Opium Ett narkotiskt preparat av naturligt ursprung

Avd.f. Farmakognosi Inst.f. Läkemedelskemi pium Ett narkotiskt preparat av naturligt ursprung Tanja Larsson Farmakognosi 10p VT 2001 andledare: Anders Backlund

Sammanfattning Begreppet opioider används numera som en samlingsbeteckning för smärtstillande ämnen som verkar på opioidreceptorn. Denna grupp utgörs av endorfiner, opiater och syntetiskt framställda morfinliknande medel. Endorfiner är kroppsegna ämnen som dämpar smärtimpulser i hjärnan och ryggmärgen. piater är ämnen som kan tillverkas från opiumvallmon, exempelvis morfin och kodein. Syntetiskt framställda morfinliknande medel inkluderar metadon och petidin. Alla opioider har en euforiserande effekt och ger rusupplevelser, beroende, toleransökning och abstinens. De är kraftigt smärtstillande, har dämpande effekt men i högre doser hämmar de andningen, ger pupillsammandragningar och påverkar matsmältningen. Alla opioiderna påverkar på likartade sätt opioidrereceptorerna. Effekterna skiljer sig vad gäller styrka, varaktighet av effekt och biverkningar. Råopium är en mjölkaktig vätska som odlaren utvinner från opiumvallmon, Papaver somniferum, genom att horisontellt snitta dess frökapsel. Den vita mjölksaften som då sipprar ut stelnar på kapselväggarna till små brungula droppar. Dessa skrapas av och knådas till små bollar och förs vidare till en lagringsplats där de torkas. Drogen har använts i tusentals år inom folkmedicinen för att lindra smärta, motverka diarré, dämpa ångest och ge sömn. pium innehåller ett 30 tal alkaloider, bland annat morfin, kodein, noskapin och thebain. Det används framförallt som råvara för framställning av morfin. Denna produkt kan i sin tur lätt acetyleras till heroin. pium är narkotikaklassat enligt förteckning II. Den smärtstillande effekten av opium beror huvudsakligen på dess morfin innehåll om cirka 10 procent, och används inom sjukvården för effektiv smärtlindring. Morfinet skapar emellertid en psykisk välbefinnande, en eufori och denna ruseffekt kan leda till ett beroende. Inledning Denna studie syftar till att beskriva opiums historia och framställningen av droger från råopium, utreda dess påverkan på kroppen, dess farmakologi och slutligen redogöra för de restriktioner som reglerar användningen av detta medel, som tillverkas av en blomma som pryder våra åkrar. Det är intressant att titta närmare på en växt som använts i urminnestider för samma anledning som nu, men som dessutom skapat många problem, allt ifrån drogberoende, politiska kriser och krig. ur kan en sådan vacker blomma ha så mycket bakom sig? Det återstår att läsa om. istorik piumvallmon har odlats i tusentals år.(artelios, 2001) pium användning har dokumenterats sedan 5000 år. (Nordegren och Tunring, 1997) Assyriska texter nämner både opiumplantan och medlet opium. Grekiska och romerska författare som omeros, Vergilius och vidius skildrar opiets sömngivande effekter. Man har även hittat fynd som tyder på att opiums har använts ännu tidigare. (Balick and Cox, 1996) En staty på Kreta, som man tror är 3500 år gammal bär en krona där man kan skåda tre vallmofrökapslar. Statyn föreställer en kvinna med slutna ögon och ler, och man tror att hon är en gudinna i opium-trans. Se bild 1. I Ebers Papurus, ett egyptiskt kompendium av medicinsk information, beskrivs 1

