Klimatförändringar. Samverkan. Hälsa. Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Diarienummer: 451-11688-12

Klimatförändringar Samverkan Hälsa Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013 Diarienummer: 451-11688-12

Titel Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Länsstyrelsens rapportserie nr 17/2013. Författare: Rikard Aspholm Omslagsbild: Emma Palmgren. Akkamassivet och Suorvamagasinet. Kontaktperson: Rikard Aspholm, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 010-225 50 00, fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten ISSN: 0283-9636

Diarienummer 451-11688-12 Rapportnummer 17/2013 Länsstyrelsen har i uppgift att årligen redovisa regionala risk- och sårbarhetsanalyser till Regeringen och till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Tillsammans med risk- och sårbarhetsanalysen ska en förmågebedömning redovisas enligt de förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar. Risk- och sårbarhetsanalysen ska identifiera om det finns sådana risker eller sårbarheter inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. Länsstyrelsen har identifierat 21 riskområden vilka beskriver olika typer av hot som synnerligen allvarligt kan påverka länet. Länsstyrelsen har i detta arbete inkluderat hur i riskbilden kan påverkas av ett förändrat klimat. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i elförsörjningen Störningar i värmeförsörjningen Störningar i drivmedelsförsörjningen Störningar i elektroniska kommunikationer Störningar i livsmedelsförsörjningen Störningar i dricksvattenförsörjningen Naturolyckor och väderhändelser Stormar Snöoväder Översvämningar Skogsbränder Ras, skred, erosion och slamströmmar Olyckor Smittspridning Sociala risker Olyckor med nukleära och radiologiska ämnen Oljeutsläpp i hamn och hav Dammbrott Omfattande transportolyckor Storskaliga industriolyckor Brand i särskilda objekt Pandemier Smittsamma djursjukdomar (epizootier och zoonoser) Sabotage och antagonistiska hot Social oro och våld Länsstyrelsen ska även redovisa samhällsviktig verksamhet och viktiga resurser som myndigheten kan disponera för att hantera inträffade kriser. Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet är de uppdrag myndigheten har i krishanteringssystemet och de viktiga resurser som Länsstyrelsen kan disponera är den personal och den utrustning som finns tillgänglig för uppdragen: Tjänsteman i beredskap Krisledningsfunktion Ansvar för räddningstjänst och sanering Smittspårning och smittbekämpning

Länsstyrelsen har gjort bedömningar av krisberedskapsförmågan för den egna myndigheten och för ansvarsområdet. Bedömningarna omfattar en generell bedömning och en bedömning av förmågan vid störningar i användningen av Global Navigation Satellite System. Generell förmågebedömning Delförmåga Bedömd nivå Länsstyrelsen Krishanteringsförmåga God Förmåga i samhällsviktig verksamhet att God med viss brist motstå störningar Norrbottens län Krishanteringsförmåga God med viss brist Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningar God med viss brist Förmåga vid störning i användningen av GNSS Delförmåga Bedömd nivå Länsstyrelsen Krishanteringsförmåga God Förmåga i samhällsviktig verksamhet att God med viss brist motstå störningar Norrbottens län Krishanteringsförmåga God med viss brist Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningar God med viss brist För Länsstyrelsen kvarstår att tillsammans med länets aktörer prioritera vilka riskområden som är mest aktuella att arbeta vidare med. Ett sådant arbete kan inkludera kunskapshöjande insatser, fördjupade analyser av riskområdena och förmågebedömningar såväl som gemensam identifiering av åtgärder för att minska risker eller öka förmågan.

Innehållsförteckning 1. Länsstyrelsen och Norrbottens län... 2 1.1 Länsstyrelsen i Norrbottens län... 2 1.1.1 Länsstyrelsens ansvar inför och vid allvarliga händelser, kriser och höjd beredskap... 3 1.1.2 Länsstyrelsens riskhantering... 6 1.2 Norrbottens län... 6 1.2.1 Transporter... 6 1.2.2 Näringsliv... 7 1.2.3 Barentsregionen... 8 1.2.4 Försvarsmaktens verksamhet... 8 2. Arbetsprocess och metod... 9 2.1 Samhällsviktig verksamhet... 9 2.2 Hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden... 10 2.2.1 Identifiering av hot... 10 2.2.2 Riskvärdering... 12 2.2.3 Identifiering av sårbarheter... 13 2.2.4 Identifiering av kritiska beroenden... 13 2.3 Viktiga resurser... 13 2.4. Förmågebedömning... 14 2.4.1 Metod för förmågebedömning... 14 2.4.2 Genomförande av förmågebedömning... 16 2.5 Identifiering av åtgärder... 18 3. Samhällsviktig verksamhet... 20 3.1 Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet... 20 3.2 Samhällsviktig verksamhet i Norrbottens län... 22 3.2.1 Energiförsörjning... 22 3.2.2 Finansiella tjänster... 23 3.2.3 Hälso- och sjukvård samt omsorg... 23 3.2.4 Information och kommunikation... 24 3.2.5 Skydd och säkerhet... 25 3.2.6 Kommunalteknisk försörjning... 26 3.2.7 Socialförsäkringar... 26 3.2.8 Transporter... 26 3.2.9 Livsmedel... 27

