Risk- och sårbarhetsanalys 2010

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys 2010 Länsstyrelsens rapportserie nr 8/2010

2 Titel Risk- och sårbarhetsanalys Länsstyrelsens rapportserie nr 8, Författare: Rikard Aspholm Omslagsbild: Reparationsarbete av väg efter lavin i Kameliabranten i Gällivare kommun våren Fotograf: Ulf Waara, Gatu- och parkavdelningen, Gällivare kommun. Kontaktperson: Rikard Aspholm, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Telefon: , fax: , E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning Risker i länet Bedömning av krisberedskapsförmågan Uppdrag och avgränsning Uppdrag Mål och syfte Målgrupp Metod Disposition Avgränsning Sekretess Länsstyrelsens roll och ansvarsområde Norrbottens län Länsstyrelsens ansvar vid händelser och kriser i länet Länsstyrelsens övriga verksamhet Riskhantering Föreskrivande och tillsynsutövande Förvaltning och förfogande över resurser Samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet i Norrbotten Översikt av hot och risker Omvärldsbevakning Stadsomvandling och stadsflytt Gruvetableringar Klimatförändringar Arktis och Barentsregionen Transporter och riskanläggningar Sevesoanläggningar Vattenkraft och dammar Drivmedelsförsörjning Viktiga transportleder i Norrbotten Inträffade händelser Askmolnet Vårflod Identifierade hot och riskvärdering Skogsbrand Snöoväder Dammhaveri Kärnteknisk olycka Pandemi Oljeutsläpp Allvarlig kemikalieolycka Höga flöden Epizootier och zoonoser Storm Ras och skred Antagonistiska hot Generell beskrivning av krisberedskapsförmågan Uthållighet Telekommunikationer Internet, informationsteknik, säkerhet och jourverksamhet

4 5.4 Elförsörjning Signalskydd Ledningsplats Samlad bedömning Analyserade scenarion Influensapandemi Scenario Länsstyrelsens förmåga Länets förmåga Kritiska beroenden Isstorm Scenario Länsstyrelsens förmåga Länets förmåga Kritiska beroenden Åtgärder för att höja förmågan Genomförda åtgärder Anpassning till förändrat klimat Övningsverksamhet Samverkansforum Skogsbrandsflyget Planerade åtgärder Anpassning till förändrat klimat Översvämningsdirektivet och Torneälvsprojektet Utbildningar och seminarier Barents Rescue RAKEL Styrel

5 1. Sammanfattning 1.1 Risker i länet Länsstyrelsen i Norrbottens län har i 2010 års risk- och sårbarhetsanalys (RSA) arbetat vidare med att identifiera risker i länet. Den skillnad som kan noteras mot tidigare års RSA är att Länsstyrelsen nu avser att vara tydligare mellan omvärldsbevakning, samhällsviktig verksamhet och risker som kan leda till omfattande samhällsstörningar. Länsstyrelsen bedömer att ett antal av de risker som beskrivits i tidigare års RSA kvarstår i samma omfattning. De risker som Länsstyrelsen identifierat i 2010 års RSA är: Skogsbrand Dammhaveri Pandemi Allvarlig kemikalieolycka Epizootier och zoonoser Ras och skred Snöoväder Kärnteknisk olycka Oljeutsläpp Höga flöden Storm Antagonistiska hot 1.2 Bedömning av krisberedskapsförmågan Länsstyrelsens samordnade och samverkande roll vid kriser säkerställs genom TiB och Länsstyrelsens krishanteringsorganisation. Båda har tidigare funnits under annat namn och annan organisering och har genomgått flera skarpa tester genom åren. En samlad bedömning av Länsstyrelsens förmåga att verka vid krissituationer påverkas av förmågan i den tekniska infrastrukturen och i kommunikationsvägarna. Brister finns i Länsstyrelsens förmåga att kunna hantera en kris men det pågår ett ständigt arbete inom flera verksamheter i syfte att öka vår förmåga. Försörjningen av reservkraft är god och förmågan att motstå störning bedöms som god med vissa brister. 3

6 2. Uppdrag och avgränsning 2.1 Uppdrag Länsstyrelsen ska enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap årligen sammanställa en RSA för sitt verksamhetsområde. Analysen ska innehålla hot, risker och sårbarheter som synnerligen allvarligt kan påverka verksamheten inom området. Myndigheten ska särskilt beakta: situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå, situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Enligt förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion har Länsstyrelsen regionalt områdesansvar avseende krisberedskap. Som del i ansvaret ingår att upprätta en regional RSA som ska kunna användas som underlag för egna och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder. Länsstyrelsen tolkar uppdraget som att det dels handlar om att upprätta en RSA för Länsstyrelsen som myndighet och de händelser som kan påverka vår förmåga att samordna, samverka och informera vid extraordinära händelser och dels upprätta en RSA som utgår ifrån de risker och sårbarheter som kan påverka länet och länets förmåga att hantera händelser. Vidare ser Länsstyrelsen att den regionala RSA kan utgöra grund för en gemensam uppfattning i länet kring risker och sårbarheter och att utifrån detta identifiera behov av gemensamma insatser i länet. 2.2 Mål och syfte I en strategi för Sveriges säkerhet uttrycker Försvarsberedningen att tyngdpunkten i svensk säkerhet bör vara samhällssäkerhet. Med samhällssäkerhet avses händelser och situationer som går utöver vardagliga störningar, som berör samhället till väsentliga delar och som övergår individens förmåga att fullt ut hantera. Det offentliga har ett huvudansvar för säkerheten. Samhällets krisberedskap är en del i strategin. Det övergripande målet med svensk säkerhet är enligt försvarsberedningen att värna: Befolkningens liv och hälsa 4