Bild 1. Gudinna som man tror befinner sig i opiumtrans. (Balick and Cox, 1996) opiumvallmon som medel mot huvudvärk och som lugnande. pium preparatet har i den antika medicinen och in i vår egen tid betraktats som något av en universalmedicin. (Nordegren och Tunring, 1997) Enligt äldre tiders farmakopéer har det använts som lugnande och smärtstillande medel samt mot diarré, ormbett, astma, hosta, epilepsi, kolik, urinvägsbesvär och huvudvärk. Från Grekland och Mesopotamien spred sig odlingen av opium österut. (Nordegren och Tunring, 1997) Det är en vanlig missuppfattning att opium bruket har asiatiskt ursprung. Medlet blev emellertid inte känt i Kina förrän på 600-talet e Kr och i Japan började opium odlas först på 1400-talet. piumrökning började förekomma i Europa och Asien i början av 1500-talet och genombrottet kom genom piprökning, som befrämjade både tobakoch opiumrökning. På 1600-talet kom de första rapporterna om opiumhålor och opiumrökning som ett socialt problem främst i Kina, där det blev ett samhällsproblem de följande århundradena. Det är ett klassiskt exempel på hur de Europeiska kolonial-makterna hänsynslösa exploatering orsakade och förvärrade situationen. På 1800-talet skaffade sig England tillsammans med Frankrike en monopolliknade kontroll över opiumhandeln med Kina, en rätt som särkilt engelsmännen utnyttjade hänsynslöst. (artelios, 2001) Den fria handeln ledde till en kraftig spridning av opiummissbruket bland kineserna, och dessutom till två handelskrig, piumkrigen. Efter dessa två krig tvingade England och Frankrike, Kina att acceptera opiumhandeln och ge handelsprivilegier åt segrarna. (Nordegren och Tunring, 1997) Kina hade en mängd varor bland annat silke, te och porslin som européerna var i behov av, medan Europa inte kunde erbjuda några bytesvaror som intresserade kineserna, förutom silver. För att förbättra handelsläget började engelska köpmän etablera handelshus för att illegalt införa opium till Kina, som köptes i Indien. piet byttes mot kinesiska varor, vilket ledde till ett utbrett missbruk. Den kinesiska regeringen försökte 1839 sätta stopp för opiumhandeln och manoarinen Lin Tse-hsü konfiskerade brittiska lagerbyggnader med 20 000 kistor opium. Kriget bröt ut till följ av detta 1840. All motstånd slogs dock brutalt ner av brittiska styrkor, och kineserna tvingades att signera Nankringtraktaten 1842. Kina tvingades att betala skadestånd och avträda ongkong till England. Dessutom fick England tillgång till fem kinesiska fördragshammnar bland annat Kanton och Shanghai. Det andra piumkriget utbröt 1856. (Nordegren och Tunring, 1997) Det utlöstes genom att några kinesiska ämbetsmän bordade ett brittiskt fartyg Arrow, och halade den brittiska flaggan. Frankrike anslöt sig snabbt och Kina förlorade även denna gång och skulle återigen underteckna en förnedrande fredsuppgörelse som ledde till att opiumimporten legaliserades. Detta gick dock inte Kina med på 2

och nya strider utbröts. Peking invaderades av västalliansen och det kejserliga sommarpalatset brändes ner. 1860 signerade Kina avtalet. Så småningom växte dock opinionen i Europa mot den orättfärdiga opiumhandeln och den upphörde på grund av påtryckning från Europeiska makthavare. piumrökningen spreds i Europa hos smågrupper redan under 1800-talet. (artelios, 2001) Framställningen av starkare opiater, som rent morfin och heroin, samt introduktionen av sprutor och kanyler var en bidragande faktor till det ökade opiummissbruket i vår del av världen. I början av 1900-talet reglerades opiumhanteringen genom internationella avtal för att begränsa missbruket och samtidigt tillfredställa sjukvårdens och läkemedelsindustrins behov av opium som råvara till främst morfin och kodein. (Nordegren och Tunring, 1997) Läkemedelsföretaget Bayer lanserade 1897 diacetylmorfin (heroin) som ett mer effektivt och icke beroendeframkallande morfinersättningsmedel. Se bild 2. eroin har allt sedan dess genom sin kraftigare Bild 2. En tidningsannons om heroin halstabletter från 1800-talet. (Nordegren och Tunring, 1997) verkan blivit det dominerande opioida missbruksmedlet. Sedan mitten av 1960- talet har heroinmissbruket utvecklats till en mycket allvarlig socialt- och medicinskt problem i de flesta västländer. Idag odlas opium för den illegala markanden främst i Gyllene Triangeln, det bergiga gränsområdet mellan Burma, Thailand och Laos