3.2.10 Offentlig förvaltning ledning... 27 4. Hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden... 28 4.1 Identifierade hot och risker i länet... 28 4.1.1 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem... 28 4.1.2 Natur- och väderrelaterade händelser... 33 4.1.3 Olyckor... 37 4.1.4 Smittspridning... 40 4.1.5 Sociala risker... 40 4.2 Identifierade hot och risker för Länsstyrelsen... 41 4.3 Identifierade sårbarheter... 42 4.4 Identifierade kritiska beroenden... 42 4.4.1 Länsstyrelsens kritiska beroenden... 42 4.4.2 Länets kritiska beroenden... 46 5. Viktiga resurser... 47 6. Bedömning av förmågan att motstå och hantera identifierade hot och risker... 50 7. Särskild förmågebedömning... 51 7.1 Generell förmågebedömning... 51 7.1.1 Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga... 52 7.1.2 Länets krisberedskapsförmåga... 53 7.2 Förmågebedömning störningar i GNSS... 54 7.2.1 Länsstyrelsens krisberedskapsförmåga... 56 7.2.2 Länets krisberedskapsförmåga... 57 8. Åtgärder... 58 8.1 Generella förmågehöjande åtgärder... 58 8.2 Generella sårbarhetsreducerande åtgärder... 58 8.3. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem... 59 8.3.1 Elförsörjning... 59 8.3.2 Drivmedelsförsörjning... 60 8.3.3 Livsmedelsförsörjning... 60 8.3.4 Dricksvattenförsörjning... 60 8.3.5 Elektroniska kommunikationer... 61 8.3.6 Värmeförsörjning... 61 8.4 Naturolyckor och väderhändelser... 61 8.4.1 Stormar... 61

8.4.2 Snöoväder... 62 8.4.3 Översvämning... 62 8.4.4 Skogsbränder... 62 8.4.5 Ras, skred, erosion och slamströmmar... 63 8.5 Olyckor... 63 8.5.1 Nukleära och radiologiska ämnen... 63 8.5.2 Oljeutsläpp i hamn och hav... 64 8.5.3 Dammbrott... 64 8.5.4 Omfattande transportolyckor... 65 8.5.5 Storskaliga industriolyckor... 66 8.5.6 Brand i särskilda objekt... 67 8.6 Smittspridning... 67 8.6.1 Pandemier... 67 8.6.2 Smittsamma djursjukdomar... 67 8.7 Sociala risker... 68 8.7.1 Sabotage och antagonistiska hot... 68 8.7.2 Social oro och våld... 68 Bilagor... 69 Bilaga 1.1 Riskområden, typhändelser och regionala riskområden... 70 Bilaga 1.2 Riskexponering vid framtida klimat... 72 Bilaga 1.3 RIDAS-klassificering... 73 Bilaga 1.4 Vattenkraftsdammar i Norrbottens län... 74 Bilaga 1.5 Gruvdammar i Norrbottens län... 75 Bilaga 1.6 Sevesoanläggningar i Norrbottens län... 76

Inledning Myndigheter ska enligt Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap årligen sammanställa en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) för sitt verksamhetsområde. Analysen ska innehålla hot, risker och sårbarheter som allvarligt kan påverka verksamheten inom området. Myndigheterna ska särskilt beakta: situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå, situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Enligt Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion har länsstyrelserna regionalt områdesansvar avseende krisberedskap. Som del i ansvaret ingår att upprätta en regional RSA som ska kunna användas som underlag för egna och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder. Länsstyrelsen i Norrbottens län tolkar uppdraget som att det handlar om att upprätta en RSA som dels beaktar Länsstyrelsen som myndighet och de händelser som kan påverka myndighetens förmåga att leda, samordna, samverka och informera vid allvarliga händelser och dels beaktar de risker och sårbarheter som kan påverka länet och länets förmåga att hantera händelser. Vidare anser Länsstyrelsen att den regionala RSA:n kan utgöra en grund för en gemensam uppfattning i länet kring risker och sårbarheter och att utifrån detta identifiera behov av gemensamma insatser i syfte att minska risker och öka förmågan. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har enligt 34 Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap föreskriftsrätt för myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter för statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7) fastställer bland annat innehåll och disposition för rapporten samt indikatorer och nivåer för bedömning av krisberedskapsförmåga. Enligt 5 MSBFS 2010:7 ska redovisning av risk- och sårbarhetsanalys följa nedanstående disposition. 1. Övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. 4. Identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden inom myndighetens ansvarsområde. 5. Övergripande beskrivning av viktiga resurser som myndigheten kan disponera för att motstå allvarliga störningar och hantera kriser. 6. Bedömning av förmågan inom myndighetens ansvarsområde att motstå och hantera identifierade hot och risker. 7. Särskild förmågebedömning enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar. 8. Planerade och genomförda åtgärder, samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. 1

1. Länsstyrelsen och Norrbottens län Enligt 5 1 p. MSBFS 2010:7 ska risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) innehålla en övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde. Detta kapitel beskriver myndigheten Länsstyrelsen i Norrbottens län och dess uppdrag, med fokus på området samhällsskydd och beredskap, samt ansvarsområdet; Norrbottens län. Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i varje län. Länsstyrelsen är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och Regeringen, Riksdagen och centrala myndigheter å den andra. Landshövdingen är chef för Länsstyrelsen och har i uppdrag att följa utvecklingen och informera regeringen om länets behov. Länsstyrelsen är en enrådighetsmyndighet med insynsråd. Insynsrådet ska uppfylla kravet på demokratisk insyn och medborgerligt inflytande. Insynsrådet ska ha insyn i länsstyrelsens verksamhet och fungera som ett rådgivande organ för Landshövdingen. Länsstyrelsens uppdrag regleras i förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion, i annan författning och i årliga regleringsbrev från Regeringen. 1.1 Länsstyrelsen i Norrbottens län Bild 1: Organisationsschema för Länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsen i Norrbottens län leds av Landshövding Sven-Erik Österberg. Länsrådet Johan Antti är Landshövdingens ställföreträdare. Landshövdingen och länsrådet utgör länsledningen. Länsledningen har en stab till stöd för sitt löpande arbete. 2