7 Samhällets funktionalitet Förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. 1 Länsstyrelsens RSA har som mål att främst beskriva risker och sårbarheter i samhällets funktionalitet ur ett krisberedskapsperspektiv. RSA ska utgöra underlag för att förebygga riskerna och öka beredskapen om de inträffar. 2.3 Målgrupp Länsstyrelsens RSA riktar sig till centrala myndigheter, departement, länets kommuner, Landstinget samt till andra regionala aktörer inom området krisberedskap och skydd mot olyckor. 2.4 Metod Arbetet med RSA är en fortlöpande process. Arbetet sker genom en aktiv omvärldsbevakning och analys, kontakter med områdesexperter och sakkunniga, regional samverkan, erfarenheter från övningar, inträffade kriser, samt analys av scenarier och situationer. Nedan följer en beskrivning av det arbetssätt som Länsstyrelsen i Norrbottens län avser använda för framtagande av RSA. Metoden baserar sig på följande fem steg: 1 Beskriva mål för risk- och sårbarhetsanalysarbetet. 2 Identifiera vad som är samhällsviktig verksamhet i Norrbotten. 3 Identifiera och beskriva hot och risker mot samhällsviktig verksamhet i Norrbotten. 4 Genomföra fördjupad analys för utvalt scenario. 5 Genomföra förmågebedömningar för Länsstyrelsen och länet. Metoden baseras på antagandet att vår syn på risker och hot är en produkt av vårt samhälle och våra individuella uppfattningar. Samhällets riskbild är föränderlig, komplex och påverkas av sociala strukturer, därför kan den inte exakt mätas, inte heller kan fullständiga kartläggningar av sårbarhet i samhällsviktig verksamhet göras. Nothing is a risk in itself; there is no risk in reality. But on the other hand, anything can be a risk; it all depends on how one analyzes the danger, considers the event. 2 1 En strategi för Sveriges säkerhet förslag till reformer. Ds 2006:1. Sid , F. Ewald (1991). The Foucalt Effect: Studies in Governmentality. London: Harvester/Wheatsheaf. S

8 Metoden baseras vidare på antagandet att omfattande samhällsstörningar inträffar då oförutsedda negativa händelser sammanfaller med skyddsvärda verksamheter. Metoden är anpassad utifrån länsstyrelsens uppdrag, se punkt 2.1. I identifieringen av risker har inriktats mot att identifiera händelser som kan leda till omfattande samhällsstörningar. Fördjupade studier av händelsernas konsekvenser hanteras genom scenarioanalyser. För att analysera delar av samhällets sårbarhet används scenarier som beskriver en händelse och dess konsekvenser för samhällsviktig verksamhet. Utifrån scenarier kan sedan sårbarhet och krishanteringsförmåga i aktuella verksamheter analyseras. En brist i denna metod är träffsäkerheten i scenarierna (hur väl de beskriver händelsens konsekvenser) och analytikernas kunskap om systemen som utsätts för störning. 2.5 Disposition 2010 års risk- och sårbarhetsanalys följer den grunddisposition som tagits fram inom Nordsam 3. Kapitel tre beskriver översiktligt Norrbottens län, Länsstyrelsens ansvar vid kriser och dess övriga verksamhet samt den verksamhet i Norrbotten som Länsstyrelsen har identifierat vara samhällsviktig. Kapitel fyra kan delas upp i två delar, där den första delen innehåller en fördjupad beskrivning av länet och dess omvärld och den andra delen innehåller identifierade risker som kan leda till omfattande samhällsstörningar. Kapitel fem beskriver länsstyrelsens generella förmåga medan kapitel sex beskriver förmågan vid två scenarier. Kapitel sju innehåller Länsstyrelsens genomförda och planerade verksamhet för att öka förmågan i Norrbottens län. 2.6 Avgränsning Risk- och sårbarhetsanalysen avgränsas till händelser av extraordinär karaktär som kan leda till kriser i ett regionalt perspektiv, det vill säga händelser som berör stora geografiska områden, drabbar många människor i länet eller kräver insatser i form av samverkan och/eller samordning i länet. 2.7 Sekretess Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) innehåller en bestämmelse 4 om sekretess till skydd för sådana uppgifter som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer eller planering och förberedelser för 3 Samverkan mellan de sex nordligaste länen inom krisberedskap och skydd mot olyckor. 4 Sekretesslagen (2009:400) 18 kap

9 hantering av sådana situationer. Enligt bestämmelsen ska sekretess gälla om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera sådana situationer motverkas om uppgifterna röjs. Av propositionen 2004/05:5 - Vårt framtida försvar framgår att det är mycket allvarliga kriser som avses och inte olyckor och andra händelser av mer vardaglig karaktär. Bestämmelsen bör vara tillämplig på uppgifter som har insamlats eller producerats inom ramen för analys-, planerings- eller förberedelseverksamheten avseende fredstida kriser. Länsstyrelsen har bedömt att 2010 års risk- och sårbarhetsanalys ej omfattas av sekretess. 7

10 3. Länsstyrelsens roll och ansvarsområde 3.1 Norrbottens län Bild 1: Kommunindelning i Norrbotten. Norrbotten är Sveriges nordligaste län med en yta på km 2. Länet har en folkmängd på innevånare 5, består av 14 kommuner och har Luleå som residensstad. Luleå har innevånare 6. En kvarts miljon innevånare innebär att tre procent av Sveriges befolkning bor på en fjärdedel av landets yta. Länet har gräns mot Norge och Finland. Kustregionen är den tätast befolkade delen av länet. Den andra större befolkningskoncentrationen i länet är Malmfälten i norr. Kommunerna Kiruna och Gällivare har där tillsammans innevånare 7. I dessa kommuner finns större delen av länets gruvindustri. Inlandet har naturresurser i form av skog, malm och vattenkraft, medan många av förädlingsindustrierna ligger vid kusten. Länet består av 37 procent skogsmark och vattenkraften från länets reglerade älvar producerar 22 procent av den totala elproduktionen från svensk vattenkraft. Detta innebär i sin tur 9 procent av den totala elproduktionen i landet. Länet har ett stort antal dammar, främst rör det sig om vattenkraftsdammar men även dammar kopplade till gruvdrift i länet. Vattenkraften är koncentrerad till Luleälven. 5 Folkmängd per Folkmängd per Folkmängd per

