Risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning Länsstyrelsens rapportserie nr. 15/2012

2 Titel Risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning. Länsstyrelsens rapportserie nr 15/2012 Författare: Rikard Aspholm Omslagsbild: Barents Rescue Karin Börjesson Kontaktperson: Rikard Aspholm, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Telefon: , fax: , E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet:

3 Diarienummer Rapportnummer 2012/15 Sammanfattning Länsstyrelsen i Norrbottens län ska årligen till Regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisa en regional risk- och sårbarhetsanalys samt förmågebedömning. Risk- och sårbarhetsanalysen beskriver bland annat Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv, identifierade och värderade risker för allvarliga störningar samt en bedömning av Länsstyrelsens och länets förmåga att hantera allvarliga störningar. Länsstyrelsen bedömer att följande uppdrag är samhällsviktiga: Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid en allvarlig kris, som berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, omgående kunna upprätta en ledningsfunktion för bl.a. samordning och information. Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst kunna ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs. Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och för sanering efter sådana utsläpp. Länsstyrelsen ska vid en epizooti, om Jordbruksverket så beslutat, bedriva smittspårning och smittbekämpning De risker som Länsstyrelsen identifierat och värderat är: Dammhaveri Kärnteknisk olycka Pandemi Storm Skogsbrand Oljeutsläpp till havs Snöoväder Höga flöden Epizooti/zoonos Kemikalieolycka Ras och skred Antagonistiska hot Länsstyrelsens förmågebedömning Länsstyrelsen ska bedöma sin och länets krisberedskapsförmåga, vilken består av krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Generell förmåga Förmåga vid allvarlig störning i Länsstyrelsens förmåga Krishanteringsförmåga Bedömning: God med viss brist Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningar Bedömning: God med viss brist dricksvattenförsörjningen Krishanteringsförmåga Bedömning: God med viss brist Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningen Bedömning: God med viss brist Länets förmåga Krishanteringsförmåga Bedömning: God med viss brist Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningar Bedömning: God med viss brist Krishanteringsförmåga Bedömning: God med viss brist Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningen Bedömning: God med viss brist

4 Innehållsförteckning 1. Länsstyrelsen och länsstyrelsens ansvarsområde Länsstyrelsen i Norrbottens län Myndighetsledning och organisation Länsstyrelsens ansvar inför och vid allvarliga händelser och kriser Länsstyrelsen risk- och sårbarhetsanalys Norrbotten Verksamheter med särskilda risker Anläggningar med farlig verksamhet Sevesoföretag Dammar Transporter av farligt gods och avfall Försvarsmaktens övningsverksamhet Arbetsprocess och metod Samhällsviktig verksamhet (kapitel 3) Hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden (kapitel 4) Viktiga resurser (kapitel 5) Förmågebedömning (kapitel 6 och 7) Samhällsviktig verksamhet i Norrbotten Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet Länets samhällsviktiga verksamhet Energiförsörjning Finansiella tjänster Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Skydd och säkerhet Kommunalteknisk försörjning Socialförsäkringar Transporter Livsmedel Offentlig förvaltning ledning Hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden Hot och risker Lokal nivå Regional nivå Nationell nivå Risker och sårbarheter avseende konsekvenser av ett förändrat klimat Regional klimat och sårbarhetsanalys Regional kartläggning av föroreningsrisker för dricksvattentäkter med hänsyn till förändrat klimat Dammar och klimatförändringar Sårbarheter Länsstyrelsens sårbarheter Länets sårbarheter Kritiska beroenden Länsstyrelsens kritiska beroenden Länets kritiska beroenden Viktiga resurser Länsstyrelsens viktiga resurser... 40

5 5.2 Länets viktiga resurser Generell förmågebedömning Länsstyrelsens generella förmåga Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Länets generella förmåga Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Särskild förmågebedömning Länsstyrelsens förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Länets förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Åtgärder Genomförda åtgärder Anpassning till ett förändrat klimat Strategier och åtgärder avseende dricksvattentäkter i ett förändrat klimat Utveckling av risk-och sårbarhetsanalyser i NordSam-länen Stöd till kommunernas krisberedskapsarbete Samordnad dammhaveriplanering Översvämningsdirektivet och Torneälvsprojektet Miljö- och säkerhetsprövningar Utveckling av Länsstyrelsens krisorganisation Skogsbrandsflyg Gränsöverskridande avfallstransporter Planerade åtgärder Anpassning till ett förändrat klimat Samverkan med Försvarsmakten Övning Vildälv Regional samordningsfunktion för farliga ämnen (CBRNE) Översvämningsdirektivet och Torneälvsprojektet Samordnad dammhaveriplanering Seveso/Farliga anläggningar Införande av DNSSEC i Norrbotten Gränsöverskridande avfallstransporter Övrigt Ytterligare åtgärder Regional risk- och sårbarhetsanalys Strategier och åtgärder avseende klimatförändringar och naturolyckor Strategier och åtgärder avseende vägar och dammar utifrån ett förändrat klimat.. 54

6 1. Länsstyrelsen och länsstyrelsens ansvarsområde Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreskrift om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7) ska risk- och sårbarhetsanalysen innehålla en övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde. 1.1 Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i är en statlig myndighet som finns nära människorna i varje län. Länsstyrelsen är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Landshövdingen är chef för länsstyrelsen och har i uppdrag att följa utvecklingen och informera regeringen om länets behov. Länsstyrelsens uppdrag regleras i förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt i annan författning Myndighetsledning och organisation Länsstyrelsen i Norrbottens län leds av landshövding Sven-Erik Österberg. Länsrådet Johan Antti är landshövdingens ställföreträdare. Landshövdingen och länsrådet utgör länsledningen. Länsledningen har en stab till stöd för sitt löpande arbete. Länsstyrelsen är en enrådighetsmyndighet med insynsråd. Insynsrådet ska uppfylla kravet på demokratisk insyn och medborgerligt inflytande. Insynsrådet ska ha insyn i Länsstyrelsens verksamhet och fungera som ett rådgivande organ för landshövdingen. Länsledningen har en ledningsgrupp för att samordna och leda Länsstyrelsens verksamhet. I ledningsgruppen ingår cheferna för Länsstyrelsens fyra avdelningar samt chefen för informationsenheten. Avdelningschefen samordnar avdelningens verksamhet genom regelbundna möten och dialog med avdelningens enhetschefer och medarbetare. Enheternas arbete leds av respektive enhetschef. Alla enheter har enhetsmöten och olika typer av löpande dialog om hur verksamheten ska organiseras, prioriteras och genomföras. 1(54)

7 Bild 1: Organisationsschema över Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsens ansvar inför och vid allvarliga händelser och kriser En väl fungerande samordning, samverkan och koordinering av insatser mellan olika ansvarsnivåer i samhället är avgörande för en god krishantering. En av Länsstyrelsens viktigaste uppgifter i krishanteringssystemet är därför att få till stånd ett väl fungerande samarbete i länet med samverkansstrukturer som ger länet förutsättningar att klara en kris på ett så bra sätt som möjligt. Det svenska krishanteringssystemet bygger på ett underifrånperspektiv, dvs. att utgångspunkten är de åtgärder som vidtas i den normala verksamheten. Krishanteringssystemet bygger även på sektors- och områdesansvar. Sektorsansvaret, eller verksamhetsansvaret, är varje myndighets och organisations ansvar för sitt eget ansvarsområde. Det ansvaret gäller alltid och i alla situationer. Det geografiska områdesansvaret är ett komplement vid en kris som berör flera sektorer samtidigt. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället. På lokal nivå har kommunerna ett områdesansvar, på regional nivå har Länsstyrelsen ett områdesansvar och på nationell nivå är det Regeringen som är områdesansvarig. Länsstyrelsens geografiska områdesansvar innebär bland annat att: kunna samordna informationen till allmänheten vid en kris, ha en krishanteringsorganisation vid den egna myndigheten, efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande, ansvara för att en gemensam regional lägesbild sammanställs vid krissituationer, ha ett regionalt råd för skydd mot olyckor och krisberedskap, upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser som ska kunna användas som underlag för egna och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder, verka för att den krisberedskapsverksamhet som berörda aktörer bedriver inom länet bidrar till att en grundläggande förmåga till civilt försvar uppnås. 1 Områdesansvaret pekar ut en sammanhållande aktör för de gemensamma insatser som krävs för att hantera krisen. Däremot innebär det inte att den som har geografiskt områdesansvar tar över ansvar från någon annan. Länsstyrelsens ska inom räddningstjänstområdet utöva tillsyn över den kommunala räddningstjänsten. 2 Berör en räddningsinsats mer än en kommuns område ska Länsstyrelsen eller länsstyrelserna bestämma vem som ska leda insatsen om inte räddningsledarna från de berörda kommunerna själva har bestämt det. 3 Fordras omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst, får länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst, ska länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas. 4 Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. 5 1 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 2 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 5 kap 1 3 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 16 4 Förordning (2009:789) 33 5 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 4 kap. 15 2(54)

8 Länsstyrelsen har även ett ansvar vid utbrott av smittsamma djursjukdomar där Länsstyrelsen ska bistå Jordbruksverket i arbetet. Länsstyrelsens ansvar inför och vid stora olyckor, allvarliga händelser och kriser regleras ibland annat följande författning: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:637) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Länsstyrelsen risk- och sårbarhetsanalys Länsstyrelsen ska enligt Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap årligen sammanställa en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) för sitt verksamhetsområde. Analysen ska innehålla hot, risker och sårbarheter som synnerligen allvarligt kan påverka verksamheten inom området. Länsstyrelsen ska särskilt beakta: situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå, situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Enligt Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion har Länsstyrelsen regionalt områdesansvar avseende krisberedskap. Som del i ansvaret ingår att upprätta en regional RSA som ska kunna användas som underlag för egna och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder. Länsstyrelsen tolkar uppdraget som att det dels handlar om att upprätta en RSA som dels beaktar Länsstyrelsen som myndighet och de händelser som kan påverka myndighetens förmåga att samordna, samverka och informera vid allvarliga händelser och dels beaktar de risker och sårbarheter som kan påverka länet och länets förmåga att hantera händelser. Vidare ser Länsstyrelsen att den regionala RSA kan utgöra grund för en gemensam uppfattning i länet kring risker och sårbarheter och att utifrån detta identifiera behov av gemensamma insatser i länet. MSB har enligt 34 Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap föreskriftsrätt för myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. MSBFS 2010:7 fastställer bland annat innehåll och disposition för rapporten samt indikatorer och bedömningsnivåer för förmågebedömning. Enligt MSBFS 2010:7 ska redovisning av risk- och sårbarhetsanalys följa nedanstående disposition. 1. Övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. 3(54)