Länsledningen har en ledningsgrupp för att samordna och leda Länsstyrelsens verksamhet. I ledningsgruppen ingår cheferna för Länsstyrelsens fyra avdelningar; administration, miljö, näringsliv och samhälle samt chefen för kommunikationsenheten. Avdelningscheferna samordnar respektive avdelnings verksamhet genom regelbundna möten och dialog med avdelningens enhetschefer och medarbetare. Enheternas arbete leds av respektive enhetschef. Alla enheter har enhetsmöten och olika former för löpande dialog om hur verksamheten ska organiseras, prioriteras och genomföras. 1.1.1 Länsstyrelsens ansvar inför och vid allvarliga händelser, kriser och höjd beredskap Det svenska krishanteringssystemet bygger på ansvarsprincipen, vilken innebär att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden har samma verksamhetsansvar under en kris och ska samverka med övriga berörda aktörer. 1 Krishanteringssystemet bygger även på sektors- och områdesansvar. Sektorsansvaret är varje myndighets ansvar för sitt eget fackområde. Det geografiska områdesansvaret är ett komplement vid en kris som berör flera sektorer samtidigt. Geografiskt områdesansvar finns på tre nivåer i samhället. På lokal nivå har kommunerna ett områdesansvar, på regional nivå har länsstyrelsen områdesansvaret och på nationell nivå är Regeringen områdesansvarig. Länsstyrelsens uppgifter i samhällets krishanteringssystem regleras i huvudsak i följande lagar och förordningar: Lag (2003:778) och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Lag (2006:544) och förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Regleringarna i ovanstående lagar och förordningar överlappar varandra i viss utsträckning, därför görs en sammanställd beskrivning av Länsstyrelsens uppdrag nedan. Länsstyrelsen ska genom sin verksamhet minska sårbarheten i samhället, bevaka att risk- och beredskapshänsyn tas i samhällsplaneringen samt utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under fredstida krissituationer och höjd beredskap. 2 Länsstyrelserna har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. 3 Länsstyrelsen ska vidare vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån, 4 samt före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas. 5 1 Regeringen. Prop. 2013/14:1 Utgiftsområde 6. Sid 80. 2 52 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. 3 11 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 4 7 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 3

Länsstyrelsens uppdrag delas i denna rapport upp i förebyggande och förberedande samt krishanterande uppdrag. Förebyggande och förberedande uppdrag Med förebyggande och förberedande uppdrag avses de uppgifter som åligger Länsstyrelsen i syfte att minska risker och öka förmågan, inom den egna myndigheten och i länet. Dessa uppgifter är: Analysera risker Länsstyrelsen ska upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser, som ett underlag för krisberedskapsåtgärder. Utbilda och öva Länsstyrelsen ansvarar för att genomföra en planlagd utbildnings- och övningsverksamhet för att personalen ska få den utbildning och övning som behövs för att lösa uppgifterna vid krissituationer. Länsstyrelsen ska delta i den övningsverksamhet som berör ansvarsområdet samt informera MSB om övningsverksamheten. Länsstyrelsen ska även stödja länets aktörer med övning och utbildning. Samverka Länsstyrelsen ska verka för att nödvändig samverkan sker kontinuerligt inom länet och med närliggande län. Länsstyrelsen ska ha ett regionalt råd för skydd mot olyckor och krisberedskap. Stödja Länsstyrelsen ska stödja de aktörer som är ansvariga för krisberedskapen i länet avseende planering, risk- och sårbarhetsanalyser samt utbildning och övning. Länsstyrelsen ska genom rådgivning och information stödja kommunerna i deras verksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Genomföra tillsyn och uppföljning Länsstyrelsen ska genomföra tillsyn av efterlevnaden av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) inom länet. Länsstyrelsen ska följa upp kommunernas tillämpning av lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), och årligen till MSB rapportera vilka beredskapsförberedelser som kommuner och landsting vidtagit och samtidigt redovisa en bedömning av effekten av de vidtagna förberedelserna. Krishanterande uppdrag Med krishanterande uppdrag avses de uppgifter som åligger Länsstyrelsen vid krissituationer, dessa omfattar både generella uppdrag, vid alla situationer, och särskilda uppdrag vid specifika situationer. 5 54 Förordning (2006:725) med länsstyrelseinstruktion. 4

Vid en krissituation som berör Norrbottens län, ska Länsstyrelsen vidta de åtgärder som behövs för att hantera konsekvenserna av denna. Länsstyrelsen ska samverka och stödja andra myndigheter vid en sådan krissituation. 6 Tjänsteman i beredskap Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Ledningsfunktion Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid en allvarlig kris, som berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, omgående kunna upprätta en ledningsfunktion för bl.a. samordning och information. Samordna och informera Länsstyrelsen ska under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter och samordna informationen till allmänheten och företrädare för massmedia. Prioritera resurser Efter beslut av Regeringen ska Länsstyrelsen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande. Rapportera Länsstyrelsen ska vid krissituationer hålla Regeringen och MSB informerad om händelseutvecklingen, tillståndet, den förväntade utvecklingen och tillgängliga resurser inom respektive ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder. En regional lägesbild ska sammanställas. Räddningstjänst Berör en räddningsinsats mer än en kommuns område ska Länsstyrelsen bestämma vem som ska leda insatsen om inte räddningsledarna från de berörda kommunerna själva har bestämt det. 7 Fodras omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst får länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst, ska länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas. 8 Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid kärnteknisk olycka och för sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. 9 Smittspårning och smittbekämpning Länsstyrelsen har till uppgift att bistå Jordbruksverket vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. 10 6 5 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 7 3 kap 16, Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 8 33, Förordning (2009:789) om skydd mot olyckor. 9 4 kap. 15, Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. 5

