Skolelevers tobaksvanor

FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Skolelevers tobaksvanor Baslinjemätning inför utvärdering av två tobaksförebyggande projekt Anita Boij 4:C

Skolelevers tobaksvanor

Arbetsapport från Forskningsstation Mösseberg 4:C ISSN 1651-6974 1:a upplagan 13 februari 4 Copyright 4 Anita Boij/Forskningsstation Mösseberg Utgiven av Forskningsstation Mösseberg Ansvarig utgivare: Hugo Westerlund Omslagsbilden är tagen från IMSI s MasterClips and MasterPhotos Premium Image Collection, 1895 Francisco Blvd. East, San Rafael, CA 9491-556, USA. Detta verk får utan kostnad kopieras och på annat sätt mångfaldigas under förutsättning att inga delar tas bort, läggs till eller ändras, samt att produkten ej säljes för ekonomisk vinning av andra än Forskningsstation Mösseberg.

Innehåll Sammanfattning...4 Bakgrund...6 Tobaksförebyggande projekt i Mölndal... 6 Tobaksförebyggande projekt i Uddevalla... 6 Jämförelse mellan de två projekten... 6 Utvärderingen... 7 Syftet med utvärderingen... 8 Metod och tillvägagångssätt... 8 Svarsfrekvens och bortfall... 8 Mölndal...1 Skolan och alkoholen... 1 Attityder till tobak... 1 Tobaksvanor... 13 Om påverkan... 14 Skolans tobaksundervisning... 14 Uddevalla...16 Skolan och alkoholen... 16 Attityder till tobak... 16 Tobaksvanor... 19 Om påverkan... Skolans tobaksundervisning... Jämförelsekommunen Hässleholm...21 Skolan och alkoholen... 21 Attityder till tobak... 21 Tobaksvanor... 24 Om påverkan... 24 Skolans tobaksundervisning... 25 Gymnasiet i Uddevalla...26 Skolan och alkoholen... 26 Attityder till tobak... 26 Tobaksvanor... 29 Om påverkan... 3 Skolans tobaksundervisning... 31 Några jämförelser...32 Jämförelse mellan sjätteklassarna... 32 Jämförelse mellan sjätteklassare och gymnasieelever... 33 Referenser...35 Bilaga 1. Klassrapport...36 Bilaga 2. Tobaksenkäten...37 Forskningsstation Mössebergs skrifter...41

Sammanfattning Forskningsstation Mösseberg fick under 3 uppdraget att utvärdera tre tobaksförebyggande projekt, ett i Mölndals kommun, ett i Uddevalla kommun och ett i Kronobergs landsting, Järfälla och Gotlands kommuner. Utvärderingen består i alla tre projekten av en kvalitativ del. I projekten i Mölndal och Uddevalla ingår även en kvantitativ undersökning av skolelevers tobaksvanor och attityder. Den kvantitativa undersökningen har ägt rum samtidigt som projekten startat i september 3 och ska också genomföras vintern 4/5 med samma grupp elever. För att kunna jämföra om det finns några tendenser till att tobaksprojekten haft någon inverkan på skolelevernas tobaksvanor och attityder har undersökningen även gjorts i en kommun som inte har något tobaksförebyggande projekt; nämligen Hässleholm. Den här delrapporten syftar till att redovisa resultaten från den kvantitativa delens första period och är en så kallad baslinjemätning. Baslinjemätningen ger en beskrivning av läget innan projekten startat. Totalt har 1 813 elever från årskurs 6 i Mölndal, Uddevalla och Hässleholm och 987 elever från årskurs 1 på gymnasiet i Uddevalla svarat på enkäten. Undersökningen var en klassrumsenkät och alla elever som var närvarande i skolan under den dag som undersökningen genomfördes hade möjlighet att delta. I slutrapporten ges en utförligare redogörelse för metod och tillvägagångssätt. I Mölndal deltog 745 elever i undersökningen. 89,9 % av eleverna trivs bra eller mycket bra i skolan och få elever skolkar. 17 % av eleverna har en eller flera gånger druckit alkohol under det senaste halvåret och elever har druckit den senaste veckan. Sjätteklassarna har genomgående en strikt tobaksmoral, det vill säga att de vill vistas i rökfria miljöer, tycker att tobak ska begränsas genom regler, att det på ett moraliskt plan inte är rätt att använda tobak och att rökares frihet att röka var och när de vill ska begränsas. En majoritet svarade rätt på knappt hälften av de kunskapsfrågor som ställdes i enkäten. Sex elever har svarat att de röker. Tre killar och en tjej har uppgett att de vid tiden för undersökningen snusade. I elevernas närhet är det främst föräldrarna som röker och för det mesta papporna som snusar. Nästan alla elever tror att deras föräldrar skulle försöka få dem att sluta röka eller snusa om de gjorde det. De tror även att syskon och vänner skulle försöka påverka dem. Sjätteklassarna tycker att föräldrarna kan försöka att påverka sina barn genom övertalning, att själva inte röka och med förbud. Två tredjedelar av eleverna har inte haft någon tobaksundervisning, vilket de tycker är för lite, men de som haft någon tycker att den varit bra. I Uddevalla svarade 567 elever på enkäten. De flesta eleverna trivs bra eller mycket bra i skolan och skolkar inte heller. 21 % av eleverna har druckit alkohol en eller flera gånger det senaste året och 3,2 % den senaste veckan. Sjätteklassarna har en mycket strikt tobaksmoral och fler än hälften av dem har svarat rätt på drygt hälften av kunskapsfrågorna. Fyra killar och en tjej röker, fyra killar och två tjejer snusar. I elevernas närhet är det främst föräldrarna som röker och papporna som snusar, precis som i Mölndal. Om sjätteklassarna skulle röka eller snusa tror nästan alla att föräldrarna skulle försöka få dem att sluta och det skulle även syskon och vänner försöka med. För att få ett barn i undersökningsgruppens ålder att sluta röka tycker eleverna att nästan alla sätt är bra: övertalning, förbud och att vara ett gott föredöme. Färre tycker att minskad vecko- eller månadspeng är ett bra sätt. Nästan två tredjedelar av eleverna har inte haft någon tobaksundervisning och oavsett hur mycket undervisning de haft, så har det varit för lite, även om den som hållits varit bra. I jämförelsekommunen Hässleholm har 52 elever medverkat i undersökningen. Nästan nio av tio elever trivs bra eller mycket bra i skolan och de flesta skolkar aldrig. 23 % av sjätteklassarna har druckit alkohol en eller flera gånger det senaste halvåret och en majoritet av dem är killar. Tjugoen elever har druckit alkohol en eller flera gånger den senaste veckan. Nästan alla sjätteklassare har en strikt tobaksmoral och fler än hälften av eleverna har svarat rätt på två tredjedelar av kunskapsfrågorna. Sju elever röker och tre killar snusar. Det är främst föräldrarna som röker och papporna som snusar. Sjätteklassarna tror att om de rökte eller snusade skulle de flesta i deras omgivning försöka att få dem att sluta. Bra sätt att få någon 4

