Slutredovisning av Demonstrationsprojekt inom Energimyndighetens program för Passivhus och Lågenergihus

Relevanta dokument
Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB

Slutredovisning Vargbroskolan

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Slutredovisning av Demonstrationsprojekt inom Energimyndighetens program för Passivhus och Lågenergihus

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Så säkrar HFAB energiprestanda i framtidens flerbostadshus

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Välkommen till Portvakten Söder

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Tekniska anvisningar Energi

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

Administrativa uppgifter

Detta vill jag få sagt!

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Vad händer på Passivhusfronten?

TRE SPÄNNANDE PROJEKT PÅ SAMMA BILD

WP1: System för energieffektivitet. Tekn.Lic. Svein Ruud SP Energiteknik

studenter, anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

BRF GREENHUSEN 2 Sillhajen 4, Malmö

Energieffektivisering Energideklarationer

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Energi i Brogården. Linda Martinsson, Skanska, Publik information

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet

Att beräkna värden. Verkligheten är sig aldrig lik. Hur vi räknar ut verkligt energibehov

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport dot ver 1.0

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

Bilaga C: Beskrivning av demonstrationshus. Teknikupphandling värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus

Framtidens trähus. Fuktcentrums informationsdag Jesper Arfvidsson / Kristina Mjörnell. Bakgrund

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

RIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner.

Ett hus, fem möjligheter

Beräknad och verklig energianvändning

Telefon:

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin

Sven-Olof Klasson

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB

Förslag till Examensarbeten våren Linnéuniversitetet

indata och resultat

RAPPORT. Förskolan Trädgårdsstaden. IG Passivhus Sverige. Uppföljning under 3 år. IG Passivhus Sverige

Komplett stomme till flerbostadshus

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Uppföljning andra året ( ) i drift

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Telefon:

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

ETT FÖRSLAG TILL HÅLLBARHETSUPPGRADERING AV MILJONPROGRAMMETS BYGGNADER september 2011 ENERGIRÅDGIVARNAS KONGRESS JÖNKÖPING

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadstypologier Sverige

P06 - VIDAREUTVECKLING AV VÄRMEPUMPSSYSTEM FÖR NNE-HUS

Energioptimering av kommersiell byggnad

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Kungälv Handläggare Rapport nr Sid 1 av 8. Jan Arstad. Fastighet: Orust Huseby 1:36. Adress: Björnbärsvägen 2

Brf Utsikten i Rydebäck

Prefabricering för renovering av yttervägg Utveckling inom BEEM-UP- Building Energy Efficiency for a Massive Market Uptake

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Sävja 34:20.

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Svanenmärkta hem på 6 månader

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik Eva Sjödahl

Kvalitetssäkring Från första pennstrecket till inflyttning (och under driften)

Hållbara Järva Datum Redovisning kostnader ombyggnadsprojekt 2010

BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Transkript:

Slutredovisning av Demonstrationsprojekt inom Energimyndighetens program för Passivhus och Lågenergihus Demonstrationsprojekt 2006: 09; Portvakten Söder Villkorande krav De villkorande kraven enligt beslutet per den 2006-12-18 om stöd till projekt Portvakten Söder var följande: Programmet för Passivhus och Lågenergihus skall vara involverad i val av leverantörer för de av programmet finansierade posterna för att säkerställa en god kvalitet och kunskapsåterkoppling i demonstrationsprojektet. Ett mät- och utvärderingsprogram enligt bilaga 1 utarbetas tillsammans med programmet som syftar till att ge det underlag som krävs för projektrapporten. Att den sökande förbereder och genomför även de efterföljande mätnings- utvärderings och rapporteringsinsatserna enligt den ursprungliga ansökan, och i den mån programmet kommer att disponera medel för tiden även efter juni 2009 beredes den sökande möjlighet att söka medel även för dessa avslutande arbetsmoment. Mål för demonstrationsprojektet 1. Målet är att utvärdera passivhustekniken i en nybyggnation av 100 hyresrätter i fyra punkthus. 2. Kvalitetsstyrning av hela byggprocessen genomförs genom att ett program upprättas tillsammans med kvalitetsansvarig från byggherren 3. Genomföra mät- och verifiering av det totala projektet 4. Information om projektet skall spridas med hjälp av information på hemsidan, broschyrer samt visningar av lägenheter Del 1 Teknisk redovisning Administrativ information Byggherre : Hyresbostäder i Växjö AB, Anteliigatan 3 352 36 Växjö Typ av byggnad: Flerfamiljshus i passivteknik Byggnadens namn eller fastighetsbeteckning: Kv. Portvakten Söder Uppgiftslämnare: Erik Hallonsten Eventuell länk till hemsida för mer information: www.hyresbostader ivaxjo.se.