11 Länet har fem flygplatser där Luleå Airport är störst med ungefär en miljon passagerare per år. 8 De övriga finns i Arvidsjaur, Gällivare, Kiruna och Pajala. I Kiruna kommun finns även Esrange som är Sveriges enda rymdstation. Norrbotten genomkorsas av det nationella stamjärnvägsnätet och malmbanan mellan Narvik och Luleå är ett av landets viktigaste godsstråk. Luleå hamn är identifierad som en av de hamnar som är av särskild strategisk betydelse för det svenska godstransportsystemet. 9 Hamnen är Sveriges största bulkhamn vad gäller hantering av torrbulkgods med järnmalm från LKAB som det absolut största godsslaget. I länet finns åtta nationalparker, 217 naturreservat och tre skyddade nationalälvar: Kalix-, Torne- och Pite älv. Andra nationella skyddsvärda platser är Laponia och kyrkbyn i Gammelstad samt Stuves meridianbåge (mätpunkter i Haparanda, Övertorneå, Pajala och Kiruna) som är upptagen på UNESCO: s världsarvslistan och omfattas därmed av konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv. 10 Norrbotten ingår tillsammans med Västerbotten i Barentsregionen. Barentsregionen är Europas nordligaste samarbetsregion och består av Sverige, Norge, Finland och nordvästra Ryssland. Området omfattar 1.75 miljoner km 2 och har 6 miljoner invånare. Barentssamarbetet syftar bl. a. till att säkerställa fred och säkerhet samt och skapa en hållbar social och ekonomisk utveckling i området genom att utveckla kontakterna mellan människorna i området och stärka den regionala identiteten. 3.2 Länsstyrelsens ansvar vid händelser och kriser i länet En väl fungerande samordning, samverkan och koordinering av insatser mellan olika ansvarsnivåer i samhället är avgörande för krishanteringen. En av Länsstyrelsens viktigaste uppgifter i krishanteringssystemet är därför att få till stånd ett väl fungerande samarbete i länet med samverkansstrukturer som ger länet förutsättningar att klara en kris på ett så bra sätt som möjligt. Det svenska krishanteringssystemet bygger på ett underifrånperspektiv, dvs. att utgångspunkten är de åtgärder som vidtas i den normala verksamheten. Krishanterings Hamnstrategi strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet - SOU 2007:58 s

12 systemet bygger även på sektors- och områdesansvar. Sektorsansvaret, eller verksamhetsansvaret, är varje myndighets och organisations ansvar för sitt eget ansvarsområde. Det ansvaret gäller alltid och i alla situationer. Det geografiska områdesansvaret är ett komplement vid en kris som berör flera sektorer samtidigt. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället. På lokal nivå har kommunerna ett områdesansvar, på regional nivå har Länsstyrelsen ett områdesansvar och på nationell nivå är det regeringen som är områdesansvarig. Länsstyrelsens geografiska områdesansvar innebär bland annat att: kunna samordna informationen till allmänheten vid en kris, ha en krishanteringsorganisation vid den egna myndigheten, efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och, internationella resurser som ställs till förfogande, ansvara för att en gemensam regional lägesbild sammanställs vid krissituationer, ha ett regionalt råd för skydd mot olyckor och krisberedskap, upprätta regionala RSAer som ska kunna användas som underlag för egna och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder, verka för att den krisberedskapsverksamhet som berörda aktörer bedriver inom länet bidrar till att en grundläggande förmåga till civilt försvar uppnås. 11 Områdesansvaret pekar ut en sammanhållande aktör för de gemensamma insatser som krävs för att hantera krisen. Däremot innebär det inte att den som har geografiskt områdesansvar tar över ansvar från någon annan. Länsstyrelsens ska inom räddningstjänstområdet utöva tillsyn över den kommunala räddningstjänsten. 12 Berör en räddningsinsats mer än en kommuns område ska Länsstyrelsen eller länsstyrelserna bestämma vem som ska leda insatsen om inte räddningsledarna från de berörda kommunerna själva har bestämt det. 13 I fråga om omfattande räddningsinsatser får regeringen föreskriva eller i ett särskilt fall besluta att en länsstyrelse eller annan statlig myndighet får ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner. Om en sådan 11 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 12 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 5 kap 1 13 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 16 10

13 myndighet har tagit över ansvaret utses räddningsledaren av denna myndighet. 14 Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. 15 Länsstyrelsen ska vid situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning samt när dessa kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, vara en sammanhållande funktion mellan kommuner, landsting och näringsliv och den nationella nivån. Länsstyrelsen har även ett ansvar vid utbrott av smittsamma djursjukdomar där Länsstyrelsen ska bistå Jordbruksverket i arbetet. 3.3 Länsstyrelsens övriga verksamhet Länsstyrelsen bedriver en omfattande verksamhet inom många områden, bland annat tillväxt och kommunikationer, integration och jämställdhet, rennäring, naturvård, överklagningsärenden och tillståndsgivning för olika verksamheter. Nedan beskrivs översiktligt några områden som har beröringspunkter med risk- och sårbarhetsanalysen enligt den uppdelning som anges i Krisberedskapsmyndighetens vägledning Riskhantering Enligt Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering ska varje myndighet identifiera vilka risker för skador eller förluster (ekonomiska) som finns i myndighetens verksamhet, detta för att kunna beräkna sina riskkostnader Föreskrivande och tillsynsutövande Länsstyrelsen utövar tillsyn på ett flertal områden. Inom ramarna för risk- och sårbarhetsanalysen är det mest aktuellt att nämna bl.a. tillsyn av Sevesoanläggningar och dammar enligt miljöbalken, livsmedel, djurskydd samt enligt plan- och bygglagen. Länsstyrelsen har att besluta om upprättande av skyddsobjekt och vattenskyddsområden vilket har beröringspunkter med samhällsviktig verksamhet Förvaltning och förfogande över resurser Länsstyrelsens främsta resurs är dess medarbetare. Länsstyrelsen besitter fördjupad kompetens inom ett brett fält av områden. Vid krissituationer kan Länsstyrelsen bistå andra aktörer, till exempel kommuner, med kunskaper av vikt för att hantera situationen. 14 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 4 kap Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 4 kap Risk- och sårbarhetsanalyser vägledning för statliga myndigheter. KBM rekommenderar 2006:4. 17 Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering 3. 11

14 Länsstyrelsens materiella resurser är få men vid behov av statliga förstärkningsresurser kan Länsstyrelsen prioritera hur resurserna fördelas i länet. 3.4 Samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har satt upp kriterier för vad som är samhällsviktigt ur krisberedskapssynpunkt. Det ena eller båda av följande kriterier ska uppfyllas för att en verksamhet ska anses samhällsviktig: Ett bortfall av, eller svår störning i verksamheten kan ensam eller tillsammans med motsvarande händelse i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Samhällsviktig verksamhet i Norrbotten I Norrbottens län, liksom i övriga län, finns det sektorer som alla kan anses vara samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv. I länet har arbetet med att identifiera förekomsten av samhällsviktig verksamhet skett främst ur ett pandemi och dammhaveri perspektiv. 12