i deras egen ålder att sluta röka eller snusa är övertalning, att inte röka själva och förbud. Däremot tycker inte eleverna att minskad vecko- eller månadspeng är lika bra. Två tredjedelar av eleverna har inte haft någon tobaksundervisning det senaste året. Hälften av sjätteklassarna tycker att de haft för lite undervisning, även om en majoritet tycker att den de haft varit bra. 987 gymnasieelever i Uddevalla har också medverkat i undersökningen. De flesta trivs bra eller mycket bra på gymnasiet även om cirka hälften skolkar någon gång. 8 % av gymnasieeleverna har druckit alkohol någon gång under det senaste halvåret och 37 % har druckit den senaste veckan. Tre fjärdedelar av ungdomarna har en strikt tobaksmoral och fler än hälften har svarat rätt på drygt två tredjedelar av kunskapsfrågorna. En fjärdedel av gymnasieeleverna röker och knappt en femtedel snusar. De elever som röker eller snusar har fler i sin närhet som också gör det än de som inte röker eller snusar. Ungdomarna tror att framför allt föräldrarna skulle försöka få dem att sluta röka eller snusa om de började. För att få någon i deras ålder att sluta röka tycker de att föräldrarna kan försöka med övertalning, att inte röka själva och att förbjuda dem att röka hemma. Nästan två tredjedelar har haft någon tobaksundersvisning det senaste året. Hälften tycker att det varit lagom mycket undervisning och knappt hälften tyckte att den var bra. Mellan sjätteklassarna i de tre kommunerna finns inga större skillnader mer än att eleverna i Hässleholm har haft mer tobaksundervisning än eleverna i de två andra kommunerna. Desto flera skillnader finns mellan sjätteklassarna och gymnasieeleverna. Sjätteklassarna trivs bättre i skolan och skolkar mindre. Gymnasieeleverna dricker mer alkohol, har en mer tillåtande tobaksmoral, röker och snusar mer. 5

Bakgrund Kommunerna Mölndal och Uddevalla startade under 3 var sitt tobaksförebyggande projekt. Båda projekten delfinansieras av Statens folkhälsoinstitut, som också finansierar utvärderingen av projekten via anslag till kommunerna. Tobaksförebyggande projekt i Mölndal Målet med det tobaksförebyggande projektet i Mölndal beskrivs på följande sätt i den projektbeskrivning som lämnats till Folkhälsoinstitutet: Det övergripande målet är att minska tobaksbruket bland ungdomar i Mölndal genom att minska antalet ungdomar som börjar röka och senarelägga tobaksdebuten. Som synes inriktar sig projektet under det första året till elever i årskurs 6 och till det nätverk som finns kring unga människor för att på en bred front minska tobaksbruket bland grundskoleelever. Eleverna i årskurs 6 fortsätter att få del av projektet när de går i årskurs 7. Det upplevelserum som nämns liknar Oasen Vara (se Kåreklint 2) och ska vara tillgängligt för både elever och andra i elevernas omgivning; skolpersonal, fritidspersonal, föräldrar med flera. Projektet vänder sig också till vuxna i elevernas närhet med utbildning, material och hjälp att utveckla tobakspolicies. Två skolor i Mölndal har erbjudits en större insats och det är Almåsskolan och Skånhällaskolan. Eklandaskolan, Lindhagaskolan och Åbyskolan har erbjudits en mindre insats, medan de övriga skolorna med elever i årskurs 6 inte har erbjudits någon insats. Det innebär att projektets resurser har koncentrerats. Tobaksförebyggande projekt i Uddevalla Målet med det tobaksförebyggande projektet i Uddevalla finns nedtecknat i den projektansökan som lämnats till Statens folkhälsoinstitut och den lyder: Detta vill vi göra genom att: tillhandahålla kvalitativ, förebyggande tobaksundervisning påverka och stötta vuxna i de ungas närhet att verka för en tobaksfri livsstil verka för rökfria miljöer Detta vill vi göra genom att: göra det möjligt för 6:e klassare att komma på besök i ett Upplevelserum inklusive ett uppföljande besök under år 7 öka kompetensen hos dem som arbetar med tobaksfrågor t ex lärare, fritidsledare, fritidspedagoger, föreningsledare med flera utveckla arbetet med tobakspolicy på skolor tillhandahålla aktuellt material för dem som jobbar med tobaksfrågor skapa en plattform för tobaksövergripande arbete i Mölndal - ett tobaksteam informera och utbilda föräldrar samt generellt diskutera tobaksfrågor Att minska andelen ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. Att erbjuda rökavvänjning till gymnasieelever samt patienter och övriga som primärvården kommer i kontakt med och som vill sluta röka eller snusa. Att skolorna efter 4 skall ha utarbetat en policy för tobaksfrågor. Att fler caféer och restauranger i Uddevalla skall vara rökfria. Att tillgängligheten på tobak för ungdomar under 18 år skall minska. Projektet i Uddevalla är också ett brett samverkansprojekt där resurser erbjuds både till grund- och gymnasieskola. Eleverna i årskurs 5 7 ska få klassbesök av en representant från En Rökfri Generation. På gymnasiet erbjuds rökavvänjning och årskurs 1 erbjuds dessutom tobakslektioner. Vuxna i elevernas omgivning föräldrar, skolpersonal, näringsidkare informeras, utbildas och uppmuntras till att ta ansvar för att hjälpa till att minska ungdomarnas tobaksbruk. Jämförelse mellan de två projekten När man jämför målskrivningarna för de båda projekten kan man se att projektet i Mölndal är mer riktat mot en viss målgrupp av ungdomar, elever i 6