9 4. Identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden inom myndighetens ansvarsområde. 5. Övergripande beskrivning av viktiga resurser som myndigheten kan disponera för att motstå allvarliga störningar och hantera kriser. 6. Bedömning av förmågan inom myndighetens ansvarsområde att motstå och hantera identifierade hot och risker. 7. Särskild förmågebedömning enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar. 8. Planerade och genomförda åtgärder, samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. 1.2 Norrbotten Norrbottens län är Sveriges till ytan största län och utgör en fjärdedel av Sveriges yta. Länet gränsar till två länder, Finland och Norge. I Norrbotten bor en kvarts miljon människor, 2,6 procent av Sveriges befolkning, i 14 kommuner. De flesta, cirka , bor i kustområdet inom några mils radie från Luleå, länets residensstad. I Norrbotten talas de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli (tornedalsfinska) och samiska. Sametinget har sitt säte i Kiruna. Transporter I Norrbottens län finns fem orter med reguljär flygtrafik: Luleå, som är femte största flygplats i landet, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Pajala. Länet genomkorsas av vägarna E4, E10, E45 och riksväg 95 med internationella kopplingar till Norge och Finland. Vägarna i Norrbotten spelar en mycket viktig roll för att knyta samman det stora länet. Hamnarna i Luleå och Piteå är öppna för sjöfart hela året. Hamnen i Kalix har sjöfart under den isfria säsongen, maj-december. Luleå är hemmahamn för isbrytarna som vintertid assisterar längs hela Norrlandskusten. Luleå hamn är i tonnage räknat en av Sveriges fem största hamnar genom hanteringen av råvaror för gruv- och stålindustrin. Piteå är utskeppningshamn för trä och papper. Hamnarna i Piteå och Luleå är importhamnar för petroleumprodukter. Länets järnvägsnät i såväl nord-sydlig riktning som Finland och vidare österut är mycket viktiga länkar för såväl gods- som persontrafiken. Malmbanan mellan Luleå och Narvik i Nordnorge är Sveriges viktigaste godsstråk. Hälften av Sveriges totala tonnage på järnväg fraktas mellan Kiruna och Narvik. Näringsliv Råvaruindustrin är motorn i Norrbottens näringsliv. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga både för länet och för Sverige. Energiproduktionen i länet bygger på förnybar 4(54)

10 energi i form av vattenkraft, bioenergi och vindkraft. I länet finns 20 vattenkraftverk som producerar drygt 18 TWh elkraft, 13 % av Sveriges elproduktion. Boliden AB:s Aitikgruva i Gällivare är Europas största koppargruva. I LKAB:s gruvor i Malmberget och Kiruna bryts 90 % av Europas järnmalm. Stora investeringar sker vid samtliga gruvor och LKAB planerar att öppna flera nya gruvor. I Pajala förbereder Northland Resources för att starta leveranser från en ny järnmalmsgruva SSAB med verksamhet i Luleå är en av världens ledande tillverkare av stål. Skogen har stor ekonomisk betydelse för utvecklingen av Norrbottens län. Nästan 40 procent av länets yta är skog. Drygt hälften ägs av olika skogsbolag. Skogsnäringen sysselsätter cirka personer. I länet finns tre massa- och pappersindustrier, Smurfit Kappa Kraftliner Piteå AB och SCA Packaging Munksund AB i Piteå samt Billerud Karlsborg AB i Kalix. Länets fem största sågverk som alla tillverkar mer än kubikmeter sågade och förädlade träprodukter varje år, finns i Kalix, Luleå och Piteå. Norrbottens förutsättningar stora glesbefolkade områden, snö, mörker och kyla attraherar olika typer av utländska aktörer, bland annat sker betydande test- och övningsverksamhet i Norrbotten, särskilt i kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Älvsbyn. Här testar internationella företag bland annat bilkomponenter, flygplan och robotar. Militära övningar med andra länder är ett återkommande inslag i Norrbotten. Vidsels stora övningsområde lockar många länder att förlägga övningar till Norrbotten. I Kiruna bedrivs rymd- och miljöforskning vid Esrange. Etableringen Facebooks tredje egna datacenter i Luleå är också kopplat till tillgången på billig el och kallt klimat för kylning av serverhallarna. Barentsregionen Norrbotten ingår tillsammans med Västerbotten i Barentsregionen. Barentsregionen är Europas nordligaste samarbetsregion och består av Sverige, Norge, Finland och nordvästra Ryssland. Området omfattar 1.75 miljoner km2 och har 6 miljoner invånare. Barentssamarbetet syftar bl. a. till att säkerställa fred och säkerhet samt och skapa en hållbar social och ekonomisk utveckling i området genom att utveckla kontakterna mellan människorna i området och stärka den regionala identiteten. 1.3 Verksamheter med särskilda risker I Norrbottens län finns ett antal verksamheter med särskilda risker så som gruvor, vattenkraft, industrier och hamnar. Med anledning av rapportens syfte, att beakta risker som kan påverka länet, lämnas här en översiktlig redovisning av sådana verksamheter. En verksamhet som medför en risk för omgivningen kan omfattas av särskilda skyldigheter med syfte att reducera konsekvenserna av olyckor. Beskrivningen är uppdelad efter lagar och klassningssystem Anläggningar med farlig verksamhet Enligt Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) ska Länsstyrelsen, efter samråd med berörd kommun, fatta beslut om vilka anläggningar som omfattas av skyldigheterna i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) 2 kap 4. Farlig verksamhet är anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. En ägare eller verksamhetsutövare av en anläggning med farlig verksamhet är skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. I Norrbottens län finns 46 anläggningar med skyldigheter enligt LSO 2 kap 4. Dessa är fördelade på nio av länets fjorton kommuner. 5(54)

11 Anläggning Verksamhet Riskbeskrivning Arvidsjaurs kommun Arvidsjaurs Flygplats Flygplats FMV Provplats Vidsel Annan verksamhet Vattenfall Vattenkraft AB Bastusel Dammanläggning Stora konsekvenser vid dammhaveri Vattenfall Vattenkraft AB Gallejaur Dammanläggning Stora konsekvenser vid dammhaveri Skellefteå Kraft AB - Grytfors Dammanläggning Stora konsekvenser vid dammhaveri Jokkmokks kommun Vattenfall Vattenkraft AB Suorva Dammanläggning Stora konsekvenser vid dammhaveri Vattenfall Vattenkraft AB Satis Dammanläggning Stora konsekvenser vid dammhaveri Vattenfall Vattenkraft AB Projus Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Harsprånget Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Ligga Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Messaure Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Porsi Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Seitevare Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Parki Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Akkats Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Letsi Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Kalix kommun Billerud Karlsborg AB Tillverkning Brandfarliga och miljöfarliga ämnen Pajala kommun Pajala Flygplats Flygplats Gällivare kommun Boliden Mineral AB Aitik Gruva Dammanläggning Explosiva och miljöfarliga ämnen. Stora konsekvenser vid dammhaveri Orica Dyno Nobel Sweden AB Tillverkning Explosiva ämnen LKAB Malmberget Gruva Dammanläggning Explosiva, miljöfarliga ämnen. Stora konsekvenser vid dammhaveri Gällivare Flygplats Flygplats AB Norrlandsflyg Flygplats 6

12 Anläggning Verksamhet Riskbeskrivning Luleå kommun AGA Gas AB Tillverkning Brandfarliga och explosiva ämnen ST1 Energy AB Depå Brandfarliga, giftiga/hälsofarliga och miljöfarliga ämnen SSAB Tunnplåt Tillverkning Brandfarliga, explosiva, giftiga/hälsofarliga och miljöfarliga ämnen Svenska Statoil AB Lagring Brandfarliga, explosiva, giftiga/hälsofarliga och miljöfarliga ämnen Duroc AB Lagring Giftiga/hälsofarliga ämnen Sunderby Sjukhus helikopterflygplats Flygplats Norrbottens Flygflottilj Flygplats Piteå kommun Norrgasol AB Lagring Skoogs Tank AB Lagring Brandfarliga, explosiva och miljöfarliga ämnen Fjellfrys AB Lagring Giftiga/hälsofarliga ämnen SCA Packaging Munksund AB Tillverkning Brandfarliga och giftiga/hälsofarliga ämnen Kappa Kraftliner AB Tillverkning Brandfarliga och giftiga/hälsofarliga ämnen Piteå Transport AB Lagring Brandfarliga ämnen Piteå Hamn AB Hamn/lagring Brandfarliga och giftiga/hälsofarliga ämnen AB Piteå Energi Rörledningssystem Brandfarliga och explosiva ämnen Bodens kommun Vattenfall Vattenkraft AB Boden Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Vittjärv Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Vattenfall Vattenkraft AB Laxede Dammanläggning Kraftverk Stora konsekvenser vid dammhaveri och oljeutsläpp Kiruna kommun Kimit AB Tillverkning Explosiva ämnen LKAB Kiruna Gruva Dammanläggning Brandfarliga, explosiva, giftiga/hälsofarliga och miljöfarliga ämnen LKAB Svappavaara Gruva Giftiga/hälsofarliga ämnen Svenska Rymdaktiebolaget, Esrange Annan verksamhet Brandfarliga och explosiva ämnen Kiruna Flygplats - Swedavia Flygplats Tabell 1: Anläggningar i Norrbottens län som omfattas av skyldigheter enligt 2 kap 4 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 7(54)

13 1.3.2 Sevesoföretag Med Sevesoföretag avses verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle förekommer i vissa mängder. För de farliga ämnena finns det två gränsmängder som delar in verksamheten i en lägre och en högre kravnivå. Gränsmängderna varierar beroende på kemikaliernas egenskaper. Regleringen återfinns i Lag (1999:381) och Förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Ett Sevesoföretag kan även omfattas av skyldigheter enligt 2 kap 4 LSO. Med allvarliga kemikalieolyckor menas en olycka med farliga ämnen, så som utsläpp, brand eller explosion och som medför allvarlig, omedelbar eller fördröjd, fara för människors hälsa eller miljön. Länet har 12 st. Sevesoanläggningar i den högre kravnivån och fem i den lägre. Sju av anläggningarna i den högre kravnivån ligger i länets kustområde. Se nedanstående tabell. Sedan föregående risk- och sårbarhetsanalys har tre anläggningar tillkommit i länet, LKAB:s oljedepå i Luleå och Northland Resources S.A och FORCIT SWEDEN, båda i Pajala. Anläggning Kommun Verksamhet Risker Anläggningar i den högre kravnivån Boliden Mineral AB Gällivare Gruvverksamhet Explosion, brand Dyno Nobel Sweden AB Gällivare Tillverkning av explosiva ämnen Explosion, brand Billerud Karlsborg Kalix Massa- och pappersbruk. Lagring av kemikalier. Brand, utsläpp av kemiska ämnen Kimit AB Kiruna Tillverkning av explosiva ämnen Explosion, brand St1 Energy AB Luleå Lagring av petroleumprodukter Brand AGA Gas AB Luleå Produktion, lagring och Brand, explosion distribution av syrgas, kvävgas och argon. LKAB Luleå Lagring av petroleumprodukter Brand SSAB Tunnplåt AB Luleå Stålverk Utsläpp av gas, bensen, brand, explosion Svenska Statoil AB Luleå Lagring av gasol och Explosion, brand petroleumprodukter Northland Resources S.A Pajala Gruvverksamhet Explosion, brand Norrgasol AB Piteå Ej aktiv --- Skoogs Tank AB Piteå Lagring av petroleumprodukter Brand Anläggningar i den lägre kravnivån Forcit Sweden AB Gällivare Tillverkning av explosiva ämnen Explosion, brand Ragn-Sells AB Luleå Hantering av petroleumprodukter Brand, utsläpp av petroleumprodukter Forcit Sweden AB Pajala Tillverkning av explosiva ämnen Explosion, brand Chemrec Kraftliner i Piteå KB Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå AB Piteå Piteå Tabell 2: Sevesoanläggningar i Norrbottens län år Pilotanläggning för produktion av syntesgas och grönlut, samt lagring av dimetyleter (DME) Massa- och pappersbruk. Lagring av petroleumprodukter och andra kemikalier. Brand, utsläpp av kemiska ämnen Brand, utsläpp av kemiska ämnen 8