och i den Gyllene alvmånen Afghanistan, Iran och Pakistan. Se bild 3. De illegala heroinmarknaderna i USA och Västeuropa är beroende av att heroin letar sig dit från odlingarna i bortre Asien. Man vet ungefär hur mycket opium som måste odlas för att täcka sjukvårdens behov. Därför har Förenta Nationerna, FN satt ett tak för framställningen av opium/morfin. Grovt sett är odlingarna i världen dubbelt så stora som detta behov, vilket skulle motsvara att hälften av allt opium som odlas blir alltså till illegalt heroin. Bild 3. mråden där opium odlas till största del. (Nordegren och Tunring, 1997) 3

Botanik Vallmoväxten, som blommar så vackert på våra ängar och dikeskanter mitt i sommaren, har flera olika arter och är en av våra äldsta kulturväxter. (Lindskog, 1992) Det är dock inte alla vallmoarter som lämpar sig för att producera opium. alten opium, och morfin varierar starkt. Morfin innehållet i den vallmon som odlas i Europa för att få vallmofrö till fransktbröd och olja är mycket lågt, och vallmofröna innehåller inga narkotiska ämnen. (Nordegren och Tunring, 1997) Av alla vallmoarter är det endast Papaver Somniferum och Papaver bracteatum som producerar opium.(booth, 1998) piumvallmon, Papaver Somniferum, även kallad opievallmon är en ettårig växt. Arten är namngiven från det grekiska substantivet poppy och species från det latinska ordet som betyder sömngivande. Det var Linné, fader av botaniken, som först klassificerade växten i sin bok Genera Plantarum år 1753. an och många av hans medarbetare samt tidigare generationers forskare var väl medvetna om dess förmåga. piumvallmon odlas inom en het, torr zon och växer på Balkanhalvön, i Mindre Asien, Norra Afrika och Indien. (Lindskog, 1992) Bild 4. piumvallmo och kapsel. (Balick and Cox, 1996) Bild 4. Vallmoblomma och kapsel. (Balick and Cox, 1996) Växten kan bli 10 till 100 cm hög och har vita och rosa eller violetta blommor som är cirka 12 cm i diameter. (Nordegren och Tunring, 1997) Den omogna kapseln är nästan rund, ibland avlång med en krans runt toppen och en liten ring på stammen under kapseln. (artelios, 2001) Diametern varierar mellan en till fem cm. Det grågröna fröhuset som utvecklas efter blomning innehåller den vitaktiga mjölksaften som utvinns av odlarna för att tillverka opium. Se bild 4, 6 och 7. pium De äldsta metoderna att framställa medicin ur växten var att koka hela örten med blad och fruktkapslar. (Lindskog, 1992) Den metoden har folkmedicinen fortsatt användas in på 1700-talet. Numera utvinns opium från den gröna kapseln när blombladen fallit av. (Balick and Cox, 1996) För att erhålla opium snittas kapseln strax innan mognad med en speciell flerbladig kniv halvvägs genom kapselväggen. Se bild 5. (Samuelsson, 1999) Den vita mjölksaften sipprar då ut, men blir brunsvart vid kontakt med luften. Snittet görs på eftermiddagen och dagen efter skrapas opiumet av med ett speciellt verktyg. Produkten rullas till bollar eller kakor som sedan får ligga och torka så att vattenhalten sjunker från 30 till 10 procent. 4

Bild 5. En kapsel som snittas så att mjölksaften sipprar ut. (Balick and Cox, 1996) pium innehåller mer än 30 olika alkaloider inklusive kodein, morfin, noscapin, thebain och papaverin. (artelios, 2001) Alla alkaloider bildas från aminosyror, men tepener och steroider byggs ofta in i det slutgiltiga alkaloid skelletet. (Samuelsson, 1999) Alkaloider finner man inte i alla växter. De är relativt ovanliga i bakterier, algae, fungi och lichens. Alkaloider kan däremot förekomma i alla delar av växten. Vanligtvis har vissa organ en högre halt än andra t ex barken, löven och frukten. I opiumvallmon finns däremot alkaloiderna endast i kapselns mjölksaft. Det har spekulerats i vad växterna har för nytta av deras alkaloid innehåll. Det anses att alkaloiderna kan skydda växten från att ätas upp eftersom substansen ger