1.1.2 Länsstyrelsens riskhantering Länsstyrelsen har förutom uppdraget att sammanställa en risk- och sårbarhetsanalys andra förordningsreglerade uppgifter inom området riskhantering och säkerhet. Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering Enligt Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering ska Länsstyrelsen sammanställa en riskanalys över vilka risker för skador och förluster som finns i verksamheten och vidta skadeförebyggande åtgärder. Säkerhetsskyddsförordning (1996:633) Länsstyrelsen ska enligt Säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) undersöka vilka uppgifter i verksamheten som ska hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet och vilka anläggningar som kräver ett säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism. Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll Enligt Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll ska Länsstyrelsen göra en riskanalys för att identifiera omständigheter som utgör risk för att de krav som framgår av 3 Myndighetsförordningen (2007:515) inte fullgörs. Utifrån analysen ska Länsstyrelsen vidta åtgärder för att minska riskerna. 1.2 Norrbottens län Norrbottens län är Sveriges till ytan största län och utgör en fjärdedel av Sveriges yta. Länsgränsen i väster respektive öster utgör även riksgräns mot Norge och Finland. I Norrbotten bor en kvarts miljon människor, 2,6 procent av Sveriges befolkning fördelat på 14 kommuner. De flesta, cirka 170 000, bor i kustområdet inom några mils radie från Luleå som är länets residensstad. I Norrbotten talas de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli (tornedalsfinska) och samiska. Sametinget har sitt säte i Kiruna. 1.2.1 Transporter I Norrbotten finns fem orter med reguljär flygtrafik, varav Luleå och Kiruna är statligt ägda flygplatser medan Arvidsjaur, Gällivare och Pajala är kommunala med statligt upphandlad flygtrafik. Luleå Airport är länets största flygplats och landets femte största flygplats men med landets största inrikeslinje (Luleå-Arlanda). 10 4 3 p. Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. 6

Norrbottens omfattande men glesa vägnät spelar en mycket viktig roll för att hålla samman det stora länet då andra kommunikationsmedel till stora delar saknas. Norrbotten genomkorsas framförallt av vägarna E4, E10, E45 och riksväg 95 som knyter samman länet med Norge, Finland och Västerbotten. Hamnarna i Luleå och Piteå är öppna för sjöfart hela året. Hamnen i Kalix har under en längre tid endast haft sjöfart under den isfria säsongen men tack vare ett nyligen genomfört muddringsprojekt öppnas nu möjligheterna till vintersjöfart från vintersäsongen 2013/2014. Luleå är hemmahamn för isbrytarna som vintertid assisterar längs hela Norrlandskusten. Luleå hamn är i tonnage räknat en av Sveriges fem största hamnar på grund av hanteringen av råvaror för gruv- och stålindustrin. Piteå är utskeppningshamn för framförallt trä- och pappersprodukter. Hamnarna i Piteå och Luleå är även importhamnar för petroleumprodukter. Länets järnvägsnät i såväl nord-sydlig riktning inklusive Narvik som till Finland och vidare österut är mycket viktiga nationella- och internationella länkar för såväl gods- som persontrafiken. Malmbanan mellan Luleå och Riksgränsen (vidare via Ofotbanan till Narvik i Nordnorge) är Sveriges tyngsta godsstråk på grund av de omfattande transporterna av järnmalm. Stambanan genom övre Norrland från Luleå/Boden och söderut är länets enda elektrifierade järnvägskoppling söderut och är trots sina brister av avgörande betydelse för landets industriella produktion. Nya Haparandabanan öppnades för trafik under 2013 efter att uppgraderats genom upprustning och ny järnvägsträckning mellan Kalix och Haparanda. Detta innebär nya möjligheter för järnvägstransporter, på Sveriges enda järnvägskoppling österut, med framförallt Finland och Ryssland. 1.2.2 Näringsliv Råvaruindustrin är motorn i Norrbottens näringsliv. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga både för länet och för Sverige. Energiproduktionen i länet bygger på förnybar energi i form av vattenkraft, bioenergi och vindkraft. I länet finns 20 vattenkraftverk som producerar drygt 18 TWh elkraft, 13 % av Sveriges elproduktion. Boliden AB:s Aitikgruva i Gällivare är Europas största koppargruva. I LKAB:s gruvor i Kiruna, Svappavara och Malmberget bryts 90 % av Europas järnmalm. Stora investeringar sker vid samtliga gruvor och LKAB startar på nytt upp gruvbrytning i dagbrottet i Mertainen. I Pajala kommun bryter Northland Resources järnmalm i ett dagbrott i Kaunisvaara och planerar för totalt tre dagbrott i kommunen. SSAB med verksamhet i Luleå är en av världens ledande tillverkare av stål. Skogen har stor ekonomisk betydelse för utvecklingen av Norrbottens län, skogsnäringen sysselsätter cirka 4 000 personer. Nästan 40 procent av länets yta är skog, drygt hälften ägs av olika skogsbolag. I länet finns tre massa- och pappersindustrier, Smurfit Kappa Kraftliner Piteå AB och SCA Packaging Munksund AB i Piteå samt Billerud Karlsborg AB i Kalix. Länets fem största sågverk som alla tillverkar mer än 70 000 kubikmeter sågade och förädlade träprodukter varje år, dessa finns i Kalix, Luleå och Piteå. Norrbottens förutsättningar stora glesbefolkade områden, snö, mörker och kyla attraherar olika typer av utländska aktörer, bland annat sker betydande test- och övningsverksamhet i Norrbotten, särskilt i kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Älvsbyn. Här testar internationella företag bland annat bilkomponenter, flygplan och robotar. Militära övningar med andra länder är ett återkommande inslag i Norrbotten. Vidsels stora test- och övningsområde gör också att andra länder är intresserade av att delta i övningsverksamhet i Sverige och tillsammans med Försvarsmakten samt 7