årskurs 6, medan projektet i Uddevalla har en bredare målgrupp, årskurserna 5-7 och gymnasiet. Metoderna för att nå dessa grupper är också delvis olika. I Mölndal satsar man på upplevelserum och i Uddevalla på klassbesök med En Rökfri Generation. Projekten liknar varandra i dess breda satsningar på vuxna och näringsidkare i elevernas närmiljö. I Mölndals projektansökan också nämns fritidspersonal och bildandet av ett kommunalt tobaksteam, vilket inte finns med i Uddevallas projektansökan. I Uddevallas ansökan nämns också insatser inom primärvården, vilket i sin tur inte finns med i Mölndals. Som synes är projekten till stora delar lika varandra, samtidigt som de har en del olikheter. Utvärderingen Under våren 3 inledde företrädare för de två projekten samtal med Forskningsstation Mösseberg om utvärdering. I samtal med Statens folkhälsoinstitut beslöts att de båda utvärderingarna skulle samordnas, vilket innebär att de metoder och tillvägagångssätt som används i utvärderingen i stort sett är samma för de båda projekten, även om vissa konkreta frågeställningar är olika. Detta innebär flera samordningsvinster för utvärderingen. Bland annat kan de båda projekten jämföras med varandra, det blir större grupper som studeras och det blir tillräckliga ekonomiska resurser för en kvalificerad analys. Ytterligare en samordningsvinst är att den här delrapporten är för båda projekten. Syftet med utvärderingen Syftet med de båda utvärderingarna är att genom en främjande processutvärdering ta fram kunskap om vad som främjar respektive hindrar projekten i dess utveckling, att tydliggöra metodernas styrkor, svagheter och förutsättningar, med sikte på att kunna använda metoderna i flera kommuner och att undersöka olika målgruppers attityder till tobak och tobaksvanor. En viktig utgångspunkt för utvärderingar av det här slaget är att det överlag är svårt utvärdera effekter av förebyggande folkhälsoarbete på ett sådant sätt att man kan dra säkra slutsatser. Tidsperspektiven är ofta långa, från att ha tobaksförebyggande verksamhet i till exempel årskurs 6 till att inte använda tobak som vuxen och det finns många yttre faktorer som kan påverka en elev till att exempelvis börja eller inte börja röka. Däremot är ofta tiden för utvärdering av folkhälsoprojekt väldigt kort. I det här fallet ska en slutredovisning ske i maj 5, vilket betyder att den andra datainsamlingsperioden är under hösten 4 till januari 5. Det innebär att många av projektens förväntade effekter på tobaksbruk och hälsa knappast hunnit visa sig och att projekt av det här slaget, på grund av den korta utvärderingsperioden, felaktigt kan bedömas som mindre lyckade. Det är ofta inte heller praktiskt eller etiskt möjligt att genomföra experimentella studier med verkliga kontrollgrupper för att få veta om ett projekt hade någon effekt. Det faktum att man i många fall dessutom utvärderar icke-händelser, till exempel att inte börja röka, gör arbetet än mer komplicerat. Det som är möjligt att utvärdera, med de förutsättningar som finns, är hur projekten fungerar för att därigenom kunna generera kunskap om metoder och tillvägagångssätt som kan komma andra projekt och kommuner till nytta, samt att undersöka målgruppens tobaksvanor och attityder till tobak. Då huvudmålgruppen är ung, och tobaksdebuten kan befaras ske efter att utvärderingen måste avslutas, lägger utvärderingen stor vikt vid värderingar och förändringar i värderingar, vilka kan påverka sannolikheten att senare börja bruka tobak. Metod och tillvägagångssätt Utvärderingen består av två delar; en kvantitativ och en kvalitativ. Den kvantitativa delen består av en longitudinell enkätundersökning om attityder och beteenden relaterade till tobak. Undersökningen vänder sig till alla elever i årskurs 6 i Mölndal och Uddevalla, samt till elever i årskurs 1 på gymnasiet i Uddevalla. Dessutom har en jämförelsekommun tagits fram Hässleholm för att kunna se skillnader och likheter mellan kommuner med eller utan ett speciellt tobaksprojekt. Tobaksundersökningen genomfördes i slutet av september 3 för att få en basmätning av bland annat elevernas tobaksbruk. Undersökningen upprepas i januari 5 för att kunna göra jämförelser mellan basmätningen och hur situationen är cirka ett och ett halvt år efter projekten startats. Utvärderingens kvalitativa del omfattar intervjuer med projektledare, skolpersonal och elever, vilka på olika sätt berörs av projektet. Dessa intervjuer har två 7

fokus: att få kunskap om respondenternas syn på projektet och attityder till tobak. I Mölndal ska dessutom fritidsgårdspersonal och/eller föreningsledare intervjuas. Den kvalitativa delen genomförs under september 4 till januari 5. Förutom dessa delar i utvärderingen ges råd till projektledarna i att ta fram ett formulär för dokumentation över hur många samlingar, träffar och utbildningar av olika art som hållits inom projektet. Dessa uppgifter sammanställs av projektledarna och de redovisas sedan i Forskningsstation Mössebergs slutrapport. Under hösten 3 kom ytterligare en förfrågan om att utvärdera delar av ett tobaksförebyggande projekt som påbörjats i Kronobergs landsting, Järfälla och Gotlands kommuner. Utvärderingen av det projektet skulle ske med ungefär samma utvärderingsmodell som för de båda projekten i Mölndal och Uddevalla, det vill säga med en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen skulle projektet själv ansvara för och Forskningsstation Mösseberg fick uppdraget att utföra den kvalitativa delen. I samråd med Statens folkhälsoinstitut, som finansierade även detta projekt, beslutades att både den kvantitativa och den kvalitativa delen av utvärderingen ska tas med i den slutrapport som forskningsstationen ska ha klar i maj 5. Dessutom ska en övergripande analys göras av de tre projekten. Den här delrapporten innehåller resultaten från tobaksundersökningen hösten 3 i Hässleholm, Mölndal och Uddevalla. Syftet är att redovisa resultaten från baslinjemätningen. Svarsfrekvens och bortfall Totalt har 1 728 enkäter lämnats in. Tabell 1 visar hur många som svarat respektive inte svarat i de tre kommunerna. Siffrorna grundar sig på de klassrapporter som lärarna skickat för varje klass som besvarat enkäten, se bilaga 1. Anledningen till att det inte redovisas något bortfall i Hässleholm är att så få lärare skickat in klassrapporterna. Tabell 1. Hur många elever som svarat och inte svarat på enkäten i årskurs 6 enligt klassrapporterna. Antal och procent Svarande Bortfall Totalt Antal Antal Antal Hässleholm 52 Mölndal 745 93,5 51 6,5 796 Uddevalla 567 94,5 33 5,5 6 Som synes i tabell 1 är svarsfrekvensen enligt klassrapporterna hög. När man jämför antalet elever som svarat med skolkontorens uppgifter på hur många elever det finns i årskurs 6 blir svarsfrekvensen annorlunda, se tabell 2. Tabell 2. Hur många elever som svarat och inte svarat på enkäten i årskurs 6 enligt skolkontorens uppgifter. Antal och procent Svarande Bortfall Totalt Antal Antal Antal Hässleholm 52 68,8 228 31,2 73 Mölndal 745 91,3 71 8,7 816 Uddevalla 567 75,5 184 24,4 751 Som synes är svarsfrekvensen fortfarande mycket hög i Mölndal och det bortfall som finns kan förklaras med att enskilda elever av olika anledningar inte deltog i undersökningen och att någon klass eventuellt inte deltog i undersökningen. I Uddevalla deltog alla skolor utom en. Orsaken till att den skolan inte medverkade kan vara att genomförandet av undersökningen inte prioriterades. Förutom att en skola inte deltog kan bortfallet också förklaras med att enskilda lärare inte prioriterat undersökningen och att den därför inte genomfördes i alla klasser samt att enskilda elever inte deltagit i undersökningen. Samma förhållande rådde i Hässleholm; en skola har inte deltagit i undersökningen. Bortfallet i Hässleholm kan dessutom till viss del förklaras med att den person i kommunen som ansvarade för distributionen av enkäterna, insamlandet och ivägskickandet av dem till forskningsstationen slutande under undersökningsperioden och att det inte funnits någon annan som tagit detta ansvar. Det som jämförelsen mellan tabell 1 och 2 framför allt visar är att när eleverna fått möjlighet att delta i undersökningen har de flesta gjort det. Däremot kan det finnas systematiska skillnader i bortfallet i Hässleholm och Uddevalla som inte är individrelaterat, utan snarare handlar om klasser och skolor. Det bortfallet kan få konsekvenser för resultaten i studien om det till exempel har socioekonomiska orsaker, det vill säga att en skola eller klass har problem av olika slag och att det har gjort att rektorn eller läraren valt att eleverna inte ska delta i studien. Det kan leda till att resultaten inte uppvisar hela årsgruppens bredd i fråga om tobaksvanor, attityder med mera. Bortfallet kan även bero på att det finns en dålig kontakt mellan skolan och projektledning, vilket kan göra att projektens förutsättningar att lyckas samvarierar med 8