14 1.3.3 Dammar I denna rapport behandlas damtyperna vattenkraftsdammar och gruvdammar. Det finns andra typer av mindre dammar i länet, till exempel gamla flottningsdammar och kvarndammar, dessa anses dock inte bidra till risker som bör belysas i en regional RSA. Vattenkraftsdammar är att betrakta som vattenverksamhet enligt Miljöbalken, gruvdammar omfattas av Förordning (2008:722) om utvinningsavfall. Både vattenkraftsdammar och gruvdammar kan omfattas av skyldigheterna i 2 kap 4 LSO. Vattenkraftsdammar och gruvdammar klassas enligt branschernas riktlinjer utifrån sannolikhet för allvarliga konsekvenser vid dammbrott. Branchorganisationen Svensk Energi har utvecklat Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet (RIDAS). Enligt RIDAS ska dammar klassas efter de konsekvenser som kan bil följden av ett dammbrott. Från och med år 2011 har klasserna i RIDAS förändrats men då verksamhetsutövarna ännu inte har klassat om samtliga dammar enligt de nya systemet redovisas nedan klassningen enligt det gamla systemet. Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (SveMin) har utvecklat Gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet (GruvRIDAS), baserat på RIDAS. Klass Förklaring 1A Hög sannolikhet för förlust av många människoliv. Eller Hög sannolikhet för: viktiga samhällsanläggningar betydande miljövärde eller Mycket stor ekonomisk skadegörelse 1B Sannolikheten för förlust av människoliv eller för allvarlig personskada är icke försumbar. Eller Sannolikheten för beaktansvärd för: viktiga samhällsanläggningar betydande miljövärde eller Hög sannolikhet för: stor ekonomisk skada 2 Sannolikheten är icke försumbar för: beaktansvärd skada på samhällsanläggningar miljövärde eller ekonomisk skadegörelse 3 Sannolikheten är försumbar för skadeutfall enligt ovan. Tabell 3: Konsekvensklass och förklaring enligt Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet samt Gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet Vattenkraftdammar I Norrbottens län finns 24 dammanläggningar 6 i RIDAS-klass 1A (14 st.), 1B (4 st.) och 2 (6 st.). I denna rapport redovisas anläggningen utifrån den högsta klassen för en damm i respektive anläggning. Dammanläggningarna är belägna i Jokkmokk (11 st.), Arjeplog (5 st.), Boden (3 st.), Arvidsjaur (3 st.) samt en dammanläggning i vardera Gällivare och Piteå kommun. I länet finns ytterligare vattenkraftsdammar som tillhör RIDAS-klass 3. De dammarna berörs inte i analysen eftersom sannolikheten för skadeutfall vid dammbrott anses försumbar. 6 Med dammanläggning avses i denna rapport en eller flera dammar som reglerar ett vattenmagasin. 9(54)

15 Älv Anläggning Klass Verksamhetsutövare Kommun Stora Luleälv Satisjaure 1A Vattenfall Vattenkraft AB Gällivare Stora Luleälv Suorva 1A Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Stora Luleälv Porjus 1A Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Stora Luleälv Harsprånget 1B Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Stora Luleälv Ligga 1B Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Stora Luleälv Messaure 1A Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Lilla Luleälv Seitevare 1A Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Lilla Luleälv Parki 1A Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Lilla Luleälv Randi 2 Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Lilla Luleälv Akkats 1A Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Lilla Luleälv Letsi 1A Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Luleälven Porsi 1B Vattenfall Vattenkraft AB Jokkmokk Luleälven Laxede 1A Vattenfall Vattenkraft AB Boden Luleälven Vittjärv 1A Vattenfall Vattenkraft AB Boden Luleälven Boden 1A Vattenfall Vattenkraft AB Boden Piteälven Sikfors 2 Skellefteå Kraft AB Piteå Skellefteälven Rebnisjaure 2 Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Arjeplog Skellefteälven Sädvajaure 1B Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Arjeplog Skellefteälven Hornavan 2 Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Arjeplog Skellefteälven Storavan- 2 Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Arjeplog Uddjaur Skellefteälven Bergsbyn 2 Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Arjeplog Skellefteälven Bastusel 1A Skellefteå Kraft AB Arvidsjaur Skellefteälven Gallejaur 1A Skellefteå Kraft AB Arvidsjaur Skellefteälven Grytfors 1A Skellefteå Kraft AB Arvidsjaur Tabell 4: Vattenkraftsdammar i Norrbottens län, baserat på kommun och RIDAS-klass. Gruvdammar Kopplat till länets gruvor finns dammar som innehåller utvinningsavfall från gruvbrytningen, gruvdammarna är lokaliserade till Malmfälten, dvs. Kiruna och Gällivare. Gruvbrytning har även nyligt startat i Pajala kommun. Anläggning Verksamhetsutövare Klass Kommun Malmberget LKAB 1B Gällivare Aitik Boliden Mineral AB 1B Gällivare Svappavaara LKAB 1B Kiruna Kiruna LKAB 2 Kiruna Kaunisvaara Northland Resources 2 Pajala Tabell 5: Gruvdammar i Norrbottens län, baserat på kommun och GruvRIDAS-klass. 10(54)

16 1.3.4 Transporter av farligt gods och avfall Farliga ämnen och farligt avfall hanteras i stor omfattning i Norrbottens län på grund av bland annat den storskaliga industri som finns i länet. Genom gruvnäringen i malmfälten i Kiruna och Gällivare kommuner hanteras stora mängder explosiva och oxiderande ämnen och föremål medan det vid kusten hanteras frätande syror, baser och peroxider i samband med pappersmassabruken i Piteå och Kalix kommun. Stora mängder petroleum produkter hanteras i hamnarna i Luleå och Piteå men förekommer i hela länet. Det saknas idag uppgifter på trafikflödet av transporter innehållande farligt gods på länets vägar. På grund av detta kan det inte uteslutas att transporter av samtliga farligt gods-klasser förekommer. Brandfarliga vätskor, oxiderande ämnen samt brandfarliga gaser är de mest frekventa transporterna rörande farligt gods på järnvägen. Det transporteras dock farliga ämnen ur nästan samtliga farlighetsklasser på järnvägen, med undantag för radioaktiva ämnen. De orter som är mottagare eller avsändare av farligt gods är Piteå, Luleå, Haparanda, Gällivare och Kiruna där Luleå och Haparanda tar emot och avsänder mest farligt gods. Dock går de flesta farligt godstransporter till och från Norrbottens län via Boden vilket betyder att detta är den ort som trafikeras av flest transporter. 7 Länsstyrelsens rekommenderade vägar för transport av farligt gods är Europavägarna E4, E10, E45 samt riksvägarna 94, 95, 97, 98, 99, 392, 394 och 395. Det kan antas att en stor del av transporter av farligt gods sker på dessa vägar. Det kan dock inte uteslutas att transporter av farligt gods och farligt avfall sker på andra vägar i länet, detta särskilt då det har förekommit storskalig smuggling av drivmedel (diesel) från Finland samt att det förekommer olaglig hantering av avfall inom länet och över läns- och landsgränsen. En försiktig uppskattning är att medelstora företag som hanterar skrot har ett årligt svinn på upp till kr per företag och år. Det finns även indikationer på att större infrastrukturprojekt fördryas på grund av metallstölder, vilket i sin tur påverkar investeringsmöjligheter för regionen och de enskilda företagen negativt. Det är i Norrbotten bekräftat att grov organiserad brottslighet sannolikt ligger bakom mång av de stölder av framförallt metallskot som sker. Den bärande orsaken till att dessa aktörer agerar inom miljöområdet är att det finns stora pengar att tjäna inom området och att straffen är låga. 7 Hanna Karlsson Sälgfors (2011) Farliga ämnen i Norrbottens län en förstudie om förekomst och förmåga. Luleå tekniska universitet. Sid ii. 11(54)

17 1.3.5 Försvarsmaktens övningsverksamhet Försvarsmakten bedriver i länet en relativt omfattande övningsverksamhet såväl i de mer tätbefolkade områdena som i vår fjällmiljö. Övningarna involverar ofta både markförband och flygande resurser. Särskilt flygövningsverksamheten har ökat i Norrbotten de sista åren. Årligen arrangeras eller deltar Sverige i övningar med andra länder såväl inom som utanför Norden. Norrbotten erbjuder stora områden över vilka övning kan bedrivas. I Norrbotten finns även Vidsels flygbas som nyttjas året om som övningsplattform för såväl svenska försvaret som andra nationer, som då hyr in sig på anläggningen. Detta sammantaget gör att även riskerna för incidenter inom område har ökat. Länsstyrelsen tillsammans med andra parter behöver tydligare uppmärksamma detta inom sina respektive verksamhetsområden. Informationen från Försvarsmakten om när och hur, samt med vilka deltagare som dessa övningar genomförs. Även kunskapen om de risker som föreligger vid dessa övningar, aktuella kontaktvägar och annan information behöver spridas till samtliga berörda. Länsstyrelsen har tillsammans med Försvarsmakten tagit initiativ till att så ska ske. Hösten 2013 hålls nästa stora internationella flygövning i Norrbotten. 12(54)

18 2. Arbetsprocess och metod Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys ska enligt MSBFS 2010:7 innehålla en övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys tas fram av utsedd handläggare på krishanteringsenheten. Underlag och texter till vissa delar i rapporten lämnas av andra handläggare inom myndigheten. Följande personal vid Länsstyrelsen har bidragit med material till kapitel 1,4 och 6-7 i rapporten: Mats Aunes (Vattenkraftsdammar) David Berggård (Gruvdammar) Micael Bredefeldt (Klimatförändringar) Karin Börjesson (Förmågebedömning, Försvarsmaktens verksamhet) Erik Jakobsson (Förmågebedömning) Kristina Stenlund (Epizootier och zoonoser) Staffan Åsén (Sevesoföretag) Mattias Lindgren (Gränsöverskridande avfallstransporter) 2.1 Samhällsviktig verksamhet (kapitel 3) Samhällsviktig verksamhet definieras i MSBFS 2010:7 som en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. För att identifiera vad av Länsstyrelsens verksamhet som är att anse som samhällsviktig ur ett krisberedskapsperspektiv har Länsstyrelsen gjort en gemensam analys med övriga länsstyrelser i NordSam 8. Utgångspunkten för arbetet har varit Länsstyrelsens uppdrag inom det svenska krishanteringssystemet, se även I beskrivning av samhällsviktig verksamhet i Norrbottens län har Länsstyrelsen utgått ifrån MSB:s Strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet 9 och de elva områden som beskrivs där. Länsstyrelsen lämnar en översiktlig beskrivning av tio av de elva områdena. Länsstyrelsen har valt att inte behandla området handel och industri eftersom Länsstyrelsen inte uppfattar att handel och industri uppfyller kriterierna för att vara samhällsviktig verksamhet. Länsstyrelsen vidare att delar av handel och industri till exempel elproduktion, apoteksverksamhet och värmeförsörjning faller under de andra tio områdena. 2.2 Hot, risker, sårbarheter och kritiska beroenden (kapitel 4) Länsstyrelsen har valt att presentera hot och risker på tre nivåer (lokal, regional och nationell) samt att beskriva risker kopplade till klimatförändringar. Valet att beskriva risker på tre nivåer motiverar Länsstyrelsen med att Länsstyrelsens uppdrag är att vara en sammanhållande 8 NordSam är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna och Gävleborg inom området krisberedskap och räddningstjänst. 9 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011), Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld - Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet. Publikationsnr: MSB266 - december (54)

