig struktur Helhetssyn på den idrottande individen God fysisk träningsmiljö Tränarnas kompetens Träningsgruppens sammansättning och samverkan
Hur påverka motivationsklimatet?
TARGET (Ames, 1992, Epstein 1988) Task - Träningsuppgifter - intressanta, utmanande för varje individ, möjlighet att välja uppgifter Authority - utveckla deras personliga kontroll och oberoende Recognition - uppmärksamma individuell insats och framsteg, ge alla individer beröm när de försöker Grouping - uppmärksamma individuell insats och framsteg, ge alla individer beröm när de försöker Evaluation - ansträngning, uthållighet och framsteg mot individuella mål. Vilka beteenden ska utvärderas? Timing - tillräckligt med tid innan nästa steg i utvecklingen. Tillåt individen att själv bestämma takten. Spendera lika mycket tid med alla aktiva.
http://changingthegameproject.com/the-tipping-point-in-youth-sports/
Välutbildade tränare/ledare Utgå från kärnverksamheten, förbättra den och få effekterna på köpet. Föreningsmiljön Så många som möjligt (Rekrytera) En attraktiv verksamhet för utövaren (så bra som möjligt!) Anläggningstillgång Så länge som möjligt (Behålla) Kvalité i träning och tävling