genomföra egen testverksamhet. I Kiruna bedrivs rymd- och miljöforskning vid Esrange. Etableringen av Facebooks datacenter i Luleå är kopplat till tillgången på billig el och kallt klimat för kylning av serverhallarna. Turism är en expanderande näring i Norrbotten som lockar människor från Sverige och andra länder att besöka och uppleva den orörda naturen och vildmarken. Fjällturismen leder varje år till räddningsinsatser då människor råkar ut för olyckor eller har missbedömt förutsättningarna eller sin egen förmåga. Periodvis vistas stora antal människor på platser, som skidanläggningar och campingplatser, där det övrig del av året endast finns en mindre befolkning, detta står inte alltid i paritet till de räddningsresurser som finns tillgängliga. 1.2.3 Barentsregionen Norrbotten ingår tillsammans med Västerbotten i Barentsregionen. Barentsregionen är Europas nordligaste samarbetsregion och består av Sverige, Norge, Finland och nordvästra Ryssland. Området omfattar 1.75 miljoner km2 och har 6 miljoner invånare. Barents-samarbetet syftar bl. a. till att säkerställa fred och säkerhet samt och skapa en hållbar social och ekonomisk utveckling i området genom att utveckla kontakterna mellan människorna i området och stärka den regionala identiteten. 1.2.4 Försvarsmaktens verksamhet Försvarsmakten bedriver i länet en relativt omfattande övningsverksamhet såväl i de mer tätbefolkade områdena som i vår fjällmiljö. Övningarna involverar ofta både markförband och flygande resurser. Särskilt flygövningsverksamheten har ökat i Norrbotten de sista åren. Flera gånger per år arrangerar eller deltar Sverige i övningar med andra länder såväl inom som utanför Norden. Norrbotten erbjuder stora områden över vilka övning kan bedrivas. I Norrbotten finns även Vidsels flygbas som nyttjas året om som övningsplattform för såväl svenska försvaret som andra nationer, som då hyr in sig vid anläggningen. Detta sammantaget gör att riskerna för incidenter kopplat till verksamheten har ökat. Länsstyrelsen har tillsammans med övriga parter tydligare uppmärksammat detta inom sina respektive verksamhetsområden. Informationen från Försvarsmakten om när och hur, samt med vilka deltagare som dessa övningar genomförs har förbättrats. Även kunskap om de risker som föreligger vid dessa övningar, aktuella kontaktvägar och annan information har uppdaterats. 8

2. Arbetsprocess och metod Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys ska enligt 5 1p. MSBFS 2010:7 innehålla en övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. Arbetsprocess och metod redovisas nedan för kapitel tre till åtta. Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys tas fram av ansvarig handläggare på enheten för social hållbarhet och samhällsskydd. Underlag och texter till rapporten lämnas av andra medarbetare inom myndigheten. Följande medarbetare vid Länsstyrelsen har bidragit med material till rapporten: Mats Aunes (Vattenkraftsdammar) Emmelie Berg Johansson (Identifierade hot, Riskvärdering) David Berggård (Gruvdammar) Micael Bredefeldt (Översvämningar, Klimatförändringar i Norrbotten) Jimmy Bystedt (Transporter ) Karin Börjesson (Förmågebedömning, Försvarsmaktens verksamhet) Birgitta Gustafsson (Förmågebedömning) Erik Jakobsson (Förmågebedömning) Jonas Kling (Förmågebedömning) Mattias Lindgren (Gränsöverskridande avfallstransporter) Kristina Stenlund (Smittsamma djursjukdomar) Hans Vesterberg (Förmågebedömning) Hanna Ågren (Viktiga resurser) Staffan Åsén (Sevesoföretag) 2.1 Samhällsviktig verksamhet Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys ska enligt 5 3p. MSBFS 2010:7 innehålla en övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. Länsstyrelsens och länets samhällsviktiga verksamhet redovisas i kapitel 3. Samhällsviktig verksamhet definieras i 2 MSBFS 2010:7 som en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet NordSam 11 har gjort en gemensam analys och beskrivning av vad som är länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv. Detta arbete har gjorts som en del i arbetet med att analysera länsstyrelsernas interna och externa beroenden (se kap 2.2 för vidare läsning om metod). Utgångspunkten för analysen har varit länsstyrelsernas uppdrag i det svenska krishanterings- 11 NordSam är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna och Gävleborg inom området samhällsskydd och beredskap. 9