19 funktion mellan den lokala och nationella nivån 10 och att målgruppen för risk- och sårbarhetsanalysen både är länets kommuner, Regeringen och centrala myndigheter. Klimatförändringar redovisas separat eftersom de analyseras ur ett långsiktigt perspektiv, medan rapporten i övrigt ska beakta händelser som kan inträffa hastigt, oväntat och utan förvarning. 11 Lokal nivå För att beskriva hot och risker på den lokala nivån (kapitel Lokal nivå) har Länsstyrelsen sammanställt de extraordinära händelser som länets kommuner identifierat i sina risk- och sårbarhetsanalyser för år Kommunernas uppdrag är att identifiera risker i kommunen och då kommunerna ser olika ut blir följaktligen dels riskerna olika och dels beskrivningen av liknande risker också olika. Länsstyrelsen har skapat kluster av risker och kategoriserat dem för att ge en tydligare översikt. För identifierade extraordinära händelser har Länsstyrelsen valt att inte göra sammanställda riskvärderingar eftersom riskerna och värderingarna skiljer sig mellan kommunerna. Regional nivå Länsstyrelsens identifiering av hot (kapitel Regional nivå) har skett som ett internt arbete på Länsstyrelsen, i huvudsak utfört under år Med hot menar Länsstyreselsen en möjlig händelse med negativa konsekvenser. Länsstyrelsen ska även beskriva risker. Länsstyrelsen anser att en risk är en sammanvägd bedömning av sannolikheten och konsekvenserna av ett hot. För att bedöma sannolikheten för att en risk inträffar använder Länsstyrelsen en kvantitativ beskrivning med en rankingskala och intervaller, vilken beskrivs nedan. Rankingskalan har tagits fram tillsammans med kommunernas säkerhetssamordnare/- chefer i april år 2011 och används även i de flesta av länets kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Nivå Sannolikhet Beskrivning 1 Mycket låg sannolikhet Inträffar > 1 ggr per 50 år 2 Låg sannolikhet Inträffar 1 ggr per år 3 Medelhög sannolikhet Inträffar 1 ggr per år 4 Hög sannolikhet Inträffar 1 ggr per 4-10 år 5 Mycket hög sannolikhet Inträffar < 1 ggr per 4 år Tabell 6: Rankingskala för bedömning av sannolikheten för att hot inträffar. För att bedöma konsekvenserna om ett hot inträffar har Länsstyrelsen valt att använda en kvalitativ beskrivning med rankingskala. Rankingskalan som använts har tagits från MSB:s vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. 12 Nivå Konsekvenser Beskrivning 1 Mycket Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i 10 7 Förordning om krisberedskap och höjd beredskap Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 12 Myndigheten församhällsskydd och beredskap (2011), Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser. Publikationsnummer: MSB245 april (54)

20 begränsade samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på 4 Mycket allvarliga egendom och miljö Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö Tabell 7: Rankingskala för bedömning av konsekvenser om ett hot inträffar. Nationell nivå För en beskrivning av risker som identifierats på nationell nivå har Länsstyrelsen valt att utgå ifrån rapporteringen av MSB:s uppdrag att ta fram en nationell riskbedömning. Länsstyrelsen har valt att inte beskriva riskerna närmare i denna rapport utan hänvisar till MSB:s redovisning. Då den nationella riskbedömningen inte innehåller en värdering av riskerna så redovisas inte heller någon värdering av riskerna i denna rapport. Sårbarhet Länsstyrelsen redovisar inte sårbarheter i denna risk- och sårbarhetsanalys. Det motiveras av att ytterligare arbete, bland annat kartläggning av redundans, behöver göras utifrån den analys av kritiska beroenden som gjorts under år Kritiska beroenden Kritiska beroenden definieras i MSBFS 2010:7 som beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Länsstyrelsen har gemensamt i NordSam 13 genomfört en studie av kritiska beroenden för länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet. Studien har genomförts med metoden Society Impact Analysis (SIA). Metod- och processledning har upphandlats av 4C Strategies. Processen att ta fram en beroendekarta genomförs i fyra steg: 13 Samarbete mellan länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Dalarna och Gävleborg. 15(54)

21 Bild 2: De fyra stegen i framtagandet av en beroendekarta 2.3 Viktiga resurser (kapitel 5) Under rubriken viktiga resurser har Länsstyrelsen valt att dels redovisa myndighetens resurser samt även länets resurser. Beskrivningen av länets resurser baseras på en sammanställning av de resurser som länets kommuner och landsting har redovisat i respektive risk- och sårbarhetsanalys för år Länsstyrelsen uppfattar att de viktiga resurser som Länsstyrelsen kan disponera för att hantera kriser i huvudsak är att likställa med Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet. 2.4 Förmågebedömning (kapitel 6 och 7) Länsstyrelsens förmågebedömning görs för de scenarier som framgår i de instruktioner som MSB årligen lämnar till Länsstyrelsen. Förmågebedömningen innehåller generell förmåga och förmågan vid ett eller flera scenarier. Bedömningen ska dels ske för förmågan att motstå allvarliga störningar samt för förmågan att hantera kriser. Länsstyrelsen ska vidare bedöma förmågan både för myndigheten och för länet. Länsstyrelsens förmåga Generell förmåga Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningar Förmåga vid specifikt scenario Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningen Länets förmåga Krishanteringsförmåga Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningar Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och hantera allvarliga störningen Tabell 7: Översikt för förmågebedömningens komponenter. MSBFS 2010:7 tillsammans med de årliga instruktionerna från MSB reglerar vilka indikatorer och komponenter samt vilka bedömningsnivåer som ska användas i förmågebedömningen. Komponenterna i varje indikator ska beskrivas och indikatorns uppfyllelse ska bedömas för nivåerna Ja, Delvis och Nej. Länsstyrelsen tolkar bedömningsnivåerna på följande sätt: Ja betyder att indikatorns komponenter är tillfullo uppfyllda; Delvis betyder att vissa komponenter är uppfyllda; Nej betyder att ingen av komponenterna är uppfyllda. Indikatorerna redovisas nedan. För indikatorns komponenter hänvisas till Bilaga 1. Förmågebedömning. Indikatorer på krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information Informationssäkerhet Larm 16(54)

22 Omvärldsbevakning Materiella resurser Personella resurser Praktisk erfarenhet Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Informationssäkerhet Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Reservkraft Materiella resurser Personella resurser Samverkan En samlad bedömning av alla indikatorer för respektive förmåga ska göras. Bedömningen ska görs utifrån fyra nivåer; god, i huvudsak god men med vissa brister, bristfällig förmåga och mycket bristfällig förmåga. Nivå God I huvudsak god Bristfällig Mycket bristfällig Beskrivning av förmåga Bedömningen att förmågan är god innebär att det inom myndighetens ansvarsområde bedöms finnas resurser och kapacitet för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Bristfällig förmåga innebär att resurserna inom myndighetens ansvarsområde kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att verksamheterna inom myndighetens ansvarsområde står i det närmaste oförberedda. Tabell 8: Bedömningsnivåer för förmåga, MSBFS 2010:7 För år 2012 har MSB beslutat att den särskilda förmågebedömningen ska göras utifrån dricksvattenstörningar. MSB har skapat två scenarier som kan användas 1) för Stockholmsområdet och 2) för övriga Sverige. Länsstyrelsen har anpassat scenario 2 utifrån förutsättningar i Norrbottens län. Länsstyrelsen har genomfört bedömningen av myndighetens förmåga internt. Bedömningen av länets förmåga vid dricksvattenstörningar har gjorts tillsammans med länets kommuner. Länsstyrelsen har skickat ut det anpassade scenariot och ombett de kommuner som enligt scenariot har drabbats av störningar att bedöma förmågan att hantera händelsen. De övriga kommunerna har ombetts bedöma förmågan att lämna stöd till de drabbade kommunerna. Länsstyrelsen har sammanställt kommunernas svar och vid en workshop med kommunerna gått igenom bedömningarna. Länsstyrelsens förmågebedömning redovisas i anvisad mall i bilaga 1. Förmågebedömning. 17(54)

23 3. Samhällsviktig verksamhet i Norrbotten Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys ska enligt MSBFS 2010:7 innehålla en övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. Samhällsviktig verksamhet definieras i MSBFS 2010:7 som en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. De samhällssektorer inom vilka viktiga samhällsfunktioner kan identifieras är följande: 14 Energiförsörjning Finansiella tjänster Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Skydd och säkerhet Kommunalteknisk försörjning Socialförsäkringar Transporter Livsmedel Handel och industri Offentlig förvaltning ledning 3.1 Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet Länsstyrelsens bedömer inte att någon del av verksamheten uppfyller det första kriteriet för att anses som samhällsviktig ur ett krisberedskapsperspektiv. Länsstyrelsens uppdrag vid kriser och stora olyckor uppfyller enligt Länsstyrelsens bedömning det andra kriteriet för att anses som samhällsviktig ur ett krisberedskapsperspektiv. Följande uppdrag anser Länsstyrelsen vara samhällsviktiga: Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid en allvarlig kris, som berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, omgående kunna upprätta en ledningsfunktion för bl.a. samordning och information. Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst kunna ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs. Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och för sanering efter sådana utsläpp. Länsstyrelsen ska vid en epizooti, om Jordbruksverket så beslutat, bedriva smittspårning och smittbekämpning. 14 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011), Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld - Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet. Publikationsnr: MSB266 - december (54)

24 Bild 3: Illustration av Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet. Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet innebär att länsstyrelsen alltid ska ha en tjänsteman i beredskap. Vid stora olyckor och allvarliga kriser ska Länsstyrelsen omgående kunna upprätta en ledningsfunktion. Vid vissa typer av händelser kan Länsstyrelsen även ha ett operativt ansvar för insatser så som räddningstjänst, sanering och smittspårning och smittbekämpning. 3.2 Länets samhällsviktiga verksamhet Energiförsörjning Energiförsörjning anses vara samhällsviktig då ett bortfall eller allvarlig störning i energiförsörjningen på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Fjärrvärme Fjärrvärme är den ledande uppvärmningsformen i Sverige, med drygt hälften av värmemarknaden. Cirka 49 TWh fjärrvärme produceras varje år i Sverige. 15 Samtliga kommuner i Norrbotten levererar fjärrvärme, egenproducerad eller via avtal med annan leverantör. Viktiga fjärrvärmeproducenter i Norrbotten är bland annat: Luleå Energi Fjärrvärme Piteå Energi AB Boden Energi AB Vattenfall AB Energimarknad (Kalix, Överkalix, Haparanda, Övertorneå) SSAB (Levererar värme till Luleå energi fjärrvärme) Smurfit Kappa Kraftliner (levererar värme till Piteå Energi AB) Eldistribution/elnät Sverige är uppdelat i elområden 16 där Norrbotten ingår i elområde 1. Elnätet är uppdelat i tre nättyper beroende på vilken spänning som ska överföras. Stamnätet (400kV - 220kV) ägs av Svenska kraft, regionnätet (130kV 10kV) ägs av Vattenfall och lokalnät (20kV 10kV) som sköts av elnätsföretag. Elnätsföretag i Norrbotten: Vattenfall Eldistribution AB Luleå Energi Elnät AB Bodens Energi Nät AB Piteå Energi AB LKAB Nät AB Töre Energi ekonomisk förening Jukkasjärvi Sockens Belysningsförening (54)