15 Sektor Energiförsörjning Information och kommunikation Finansiella tjänster Socialförsäkringar Hälso- och sjukvården samt omsorg Skydd och säkerhet Transporter Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Handel och industri Offentlig förvaltning (Länsstyrelsen) Ledningsfunktioner Stödfunktioner tjänsteproduktion Andra länsspecifika verksamheter Identifierad verksamhet Energi, fjärrvärme, drivmedel Sveriges Television, Sveriges radio, Nationell hemsida med krisinformation, lokala tidningar, kommunala hemsidor och landstingets hemsida. Fast- och mobiltelefoni, Internet, posthantering, Banker och vissa affärer för hantering och försörjning med kontanter och transfereringar. Utbetalning av löner Kommunens utbetalningar av socialbidrag, arbetslöshetsförsäkringar, försäkringskassans utbetalningar och andra statliga ersättningar. Akutsjukvård, primärvården, smittskyddet, privata läkaralternativ, apotek, kommunal äldreomsorg Kommunal räddningstjänst, polisverksamhet, Försvarsmakten, SOS alarm och vaktbolag Sjukvårdstransporter, persontransporter (länstrafik/lokaltrafik), livsmedels och drivmedelstransporter, Järnvägstrafik, flyg, helikopter samt entreprenörer för underhåll och drift. Vatten och avlopp, Renhållning, kommunala vägar och fjärrvärme Distribution av livsmedel - ICA, Coop Tillredning av mat, bespisning i kommuner och landsting. Livsmedelsbutiker, leverantörer av tjänster som tex. drift och underhåll av system, värme och kraftproducenter. Regional och lokal ledning och samverkan, rådgivning, begravningsverksamhet Förrättning av allmänna val Luleå Airport - knutpunkt för länet. Bodens tågstation - knutpunkt för länet. Kraftverksdammar - Viktig elproduktionen för länet såväl som landet. You Call, Piteå- Nationellt callcenter vid kriser Tabell 1: Samhällsviktiga verksamheter i Norrbotten 13

16 4. Översikt av hot och risker 4.1 Omvärldsbevakning Stadsomvandling och stadsflytt LKAB:s gruvbrytning i Kiruna och Malmberget medför vissa risker, exempelvis för ras, varför områden avspärrats. När gruvbrytningen fortgår så utökas de avspärrade områdena och det kommer i ökande grad påverka bebyggelsen i närområdet. Därför kommer samhället Malmberget och staden Kiruna att behöva anpassa sig ytterligare, detta genom att flytta och riva byggnader och bygga nytt på annan plats. Detta innebär stora utmaningar för kommunerna Kiruna och Gällivare, för det statliga bolaget LKAB och även för staten. Förändringarna innebär även möjligheter, bland annat möjligheter att ta in nya perspektiv i planeringen, som anpassning till förändrat klimat och riskhänsyn på olika nivåer Gruvetableringar Stora investeringar sker inom gruvsektorn i Norrbotten. Under ett antal år har LKAB och Boliden investerat flera miljarder i utbyggnad av kapaciteten i sina gruvor och verk. Northland Resources har långt gående planer på nya gruvetableringar och har genomfört provbrytning i Pajala kommun samt på finska sidan av Torneälven. Där planeras tre gruvor som tillsammans kommer att ha motsvarande omfattning på malmbrytning som Aitikgruvan (Boliden), vilket är en av Europas största koppargruvor. 18 LKAB planerar start av ytterligare tre gruvor i Svappavaara-området under våren Dessa nya etableringar och kapacitetsökningar kommer även att leda till förändrade och nya risker i Norrbotten, vilket även betyder nya tillsynsobjekt enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor och lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Klimatförändringar Flertalet av de slutsatser som klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) tar upp i sitt slutbetänkande är relevanta för Norrbottens del. Huvuddragen i klimatscenarierna är trots osäkerheter tillräckligt robusta för att användas som underlag i samhällsplanering för infrastruktur och bebyggelse

17 Utredningen tar upp en ökning av intensiv nederbörd över större delen av landet och hur det kan komma att påverka dagvattensystemen. Framställningen av dricksvatten försvåras med mer humus i vattnet och större risk för både kemisk och mikrobiell förorening av vattentäkter vid översvämningar. En ökad frekvens av översvämningar ökar också risken för smittspridning, bl.a. genom överspolning av betesmark och bräddning av avloppsvatten Den ökade översvämningsrisken förutspås främst drabba bebyggelse, vägar och järnvägar. Annan infrastruktur, industri och jordbruk kan också vara utsatt. Översvämningar av elstationer kan leda till långvariga elavbrott. Den ökade nederbörden under höst, vinter och vår i kombination med den ökade vintertemperaturen kommer också att påverka vattenregleringens risker avsevärt. Temperaturhöjningen vintertid medför avsmältning av en större del av snöbundna vattenmagasin än tidigare under vintermånaderna. Ändrad avrinning till följd av ökad nederbörd och avsmältning genererar därigenom behov av att omhänderta avrinningen under den tid av året då dammarna normalt sett redan är fyllda. Detta leder också till ökad belastning på de reglerade älvarna vilket i sin tur successivt kan medföra ökad risk för ras, skred och erosion samt dammhaveri. Den ökade skogstillväxten kombinerat med klimatförändringar som leder till blötare mark och mindre tjäle riskerar att leda till ökad stormfällning av skog vilket i sin tur drabbar system med luftledningar (exempelvis el och tele) oavsett stormarnas intensitet och frekvens. Stormfällning kan också få stora konsekvenser för vägar och järnvägar som riskerar att blockeras. Det varmare klimatet gör även skogen mer utsatt för brand, svamp och insektsangrepp. I utredningen drar man också slutsatsen att förekomsten av extremt höga temperaturer blir allt vanligare och att detta leder till en ökad dödlighet för utsatta grupper som sjuka och äldre. Det varmare klimatet bidrar också till ökad smittspridning. 20 Under vintrarna beräknas antalet nollgenomgångar i Norra Norrland att öka med 36 procent , för beräknas ökningen bli 64 procent. 21 Med nollgenomgångar avses dygn med temperatur både över och under noll grader. Nollgenomgångar påverkar behov av underhåll av vägar och broar (pga. snabbare nedbrytning) samt halkbekämpning Klimat och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 s.638 ff. & s.11ff. 21 Relativ förändring mot snittet för perioden Klimat och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60. Bilaga 1 s