systemet (se kap 1.1.1). Länsstyrelsens uppdrag har prövats mot ovanstående villkor och de krishanterande uppdragen har då funnits uppfylla det andra villkoret. För vidare analys har de krishanterande uppdragen slagits ihop utifrån följande kriterier: Kontinuerlig verksamhet Verksamhet som alltid ska fungera vid krissituationer Endast vid särskilda situationer Samhällsviktig verksamhet i Norrbottens län För identifiering av samhällsviktig verksamhet inom ansvarsområdet (Norrbottens län) har Länsstyrelsen utgått ifrån MSB:s strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet 12 och de elva samhällssektorer som beskrivs i strategin. Varje samhällssektor delas upp i funktioner och beskrivs ur ett Norrbottensperspektiv. De samhällsviktiga funktionerna motiveras genom att beskriva vilket av definitionens villkor verksamheten uppfyller. Länsstyrelsen är medveten om att flera av funktionerna uppfyller båda villkoren, till exempel kan en allvarlig störning inom elförsörjningen leda till en kris samtidigt som resurser inom funktionen elförsörjning är nödvändiga för att skadeverkningarna ska bli så små som möjligt. Länsstyrelsen har valt att utgå från det som uppfattas vara den huvudsakliga verksamheten till exempel funktionen elförsörjning antas den huvudsakliga verksamheten vara att leverera el, inte att hantera störningar. Länsstyrelsen har valt att avgränsa den övergripande beskrivningen till sektorer och funktioner. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att en beskrivning av operatörer/företag och objekt blir allt för omfattande. Länsstyrelsen lämnar en översiktlig beskrivning av tio av de elva sektorerna. Länsstyrelsen har valt att inte behandla sektorn handel och industri eftersom Länsstyrelsen uppfattar att den verksamhet som är samhällsviktig inom den sektorn även härrör till någon av de andra sektorerna. Exempelvis kan dagligvaruhandeln ingå i sektorn Livsmedel, apoteksverksamhet i sektorn Hälso-, sjukvård och omsorg industrier som levererar fjärrvärme i sektorn energiförsörjning. 2.2 Hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys ska enligt 5 4p. MSBFS 2010:7 innehålla identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden inom myndighetens ansvarsområde. Hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden redovisas i kapitel 4. 2.2.1 Identifiering av hot Länets riskbild För att identifiera hot och risker i Norrbotten har Länsstyrelsen sammanställt de extraordinära händelser som länets kommuner och landsting identifierat i sina risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunernas och landstingets uppdrag är att identifiera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen respektive landstinget. Då kommunerna ser olika ut blir följaktligen de händelser som identifieras och beskrivningen av dem varierande. Länsstyrelsen har skapat kluster av de 218 extraordinära händelser som identifierats och kategoriserat dem för att få en tydligare översikt. I skapandet av kategorier har Länsstyrelsen utgått från de 27 typhändelser som identifierats i 12 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011), Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld - Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet. Publikationsnr: MSB266 - december 2011. 10

MSB:s rapport Risker och förmågor 2012, samt från de 24 riskområden som MSB tog fram i rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning. För att beskriva hot har Länsstyrelsen valt att använda riskområden istället för typhändelser. Anledningen till detta är att riskområden anses ge en mer allmän beskrivning av hot i länet, medan typhändelser blir mer specifika och inte anses ge den bästa förutsättningen för att samlas kring en gemensam riskbild för länet. De riskområden och typhändelser som MSB använt i ovan nämnda rapporter överlappar inte varandra, dvs. en typhändelse är inte endast en specifikation av ett riskområde, den kan istället beskriva en ny risk. Ingen av de två uppräkningarna överensstämde helt med de risker som landstinget och kommunerna identifierat, varför riskområdena har anpassats. Riskområdena bearbetades sedan inom Länsstyrelsen (enheten för social hållbarhet och samhällsskydd) utifrån relevans, aktualitet och påverkan för länet. Resultatet är 21 riskområden, vilka presenteras i kapitel 4.1. Länsstyrelsen anser att kopplingen mellan de risker som identifieras på lokal nivå och den nationella riskbedömningen har stärkts genom detta förfarande, något som har efterfrågats av MSB. En tabell som visar kopplingen mellan MSB:s riskområden och typhändelser och Länsstyrelsens identifierade riskområden återfinns i bilaga 1.1. För att integrera klimatanpassning i Norrbottens risk- och sårbarhetsanalys har delar av FOI:s rekommendationer i Integrera klimatanpassning i kommunala risk- och sårbarhetsanalyser en vägledning, applicerats. Anpassning har skett till ett regionalt perspektiv och i bilaga 1.2 visas hur länet beräknas bli exponerat för väderhändelser och naturolyckor i ett framtida klimat. Information om hur Norrbottens klimat beräknas förändras och vilka konsekvenser det kan få har hämtats från Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning, Klimatförändringar i Norrbottens kommuner (14 delrapporter), SMHI:s klimatanalys för Norrbotten samt från Klimatförändringar i Norrbottens län och risker för naturolyckor. Denna information har sedan arbetats in i beskrivningen av de riskområden som påtagligt blir påverkade. Länsstyrelsens risker Förordning om statliga myndigheters riskhantering Länsstyrelsen avser att samordna riskanalysen enligt Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering med riskanalysen enligt Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll vid statliga myndigheter (se nedan). Förordning om intern styrning och kontroll Arbetet med Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll vid statliga myndigheter (FISK) är sammankopplat med ansvar enligt Myndighetsförordningen (2007:515). Myndighetsförordningen ställer krav på myndighetens ledning. Den ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den: Bedrivs effektivt Enligt gällande rätt Redovisas på tillförlitligt och rättvisande sätt Hushållar väl med statens medel 11