25 Ekfors Elnät AB För vidare läsning inom området eldistribution hänvisar Länsstyrelsen till Svenska Kraftnäts risk- och sårbarhetsanalys. Drivmedel Det finns två hamnar i Norrbotten som hanterar petroleumprodukter i större omfattning, dessa är Uddebo i Luleå kommun och Haraholmen i Piteå kommun. Vid Uddebo hanteras ca: ton petroleumprodukter årligen, respektive ton vid Haraholmen. Depåverksamheterna vid hamnarna bedrivs av Statoil, LKAB och ST1 i Luleå samt Wibax och Skoogs Tank AB i Piteå Finansiella tjänster Finansiella tjänster anses vara samhällsviktiga då ett bortfall eller allvarlig störning i dessa tjänster på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Fyra större aktörer inom bankväsendet verkar i Norrbotten. Dessa är Nordea, Swedbank, Sparbanken Nord, Handelsbanken och SEB. Det finns två företag i Norrbotten som utför värdetransport av kontanter, G4S cash solution och LOOMIS. Dessa företag sköter försörjningen av kontanter till länet samt servar och laddar uttagsautomater med kontanter. Hantering av betalterminal sker i huvudsak av banker men det finns även ett flertal andra aktörer på marknaden. För vidare läsning inom sektorn finansiella tjänster hänvisar Länsstyrelsen till risk- och sårbarhetsanalyser från Finansinspektionen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Riksgäldskontoret och Skatteverket Hälso- och sjukvård samt omsorg Hälso- och sjukvård samt omsorg anses vara samhällsviktig dels för att störningar i verksamheten på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället och dels för att verksamheten (särskilt ambulans-, akut- och intensivvård) är mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hantera så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Hälso- och sjukvård Norrbottens läns landsting (NLL) har fem sjukhus; Regionssjukhuset i Sunderbyn, Piteå Älvdals sjukhus, Kalix sjukhus, Kiruna sjukhus och ett förstärkt länsdelssjukhus i Gällivare. Landstinget har en eller flera vårdcentraler i varje kommun. I länet finns fyra privata vårdcentraler; Cederkliniken och Björnen i Piteå kommun, Hermelinen i Luleå kommun och Åkerbäret i Bodens kommun. Vård och omsorg Enligt socialtjänstlagen är kommuner skyldiga att erbjuda vård och omsorg. Ansvarig för verksamheten är socialnämnden i resp. kommun. Kommunerna har även särskilda boenden, personliga assistenter och hemtjänst. Apotek och läkemedel Apoteksverksamheten i länet bedrivs av statliga Apoteksbolaget Apoteket AB samt av privata aktörer så som Kronans droghandel, Apoteket Hjärtat och Apoteksgruppen. 20(54)

26 All läkemedelsdistribution till NLL utförs av Apoteket AB. Från sjukhusapotek till mindre vårdinrättningar sköter NLL transporterna. 17 För vidare läsning inom området hälso- och sjukvård samt omsorg hänvisar Länsstyrelsen till Socialstyrelsen samt Norrbottens läns landstings risk- och sårbarhetsanalyser. För vidare läsning om vård och omsorg hänvisas till kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser Information och kommunikation Information och kommunikation anses vara samhällsviktigt ur perspektivet att fungerande kommunikationskanaler ger förutsättningar för effektiv information vilket kan lindra skadeverkningar av inträffade händelser. Kommunikationssystemen används för styrning, övervakning i samhällsviktiga processer samt för möjligheten att varna och tillkalla hjälp samt för larmfunktioner. Information och kommunikationssystem är således samhällsviktiga både för att undvika att kriser inträffar och för att mildra skadeverkningar av inträffade kriser. Elektroniska kommunikationer Elektroniska kommunikationer omfattar tjänsterna internet, mobiltelefoni, bredbands- och IPtelefoni, den intrastruktur som krävs för att förmedla tjänsterna och de operatörer som tillhandahåller tjänster, infrastruktur eller drift och underhåll av infrastruktur. Sektorn består av närmare 500 operatörer med olika typ av verksamhet från att tillhandahålla infrastruktur till att sälja enstaka tjänster. Värt att särskilt nämna avseende elektroniska kommunikationer i länet är IT Norrbotten, ett företag som ägs av länets kommuner och landstinget. IT Norrbotten driver ett öppet konkurrens- och leverantörsneutralt nät i Norrbotten, samt driver utvecklingsprojekt inom ITområdet bland annat inom säkerhetsfrågor. För vidare läsning om elektroniska kommunikationer hänvisar Länsstyrelsen till Post- och telestyrelsens risk- och sårbarhetsanalys. Press och medier I Norrbotten finns tre TV-kanaler med regional verksamhet, dessa är Sveriges Television Nordnytt, TV4 Norrbotten samt 24 Norrbotten. Sveriges Radio P4 Norrbotten samt Sveriges Radio P2 sameradion är radiokanaler av regional betydelse. I länet finns fyra dagstidningar. Norrbottens kuriren och Norrländska Socialdemokraten med ett länsfokus. Piteå Tidningen fokuserar på Piteå älvdal och Haparandabladet, en tvåspråkig tidning med fokus på Tornedalen Skydd och säkerhet Sektorn skydd och säkerhet anses vara samhällsviktig då verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Räddningstjänst Svensk räddningstjänst delas in i kommunal räddningstjänst och statlig räddningstjänst. Den kommunala räddningstjänsten är fördelad på 14 organisationer, respektive kommun. Det finns 17 Anders Bergström, läkemedelsstrateg vid Norrbottens läns landsting (juni 2011) 21(54)

27 inte några räddningstjänstförbund i länet. Arjeplog och Arvidsjaur, Piteå och Älvsbyn samt Boden och Jokkmokk delar på räddningschefskompetens. Den statliga räddningstjänsten har är indelad i sex områden med fyra ansvariga myndigheter. Statlig räddningstjänst Fjällräddningstjänst Flygräddningstjänst Sjöräddningstjänst Efterforskning av försvunna personer i andra fall Miljöräddningstjänst till sjöss Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen Tabell: Statlig räddningstjänst och ansvarig myndighet Ansvarig myndighet Polismyndigheten i Norrbotten Sjöfartsverket Sjöfartsverket Polismyndigheten i Norrbotten Kustbevakningen Länsstyrelsen i Norrbottens län För vidare läsning inom området räddningstjänst hänvisas till Kustbevakningens, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, Rikspolisstyrelsens och Sjöfartsverkets riskoch sårbarhetsanalyser. Larmcentraler I Luleå har SOS Alarm AB en larmcentral som är samlokaliserad med Luleå kommuns räddningstjänst samt Norrbottens läns landstings ambulansverksamhet i Luleå. SOS Alarm hanterar utlarmning av kommunal räddningstjänst och dirigering av ambulanser. Gällivare kommun har egen larmcentral för bland annaträddningstjänsten. Bevakningsbolag Bevakningsuppdrag i privatregi i Norrbotten utförs bland annat av G4S Security, Securitas AB, NVS bevakning AB, Norrvakt AB, Guard security samt bevakningsaktiebolaget företagsskydd. Se även Finansiella tjänster Kommunalteknisk försörjning Sektorn kommunalteknisk försörjning anses vara samhällsviktig då ett bortfall eller svår störning i verksamheten ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Varje kommun ansvarar för drift och underhåll av vatten, avlopp, gator, fjärrvärme och renhållning. Driftformerna varierar mellan kommunal förvaltning och kommunalt bolag. För vidare läsning om kommunalteknisk försörjning hänvisas till respektive kommuns riskoch sårbarhetsanalys Socialförsäkringar Socialförsäkringar anses vara samhällsviktig verksamhet då ett bortfall eller en svår störning i verksamheten ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Den samhällsviktiga verksamheten socialförsäkringar omfattar kommunernas utbetalningar av socialbidrag, arbetslöshetskassornas utbetalning av arbetslöshetsförsäkringar, utbetalningar 22(54)

28 från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassans utbetalningar och andra kommunala eller statliga bidrag till personer i utsatta situationer. För vidare läsning om socialförsäkringar hänvisas till Försäkringskassans risk- och sårbarhetsanalys Transporter Transporter anses vara samhällsviktig verksamhet då ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten ensam eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Störningar i transportsystemet kan dels leda till brist på nödvändiga varor och dels skapa problem för personer att ta sig till arbetsplatserna vilket i sin tur kan skapa andra störningar. Viktiga transportformer är kollektivtrafik (bussar), färdtjänst (taxibolag), flygförbindelser samt tågtrafik (person och gods) samt båttrafik (gods). Regional busstrafik sköts av Länstrafiken i Norrbotten, lokalt ansvarar kommunerna för kollektivtrafiken vilket sker i egen regi eller genom entreprenad. Godstransporter på väg utförs av privata entreprenörer. Vägnätet underhålls av Svevia och av kommunerna. Flygtransporter sker via flygplatser som finns i Luleå, Kiruna, Gällivare, Arvidsjaur och Pajala. Viktiga flygbolag är SAS och Norwegian m.fl. För vidare läsning om transporter hänvisas till Sjöfartsverket, Trafikverket och Transportsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalyser Livsmedel Ett bortfall eller en svår störning i livsmedelsförsörjningen kan på kort tid leda till att en allvarlig kris uppstår i samhället. Livsmedelsförsörjning omfattar produktion, förädling och försäljning av livsmedel. Fungerande transporter är nödvändigt för en fungerande livsmedelsförsörjning. Livsmedlet dricksvatten hanteras av kommunerna (se kommunalteknisk försörjning). För vidare läsning om livsmedelsförsörjning hänvisas till Livsmedelsverkets samt Statens jordbruksverks risk- och sårbarhetsanalyser Offentlig förvaltning ledning Med offentlig förvaltning avses här de myndigheter och deras ledningsfunktioner som har till uppgift att hantera allvarliga störningar. Detta innefattar kommuner, landsting och de myndigheter som har särskilt ansvar inom området krisberedskap samt Regeringen. Krisledningsfunktioner är nödvändiga eller mycket väsentliga för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 23(54)