benägenheten att delta i studien. Den planerade utvärderingen kommer att ta hänsyn till sådana möjliga felkällor. Deltagandet i undersökningen bland gymnasieeleverna i Uddevalla redovisas i ett eget avsnitt. I slutrapporten förs en mer detaljerad diskussion om metod och material. Den som vill läsa mer om detta redan nu kan läsa en rapport från Forskningsstation Mösseberg om ungdomars hälsa och drogvanor (Boij 3) där dessa ämnen tas upp i en liknande undersökning. 9

Mölndal I Mölndals kommun medverkade 745 elever av kommunens 816 elever i årskurs 6 enligt skolkontorets uppgifter. Med utgångspunkt från lärarnas klassrapporter var inte 51 elever med i undersökningen. Av dessa var 31 elever sjuka och de övriga deltog inte av andra orsaker som att de var på läkarbesök, var lediga, att de inte ville svara, att föräldrarna inte fått del av informationen och att deras barn därför inte deltog eller av okänd orsak. Totalt har 36 tjejer och 373 killar deltagit i undersökningen, 12 elever har inte uppgett sitt kön. Skillnaden mellan skolkontorets och lärarnas klassrapporter kan, utöver de orsaker som lärarna rapporterat, bero på att någon klass inte deltagit. Skolan och alkoholen Tidigare undersökningar om ungdomars drogvanor (se Boij 3, Andersson m.fl. 1999) visar att det finns ett samband mellan ungdomars drogvanor (alkohol, tobak och narkotika) och trivsel i skolan. Elever som inte trivs i skolan använder mer droger än elever som trivs i skolan. Däremot har inte riktningen på sambandet kunnat fastställas, det vill säga om ungdomar till exempel dricker mer alkohol för att de inte trivs i skolan eller om de inte trivs i skolan för att de dricker alkohol. Det finns också ett samband mellan att använda en eller flera droger (Boij 3). Den tonåring som dricker alkohol är oftare rökare än den som inte dricker alkohol. Det är därför av värde att ställa frågor om trivsel och alkoholkonsumtion i den här undersökningen, även om man med stor sannolikhet inte kan se dessa samband i den första undersökningen på grund av att det är så få som röker. Dessa samband kan eventuellt finnas i den andra undersökningsomgången och framför allt när resultaten från de tre kommunerna slås samman. Överlag trivs eleverna bra i skolan, se diagram 1. 5 4 3 1 Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Diagram 1. Elevernas trivsel i skolan.. Dåligt Mycket dåligt Som synes i diagram 1 trivs 89, 9 % av eleverna mycket bra eller bra i skolan. 8,8 % (65 elever) av eleverna trivs varken bra eller dåligt i skolan och 1 elever trivs dåligt eller mycket dåligt i skolan. Hur är det då med skolkning? I den här åldern är det få elever som skolkar. 93 % av eleverna uppger att de aldrig skolkar, 6,7 % (5 elever) svarar att de skolkar ungefär en gång i månaden. En elev uppger att han/hon skolar någon gång per termin och en elev svarar att han/hon skolkar några gånger i månaden. Det är dock möjligt att en del av de elever som skolkar var frånvarande och således inte deltog i undersökningen, vilket kan ha förändrat resultaten i en positiv riktning. Varken när det gäller trivseln i skolan eller skolkning finns det några signifikanta skillnader (statistiskt säkerställda) mellan tjejer och killar. När det gäller om eleverna druckit alkohol det senaste halvåret, det vill säga öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit, visar diagram 2 att 17 % har druckit alkohol. Hur frågan om alkohol är formulerad finns i bilaga 2. Nej 13% 4% 83% Ja, en gång under det senaste halvåret Ja, flera gånger under det senaste halvåret Diagram 2. Om eleverna druckit alkohol det senaste halvåret.. 1