18 Nollgenomgångar i samband med snöfall och kraftiga vindar kan orsaka isstorm och extrema is- och snölaster på el- och telenät Arktis och Barentsregionen Arktis och Barentsregionens strategiska betydelse ökar, främst till följd av den växande efterfrågan på naturtillgångar. Vidare skapar smältande isar stora problem, men också nya farleder som påverkar säkerheten i området. Utvecklingen kommer under lång tid att ha återverkningar för de nordiska länderna 24 Detta påverkar indirekt länet då vi ingår i Barentssamarbetet tillsammans med Norge, Ryssland och Finland. Situationen i Arktis är svår analyserad på grund av en rad faktorer som stora naturtillgångar och klimatförändringar. Enligt totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) talar detta för en kontinuerlig bevakning och analys av området för att Sverige snabbare än idag ska kunna utveckla politiken rörande Arktis. Man kan sannolikt räkna med ett utökat intresse för regionen och ett ökat suveränitetshävdande framöver av främst strandstaterna men även av mindre aktörer. Gränsdragningsproblem kommer att uppstå likaså jurisdiktionsfrågor, sjösäkerhets- och miljöaspekter. 25 För Norrbottens del bedrivs ett specifikt samarbete inom området krisberedskap och skydd mot olyckor. En samförstånds förklaring har undertecknats av Länsstyrelsen och dess motsvarigheter i Murmansk Ryssland, Lapland Finland och de tre nordligaste fylkena i Norge: Nordland, Troms och Finnmark. Genom samarbete skapas förutsättningar för ett kontinuerligt informationsutbyte mellan länderna samt en möjlighet till tidig varning för eventuellt hotande kriser eller katastrofer i regionen. Vidare innebär samarbetet ett utökat kontaktnät för hantering av inträffade händelser och kriser samt möjligt deltagande i och lärande av varandras övningar. 23 Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning. Länsstyrelsens rapportserie nr 13/2009. s Säkerhet i samverkan - Försvarsberedningens omvärldsanalys Ds 2007:46 s Arktis-strategiska frågor i en region i förändring-underlagsrapport Januari 2008 FOI s.9f. 16

19 4.2 Transporter och riskanläggningar Sevesoanläggningar Med Sevesoanläggningar menas verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle förekommer i vissa mängder. Gränsmängderna varierar beroende på de olika kemikaliernas egenskaper. För varje kemikalie finns två gränsmängder som delar in verksamheten i en lägre och en högre kravnivå. Regleringen av detta återfinns i lagen (1999:381) och förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor men även i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, miljöbalken samt arbetsmiljölagstiftningen. Med allvarliga kemikalieolyckor menas en olycka med farliga ämnen, så som utsläpp, brand eller explosion och som medför allvarlig, omedelbar eller fördröjd, fara för människors hälsa eller miljön. Länet har tio stycken Sevesoanläggningar i den högre kravnivån och fyra i den lägre. Sju av anläggningarna i den högre kravnivån ligger i länets kustområde. Se tabell på nästa sida. 17

20 Kravn Anläggning Kommun Lokalisering Verksamhet Risker ivå Högre AB Svenska Shell Luleå Uddebo Oljehamn Lagring av petroleumprodukter Brand Högre AGA Gas AB (SSAB-området) Luleå SSAB-området Produktion, lagring och distribution av syrgas, Brand, explosion kvävgas och argon. Högre SSAB Tunnplåt AB Luleå Svartön Stålverk Utsläpp av gas, bensen, brand, explosion Högre Norrgasol AB Piteå Haraholmen Ej aktiv --- Högre Boliden Mineral AB Aitikgruvan Gällivare Aitik Gruverksamhet Explosion, brand Högre Dyno Nobel Sweden AB Gällivare 3,5 km NO Tillverkning av explosiva ämnen Explosion, brand Gällivare Högre Billerud Karlsborg Kalix Karlsborg Massa- och pappersbruk. Lagring av natriumkloratlösning Brand, utsläpp av kemiska ämnen och råsulfatterpentin Högre Skoogs Tank AB Piteå Haraholmen Lagring av petroleumprodukter Brand Högre Svenska Statoil AB Luleå Uddebo Oljehamn Lagring av gasol och petroleumprodukter Explosion, brand Högre Kimit AB Kiruna LKAB-området Tillverkning av explosiva ämnen Explosion, brand Lägre Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå AB Piteå Söder om Piteå centrum Massa- och pappersbruk. Lagring av diesel, metanol, acetylen mm Brand Utsläpp av kemiska ämnen Lägre Chemrec Kraftliner i Piteå KB Piteå Söder om Piteå Pilotanläggning för produktion av syntesgas och Brand, utsläpp av kemiska ämnen centrum grönlut, samt lagring av dimetyleter (DME) Lägre Forcit Gällivare Aitik-området Tillverkning av explosiva ämnen Explosion, brand Lägre Ragn-Sells AB Luleå Uddebo Oljehamn Hantering av petroleumprodukter Brand, utsläpp av petroleumprodukter Tabell 2: Sevesoanläggningar i Norrbotten

21 4.2.2 Vattenkraft och dammar Vattenkraften från länets reglerade älvar producerar 22 procent av den totala elproduktionen från svensk vattenkraft. Detta motsvarar i sin tur 9 procent av den totala elproduktionen i landet. I länet finns 26 dammar. Ur ett riskperspektiv indelas dammarna i fyra av branschen upprättade konsekvensklasser, vilka framgår av tabell 3. Klass Antal Förklaring 1A och 1B Ett dammbrott skulle kunna leda till förlust av människoliv eller allvarlig skada på viktiga samhällsanläggningar, förlust av betydande miljövärde eller stor ekonomisk skadegörelse. Klass 1A avser dammar med hög sannolikhet för förlust av många liv, mycket allvarliga skador osv. 2 4 Ett dammbrott skulle kunna leda till beaktansvärda skador på samhällsanläggningar, miljövärde eller beaktansvärd ekonomisk skadegörelse, men inte till förlust av människoliv. 3 5 Ett dammbrott skulle inte leda till skadeutfall enligt ovan. Tabell 3: Förklaring av konsekvensklasser för dammar samt antal i Norrbotten. 27 Av de 17 stycken klass 1 dammarna tillhör 11 stycken klass 1A och sex stycken klass 1B. De flesta klass 1 dammar är kraftverksdammar och ligger i Luleälvdal, närmare bestämt i Suorva, Satisjaure, Seitevare, Parki, Porjus, Harsprånget, Messaure, Letsi. Laxede, Vittjärv och Boden. Det finns även några större dammar för att ta hand om gruvavfall, exempelvis vid Aitikgruvan i Gällivare. 26 En damm ligger på gränsen mellan Norrbotten och Västerbotten. 27 Översyn av de statliga insatserna för säkerhet. Svenska kraftnät. Dnr 2010/877. Sid 9. 19