29 4. Hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys ska enligt MSBFS 2010:7 innehålla identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden inom myndighetens ansvarsområde. 4.1 Hot och risker Länsstyrelsen ska enligt länsstyrelseinstruktionen utgöra en länk mellan den lokala och den nationella nivån. I syfte att ge en översiktlig beskrivning av vilka risker som identifieras på olika nivåer i krishanteringssystemet innehåller följande kapitel 1) en sammanfattning av de risker för extraordinära händelser som länets kommuner har identifierat, 2) de hot som länsstyrelsen har identifierat samt den riskvärdering som länsstyrelsen gjort och 3) de risker som identifierats i den nationella riskbedömningen Lokal nivå Kommuner och landsting ska enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ska analysera vilka extraordinära händelser 18 i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. I nedanstående tabell redovisas Länsstyrelsens sammanställning av de risker som kommunerna i Norrbottens län har identifierat. Då kommunerna identifierar, beskriver och värderar riskerna olika har Länsstyrelsen valt att inte göra en sammanställning av kommunernas riskvärderingar. Kategori 1 Kategori 2 Identifierade extraordinära händelser Infrastruktur och försörjning Vatten och avlopp Föroreningar i dricksvatten, avbrott/bortfall i produktion, sabotage, läckage/störning i distribution, vattenbrist Elförsörjning Långvarigt och/eller omfattande avbrott i elförsörjning Värmeförsörjning Fjärrvärmebortfall, brand/avbrott i värmeverk, läckage i distributionsnät (fjärrvärme) Industriella risker och stora olyckor Elektroniska kommunikationer Transportstörningar Farliga ämnen och miljöskador Störning i elektroniska kommunikationer, IT-avbrott, IT-sabotage/hot, Störning i internetkommunikation, teleavbrott, störning i telekommunikation, bristande IT-säkerhet, störning/avbrott i trygghetslarm, störning/avbrott i utalarmering av räddningstjänst Störning i drivmedelsleveranser, störning i livsmedelsleveranser Olycka med farligt gods, föroreningar i miljön, utsläpp av brandfarligt ämne vid bensinstation, miljöfarliga verksamheter, 18 Med extraordinär händelse avses i LEH en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 24(54)

30 kemikalieolycka, utsläpp av farliga ämnen, klorgasutsläpp Stora bränder Brand i äldreboende, brand i skola, skogsbrand, brand, brand i bensinsation, brand i torvtäkt, bostadsbrand, brand i kommunhuset Trafikolyckor Bussolycka, flyghaveri, stor trafikolycka, masskadesituation, järnvägsolycka Radiologiska risker Kärnteknisk olycka, radioaktivt utsläpp Dammhaveri Haveri i vattenkraftsdamm, haveri i gruvdamm Naturolyckor/- händelser Extremt väder Höga flöden, snöoväder, extremt väder, svår islossning, ras och skred, storm, laviner jordbävning/ras (från gruvverksamhet) Övrigt Smitta Pandemi, Vattensmitta, Epizooti, Smitta bland människor, Epidemier Hot och våld Hot och våld mot personal, hot och våld i samhället, hot och våld mot förtroendevalda och personal, antagonistiska hot/sabotage, terrorattack. Ej kategoriserade Bortfall av stort företag i kommunen, bankkris (påverkar betalningssystem), olycka politiker/ledning, störning i sophantering, risker under höjd beredskap, katastrofer på annat håll som drabbar kommuninnevånare, ej fungerande serviceenhet Tabell 10: Identifierade tänkbara extraordinära händelser på lokal nivå i Norrbottens län. Baserat på kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser för år Regional nivå Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys ska innehålla hot, risker och sårbarheter som synnerligen allvarligt kan påverka verksamheten inom länet. Analysen ska särskilt beakta: situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå, situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, Länsstyrelsen har identifierat 12 möjliga hot för situationer som kan påverka (samhällsviktig) verksamhet inom länet och som kan uppstå hastigt, oväntat och utan förvarning och som kräver brådskande beslut och samverkan mellan flera aktörer. Dessa hot beskrivs på följande sidor i punkt A till L. Den riskvärdering som Länsstyrelsen gjort framgår i nedanstående tabell och riskmatris. 25(54)

31 Beteckning Hot Sannolikhet Konsekvens Riskvärdering A Dammhaveri Låg Katastrofal Mycket hög risk B Kärnteknisk olycka Låg Mycket allvarlig Hög risk C Pandemi Låg Mycket allvarlig Hög risk D Storm Låg Mycket allvarlig Hög risk E Skogsbrand Medelhög Allvarlig Medelhög risk F Oljeutsläpp till havs Medelhög Allvarlig Medelhög risk G Snöoväder Låg Allvarlig Medelhög risk H Höga flöden Låg Allvarlig Medelhög risk I Epizooti/Zoonos Låg Allvarlig Medelhög risk J Kemikalieolycka Låg Allvarlig Medelhög risk K Ras och skred Låg Begränsade Låg risk L Antagonistiska hot Låg Begränsade Låg risk Tabell 11: Identifierade hot och riskvärdering, Länsstyreslen i Norrbottens län. < 3 år Mycket hög sannolikhet år Hög sannolikhet år Medelhög sannolikhet 3 E, F år Låg sannolikhet 2 K, L G, H, I, J B, C, D A > 50 år Mycket låg sannolikhet Mycket begränsade konsekvenser Begränsade konsekvenser Allvarliga konsekvenser Mycket allvarliga konsekvenser Katastrofala konsekvenser Mycket hög risk Hög risk Medelhög risk Låg risk Mycket låg risk Bild 4: Riskmatris innehållande identifierade hot och riskvärdering, Länsstyrelsen i Norrbottens län. 26(54)

32 A. Dammhaveri Norrbotten är ett av de fyra län i vilket flertalet av de dammar med högsta konsekvensklasserna ligger, därför måste risken för dammbrott tas i beaktande. För ett antal av dammarna skulle ett dammbrott få särskilt stora konsekvenser, det gäller särskilt dammar som ligger högt upp i älvarna eftersom de kan skada dammarna nedströms. Svenska kraftnät bedömer att ett sådant dammhaveri skulle medföra risk för: förlust av många människoliv, förstörelse av många människors hem och egendom, kulturmiljö och arbetsplatser, störningar i landets elförsörjning p.g.a skador på elnätet och förstörda vattenkraftstationer, störningar av transporter till följd av förstörda broar på älvsträckan och skador i övrigt på vägar och järnvägar, förstörelse av infrastruktur och omfattande störningar i andra samhällsviktiga verksamheter t.ex. anläggningar för vattenförsörjning, radio- och telekommunikationer, allvarliga miljöskador som för lång framtid inte kan återställas samt mycket stor ekonomisk skada. 19 Ett brott i någon av de större dammarna i Luleälv kan beröra befolkningen i Jokkmokk, Gällivare, Boden och Luleå med omfattande utrymning och evakuering. Ett dammbrott kan skada svensk elproduktion, elnätet, vägar, järnväg, bebyggelse och regionsjukhuset i Sunderbyn. Det finns krav på dammägaren för att minska riskerna, dessa krav formuleras i branschens egna regler och i LSO samt miljöbalken. Efterlevnad av lagstiftningen tillsynas av kommunen enligt LSO respektive av länsstyrelsen enligt miljöbalken. B. Kärnteknisk olycka De svenska kärnkraftverken finns i Upplands län, Kalmar län, Hallands län och i Skåne län 20 och de länsstyrelserna har särskilda krav på beredskap inför en kärnteknisk olycka. I Finland planeras för ett kärnkraftverk i Pyhäjokki 15 mil från Norrbotten. Radioaktiva utsläpp stoppas inte av läns- eller landsgränser, utan kan spridas över stora områden beroende på väderförhållanden, något som haveriet i Tjernobyl är ett exempel på. Konsekvenserna kan leda till långvariga skador för människan och ekosystemet. Vid kärnteknisk olycka i Sverige kan störningar i elförsörjningen uppstå. På Kolahalvön i nordvästra Ryssland finns ett stort antal kärnreaktorer, baserade både till land och till sjöss. Tidigare studier har visat att störst risk för ett oönskat utsläpp är från kärnkraftverket i Polyarnye Zori och vid byte av en atomubåts bränsle. En olycka, framförallt vid kärnkraftverket i Polyarnye Zori, skulle kunna medföra konsekvenser för Sverige och Skandinavien. 21 C. Pandemi En pandemi är en infektionssjukdom som sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land. Pandemier är återkommande genom historien, minst 12 har inträffat sedan 1500-talet. Den senaste (nya influensan, H1N1) inträffade under år Översyn av de statliga insatserna för säkerhet. Svenska kraftnät. Dnr 2010/877. Sid Kärnkraftverken i Skåne län, Barsebäck 1 och 2, är avstängda. 21 Simulering av radioaktiv beläggning vid utsläpp på Kolahalvön, Christoffer Lundström FOA. Northern Studies Working Paper, No. 22:2001, cerum, Centre for Regional Science, se Umeå, Sweden. 27(54)

33 och Under 1900-talet inträffade tre pandemier: Asiaten, Hongkong och Spanska sjukan. Pandemier kommer att inträffa igen, det är omöjligt att förutse när nästa kommer. Konsekvenserna av en pandemi kan innebära omfattande störningar i samhällsviktig verksamhet, exempelvis hälso- och sjukvård, transportsektorn och verksamheter där ett fåtal personer besitter specialistkompetens. D. Storm Norrbottens kustland är mindre utsatt för svåra stormar än Sveriges kust söder om Hälsingland. Det har inträffat kraftiga stormar i området 1982, 1985 och 1992 med vindstyrka på upp till m/s. 22 I inlandet är det sällan lika omfattande stormar medan fjällområdena i Norrbotten har svenskt rekord i uppmätta vindhastigheter, detta är i trakter med ingen eller mycket liten befolkning men även i Kiruna och Gällivare har stormvindar förekommit. 23 Den 30 december 2008 inträffade en storm i Norrbottens kustland och Tornedalen. SMHI gav en vädervarning klass 3 och förvarningskonferens hölls, konsekvenserna blev över 4000 abonnenter utan el samt störningar i telekommunikationer. Konsekvenserna av stormar kännetecknas av trädfällning med skada på el- och telenät samt blockering av väg och järnväg. Stormar kan även medföra skada på människors liv och hälsa samt egendom. Områdena där stormarna Gudrun och Per orsakade omfattande stormfällning var i huvudsak planterad granskog. I Norrbotten planteras i huvudsak tallskog och skogen är förhållandevis lågvuxen dessutom har Norrbotten tjäle i marken under en längre period av året. Sammantaget anses konsekvenserna av stormar i Norrbotten vara mindre än i södra Sverige eftersom omfattningen av stormfällning sannolikt blir mindre. E. Skogsbrand Skogsbränder är vanligt förekommande i Norrbotten under sommaren. Konsekvenserna vid okontrollerade skogsbränder kan bli mycket allvarliga med risk för liv och hälsa, behov av evakueringar och skador på egendom. Branden i Bodträskfors 2006 (i Bodens kommun), skogsbränderna i Ryssland sommaren 2010 samt tidigare års bränder i Grekland visar på hur allvarliga konsekvenserna kan bli. Inom länet finns ett välutvecklat samarbete i syfte att förebygga omfattande skogsbränder och skapa en god förmåga att hantera de bränder som uppstår. Länsstyrelsen upphandlar skogsbrandbevakning med flyg. Flygningarna genomförs av Frivilliga flygkåren som är i kontakt med SOS Alarm och räddningstjänsternas inre befäl på SOS Alarm. Skogsbrandsbevakningen ökar sannolikheten för att skogsbränder upptäcks tidigt och kan lokaliseras vilket förbättrar möjligheterna för effektiva räddningsinsatser och minska risken för omfattande skogsbränder. F. Oljeutsläpp till havs I norra Bottenviken finns tre hamnar som hanterar olje- och petroleumprodukter. Hur allvarliga konsekvenserna skulle bli för miljön vid ett utsläpp beror på omfattningen av utsläppet, vind- och strömförhållanden, temperatur och vilka områden som drabbas. Vid ett större utsläpp kan det bli katastrofal påverkan på miljö- och djurliv under många år framöver. Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg har tillsammans med Kustbevakningen tagit fram en oljeskyddsplan. Planen reglerar länsstyrelsens uppgifter (54)