Hur många har druckit alkohol den senaste veckan? 2,7 % ( elever) av eleverna har druckit alkohol den senaste veckan och 97,3 % har inte gjort det. Attityder till tobak Vad har eleverna för attityder till tobak? Är det tufft att röka? Ska folk få bestämma själva när och var de vill röka? En rad frågor ställdes i enkäten om elevernas attityder och kunskap i fråga om tobak. Även här har en tidigare undersökning (Boij 3) visat att det finns ett samband mellan attityder till droger och användandet av dem. Eleverna fick ta ställning till en rad personliga egenskaper och om de passade bäst på rökare, ickerökare eller lika bra på båda. Passar bäst på rökare Passar lika bra på båda Passar bäst på ickerökare Töntig Dålig i skolan Populär Trotsig Nervös Vuxen Tråkig Tuff Självständig Klok Duktig i idrott Figur 1. Personliga egenskaper fördelat på tre grupper. egenskaperna, utan bara vilken grupp som tillskrivs dessa egenskaper. Gruppfördelningen bygger på det högsta värdet som gavs för den speciella egenskapen. Som synes i figur 1 tycker eleverna att en rökare främst kan beskrivas som töntig och trotsig, medan en ickerökare är populär, vuxen, tuff, självständig, klok och duktig i idrott. Egenskaper som passar lika bra på en rökare som en ickerökare är: dålig i skolan, nervös och tråkig. Denna fördelning visar ett eleverna i årskurs 6 tillskriver ickerökare mest positiva egenskaper. Rökare tillskrivs en negativ egenskap och en egenskap, trotsig, som både kan tolkas positiv och negativ. I enkäten fanns också med en rad påståenden som kan sägas spegla elevernas tobaksmoral. Med tobaksmoral menas den sammantagna bilden av svaren på alla påståendena om tobak. Diagram 3 visar elevernas svar på de olika påståendena. En stor majoritet, 72 91 %, av eleverna instämmer i de flesta påståendena. Endast påståendet om att folk inte ska få bestämma själva när och var de ska röka instämmer färre elever i, 62,2 %. De sammantagna bilden av elevernas svar visar att de har en strikt tobaksmoral. Detta resultat stämmer väl med vad elever i årskurs 9 har för tobaksmoral (Boij 3). Även de har överlag en strikt tobaksmoral. Figur 1 visar vilka egenskaper som hör till vilken grupp. I figuren visas inte några värden för de olika Jag tycker att det är dumt att röka Jag föredrar att äta i en rökfri miljö. Skolan ska vara rökfri Det är bra med en 18-årsgräns för inköp av tobak Diskotek ska vara rökfria. Tobak borde förbjudas Inte OK att ungdomar snusar Inte bestämma själva om var de röker % 1% % 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Diagram 3. Elevernas tobaksmoral.. Håller med Håller inte med Vet inte 11

En viktig fråga när ett tobaksförebyggande projekt påbörjas är vilken kunskap eleverna har om tobak, en kunskap som förhoppningsvis ska öka under projektets gång. Det kan givetvis diskuteras vilken kunskap om tobak som det är rimligt att en elev i årskurs 6 ska ha eller kan ha och om de påståenden som ställts verkligen speglar elevernas kunskaper. Trots detta finns det ett värde i att ändå ställa kunskapsinriktade frågor. Eleverna fick ta ställning till 15 påståenden och om de var sanna, falska eller om de inte visste vilket. I diagram 4 redovisas om eleverna svarat rätt eller fel på de olika påståendena. Fler än hälften av eleverna vet att ett foster kan skadas om mamman röker, att tobak är farligt även för unga och friska, att de flesta fallen av lungcancer beror på rökning, att man inte blir stark av att snusa, att många rökare blir hjärtsjuka och att de flesta duktiga idrottare inte snusar. Däremot vet färre än hälften att man inte blir smal av att röka, att huden påverkas av rökning, att rökare inte behöver mindre sömn, att man kan få lungcancer av passiv rökning, att rökare blir lättare förkylda, att nikotin är mer beroendeframkallande än knark, att varannan rökare dör av rökningen och att man blir mer nikotinförgiftad av att snusa. En majoritet av eleverna har alltså svarat rätt på knappt hälften av frågorna. Påståendet om att nikotin är mer beroendeframkallande än knark kan sägas vara en slamkrypande. Nikotin är mer beroendeframkallande än hasch och marijuana, men lika beroendeframkallande som heroin. Skadeverkningarna för knark är dock högre än för nikotin. Även påståendet om att man inte blir smal av att röka är en slamkrypare. De som slutar röka går ofta upp i vikt, åtminstone tillfälligt. Däremot går man inte ner i vikt genom att börja röka. Fostret kan skadas om mamman röker Tobak är farligt för unga och friska De flesta fallen av lungcancer beror på rökning Man blir inte stark av att snusa Feströkning är inte ofarligt Många rökare blir hjärtsjuka De flesta duktiga idrottare snusar inte Man blir inte smal av att röka Huden påverkas av rökning Rökare behöver inte mindre sömn Man kan få lungcancer av passiv rökning Rökare blir lättare förkylda Nikotin är mer beroendeframkallande än knark Varannan rökare dör av rökning Mer nikotinförgiftad av snus % % 4% 6% 8% 1% Rätt svar Fel svar Vet inte Diagram 4. Elevernas kunskap om tobak.. 12

Tobaksvanor Ett fåtal elever har börjat röka, vilket diagram 5 visar. 1% 1% 17% 3 25 15 1 5 Ja 81% Nej, har bara prövat Nej, har slutat Nej, har aldrig rökt Mamma Pappa Storasyster Storebror Hälften av kompisarna Bästa vän Pojkvän/flickvän Diagram 5. Elevernas tobaksvanor.. Diagram 6. Vilka i elevens närhet som röker.. 81 % av eleverna har aldrig rökt, 18 % har prövar att röka eller slutat, och 1 % (6 elever) röker. Av de som röker är det tre tjejer och tre killar. De elever som svarat att de röker skulle också svara på en fråga om hur ofta de röker. Trots att bara sex elever svarat att de röker fyllde fler i den frågan, vilket säkert kan bero på att det för elever i den här åldern inte är så enkelt att fylla i en enkät rätt. Det är därmed tveksamt vilket av svarsalternativen som fyllts i av rökarna. För att ändå få svar på frågorna om rökning har en manuell kontroll av datamatrisen gjorts. Den visar att en elev röker varje dag, två röker nästan varje dag, en röker bara på fest och två röker nästan aldrig. En rökare säger sig röka mer än cigaretter/dag, och tre röker 1 6 cigaretter/dag. De får främst tag på cigaretter genom att de blir bjudna av kompisar. Tre rökare tror att föräldrarna vet om att hon/han röker och två tror inte att föräldrarna vet om det. Tidigare undersökningar (Boij 3) har visat att det finns ett samband mellan elevens rökande och föräldrarnas. Föräldrar som själva röker har oftare rökande barn än de föräldrar som inte röker. I den här undersökningen har också ställts frågor om vem eller vilka i elevens närhet som röker, diagram 6. Diagram 6 visar att det framför allt är föräldrarna som röker och att det är fler mammor än pappor som röker. Eftersom bara sex elever har uppgett att de röker är det vanskligt att studera samband mellan att ha någon rökare i sin omgivning och att själv röka, men man kan ändå konstatera att det finns en överrepresentation bland elever som röker och som har föräldrar, kompisar bästa vän eller pojkvän/flickvän som också röker. Hur ser eleverna på framtiden när det gäller rökningen? Tror rökarna att de kommer att fortsätta att röka och ickerökarna att de inte kommer att röka? För att göra dessa frågor mer konkreta har eleverna fått ta ställning till hur det är om två år, det vill säga när de går på högstadiet och är i 14-årsåldern. Drygt 3 % (22 elever) tror att de kommer att röka ibland eller varje dag om två år. De övriga tror att de fortfarande inte prövat på att röka, har prövat men röker inte eller har slutat röka. När det gäller snusning är det fyra elever som snusar, tre killar och en tjej. En kille snusar mer än fyra dosor i veckan, en kille snusar en dosa i veckan och de övriga två snusar mindre än en dosa i veckan. De övriga frågorna om snusning: var eleverna får tag på snus och om de tror att föräldrarna vet om att de snusar har bara två snusare svarat på, vilket gör att det inte är meningsfullt att redovisa svaren. Diagram 7 visar vilka i elevens närhet som snusar. 13