22 Bild 2: Dammar i Lule älvdal klass 1A och 1B Drivmedelsförsörjning Norrbottens behov av drivmedel ombesörjs via två oljehamnar belägna i Luleå och Piteå (se även Sevesoanläggningar). I norra Bottenviken finns ytterligare en oljehamn, den ligger i Kemi några mil från Haparanda. Sammanlagt tar dessa hamnar emot ca: 1300 frakt- och tankfartyg per år, en inte obetydlig del av dessa transporterar olje- och petroleumprodukter. I anslutning till oljehamnarna finns cisternsystem vilka lagrar drivmedlen i väntan på vidare transport ut i länet, direkt till konsument eller via tankstationer. Riksdagen beslöt 2005 att bensinstationer måste tillhandahålla förnybara drivmedel. Den som driver en bensinstation och säljer mer än en viss kvantitet vanligt bränsle måste också sälja minst ett förnybart drivmedel. Gränsen för hur mycket bensin en station får sälja utan att också erbjuda förnybart drivmedel har successivt sänkts. Den 1 januari 2009 sänktes denna nivå ytterligare, vilket kommer att påverka de minsta stationerna. 28 Enligt en rapport från Konsumentverket menar branschorganet Svensk Bensinhandel att upp emot stationer

23 kan läggas ned under perioden Enligt andra bedömare kan det bli tal om en halvering av antalet stationer under samma period eller kanske upp emot nedläggningar Viktiga transportleder i Norrbotten Norrbotten är ett stort län med långa avstånd och låg befolkningstäthet, detta ställer krav på fungerande transporter vilket i sin tur är beroende av ett fungerande vägnät. Flygplatser finns på fem orter i länet, Arvidsjaur, Kiruna, Luleå, Gällivare och Pajala. De tre förstnämnda flygplatserna är av nationellt strategiskt intresse. 30 Tågstationer längs stambanan finns på centralorten i Älvsbyn, Luleå, Boden, Gällivare och Kiruna kommuner. De viktigaste transportlederna för vägtransporter i Norrbotten illustreras i bild nedan, utgångspunkten för kartbilden är näringslivets behov. Länsstyrelsen bedömer att dessa prioriteringar till stor del överensstämmer med transportvägar som är prioriterade ur krisberedskapssynpunkt Framtidens flygplatser - utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70). 21

24 Bild 3: Prioriterat näringslivsvägnät. Länstransportplan för Norrbotten Källa: NVDB. Bearbetning: ÅF Infraplan. 4.3 Inträffade händelser Askmolnet 21 mars 2010 fick vulkanen Ejyafjallajökul på Island ett utbrott. Senaste utbrottet skedde år till 600 personer fick evakueras som en direkt följd av vulkanutbrottet. Askmolnet från vulkanen skulle sedan visa sig ge stora konsekvenser för flygtrafiken i Europa och över Atlanten. På morgonen den 15 april stängdes det svenska luftrummet norr om Skellefteå på grund av att askmolnet från utbrottet spridit sig dit. Anledningen till att luftrummet stängdes var att aska skulle kunna skada flygplanens motorer. Senare under kvällen samma dag stängdes hela det svenska luftrummet. Askmolnets spridning och intensitet varierade de kommande veckorna och luftrummet över Sverige påverkades till och från under perioden. I Norrbotten fick askmolnet, förutom stopp i civilflygtrafik, även konsekvenser i form av inställda transporter med ambulansflyg och ambulanshelikopter. Länsstyrelsen deltog i MSB:s samverkanskonferenser och arrangerade telefonkonferenser med representanter för länets kommuner och regionala rådet för krishantering och skydd mot olyckor. Den 23 maj efter nästan två månader hade spridningen av vulkanaska upphört Vårflod 17 maj 2010 utfärdade Statens meterologiska och hydrologiska institut (SMHI) en vädervarning klass två 31 för Västerbotten och Norrbotten. Snabb snösmältning i fjällen orsakade höga flöden i flera älvar i Norrbotten. Ett ras som inträffade längs vägen mellan Gällivare och Ritsem spärrade helt av vägbanan. Gällivare kommun evakuerade personer från området med helikopter. Ett antal vägar fick stängas på grund av höga vattennivåer eller ras- och skredrisk. Järnvägen mellan Kiruna och Narvik stängdes. Länsstyrelsen ordnade telefonkonferenser med SMHI, Försvarsmakten, Polisen, Trafikverket, Landstinget och länets kommuner för att informera om läget. SMHI genomförde hydrologiska beräkningar för Piteälven eftersom vattenståndet i älven var mycket högt och riskerade att nå kritiska nivåer. Länsstyrelsen höll en sista telefonkonferens den 21 maj, SMHI hade då sänkt sin vädervarning till klass ett. Under ett tillfälle sammanföll avstängningen av luftrummet med avstängda vägar tillföljd av höga flöden. Detta varade endast under en kort period och ledde inte till några större konsekvenser i länet. 31 SMHI har tre klasser för vädervarningar, klass tre är den högsta. 22