34 inom det geografiska områdesansvaret och som meddelats genom länsstyrelseinstruktionen. Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst till havs, kommunerna har ansvaret om oljan når land och länsstyrelsen ansvarar för information, beslutsstöd och samordning. G. Snöoväder Snöoväder är här en samlingsrubrik för två liknande tänkbara händelser, snöstorm och isstorm. Med snöstorm avses i detta fall väderförhållanden med kombinationen mycket snöfall vid mild temperatur, som åtföljs av sjunkande temperatur och kraftiga vindar. Blötsnö i kombination med kraftiga vindar och snabb infrysning kan skapa isbark på byggnader och infrastruktur och riskerar att orsaka skador på dessa, exempelvis genom att ledningsnät faller samman under de tunga snölaster som bildas. Snöoväder bedöms som mer sannolika än isstormar och har uppkommit vid några tillfällen i Sverige, mest känt är kanske Gävle i december 1998 där en snökanon effekt 24 uppstod. Öppet hav ökar risken för dessa fenomen. Bottenviken fryser relativt tidigt på vintern varför sannolikheten för det fenomenet är något lägre i Norrbotten. Isstormar är mycket ovanliga men konsekvenserna är katastrofala. Isstorm uppkommer i kombinationen av underkylt regn och kraftiga vindar, vilket gör att nederbörden fryser fast och bildar en tjock hinna av is på mark, byggnader, vägar och ledningsnät. En isstorm kan slå ut el- och telenät kommunikationer (väg, järnväg, flygplatser) vilket försvårar för felavhjälpande insatser samt för blåljusverksamhet och samhällsviktiga transporter. H. Höga flöden Översvämningar och höga flöden inträffar regelbundet. Korta intensiva regn orsakar höga flöden i främst små vattendrag med åtföljande översvämningar. Sådana regn kan också orsaka översvämning inom tätbebyggelse på grund av överfulla dagvattensystem. Mer utdragna regnperioder höjer flödena i stora vattendrag och sjöar. 25 Torneälven drabbas årligen av snösmältningen i form av en stor vårflod och vissa år svår islossning. Detsamma gäller även för andra älvar och vattendrag i länet. Översvämningskarteringar har gjorts för Kalix-, Lule-, Pite- och Skellefteälven utifrån 100-årsflöde och beräknat högsta flöde. För nedre delen av Torneälven (Pajala till Bottenviken) har översvämningskarteringar färdigställts under år 2011 för 100-, 250-årsflöde och ett högsta beräknat flöde. Ett 100-årsflöde inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång på 100 år, vilket innebär att sannolikheten är 1 på 100 för varje enskilt år. 26 Dessa karteringar visar på att översvämningar kan beröra områden med bebyggelse, vägar, järnväg, vatten och avloppsverk vilket kan medföra störningar. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen kommer hundraårsflöden att inträffa mer ofta och detta får då konsekvenser för länets vattendrag generellt men i synnerhet för de reglerade vattendragen. Höga flöden kommer sannolikt att uppträda andra tider på året genom att en större del av årsnederbörden kommer att falla som regn istället för snö. Förutsägbarheten kommer därför att försvåras översvämmade Luleälven med vattennivåer som var de högsta på ett halvt sekel och 2010 hade länet 24 Med snökanoneffekt menas att snöfall koncentreras till ett avgränsat område som får mycket hög nederbörd. 25 Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter, SOU 2007:60. S ( (54)

35 situationer med höga och i vissa delar av länet mycket höga flöden i samband med snösmältningen. Haparanda och Älvsbyns kommuner har utpekats som två av 18 områden med hög översvämningsrisk i arbetet enligt översvämningsförordningen. I. Epizootier och zoonoser Epizootisjukdomar är allvarliga smittsamma djursjukdomar som normalt inte förekommer i Sverige.27 Det finns ett 40-tal epizootisjukdomar, till exempel mul- och klövsjuka, svinpest och BSE (även känd som galna-ko-sjukan). Vissa av dem är mycket smittsamma och de kan orsaka stora ekonomiska förluster för enskilda och länder som drabbas.28 Zoonoser kallas de smittsamma sjukdomar som kan smitta mellan djur och människor. Exempel på zoonoser är salmonella och fågelinfluensan.29 Utbrottet av BSE i Storbritannien på 1980-talet är ett exempel på en epizooti som fått stora konsekvenser för djurbesättningar och samhällsekonomin. Fågelinfluensan (H5N1) är ett exempel på en zoonos som spridits över världen, den upptäcktes först i Asien 2003 kom till Sverige Fågelinfluensan har i några fall även smittat från människa till människa. Ingen spridning av fågelinfluensavirus till människor har rapporterats i Sverige. 30 Konsekvenserna för samhället av en epizooti är i första hand ekonomiska, en zoonos däremot drabbar även människors hälsa och kan i värsta tänkbara fall leda till en pandemi. J. Kemikalieolycka I Norrbotten finns 16 stycken Sevesoanläggningar, elva i den högre kravnivån och fem i den lägre kravnivån (se Sevesoföretag). En större olycka (brand, explosion, utsläpp av farligt ämne) i en Sevesoanläggning innebär omedelbart konsekvenser för boende och arbetande i området. Hur stora konsekvenserna för närliggande områden blir är beroende av hur stora utsläpp som sker, vilken typ av ämnen som läcker ut och hur de vädermässiga förhållandena påverkar spridningen. Att klassas som en Sevesoanläggning innebär att verksamhetsutövaren är skyldig att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga allvarliga olyckor och begränsa följderna av dem för människor och miljö. De ska vidare upprätta ett handlingsprogram för hur riskerna för allvarliga kemikalieolyckor ska hanteras. Verksamhetsutövare i den högre kravnivån ska upprätta en säkerhetsrapport och en intern plan för räddningsinsatser. Kommunen ska upprätta en plan för räddningsinsats samt i samverkan med verksamhetsutövaren informera de som bor i närområdet om vad de ska göra om larmet går. Dessa åtgärder minskar sannolikheten för att allvarliga kemikalieolyckor ska inträffa och för dess konsekvenser om det ändå skulle hända. K. Ras och skred Skred är en sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse. Skred förekommer i silt- och lerjordar. Skred kan även inträffa i siltiga eller leriga moräner om moränen är vattenmättad. Vid ett ras rör sig block, stenar, grus- och sandpartiklar fritt. Ras sker i bergväggar, grus- och sandbranter Statens veterinärmedicinska anstalt Jordbruksverket Jordbruksverket Smittskyddsinstitutet Statens geologiska undersökning (54)

36 I huvudsak är det Norrbottens kust och Östra Norrbotten som har områden med ras och skredrisker. De högsta ras- och skredriskerna i Norrbotten finns längs Luleälvens nedre halva. Statens geotekniska institut (SGI) har i en förstudie beställd av Räddningsverket (1996) identifierat elva kommuner i Norrbotten med risker för ras och skred där de anser att översiktliga karteringar bör genomföras, dessa kommuner är Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn och Övertorneå. 32 Översiktliga karteringar är gjorda (1999) i fem av dem: Boden, Jokkmokk, Pajala, Piteå och Älvsbyn. De områden som karterats i de fem kommunerna är av varierande typ, i vissa fall mindre byar och enskilda fastigheter, i andra fall områden i centralorten. Ras och skred kan medföra direkt skada på byggnader och infrastruktur. Dricksvattenförsörjning kan indirekt påverkas om ett ras för ner stora mängder jord och annat material i en dricksvattentäkt. Bild 5: Förekomst av skredärr och raviner i Sverige. Källa SGU. 33 L. Antagonistiska hot Antagonistiska hot kan härröra från ett flertal olika källor som främmande makt, politiska grupperingar, grov organiserad brottslighet eller enskilda personer. I denna rapport är antagonistiska hot en samlingsrubrik för ett flertal företeelser som spionage, terrorism, hot mot demokratin och sabotage. I länets riskbild är det hot mot demokratin i form av organiserad brottslighet samt sabotage som framträder som mer sannolika än spionage och terrorism. Organiserad brottslighet finns etablerad i länet genom MC-klubben Hells Angels med tillhörande nätverk. Omfattande dieselsmuggling från Finland avslöjades 2008 genom 32 Förstudie för översiktlig kartering av stabilitetsförhållandena i bebyggda områden. Räddningsverket Statens Geologiska Undersökning (54)

37 Operation Gränsland, där inblandade hade kopplingar till grov organiserad brottslighet. 34 Polismyndigheten har tillsammans med bland annat Kronofogden, Försäkringskassan och kommuner startat GOB 35 -grupper för att försvåra för kriminella nätverk att etablera sig. På senare år har illegal hantering (stölder och transporter) av avfall och metallskrot uppmärksammats i Norrbotten. Den mest framstående orsaken är de stigande metallpriserna på global nivå. De risker som Länsstyrelsen bedömer som mest sannolika är påverkan på infrastruktur så som järnvägar, elektroniska kommunikation (stöld av kopparkablar) samt risk för miljöförstörning i länet. Länsstyrelsen och Polismyndigheten Norrbotten har identifierat att denna verksamhet pågår i samtliga av länets kommuner. Exempelvis kan felaktig hantering av farligt avfall leda till föroreningar av vattentäkter. Länsstyrelsen utesluter inte att metallskrot med radiologisk kontamination kan transporteras i länet. Sådant material har påträffats i Luleå Hamn. Sabotage mot samhällsviktig verksamhet i Norrbotten har skett vid ett antal tillfällen, dessa har främst riktats mot elnätet. I oktober 2010 inträffade ett sabotage mot telenätet med konsekvensen att 1200 abonnenter i Norrbotten förlorade uppkopplingen i närmare 10 timmar. 36 Den 29 januari 2011 klippte okända gärningsmän av fiberkablar vid Sunderby sjukhus, detta orsakade avbrott i fast- och mobil telefoni, Internetanslutning och kabel-tv för tals abonnenter i 19 timmar. Ett omfattande sabotage riktat mot elnätet mellan Vattenfalls kraftstation i Messaure och Bolidens gruva i Aitik upptäcktes sommaren 2011, elstolpar längs en sju kilometer lång sträcka hade kapats med motorsåg Nationell nivå Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell riskbedömning med utgångspunkt i rådslutsatser om riskbedömning i Europeiska unionen. MSB publicerade rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning. Riskerna som presenteras i rapporten är sådana som i huvudsak har en låg sannolikhet och som skulle kunna få stora konsekvenser i ett nationellt perspektiv och därmed kan anses vara viktiga för EU:s övergripande bild. Riskidentifieringen baseras på ett urval av risker som centrala myndigheter och länsstyrelser har identifierat i sina risk- och sårbarhetsanalyser år Riskerna täcker ett brett händelsespektrum. De risker som behandlas i rapporten är: 1. Översvämningar 14. Angrepp av skadeinsekter (växtskadegörare) 2. Ras och skred 15. Smittsamma sjukdomar: utbrott, pandemier, 3. Stormar zoonoser och epizootier 4. Jordbävningar och vulkanutbrott 16. Resistenta bakterier och resistens mot antiviraler 5. Solstormar 17. Störningar i försörjning av läkemedel 6. Värmebölja 18. Risker med nukleära och radiologiska ämnen 7. Skogsbränder 19. Risker med kemiska ämnen 8. Dammbrott 20. Störningar i livsmedels- och dricksvatten GOB står för grov organiserad brottslighet (54)