35 3 25 15 1 5 Mamma Pappa Storasyster Storebror Hälften av kompisarna Bästa vän Diagram 7. Vilka i elevens närhet som snusar.. Pojkvän/flickvän 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Övertala dem Inte röka själva Förbjuda dem Inte få röka hemma Mindre vecko-/månadspeng Om man jämför diagram 6 och 7 med varandra kan man se att det är fler mammor och pappor som röker och fler pappor och bröder som snusar. Även om det är få elever som snusar så finns det ett samband mellan snusande familj (mamma, pappa, storebror) och snusande elev. I framtiden, om två år, tror 2,5 % av eleverna (18 elever) att de kommer att snusa, medan de övriga inte tror att de kommer att göra det. Diagram 8. Hur eleverna tycker att föräldrarna ska påverka.. Diagram 8 visar att eleverna tycker att det bästa sättet för föräldrar att påverka sina barn rökvanor är att försöka övertala dem. Därefter kommer att föräldrarna själva ska vara föredömen för barnen genom att inte röka. Det eleverna tror minst på är bestraffningar i form av mindre vecko- eller månadspeng. Om påverkan Vad tror eleverna att människor i deras omgivning skulle tycka om att de rökte eller snusade? Eleverna kunde välja mellan svarsalternativen: skulle tycka illa om det men låta mig göra det, skulle inte bry sig om det eller skulle få mig att sluta röka. Överlag tror eleverna att de flesta i deras omgivning skulle försöka att få dem att sluta röka eller snusa. Allra mest skulle mamma och pappa försöka (95,2 % respektive 93,1 %). Tre fjärdedelar tror att även äldre syskon, storasyster och storebror skulle försöka få dem att sluta röka (79,6 % respektive 77,4 %). Till och med vännerna skulle försöka få dem att sluta (72,6 %). Det verkar alltså som om eleverna tror att det finns ett ganska massivt motstånd i deras närmaste omgivning till att de skulle röka eller snusa. Eleverna fick också ta ställning till en rad frågor om hur föräldrar ska försöka påverka sina barns rökvanor, se diagram 8. Skolans tobaksundervisning Till sist ställdes också några frågor om skolans tobaksundervisning under läsåret 2 3. 6% 29% 65% Ingen Någon eller några timmar En dag eller mer Diagram 9. Hur mycket tobaksundervisning eleverna haft.. En dryg fjärdedel av eleverna (29 %) svarar att de inte haft någon tobaksundervisning, två tredjedelar (65 %) har haft tobaksundervisning i en eller några timmar och 6 % har haft det i en dag eller mer. Svaren på frågan speglar hur mycket tobaksundervisning eleverna kommer ihåg att de haft och inte hur mycket undervisning det verkligen varit. Med tanke på att tobak är den drog som de flesta ungdomar testar först är det tankeväckande att så få kommer ihåg att de haft någon tobaksundervisning. Man kan givetvis hävda att det säkerligen förekommit mer undervisning 14

än vad eleverna kommer ihåg, men samtidigt kan man hävda att den undervisning som eleverna inte kommer ihåg kanske inte har så stort värde. Tycker eleverna att de fått för mycket eller för litet undervisning under föra läsåret? En majoritet av eleverna tycker att de fått för litet tobaksundervisning. En stor del av de elever som haft tobaksundervisning (77 %) tycker att den var bra och några, 6,4 %, tycker att den varit dålig. 15

Uddevalla Totalt medverkade 567 elever av 751 elever i årskurs 6 i undersökningen (uppgift från skolkontoret). Enligt de klassrapporter som lärarna skickat in deltog inte 33 elever av de 6 som hade möjlighet att delta i undersökningen. Diskrepansen mellan skolkontorets uppgifter och lärarnas kan bland annat bero på att en skola inte deltog i undersökningen och att inte alla klasser på de andra skolorna deltog. Orsakerna till att en del elever inte deltog var främst sjukdom. Dessutom var några elever på läkarbesök eller lediga. Någon elev ville inte vara med och när det gäller några elever var orsaken till att de inte deltog i undersökningen okänd. 275 tjejer och 284 killar svarade på enkäten och 8 elever har inte uppgett om de är tjejer eller killar. Skolan och alkoholen Hur trivs eleverna i skolan och händer det att de skolkar? Diagram 1 visar att de flesta eleverna trivs bra eller mycket bra i skolan. Enkäten finns i sin helhet i bilaga 2. 6 5 4 3 1 Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Diagram 1. Elevernas trivsel i skolan.. Dåligt Mycket dåligt Det finns dock en grupp elever som inte får glömmas bort och det är de 15 elever som trivs dåligt eller mycket dåligt i skolan. Nio av tio elever (91,8 %) har svarat att de aldrig skolkar. Av dem som någon gång skolkar svarade 4 elever (7,1 %) att de skolkar en gång i månaden. Fyra elever skolkar en gång per termin, en elev skolkar några gånger i månaden och en elev skolkar flera gånger i veckan. Frågorna om trivsel och skolkning har inga signifikanta skillnader mellan tjejer och killar. Hur är det med alkohol? Hur många av eleverna i årskurs 6 har någon gång druckit alkohol? För att förtydliga vad som menas med alkohol, fick eleverna frågan om de någon gång det senaste halvåret druckit öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit. Svaren på frågan finns i diagram 11. 16% Nej 5% 79% Ja, en gång under det senaste halvåret Ja, flera gånger under det senaste halvåret Diagram 11. Om eleverna druckit alkohol det senaste halvåret.. Som synes i diagram 11 har 79 % av eleverna inte druckit alkohol det senaste halvåret. En grupp elever på 5 % (29 elever) har druckit flera gånger. Det är främst killar som druckit alkohol en eller flera gånger under det senaste halvåret. Av killarna är det 26,8 % och av tjejerna är det 15,9 %. Dessa skillnader är signifikanta. Det kan vara ganska stor skillnad mellan att ha druckit alkohol någon gång det senaste halvåret och ha druckit någon gång den senaste veckan. 3,2 % av eleverna har druckit alkohol en eller flera gånger den senaste veckan. Av dessa är det en elev som druckit flera gånger. Frågan har inga signifikanta skillnader mellan tjejer och killar. Som synes har andelen som druckit alkohol den senaste veckan sjunkit betydligt i jämförelse med hur många som druckit det senaste halvåret. Attityder till tobak Tobaksvanor och attityder har i andra undersökningar visat sig höra ihop (se Boij 3). Det är därför av värde att ställa frågor om attityder även i den här undersökningen, för att se om det finns tendenser till att projektet påverkar vanor och attityder. För att få svar på vad eleverna har för attityder fick eleverna dels ta ställning till en rad påståenden om 16