FISK ställer upp formkrav, de är: Riskanalys (identifiera, värdera, hantera risker för att mål inte uppnås) Kontrollåtgärder (kontrollåtgärder för risker som ska åtgärdas) Uppföljning (systematisk uppföljning av intern styrning och kontroll) Dokumentation (av ovanstående punkter) Den riskanalys som ska göras enligt FISK är integrerad i Länsstyrelsens arbete med verksamhetsplanering och styrs närmare av årliga direktiv för detta. Arbetet utgår från uppgifter och mål för respektive verksamhet (enhet inom Länsstyrelsen), för vilka personal och chefer identifierar risker som kan förhindra att målen uppnås. 13 Totalt har Länsstyrelsen identifierat tio stycken risker på myndighetsnivå, samtliga är dock inte av relevans för risk- och sårbarhetsanalysens område. En avgränsning görs till de som kan påverka Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet (se kap. 3.1) eller relaterar till länets riskbild (se kap 4.1, länets risker). En bedömning utifrån avgränsningen ger tre risker som anses relevanta att presentera i risk- och sårbarhetsanalysen, de framgår av kapitel 4.2, Identifierade hot och risker för Länsstyrelsen. Säkerhetsskyddsförordningen Syftet med säkerhetsskyddsarbetet inom Länsstyrelsen är att: Förebyggande åtgärder vidtas som skydd för brott som kan hota rikets säkerhet som spioneri och sabotage. Skydda hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet Det finns skydd mot terrorism Säkerhetsskyddsarbetet leds av Länsstyrelsens Säkerhetsskyddschef och omfattar bland annat att upprätta en säkerhetsskyddsanalys som omfattar 1) Länsstyrelsens skyddsvärda informationssystem, 2) personal med tillgång till sekretessbelagd information och 3) Länsstyrelsens anläggningar och material. Säkerhetsskyddsanalysen är en hemlig handling, därför återges inte delar ur analysen här. Underlaget har använts för att komplettera beskrivingen av länsstyrelsens risker. 2.2.2 Riskvärdering Riskvärdering på det sätt som tidigare gjorts i Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalyser, dvs bedömning av sannolikhet och konsekvens enligt fastställda skalor, har inte gjorts för de 21 riskområdena som beskrivs i rapporten. Länsstyrelsen menar att det inte är möjligt att göra värderingar med god kvalité för riskområden. Däremot är riskområdena redan värderade genom den process som lett fram till att de presenteras i rapporten. Länsstyrelsen avser att under år 2014 involvera regionala rådet för skydd mot olyckor och krisberedskap för att prioritera vilka riskområden som gemensamt bör arbetas med. Prioriteringen kommer att göras utifrån en värdering av riskområdena men värderingen kommer inte avgränsas till sannolikhet och konsekvens utan även ta in aspekter som kunskapsnivå och känd förmåga. Exempelvis kan riskområdet störningar i elektroniska kommunikationer bli prioriterat med anledning av att aktörerna 13 Länsstyrelsen i Norrbottens län (2010), Policy för länsstyrelsens riskhantering enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll vid statliga myndigheter. Dnr 100-8445-2010. 12

anser att de har för låg kunskap om sannolikhet och omfattning av störningar. Andra riskområden, t.ex. skogsbrand skulle kunna prioriteras bort, inte för att sannolikheten är låg, utan för att aktörerna anser att förmågan är tillfredsställande. Genom ovanstående arbetssätt vill Länsstyrelsen göra risk- och sårbarhetsanalysen till ett underlag för länets aktörer i arbetet med att gemensamt identifiera sårbarheter och åtgärder. 2.2.3 Identifiering av sårbarheter Eftersom Länsstyrelsen inte genomfört förmågebedömningar för de identifierade riskområdena så har Länsstyrelsen inte heller dragit några slutsatser om vilka sårbarheter som finns. 2.2.4 Identifiering av kritiska beroenden Kritiska beroenden definieras i 2 MSBFS 2010:7 som beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till sådana funktions-nedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Länsstyrelserna i NordSam har gemensamt under år 2012 genomfört en studie av kritiska beroenden för länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet. Studien har genomförts med metoden Society Impact Analysis (SIA). Metod- och processledning har upphandlats av 4C Strategies AB. Med hjälp av SIAmetoden har beroendekartor producerats för de samhällsviktiga verksamheterna. Beroendekartorna beskriver vilka aktiviteter som krävs för kunna bedriva verksamheten samt vilka interna och externa beroenden som finns för att utföra dessa aktiviteter. Processen för att ta fram beroendekartor genomförs i fyra steg: Bild 2: De fyra stegen i framtagandet av en beroendekarta Kritiska beroenden för Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet och för samhällsviktig verksamhet i Norrbottens län redovisas i kapitel 4.4. 2.3 Viktiga resurser Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys ska enligt 5 5p. MSBFS 2010:7 innehålla en övergripande beskrivning av viktiga resurser som myndigheten kan disponera för att motstå allvarliga störningar och hantera kriser. Länsstyrelsens och länets viktiga resurser redovisas i kapitel 5. Länsstyrelsens beskrivning av viktiga resurser har utgått från Länsstyrelsens uppdrag i samhällets krishanteringssystem, vilket är att likställa med Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet. Eftersom detta ska vara en övergripande beskrivning redovisas endast översiktligt för resurser för att motstå störningar, resurser för att hantera störningar samt dess förmåga. Förmågan uttrycks i mål för verksamheten i Länsstyrelsens plan för krishantering och räddningstjänst (Dnr: 450-11191-12). 13