38 9. Störningar i elförsörjningen försörjningen 10. Störningar i betalningssystemen 21. Omfattande bränder i byggnader och tunnlar 11. Oljeutsläpp 22. Störningar i elektroniska kommunikationer 12. Terrorism 23. Avbrott i transporter och stora transportolyckor 13. Cyberattacker 24. Risk för instabilitet i samhället och social oro 4.2 Risker och sårbarheter avseende konsekvenser av ett förändrat klimat Regional klimat och sårbarhetsanalys Bakgrund I samband med arbetet med den regionala klimatanpassningen i Norrbottens län har Länsstyrelsen Norrbotten gett Statens geotekniska institut (SGI) i uppdrag att identifiera områden i länet där klimatförändringar kan komma att medföra ökade risker för naturolyckor. Analys av förhållandena i ett framtida klimat i Norrbotten utgår från en klimatanalys som utförts av SMHI. Med utgångspunkt från befintliga uppgifter har områden i Norrbottens län översiktligt identifierats där det finns förutsättningar för erosion, skred, ras, slamströmmar och översvämning som kan medföra skador på bebyggelse och infrastruktur och påverka områden med miljöfarlig verksamhet och förorenad mark. Risker för bebyggelse och samhällsviktig verksamhet Det finns förutsättningar för naturolyckor (erosion, skred, ras och slamströmmar) på flera platser i länet vid dagens förhållanden och i ökad utsträckning vid klimatförändringar. Känsliga områden med bebyggelse och samhällsviktig verksamhet är främst lokaliserade till tätorter och längs vattendragen i länet. Översvämningar Översvämningsrisken i Norrbottens län beror dels av havsvattenståndet, dels av vattenstånd i sjöar och vattendrag. Framtida översvämningsrisker längs med vattendragen beror på flödesutvecklingen, bland annat ökad årsmedelvattenföring och ändrad säsongsvariation av flöden. Den för dagens klimat vanliga säsongsvariationen med en flödestopp på våren förändras markant till i slutet av seklet. Flödestoppen på våren minskar i storlek, men höga flöden under vårperioden kan förväntas under längre perioder. Vinter- och höstflöden ökar generellt i alla områden. Förändringarna orsakas av ökad nederbörd under vintern och med mindre mängd som lagras i form av snö beroende på högra temperatur. Enligt klimatanalyser kommer årsmedelvattenföringen att öka med % i de större älvarna mot slutet av seklet. Till mitten av seklet väntas en ökning på upp mot 10 %. Säsongsvis syns en tydlig ökning under alla årstider utom sommartid då i stället en klar minskning är att vänta. Utvecklingen är likartad för samtliga större vattendrag i Norrbottens län Regional kartläggning av föroreningsrisker för dricksvattentäkter med hänsyn till förändrat klimat Länsstyrelsen har gett konsultföretaget Vatten & Miljöbyrån i uppdrag att beskriva, utreda och bedöma de föroreningsrisker som uppkommer i samband med klimatförändringar och som påverkar vattentäkterna i länet. Kartläggningen omfattar samtliga kommuners 33(54)

39 huvudvattentäkter i Norrbottens län. Arbetet kan även ligga till grund för kommunernas fortsatta arbete med övriga vattentäkter. Som en följd av klimatförändringar kan fyra olika faktorer skapa ökade risker för föroreningar: 1. Ökad tillrinning 2. Intensiva regn och skyfall 3. Nederbörd som ger större marköversvämningar 4. Varmare klimat För vattentäkterna i Norrbotten uppkommer de största riskerna som en följd av intensiva regn och skyfall samt nederbörd som ger större marköversvämningar. Man har bedömt att följande företeelser kan orsaka risker för föroreningar: Dagvatten från stadsmiljö och industrimark Kommunala och enskilda avloppsanläggningar Jordbruksmark och djurhållning Skogsbruk Till övervägande del bedöms riskerna vara små. I några fall bedöms riskerna vara medelstora/stora. En sammanvägd bedömning av sannolikhet och konsekvens har gjorts. Detta har utmynnat i en bedömning av hur angeläget det är att vidta riskreducerande åtgärder. I ett antal fall föranleder följande risker att förebyggande åtgärder är nödvändiga: Ökade halter av mikrobiologiska föroreningar i vattentäkten Vattenburen smitta i vattentäkten Ökade halter av utsläpp som kan påverka vattnets användbarhet Översvämning av lågt belägna anläggningsdelar Föroreningsutsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen i tillrinningsområdet I de flesta fall föranleder ökade risker att förberedande åtgärder ska övervägas. I ett fall föranleder den ökade risken att åtgärd måste genomföras omedelbart Dammar och klimatförändringar Kommittén för dimensionerande flöden för dammar i ett klimatförändringsperspektiv har under analyserat och värderat klimatfrågans betydelse för dammsäkerheten. Kommittén består av Svenska Kraftnät, Svensk Energi, SveMin och SMHI. Arbetet har bedrivits med utgångspunkt från regeringsuppdrag som Svenska Kraftnät 2008 fått att hantera i samverkan med kraftindustrin, gruvindustrin och SMHI. 37 En kartläggning av sårbarheten för höga flöden för drygt 350 av kraftindustrins dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I och II har genomförts. Kartläggningen visar att det finns ett kvarstående åtgärdsbehov avseende dagens dimensionerande flöde för ca en fjärdedel av de ca 130 kartlagda anläggningarna i flödesdimensioneringsklass I. För vissa av anläggningarna kommer en klimatförändring troligen att medföra ökade extrema flöden som ställer ytterligare 37 Dammsäkerhet och klimatförändringar - Slutrapport från Kommittén för dimensionerande flöden för dammanläggningar i ett klimatförändringsperspektiv. December (54)

40 krav på anpassning. I dagsläget bedöms ca en tredjedel av de kartlagda anläggningarna i flödesdimensioneringsklass I ha goda marginaler för ökade extrema flöden. Studien visar vidare att de ca 225 kartlagda anläggningarna i flödesdimensioneringsklass II med några få undantag klarar dagens 100-årsflöde utan överströmning. Kommittén noterar dock att det finns ett mörkertal då underlag om dammar saknats helt eller delvis i flera län. Detta gäller i stor utsträckning för södra Sverige där klimatberäkningarna pekar mot ökade 100-årsflöden. För Norrbotten omfattar kartläggningen av kraftverksdammar endast Vattenfalls anläggningar i Luleälv, vilka med ett undantag är flödesdimensioneringsklass I- anläggningar. Kartläggningen visar att de med marginal kan avbörda ett 100-års flöde vid dämningsgränsen och även klarar det dimensionerande flödestillfället utan att vattenståndet stiger över tätkärnans krön. Beräkningar av ändringar av flöden i flödesdimensioneringsklass I under innevarande sekel har gjorts för en anläggning i Norrbotten med hjälp av klimatscenarier. Beräkningarna visar på en tendens till ökade dimensionerande flöden. Motsvarande genomgång av 20 gruvdammar, visar att vissa dammar behöver uppgraderas för att möta dagens kriterier för dimensionerande flöden, även om det stora flertalet gruvdammar har goda marginaler för att hantera ökande flöden. Under driftperioden ger vidare regelbundna om- och tillbyggnader goda förutsättningar för successiv anpassning av gruvdammar och utskov. Efter nedläggning beror riskerna med avseende på klimatförändringar på vilken lösning för efterbehandling som valts. Planerna för efterbehandling måste visa hur man långsiktigt avser att hantera dessa risker. 4.3 Sårbarheter Länsstyrelsens sårbarheter Länsstyrelsen har påbörjat arbete med analys av kritiska beroenden för den samhällsviktiga verksamheten. Det arbetet behöver fortgå innan en relevant bild över Länsstyrelsens sårbarheter kan presenteras Länets sårbarheter De flesta av länets kommuner har i sina risk- och sårbarhetsanalyser beaktat sårbarhetet i någon form. Sårbarheterna är inte särskilt redovisade utan ingår i beskrivningar av identifierade risker ibland tillsammans med vad redogörelser av kritiska beroenden. Länsstyrelsen har därför valt att här redogöra för ett antal exempel på det som uppfattas vara sårbarheter i kommunernas redovisningar: Förmågan att upptäcka bakterier och föroreningar som kan skada dricksvattenförsörjningen. Möjlighet för obehöriga att få eller skapa sig tillträde till känsliga delar i dricksvattenförsörjningen. Insatsförmåga vid stora olyckor med farligt gods. Förmåga vid behov av storskalig utrymning och omhändertagande. Förmåga att begränsa smittspridning lokal och nationellt. Beroende av nyckelkompetenser medför sårbarheter, t.ex. vid händelser där ett fåtal personer besitter nödvändig kunskap eller vid händelser där nyckelkompetens permanent eller tillfälligt slås ut. Tillgång till reservkraft vid omfattande/långvarigt elavbrott. 35(54)

41 Förmåga att nå ut med information vid elavbrott eller störningar i elektroniska kommunikationer. Drivmedelsförsörjning vid långvariga elavbrott. 4.4 Kritiska beroenden Enligt MSBFS 2010:7 definieras kritiska beroenden som: beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort Länsstyrelsens kritiska beroenden Länsstyrelsens samhällsviktiga verksamhet (se kapitel 3.1) är tjänsteman i beredskap, krisledningsfunktion, ledning av räddningsinsatser och saneringsinsatser samt smittspårning och smittbekämpning vid epizootier. Kritiska beroenden har kartlagts för dessa verksamheter. Beroendekartorna redovisas nedan. Länsstyrelsens interna beroenden är i huvudsak personal, PC-plattformar, sambandsmedel och lokaler. Länsstyrelsens externa beroenden är elförsörjning (redundans finns), kommunalteknisk försörjning, elektroniska kommunikationer, operatörer och LST-IT. Vidare är länsstyrelsen beroenden av SOS Alarm, Sveriges radios sändningsledning samt experter och materiell från andra myndigheter. 36(54)

42 Bild 6: Kritiska beroenden för tjänstman i beredskap Bild 7: Kritiska beroenden för krisledningsfunktion 37(54)

43 Bild 8: Kritiska beroenden för ledning av räddningstjänst och sanering Bild 9: Kritiska beroenden för smittspårning och smitt bekämpning Länets kritiska beroenden Länets kommuner och landstinget har i olika utsträckning identifierat kritiska beroenden, identifieringen har skett med något olika perspektiv. Vissa kommuner har redovisat såväl interna som externa beroenden, andra har inte någon tydlig uppdelning och vissa har i huvudsak sett till antingen interna eller externa beroenden. Nedan redovisas Länsstyrelsens sammanställning av de kritiska beroenden som framkommer i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser för år Länsstyrelsen har valt att inte dela upp i interna och externa beroenden med anledning av att kommunerna har olika ägandeförhållanden till vissa verksamheter samt att de avser olika saker med kritiska beroenden. I få fall finns en förklaring till vad som avses med kritiska beroenden i analysen. I vissa fall redovisas verksamhet både som samhällsviktig och att det finns kritiska beroenden av verksamheten, detta tolkar Länsstyrelsen som ett utslag av kommunens breda verksamhet och att det finns oklarheter i hur de två begreppen förhåller sig tillvarandra. De kritiska beroenden som identifierats av länets kommuner och landstinget är: Elförsörjning Fjärrvärme (egen verksamhet eller beroende av privat verksamhet) Elektroniska kommunikationer (nät och operatörer) 38(54)