tobak och dels till olika personliga egenskaper. Eleverna fick ta ställning om dessa egenskaper passade bäst på ickerökare, rökare eller lika bra på båda. Figur 2 visar till vilken grupp de högsta värdena för varje egenskap hör. Passar bäst på rökare Passar lika bra på båda Passar bäst på ickerökare Dålig i skolan Vuxen Populär Töntig Nervös Tuff Självständig Klok Trotsig Duktig i idrott Tråkig Figur 2. Personliga egenskaper fördelat på tre grupper. Figur 2 visar att det finns en del egenskaper som eleverna tycker hör ihop med både rökare och ickerökare; att vara vuxen, nervös, självständig, trotsig och tråkig. Andra egenskaper hör ihop med ickerökare; att vara populär, tuff, klok och duktig i idrott. Få egenskaper tillskriver eleverna rökare, nämligen dålig i skolan och töntig. Eleverna fick också ta ställning till en rad påståenden om tobak som tillsammans kan sägas spegla elevernas tobaksmoral. Som synes i diagram 12 håller en majoritet av eleverna med i alla påståendena om tobak. De vill vistas i rökfria miljöer när de äter, är på disko och i skolan. Eleverna anser också att det är rätt med regler kring tobak, som 18-årsgränsen. Ja, tobak borde till och med förbjudas anser 68,9 %. På ett mer moraliskt plan tycker de att det inte är OK att snusa och att det rent av är dumt att röka. Många tycker dessutom att rökare inte ska bestämma var och när de ska röka. Det är inte rökarens ensak. Utifrån svaren kan man säga att eleverna i årskurs 6 har en mycket strikt tobaksmoral. Jag tycker att det är dumt att röka Jag föredrar att äta i en rökfri miljö. Skolan ska vara rökfri Det är bra med en 18-årsgräns för inköp av tobak Diskotek ska vara rökfria. Tobak borde förbjudas Inte OK att ungdomar snusar Inte bestämma själva om var de röker % 1% % 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Håller med Håller inte med Vet inte Diagram 12. Elevernas tobaksmoral.. 17

Hur är det med elevernas kunskap om tobak? En rad påståenden som var kunskapsrelaterade ställdes och eleverna fick ta ställning till om de var sanna, falska eller om de inte visste vilket. Det kan givetvis diskuteras vilken kunskap om tobak en elev ska ha i den här åldern, men svaren ger ändå en fingervisning om det. Minst hälften av eleverna har svarat rätt på mer än hälften av frågorna. De vet att fostret kan skadas om mamman röker, att man inte blir stark av att snusa, att de flesta fallen av lungcancer beror på rökning, att tobak är farligt för unga och friska, att många rökare blir hjärtsjuka, att feströkning inte är ofarligt, att varannan rökare dör av rökning, att huden påverkas av rökning och att de flesta duktiga idrottare inte snusar. Däremot vet färre än hälften att man kan få lungcancer av passiv rökning, att man inte blir smal av att röka, att rökare inte behöver mindre sömn och att rökare lättare blir förkylda. Färre än en femtedel vet att nikotin är mer beroendeframkallande än knark och att man blir mer nikotinförgiftad av snus. Med andra ord har eleverna i årskurs 6 i Uddevalla ganska goda kunskaper om tobak med tanke på deras ålder. Fostret kan skadas om mamman röker Man blir inte stark av att snusa De flesta fallen av lungcancer beror på rökning Tobak är farligt för unga och friska Många rökare blir hjärtsjuka Feströkning är inte ofarligt Varannan rökare dör av rökning Huden påverkas av rökning De flesta duktiga idrottare snusar inte Man kan få lungcancer av passiv rökning Man blir inte smal av att röka Rökare behöver inte mindre sömn Rökare blir lättare förkylda Nikotin är mer beroendeframkallande än knark Mer nikotinförgiftad av snus % % 4% 6% 8% 1% Rätt svar Fel svar Vet inte Diagram 13. Elevernas kunskap om tobak.. 18

Tobaksvanor Hur är det med elevernas tobaksvanor? Är det några som redan börjat röka? Ja 81% Nej, har bara prövat 1% 1% Diagram 14. Elevernas tobaksvanor.. 17% Nej, har slutat Nej, har aldrig rökt Även i Uddevalla är det 81 % av eleverna som aldrig har rökt, 18 % har bara prövat eller rökt och slutat och 1 % (5 elever) röker, vilket diagram 14 visar. Det är fyra killar och en tjej som röker. Av rökarna är det två som röker varje dag, de säger sig röka mer än cigaretter per dag och köper cigaretterna av någon som är äldre än 18 och som köper ut åt dem. En elev röker bara på fester och två röker nästan aldrig. En av dessa tre har svarat på frågan om hur mycket han/hon röker och det är 1 2 cigaretter om dagen. De får tag på cigaretter genom att någon kompis bjuder eller genom att de tar från de egna föräldrarna utan föräldrarnas medgivande. Tre av rökarna tror inte att deras föräldrar känner till att de röker och en tror att föräldrarna känner till det. I elevernas närhet är det främst föräldrarna som röker, se diagram 15. 25 15 1 5 Mamma Pappa Storasyster Storebror Hälften av kompisarna Bästa Pojkvän/flickvän Diagram 15. Vilka i elevens närhet som röker.. Som synes i diagram 15 är det främst elevernas föräldrar som röker. I den här åldern (i Uddevalla) finns ännu inget samband mellan elevernas rökande och föräldrarnas rökande, men tidigare undersökningar (Boij 3) visar att hos niondeklassare finns det signifikanta samband mellan elevers och föräldrars rökande. I framtiden eller närmare bestämt om två år tror 21 elever (3,8 %) att de kommer att röka varje dag eller ibland. De övriga tror att de fortfarande inte har prövat på att röka, att de har prövat på att röka, men inte röker eller har slutat röka. De som röker idag varje dag, på fester eller nästan aldrig röker tror att de kommer att röka om två år. Dessutom tror några som inte röker idag att de kommer att röka i framtiden. Sex sjätteklassare snusar, fyra killar och två tjejer. 11 % av eleverna (6 elever) har svarat att de har prövat att snusa och fyra elever svarade att de har snusat, men har slutat. Av de elever som snusar använder en elev kille mindre än en dosa i veckan, två killar snusar en dosa i veckan och två tjejer och en kille använder fyra dosor snus eller fler per vecka. Fyra elever får tag på snus genom att de blir bjudna av kompisar eller någon som är över 18 år. De andra två får tag på snus genom att de köper själva eller genom att de köper av kompisar. Två elever tror att deras föräldrar känner till att de snusar, två tror inte det och två elever vet inte om föräldrarna känner till om de snusar eller inte. Diagram 16 visar vilka i elevernas närhet som snusar. 4 35 3 25 15 1 5 Mamma Pappa Storasyster Storebror Hälften av kompisarna Bästa Pojkvän/flickvän Diagram 16. Vilka i elevens närhet som snusar.. En jämförelse mellan diagram 15 och 16 visar att det främst är mammor och pappor som röker, medan det i första hand är pappor och bröder som snusar. Om två år tror de flesta av sjätteklassarna att de fortfarande inte har börjat snusa, prövat på att snusa, men slutat eller slutat att snusa (97 %). Nästan alla (5 av 6) som snusar idag tror att de kommer att snusa. 19