en bitter smak och djuren lär sig att undvika dessa växter. En annan aspekt är att alkaloider bildas då organismen detoxifierar giftiga substanser som har uppkommit under dess normala metabolism. Substansen kan även skydda växten mot attacker av microorganismer och virus. Det påstås också att alkaloider kan fungera som en lagringsplats för kväve i växten. Den viktigaste alkaloiden i opium är morfin. Morfinhalten i opium är 5 till 20 procent. Den återstående massan består av vatten, mineraler, vax, olja mm. Raffinerat opium, även kallad rökopium, erhålls genom att mala råopium som man sedan upplöser i vatten. (artelios, 2001) Massan värms upp och därefter filtreras. Genom ytterliggare uppvärmning avlägsnas resterande vatten. Av cirka 20 blomkapslar kan man få ett gram råopium. (Lindskog, 1992) För att få en skörd på cirka ett kilo råopium krävs en åkeryta på cirka 400 m 2. Raffinerat opium är svart med glansig yta och har samma karakteristiska lukt och smak som opium. pium röks vanligtvis men kan även sväljas, drickas eller injiceras. (artelios, 2001) pium används inom medicinen som smärtstillande medel, som hostmedicin för sin kodein halt eller som medel mot diarré. Bild 6. piumvallmo och kapsel. (Balick and Cox, 1996) Bild 7. Snittad kapsel där mjölksaften sipprar ut (Balick and Cox, 1996) 5

Morfin Alkaloiden morfin är en viktig slutprodukt från råopium. (Lindskog, 1992) Det tog dock lång tid innan människan lärde sig framställa renade ämnen från opium. Först 1805 lyckades den unga tyska farmaceuten Adolf Serturner få fram rent morfin. Den kemiska formeln för morfin bestämdes år 1902. (Nordegren och Tunring, 1997) Morfin är ett av de viktigaste smärtstillande läkemedlen i modern sjukvård. Strukturmässigt kan morfin anses vara ett fenantrenderivat, men studerar man biosyntesen för morfin ser man att alkaloid bildas från aminosyran tyrosin via den benzylisoquinoline alkaloid reticulin. (Samuelsson, 1999) Nedan i bild 8 visas delar av biosyntesen. C Fotosyntesen Glukos C Shikimisyravägen C 3 Pyrodruvsyra Shikimisyra Korisminsyra Prefensyra C (S)-Reticulin 3 C (R)-(-)-Reticulin 3 C Thebain N 2 Tyrosin NC 3 NC 3 3 C 3 C 3 C Neopinone 3 C Kodeinon 3 C Kodein NC 3 NC 3 NC 3 Morfin C 3 C eroin NC 3 C 3 C NC 3 Bild 8. Kodeins och morfins biosyntesen samt strukturen för heroin. (Samuelsson, 1999) 6

Morfinbas är ett extrakt från opium som framställs genom att opium blandas med lime (kalciumhydroxid) i kokande vatten. (UN, 1987) Man tillsätter också ammoniumklorid, alkohol och eter och hela blandningen filtreras. Vid detta p finns alla föroreningar, kodein, thebain och andra alkaloider i eterfasen. Det som är kvar i filtret är råmaterialet till morfin. Detta renframställs och avfärgas genom att omloppskoka med utspädd svavelsyra och träkol i ungefär en timme. Denna lösning filtreras och därefter tillsätts ammoniumhydroxid till filtratet. Fällningen som bildas filtreras ytterliggare en gång och torkas. Detta är morfinbas. Under den traditionella utvinningsprocessen medföljer vissa föroreningar som ger pulvret en brunaktig färg, nästan som kanel. (artelios, 2001) Morfinhalten i morfinbas ligger vanligtvis mellan 60 till 90 procent. Morfinbas är inte lösligt i vatten och kan därför inte injiceras direkt. För att få flytande morfinbas krävs en tillsats av en syra, vanligtvis askorbinsyra, citronsyra eller vinsyra och uppvärmning av blandningen. Morfinbas i ren form är ett vitt eller svagt gult kristalliskt pulver. Slutgiltig rening av morfinbas görs genom kristallisation och ren morfin erhålls. eroin eroin är ett syntetiskt derivat av morfin, och framställs mycket enkelt genom att diacetylera morfin med ättiksyraanhydrid. Se bild 8. (Samuelsson, 1999) eroin lanserades i början på 1900 -talet som en säkrare drog än morfin för att lindra smärta eftersom den inte gav andningsdepression. eroin fick sitt namn eftersom man trodde att det var en heroic-drug, som en säker smärtlindrare. Det blev också populärt som hostdämpande medel eftersom man trodde att det var lika säkert som kodein. Det blev däremot snart känt att heroin också skapade eufori och att det var ännu mer beroendeframkallande än morfin. 