Länsstyrelsen har valt att beskriva nätverk för samverkan under rubriken viktiga resurser, det kan diskuteras huruvida Länsstyrelsen disponerar nätverken som en resurs. Länsstyrelsen har vidare genom sitt uppdrag inom räddningstjänstområdet möjlighet att utse räddningsledare vilket därigenom innebär att länsstyrelsen inom det mandatet kan disponera en mängd resurser och personal genom de mandat som räddningsledaren har enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor, såsom tjänsteplikt och ingrepp i annans rätt. Länsstyrelsen har valt att avgränsa redogörelsen till att beskriva mandatet, eftersom redogörelsen annars kan bli mycket omfattande. På samma sätt beskriver Länsstyrelsen sitt uppdrag att efter beslut av Regeringen prioritera och inrikta tillförda statliga och internationella resurser och de resurser som länet kan tillföras via internationella avtal, såsom Agreement between the Governments in the Barents Euro-Arctic Region on Cooperation within the field of Emergency Prevention, Preparedness and Response. 2.4. Förmågebedömning Länsstyrelsen ska enligt 5 6-7p MSBFS 2010:7 göra förmågebedömningar för myndigheten (Länsstyrelsen) och ansvarsområdet (Norrbottens län). Förmågebedömningar ska dels göras för de hot och risker som Länsstyrelsen identifierat (se kapitel 4.1) och dels enligt de förutsättningar som MSB beslutar. Den förmåga som ska bedömas är krisberedskapsförmågan, vilken består av två delar; Krishanteringsförmåga och Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningar. Förmågebedömningar för de 21 riskområden som Länsstyrelsen har identifierat under år 2013 har inte gjorts. Att göra förmågebedömningar för samtliga riskområden är en mycket tidskrävande process, särskilt då bedömningen ska göras för hela länet vilket innebär att ett stort antal aktörer involveras för de olika riskområdena. Länsstyrelsen avser därför att tillsammans med länets kommuner och Regionala rådet för skydd mot olyckor och krisberedskap prioritera ett mindre antal riskområden för vilka förmågebedömningar sedan görs. Kapitel 6 lämnas därför tomt. För år 2013 har MSB beslutat att förmågebedömning ska göras dels för generell förmåga och dels för förmågan vid störningar i Global Satelite Navigationssystems (GNSS), vilket kan exemplifieras med Global Positioning System (GPS). Tabellen nedan visar en översikt för de bedömningar som ska göras. Generell förmåga Förmåga vid specifikt scenario Länsstyrelsens förmåga Krishanteringsförmåga Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Länets förmåga Krishanteringsförmåga Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Tabell 1: Översikt över förmågebedömningens delar. Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar 2.4.1 Metod för förmågebedömning Den metod som ska användas för förmågebedömningar framgår av bilagan till MSBFS 2010:7 och de instruktioner och formulär som MSB överlämnat till Länsstyrelsen. Nedanstående redogörelse utgår från dessa instruktioner. 14

Delförmågorna (Krishanteringsförmåga och Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar) ska bedömas och anges i en av de fyra nivåerna; god, god med viss brist, bristfällig och mycket bristfällig. Utförligare förklaringar av nivåerna framgår av tabellen nedan. Nivå Förklaring (1) God Bedömningen att förmågan är god innebär att det inom myndighetens ansvarsområde bedöms finnas resurser och kapacitet för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. (2) God med viss brist Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. (3)Bristfällig Bristfällig förmåga innebär att resurserna inom myndighetens ansvarsområde kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. (4) Mycket bristfällig Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att verksamheterna inom myndighetens ansvarsområde står i det närmaste oförberedda. Tabell 2: Bedömningsnivåer för krisberedskapsförmåga, MSBFS 2010:7, bilaga. Bedömningen av delförmågorna ska baseras på fastställda indikatorer och komponenter, vilka redogörs för i tabellerna nedan. Bedömningen av indikatorerna görs i tre nivåer; Ja (samtliga av indikatorns komponenter är uppfyllda), Delvis (vissa av komponenterna är uppfyllda), Nej (ingen komponent är uppfylld). Delförmåga: Krishanteringsförmåga Indikatorer Komponenter Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern information. Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Larm Det finns övade larmrutiner. Det finns en utbildad och övad tjänsteman i beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt 15

en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom det egna ansvarsområdet samt att ta emot extern personal som förstärkning. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Tabell 3: Indikatorer och komponenter för delförmågan krishanteringsförmåga. MSBFS 2010:7, bilaga. Delförmåga: Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Indikatorer Komponenter Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur. Reservkraft Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. Samverkan Tabell 4: Indikatorer och komponenter för delförmågan förmåga att motstå allvarliga störningar. MSBFS 2010:7, bilaga. 2.4.2 Genomförande av förmågebedömning Generell förmågebedömning Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys ska enligt 6 7p. MSBFS 2010:7 innehålla en Särskild förmågebedömning enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar. Enligt MSB:s beslut ska en generell förmågebedömning göras. Slutsatserna av denna bedömning redovisas i kapitel 7.1. Den fullständiga bedömningen framgår av bilaga 2. Länsstyrelsen har genomfört den generella förmågebedömningen för Länsstyrelsen som myndighet genom att inhämta information internt och från länsstyrelsernas IT-enhet (LST-IT). Den samlade bedömningen görs av ansvarig handläggare för risk- och sårbarhetsanalysarbetet och godkänns av chef för enheten för social hållbarhet och samhällsskydd. 16