Dessa skillnader är signifikanta. Med andra ord tror eleverna att de vanor som de har idag som tolvåringar, kommer att hålla i sig in i tonåren, som fjortonåringar. Skolans tobaksundervisning Nästan en tredjedel (29 %) av eleverna svarar att de inte haft någon tobaksundervisning under det läsår då de gick i femman, se diagram 18. Om påverkan Överlag tror eleverna att människor i deras omgivning skulle försöka att få dem att sluta röka eller snusa om de gjorde det. Mest tror de att mamma och pappa (93,3% respektive 91,3 %) skulle försöka att påverka dem. Ett fåtal (21 elever) tror att föräldrarna inte skulle bry sig. Sjätteklassarna tror att också syskon (8,6 % äldre systrar och 73,4 % äldre bröder) och bästa vänner (69,9 %) skulle försöka att få dem att sluta röka eller snusa. Med detta kan man med en viss försiktighet dra slutsatsen att eleverna tror att den sociala acceptansen för rökning och snusning är tämligen låg. Det är också möjligt att eleverna svarar enligt vad de uppfattar är den sociala konventionen kring tobak. Hur tycker eleverna att föräldrar ska försöka påverka sina barn? Diagram 17 visar att eleverna tycker att nästan alla sätt är bra. 65% Ingen 6% 29% Någon eller några timmar En dag eller mer Diagram 18. Hur mycket tobaksundervisning eleverna haft.. Drygt hälften av eleverna (53,7 %) tycker att de haft för lite tobaksundervisning. Av de sjätteklassare som fått någon tobaksundervisning tycker nästan tre fjärdedelar (72,4 %) att den varit bra. 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Övertala dem Inte röka själva Förbjuda dem Inte få röka hemma Mindre vecko-/månadspeng Diagram 17. Hur eleverna tycker att föräldrarna ska påverka. - Det enda sätt för påverkan som eleverna tycker är mindre bra är att ge mindre i vecko- eller månadspeng. Annars kan föräldrarna försöka att övertala, föregå med gott exempel genom att själva inte röka, förbjuda rökning eller snusning överhuvudtaget eller åtminstone hemma.

Jämförelsekommunen Hässleholm Sjätteklassarna i Hässleholms kommun fungerar i den här undersökningen som jämförelsegrupp. Hässleholm har ungefär lika många invånare som Mölndal och Uddevalla och de tre kommunerna har liknande åldersoch utbildningsstruktur. Den väsentliga skillnaden är att Hässleholm varken har eller planerar något tobaksförebyggande projekt. Därmed kan eleverna i Hässleholm utgöra en jämförelsegrupp för att utröna om det finns några tendenser till skillnader mellan de kommuner som har tobaksförebyggande projekt och Hässleholm som inte har det och om dessa skillnader i så fall kan relateras till att ha eller inte ha ett tobaksförebyggande projekt. I Hässleholm har totalt 52 elever av 687 möjliga, medverkat i undersökningen, 238 tjejer och 251 killar. 13 elever har inte uppgett sitt kön. På grund av att drogsamordnaren slutade mitt under insamlingen av enkäter har det varit svårt att få in enkäterna och klassrapporterna. Till sist inkom enkäter från 12 av 13 skolor, men bara klassrapporter från sex skolor. Syftet med klassrapporterna var att få veta hur många elever som var frånvarande vid undersökningstillfället och orsaken till frånvaron. På grund av att så få rapporter lämnades in går det inte med någon säkerhet att redovisa orsaken till varför eleverna i de medverkande klasserna inte deltog i undersökningen. Skolan och alkoholen Nästan nio av tio elever (88,6 %) trivs bra eller mycket bra i skolan och nio elever svarar att de trivs dåligt eller mycket dåligt, se diagram 19. 6 5 4 3 1 Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Tjej Kille Dåligt Diagram 19. Tjejernas och killarnas trivsel i skolan.. Mycket dåligt Diagram 19 visar att det är signifikanta (statistiskt säkerställda) skillnader mellan tjejernas och killarnas trivsel i skolan. Överlag trivs tjejerna bättre än killarna i skolan. Det är fler tjejer än killar som trivs mycket bra i skolan och fler killar som trivs dåligt eller mycket dåligt i skolan. De flesta sjätteklassarna (96,1 %) skolkar aldrig. 17 elever (3,4 %) skolkar en gång i månaden. En elev skolkar någon gång per termin och en elev skolkar några gånger per termin. Hur är det med elevernas alkoholdebut? Har redan en del börjat dricka alkohol? Med alkohol åsyftas öl, alkoläsk, stark cider, vin och sprit. Diagram visar andelen som druckit alkohol det senaste halvåret. Enkäten i sin helhet finns i bilaga 2. 17% Nej 6% 77% Ja, en gång under det senaste halvåret Ja, flera gånger under det senaste halvåret Diagram. Om eleverna druckit alkohol det senaste halvåret.. Tre fjärdedelar av eleverna (77 %) har inte druckit alkohol det senaste halvåret och 6 % har druckit alkohol flera gånger. 17,4 % av tjejerna har druckit det senaste halvåret och 28,1 % av killarna. Dessa skillnader är signifikanta. På frågan om hur många som druckit alkohol den senaste veckan svarar 21 elever (4,3 %) att de gjort det en eller flera gånger. De övriga 95,7 % har inte druckit alkohol den senaste veckan. Attityder till tobak En tidigare undersökning (Boij 3) visar att det finns ett samband mellan attityder till droger, tobak, alkohol och narkotika, och användandet av dem. I den här undersökningen är det därför av intresse att både få kunskap om sjätteklassarnas attityder till och användande av tobak. 21