1912 skrevs en rapport i Journal of the American Medical Association som varnade för dess användning av narkomaner och ville förbjuda dess fria försäljning. Idag är heroin en av de värsta drogerna och beroendet är mycket svårt att behandla. Kodein Kodein är en annan alkaloid i opium. (Samuelsson, 1999) alten är 0.8 till 2.5 procent. Det tillverkas emellertid för det mesta genom metylering av morfin. Kodein är också analgetisk men är dock mycket svagare än morfin och på det viset är det inte lika stor risk för att ge ett beroendeframkallande mönster. Kodein används som smärtstillande och hostdämpande läkemedel. I Sverige räknas kodein inte som narkotika då det beretts som läkemedel med en halt av högst 100 mg eller 2.5 procent i varje avdelad dos. Man har däremot sökt andra metoder och växter för att erhålla kodein, t ex genom arten Papaver Bracteatum som kan odlas året runt. (Samuelsson, 1999) Denna art av Papaver saknar ett enzym så att alkaloiden thebain bildas istället för kodein och morfin, därefter demetyleras thebain genom en enkel process till kodein. Man kan få upp mot en 3.5% halt av thebain som är en högre halt än kodein i sig självt i opium. På det viset får man en hög halt kodein utan någon morfin produktion, alltså ingen råvara för heroinframställning. 7

piater 1972 upptäckte forskare att människans neuron i hjärnan har specifika receptorer som opiater såsom opium, heroin, kodein och morfin binder till. (Latimer et al., 1981) De frågade sig förstås hur det kom sig att hjärnan hade receptorer för växtextrakter? De kom fram till att det måste finnas en annan funktion hos dessa receptorer, och upptäckte snart att den aktiva substansen i opiaterna, morfin, var strukturmässigt mycket lik endorfinerna, en grupp kroppsegna kemikalierna som finns i hjärnan. Endorfiner, är en kemikalie som produceras i hjärnan då kroppen känner av stress eller smärta och gör så att man känner sig tillfreds. De kallas de naturliga kroppsegna opiaterna. När endorfinerna utöver sin effekt känner sig organismen bra, euforisk och hämning smärtan. Som en elak tvilling binder morfin till endorfinreceptorn i hjärnan och ger samma effekt som de kroppsegna endorfinerna. När kroppen under lång tid tillförs morfinpreparat binder sig dessa vid och blockerar endorfinreceptorerna. (Nordegren och Tunring, 1997) Belöningssystemet sätts därvid ur spel. Troligen minskar hjärnans egen endorfinprduktion och dessutom är inkräktaren starkare eftersom kroppen annars själv påverkar mängden endorfiner som frigörs. (Rang et al., 1999) piater är troligtvis de droger som studerats mer intensivt än några andra droger för att försöka förstå deras starka effekt i molekylär, biokemisk och fysikologisk termer. (Rang et al., 1999) Denna kunskap användes för att utveckla opioid läkemedel som har fördelar jämfört med morfin som smärtstillande. Receptor biologin är helt känd medan de fysikologiska vägarna är bara delvis förstådda. 1973 bevisade Snyder och hans kollegor att opiater känns igen av specifika receptorer. (Rang et al., 1999) Ett flertal studier visade att det fanns ett flertal olika typer av receptorer som var involverade. Man kom så småningom fram till att människan har tre olika opioidreceptorer, ì,ä och ê där morfinet påverkar främst ì receptorn. Men hur påverkar opiaterna organismen så att man får en smärtstilland e känsla? När människan utsätts för smärtan leds impulsen från periferin upp till hjärnan via fibrer. (Rang et al., 1999) Smärtimpulsen kopplas om i dorsalhornet i ryggmärgen och leds vidare upp