25 4.4 Identifierade hot och riskvärdering Länsstyrelsen har identifierat ett antal möjliga hot som kan innebära störningar i samhällsviktig verksamhet. Varje identifierat hot beskrivs och dess risk värderas enligt en fyrgradig skala och lyfts in i en riskmatris. Hoten presenteras enligt riskmatrisens färgkoder med högst värdering först. Identifieringen av hot har skett på krishanteringsenheten, beskrivning och riskvärdering har skett i samarbete med andra enheter, som rätts- och veterinär, miljöskydd, transport- och kommunikationer och naturvård. I enlighet med vägledningen för statliga myndigheters RSA 32 har riskerna bedömts på medellång sikt (2-4 år) och konsekvensvärderingen har tillmätts större tyngd än sannolikhetsvärderingen. Nr Händelse Sannolikhet Konsekvens Riskvärdering 1 Skogsbrand Mycket hög (4) Mycket allvarliga (3) 2 Snöoväder Medelhög (2) Katastrofala (4) 3 Dammhaveri Låg (1) Katastrofala (4) 4 Kärnteknisk olycka Låg (1) Katastrofala (4) 5 Pandemi Medelhög (2) Mycket allvarliga (3) 6 Oljeutsläpp Medelhög (2) Mycket allvarliga (3) 7 Kemikalieolycka (Seveso) Låg (1) Mycket allvarliga (3) 8 Höga flöden Medelhög (2) Allvarliga (2) 9 Epizooti Medelhög (2) Allvarliga (2) 10 Ras och skred Medelhög (2) Allvarliga (2) 11 Storm Låg (1) Allvarliga (2) 12 Antagonistiska hot/sabotage Låg (1) Allvarliga (2) Tabell 3: Värdering av risker för omfattande samhällsstörningar i Norrbotten. Bild 4: Riskmatris för risker för omfattande samhällstörningar 32 Risk- och sårbarhetsanalyser vägledning för statliga myndigheter. KBM Rekommenderar 2006:4. 23

26 4.4.1 Skogsbrand Skogsbränder är vanligt förekommande i Norrbotten under sommaren. Konsekvenserna vid okontrollerade skogsbränder kan bli mycket allvarliga med risk för liv och hälsa, behov av evakueringar och skador på egendom. Branden i Bodträskfors 2006 (i Bodens kommun), skogsbränderna i Ryssland sommaren 2010 samt tidigare års bränder i Grekland visar på hur allvarliga konsekvenserna kan bli. Inom länet finns ett välutvecklat samarbete i syfte att förebygga omfattande skogsbränder och skapa en god förmåga att hantera de bränder som uppstår. Länsstyrelsen upphandlar skogsbrandbevakning med flyg. Flygningarna genomförs av Frivilliga flygkåren som är i kontakt med SOS Alarm och räddningstjänsternas inre befäl på SOS Alarm. Skogsbrandsbevakningen ökar sannolikheten för att skogsbränder upptäcks tidigt och kan lokaliseras vilket förbättrar möjligheterna för effektiva räddningsinsatser och minska risken för omfattande skogsbränder Snöoväder Snöoväder är här en samlingsrubrik för två liknande tänkbara händelser, snöstorm och isstorm. Med snöstorm avses i detta fall väderförhållanden med kombinationen mycket snöfall vid mild temperatur, som åtföljs av sjunkande temperatur och kraftiga vindar. Blötsnö i kombination med kraftiga vindar och snabb infrysning kan skapa isbark på byggnader och infrastruktur och riskerar att orsaka skador på dessa, exempelvis genom att ledningsnät faller samman under de tunga snölaster som bildas. Snöoväder bedöms som mer sannolika än isstormar och har uppkommit vid några tillfällen i Sverige, mest känt är kanske Gävle i december 1998 där en snökanon effekt 33 uppstod. Öppet hav ökar risken för dessa fenomen. Bottenviken fryser relativt tidigt på vintern varför sannolikheten för det fenomenet är något lägre i Norrbotten. Isstormar är mycket ovanliga men konsekvenserna är katastrofala. Isstorm uppkommer i kombinationen av underkylt regn och kraftiga vindar, vilket gör att nederbörden fryser fast och bildar en tjock hinna av is på mark, byggnader, vägar och ledningsnät. En isstorm kan slå 33 Med snökanoneffekt menas att snöfall koncentreras till ett avgränsat område som får mycket hög nederbörd. 24

27 ut el- och telenät kommunikationer (väg, järnväg, flygplatser) vilket försvårar för felavhjälpande insatser samt för blåljusverksamhet och samhällsviktiga transporter Dammhaveri Norrbotten är ett av de fyra län i vilket flertalet av de dammar med högsta konsekvensklasserna ligger, därför måste risken för dammbrott tas i beaktande. För ett antal av dammarna skulle ett dammbrott få särskilt stora konsekvenser, det gäller särskilt dammar som ligger högt upp i älvarna eftersom de skulle dra med sig dammarna nedströms. Svenska kraftnät bedömer att ett sådant dammhaveri skulle medföra risk för: förlust av många människoliv, förstörelse av många människors hem och egendom, kulturmiljö och arbetsplatser, störningar i landets elförsörjning p.g.a skador på elnätet och förstörda vattenkraftstationer, störningar av transporter till följd av förstörda broar på älvsträckan och skador i övrigt på vägar och järnvägar, förstörelse av infrastruktur och omfattande störningar i andra samhällsviktiga verksamheter t.ex. anläggningar för vattenförsörjning, radio- och telekommunikationer, allvarliga miljöskador som för lång framtid inte kan återställas samt mycket stor ekonomisk skada. 34 Ett brott i någon av de större dammarna i Luleälv berör befolkning i Jokkmokk, Gällivare, Boden och Luleå med omfattande evakueringar. Det skulle skada svensk elproduktion, elnätet, vägar, järnväg, bebyggelse och regionsjukhuset i Sunderbyn. För fördjupning se Länsstyrelsen RSA för år Det finns krav på dammägaren för att minska riskerna, dessa krav formuleras dels i branschens egna regler och dels i lagen om skydd mot olyckor samt miljöbalken. Efterlevnad av lagstiftningen tillsynas av kommunen för lagen om skydd mot olyckor respektive länsstyrelsen för miljöbalken. 34 Översyn av de statliga insatserna för säkerhet. Svenska kraftnät. Dnr 2010/877. Sid