till thalamus i hjärnan. Då aktiveras en endogen smärtkontroll som är en neråtgående bana vilket inhiberar smärtimpulsen i ryggmärgen och man får en hämmande effekt på smärtimpulsen. I denna neråtgående banan sitter opioidreceptorer. När till exempel morfin tillförs binder substansen till receptorn och då aktiveras den hämmande funktionen och smärtimpulsen bromsas. Morfin bromsar upp smärtimpulsen i ryggmärgen och därmed höjer smärttröskeln. pioidreceptorerna tillhör familjen G-protein-kopplade receptorer och inhiberar adenylat cycklas, så att man reducerar halten intracellulärt camp. Alla tre olika receptorer verkar också på membrannivå genom att påverkar jonkanaler med direkt G-protein koppling till kanalen. pioiderna aktiverar öppningen av kaliumkanaler och inhiberar öppningen av spänningsberoende kalciumkanaler. Dessa membraneffekter reducerar neuronal excitering eftersom ökningen av kalium konduktansen ger hyperpolarisation av membranet. Det resulterar även i frigörandet av transmittorer på grund av inhibering av kalium flödet in i cellen. Den totala effekten är alltså inhibering på cellulär nivå. Missbruk piater kan konsumeras på många olika sätt. (artelios, 2001) Det kan rökas, injiceras eller tas som tabletter. Vid medicinskt bruk av opiater mot smärta anpassas doserna för att uppnå en effektiv smärtlind ring för patienten men undvika en ruseffekt som kan leda till ett beroende. Vid missbruk eftersträvas direkt en kraftig berusning med strak euforiska effekter, som därför blir hastigt 8

beroendeframkallande. Alla opiater har vissa gemensamma drag då det gäll er påverkan under ruset. Man kan uppleva värmekänsla i magen då ruset sätter in, djup känsla av välbefinnande med upprymdhet, bedövning och smärtlindring, försämrad talförmåga och motorik, dämpade kroppsfunktioner och vid överdoser är det risk för andningsdepression. Ett opiatrus kan vara i flera timmar beroende på dosen och den egna toleransen. Den allvarligaste risken vid opiatmissbruk är den dödliga överdosen. (artelios, 2001) piater dämpar andningen och en överdos leder snabbt till andningsstillestån d. Missbrukaren glider först in i medvetslöshet och avlider i värsta fall redan inom fem till tio minuter. Risken för överdos av morfin eller heroin är särkilt stor vid injektion, eftersom missbrukaren inte kan hejda den fortsatta tillförseln när han känner att effekterna blir för starka. piatmissbruk framkallar impotens och sexuellt ointresse. piater har i övrigt inte särkilt farliga effekter på kroppsliga psykiska funktioner. Förstoppning är en av de få återkommande störningarna och aptitlöshet, svettningar, yrsel och gallvägsspasm kan förekomma. eroinmissbrukare kan genom sin oordnade livsföring ha dålig hälsa, och på grunda av detta har de ofta ett nedsatt immunförsvar och drabbas lätt av infektioner. Genom orena sprutor och kanyler som byts missbrukare emellan kan infekteras av humant immunbristvirus, IV som orsakar AIDS. I många väster - länder har heroinmissbrukar hittills drabbats i högre grad än andra injektionsmissbrukare. eroinmissbrukare har en förhöjd överdödlighet som är tio till femton gång er högre än normalbefolkningen i motsvarande åldrar och de viktigaste dödsorsakerna är överdoser, sjukdomar, olycksfall och våld. piater ger snabbt upphov till ett beroende. (artelios, 2001) Redan efter två intravenösa injektioner kan det framkalla en livslångt beroende av heroin. Det inledande mycket starka behagliga effekterna av heroin minskar tämligen snabbt, och missbrukaren måste öka dosen för att uppnå samma ruseffekt som tidigare. Konsumtionen ökar därför snabbt och når hög risknivå. Beroendeutvec klingen går lite långsammare för morfin och opium. Abstinensreaktionerna är mycket tydliga efter tillnyktring från en period av opiatmissbruk. (artelios, 2001) De kan redan visa sig efter två veckors uppehåll, då missbrukaren känner sig likgiltig, orolig, rastlös och försummar sin personliga hygien och sitt yttre. Därefter kommer missbrukarn känna sig sjuk och få gråtattacker, tårar, vidgade pupiller, rinnande näsa, sluddrig tal och förhöjt blodtryck. Efter några dagar minskar symtomen och efter en vecka till tio dagar känner sig missbrukaren sig besvärsfri. Abstinensreaktionerna upphör omedelbart om missbrukaren tillför drogen på nytt. Detta medverkar till att behålla och förstärka den fixering vid drogeffekterna som beroende medför. piater och Lagen piater är narkotikaklassade.