28 4.4.4 Kärnteknisk olycka De svenska kärnkraftverken finns i Upplands län, Kalmar län, Hallands län och i Skåne län 35 och de länsstyrelserna har särskilda krav på beredskap inför en kärnteknisk olycka. I Finland planeras för ett kärnkraftverk i Simo kommun (Kemi stad) cirka 5 mil från Haparanda. Radioaktiva utsläpp stoppas inte av läns- eller landsgränser, utan kan spridas över stora områden beroende på väderförhållanden, något som haveriet i Tjernobyl är ett exempel på. Konsekvenserna kan bli till långvariga skador för människan och ekosystemet. Vid kärnteknisk olycka i Sverige kan störningar i elförsörjningen uppstå Pandemi En pandemi är en infektionssjukdom som sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land. Pandemier är återkommande genom historien, minst 12 har inträffat sedan 1500-talet. Den senaste (nya influensan, H1N1) inträffade under år 2009 och Under 1900-talet inträffade tre pandemier: Asiaten, Hongkong och Spanska sjukan. Pandemier kommer att inträffa igen, det är omöjligt att förutse när nästa kommer. Konsekvenserna av en pandemi kan innebära omfattande störningar i samhällsviktig verksamhet, exempelvis hälso- och sjukvård, transportsektorn och verksamheter där ett fåtal personer besitter specialistkompetens Oljeutsläpp I norra Bottenviken finns tre hamnar som hanterar olje- och petroleumprodukter. Hur allvarliga konsekvenserna skulle bli för miljön vid ett utsläpp beror på omfattningen av utsläppet, vind- och strömförhållanden, temperatur och vilka områden som drabbas. Vid ett större utsläpp kan det bli katastrofal påverkan på miljö- och djurliv under många år framöver. Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg har tillsammans med Kustbevakningen tagit fram en oljeskyddsplan. Planen reglerar länsstyrelsens uppgifter inom det geografiska områdesansvaret och som meddelats genom länsstyrelseinstruktionen. Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst till havs, kommunerna har ansvaret om oljan når land och länsstyrelsen ansvarar för information, beslutsstöd och samordning. 35 Kärnkraftverken i Skåne län, Barsebäck 1 och 2, är avstängda. 26

29 4.4.7 Allvarlig kemikalieolycka I Norrbotten finns 14 stycken Sevesoanläggningar, tio i den högre kravnivån och fyra i den lägre kravnivån (se punkt Sevesoanläggningar). En större olycka (brand, explosion, utsläpp av farligt ämne) i en Sevesoanläggning innebär omedelbart konsekvenser för boende och arbetande i området. Hur stora konsekvenserna för närliggande områden blir är beroende av hur stora utsläpp som sker, vilken typ av ämnen som läcker ut och hur de vädermässiga förhållandena påverkar spridningen. Att klassas som en Sevesoanläggning innebär att verksamhetsutövaren är skyldig att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga allvarliga olyckor och begränsa följderna av dem för människor och miljö. De ska vidare upprätta ett handlingsprogram för hur riskerna för allvarliga kemikalieolyckor ska hanteras. Verksamhetsutövare i den högre kravnivån ska upprätta en säkerhetsrapport och en intern plan för räddningsinsatser. Kommunen ska upprätta en plan för räddningsinsats samt i samverkan med verksamhetsutövaren informera de som bor i närområdet om vad de ska göra om larmet går. Dessa åtgärder minskar sannolikheten för att allvarliga kemikalieolyckor ska inträffa och för dess konsekvenser om det skulle hända Höga flöden Översvämningar och höga flöden inträffar regelbundet. Korta intensiva regn orsakar höga flöden i främst små vattendrag med åtföljande översvämningar. Sådana regn kan också orsaka översvämning inom tätbebyggelse på grund av överfulla dagvattensystem. Mer utdragna regnperioder höjer flödena i stora vattendrag och sjöar. 36 Torneå älv drabbas årligen av snösmältningen i form av en stor vårflod och vissa år svår islossning. Detsamma gäller även för andra älvar och vattendrag i länet. Översvämningskarteringar har gjorts för Kalix-, Lule-, Pite- och Skellefteälven utifrån 100-årsflöde och beräknat högsta flöde. Ett 100-årsflöde inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång på 100 år, vilket innebär att sannolikheten är 1 på 100 för varje enskilt år. 37 Dessa karteringar visar på att översvämningar kan beröra områden med bebyggelse, vägar, järnväg, vatten och avloppsverk vilket kan medföra störningar. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen kommer 36 Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter, SOU 2007:60. S (

30 hundraårsflöden att inträffa mer ofta och detta får då konsekvenser för länets vattendrag generellt men i synnerhet för de reglerade vattendragen. Höga flöden kommer sannolikt att uppträda andra tider på året genom att en större del av årsnederbörden kommer att falla som regn istället för snö. Förutsägbarheten kommer därför att försvåras översvämmade Luleälven med vattennivåer som var de högsta på ett halvt sekel och 2010 hade länet situationer med höga och i vissa delar av länet mycket höga flöden i samband med snösmältningen Epizootier och zoonoser Epizootisjukdomar är allvarliga smittsamma djursjukdomar som normalt inte förekommer i Sverige. 38 Det finns ett 40-tal epizootisjukdomar, till exempel mul- och klövsjuka, svinpest och BSE (även känd som galna-ko-sjukan). Vissa av dem är mycket smittsamma och de kan orsaka stora ekonomiska förluster för enskilda och länder som drabbas. 39 Zoonoser kallas de smittsamma sjukdomar som kan smitta mellan djur och människor. Exempel på zoonoser är salmonella och fågelinfluensan. 40 Utbrottet av BSE i Storbritannien på 1980-talet är ett exempel på en epizooti som fått stora konsekvenser för djurbesättningar och samhällsekonomin. Fågelinfluensan (H5N1) är ett exempel på en zoonos som spridits över världen, den upptäcktes först i Asien 2003 kom till Sverige Fågelinfluensan har i några fall även smittat från människa till människa. Ingen spridning av fågelinfluensavirus till människor har rapporterats i Sverige. 41 Konsekvenserna för samhället av en epizooti är i första hand ekonomiska, en zoonos däremot drabbar även människors hälsa och kan i värsta tänkbara fall leda till en pandemi Storm Norrbottens kustland är mindre utsatt för svåra stormar än för Sveriges kust söder om Hälsingland. Det har inträffat kraftiga stormar i området 1982, 1985 och 1992 med vindstyrka på upp till m/s. 42 I inlandet är det sällan lika omfattande stormar medan fjällområdena i Norrbotten har svenskt rekord i uppmätta vindhastigheter, detta är i trakter med ingen eller 38 Statens veterinärmedicinska anstalt Jordbruksverket Jordbruksverket Smittskyddsinstitutet