(can, 2000) Det är olagligt att köpa, använda eller överhuvudtaget inneha narkotika, att sälja, byta, låna ut eller ge bort narkotika som gåva. Det är också olagligt att odla eller framställa narkotika på något annat sätt. Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms alltid till fängelse, i normalfallet till maximalt tre år. m brottet anses grovt blir domen fängelse i lägst två år och högst tio år. 9

Diskussion piumvallmon har använts i många tusen år. Den nyttjas för samma sak nu som förr. Man vill få fram den viktiga alkaloiden morfin, som fungerar som smärtstillande i organismen. Problemet är att denna produkt också kan användas som narkotika och omvandlas lätt till heroin, som är en drog som är möjlig att bli beroende av redan efter två injektioner. Morfin, har alltså två funktioner, en livsnödvändig och en som kan leda till döden. Det är viktigt att fortsätta forskningen kring alternativa smärtstillande medel, så att man kommer bort från heroinproduktionen. Det finns ett bra alternativ för framställningen av kodein för att undvika heroinframställningen, genom att använda arten Papaver Bracteatum. En annan faktor av betydelse är att invånarna i länderna som t ex Burma och Laos är beroende av odlingarna av opiumvallmon och försäljningen av morfin. Det kan vara enda sättet för dem att få in pengar till hushållet och på det viset över leva. Det är viktigt att de börjar istället odla grödor för sin egen del och för sitt eget hushåll. För detta krävs bistånd och hjälp för att kunna introducera annan produktion. Problemet är förstås att det är mer lönsamt att odla opium jämfört med majs. Man kan däremot uppmana att odla alternativa skördar som också kan exporteras och ge kontanta inkomster. I vissa länder som t ex Nordkorea tvingas befolkningen att odla opium av de regerande i landet så att staten ska få in pengar. Det kanske trots allt hänger på att få bukt med missbruket av narkotika här i västvärlden. Minskar efterfrågan, sjunker troligtvis produktionen. 10

Referenser Balick, J. Michael and Cox, A. Paul. Plants, People and Culture. The Science of ethnobotany, Scientific American Library, 1996; pp 144-177. Booth Martin. pium, a history, St: Martin s press, New York, US, 1998; 1th ed. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningar. eroin och andra opiater, ett faktablad från CAN, oktober 2000. artelius, J. Narkotika, dopingsmedel och hälsofarliga varor, utges av Rikspolisstyrelsen, Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen, 2001; 5te upplagan. Latimer, D., Goldberg, J., Burroughs, W. Flowers in the Blood: The story of pium. New York: Franklin Watts, 1981 Lindskog Bengt. Vallmo, medicinhistoria, professor i medicinsk historia vid Köpenhamns Universitet, 1992; 23-25. Nordegren, Thomas och Tunring, Kerstin. Droger A-Ö, Natur och Kultur, 1991. Samuelsson, G. Drugs of Natural rigin: A textbook of pharmacognosi, Swedish Pharmaceutical Society, Swedish Pharmaceutical Press, Stockholm, Sweden 1999; 4th ed. Rang,.P., Dale, M.M., Ritter, J.M. Pharmacology, Churchill Livingstone, Edinburgh, England 1999; 4th ed United Nations. Division of Narcotic Drugs, Vienna. Recommended methods for testing opium/crude morphine, manual for use by national narcotics laboratories, New York, US 1987; 1-7 11