Bakgrund och allmän orientering av projektet När Hyresbostäder i Växjö skulle bygga Portvaken Söder tog man själva initiativet till Passivhusteknik. Att Portvakten Söder uppfördes med trästomme, låg i den kommunala strategin Välle Broar trästaden. Följande krav och systemlösningar valdes för passivhusen: Ventilation: FTX centralt aggregat med krav på 85 % återvinning och plattvärmeväxlare. På marknaden fanns vid tillfället ingen produkt som klarade kraven, men resultatet blev att IV Produkt tog fram ett nytt aggregat med dubbla plattvärmeväxlare som uppfyllde kraven. Olika alternativ för eftervärmning/tillskottsvärme beaktades. Fjärrvärme valdes av miljöskäl. Återvinning av avloppsvärme beslutades. Avloppsvärmeväxlare från Power Products Europe AB har installerats. Täthet och metoder för provtryckning. Kravet sattes till 0,2 l/s m 2 vid +/-50 Pa tryck. Kravet verifierades med Blower door-metoden. Dessutom har man utfört provtryckning av väggelement på fabrik Hus 008 (v43) och hus 007 2009-04-08. Samtliga provtryckningar har klarat kraven. Brandskyddsfrågor: Byggnadens stomme är uppförd i trä, men samma krav gällande brandskydd av bärverk och brandteknisk avskiljning som betongstomme gäller. Man har jobbat i nära samarbete med stomleverantör för att under både projektering och byggskede säkerställa bärverkskrav och skydd mot brandspridning mellan lägenheter. Dolda brandstopp sitter i band runt fasaden bakom fasadskivor för att hindra brandspridning. Skydd mot brandspridning via ventilationen är förhindrad med hjälp av fläkt i drift. Solavskärmning: Efter noggrann utvärdering konstaterades att rörliga system ej var tillfredsställande pga. höjden på huset (8vån), utan det beslutades att använda en fast lösning, fönster med solskyddsglas. Valda fönster/fönsterdörrar har ett U-medelvärde under 1,0 W/m 2 K, och en solfaktor, g, på 31 (EN410) Isolertjocklekar är följande: Vägg: 170 + 170 + 45 mm Mellanbjälklag: 170 + 70 mm Tak: 500 mm lösull. Byggstart var april 2008, och de två husen stod färdiga 1/6 2009 respektive 1/10 2009.

Medverkande Byggherre: Hyresbostäder i Växjö AB Arkitekt: BSV Arkitekter & Ingenjörer AB, Arkitekt & Husbyggnadsingenjör Seth Bengtsson VVS-konsult: VS: Wesslunds VVS-teknik AB, Vent: VVS-Byrån i Växjö AB Konstruktör: Tyréns Temaplan El-projektör: Elbeko Entreprenörer: Totalentr: NCC Construction AB Stomlev: Martinsons Byggsystem AB VS: NVS Installation AB Vent: Service och Klimat AB El: ELUB Styr & regl: Siemens AB Måluppfyllelse Hela utvecklingsfasen och projekteringsfasen har följts av olika forskare som erhållit medel från Vinnova. Vinnovaprojektet: Framtidens trähus - energieffektiva med sund innemiljö Delprojekt: System för energieffektivitet och bra innemiljö i trähus - Projektledare Svein Ruud Sp Energiteknik Fuktsäkerhet i bygg och bruksskedet - Projektledare Kristina Mjörnell SP Byggnadsfysik Samspelet Trä - innemiljö - Projektledare Joakim Norén SP Trätek Byggnadsfysikaliska beräkningsverktyg - Projektledare Jesper Arfvidsson LTH Byggnadsfysik Miljömässig utvärdering - projektledare Anna Jarnehammar IVL För att säkerställa kvaliteten i projektet har bl.a. följande aktiviteter utförts: Utbildning av projektörer och entreprenörer har skett i samband med första projekteringsmötet den 24 april 2008. Utbildning av arbetare på byggarbetsplatsen har skett den 2 september 2008. Utbildningen fokuserade på vikten av täthet. Kvalitetsansvarig har utfört kontinuerlig granskning av ritningar innan de godkänts, och utöver detta har samgranskning av handlingar/ritningar skett i anslutning till två projekteringsmöten. Byggsamråd med Stadsbyggnadskontoret och Räddningstjänsten har skett den 17 januari och den 16 maj 2008. Kontrollplanen inlämnad och godkänd 2008-05-27 Dessutom har en mängd kritiska moment diskuterats under projekteringsfasen och i de flesta fall beräknats. Bl.a. har följande varit aktuellt: Köldbryggsberäkningar Utredning kring grunden och isolertjockleken Tätning mellan betong och trä Tätning av översta bjälklaget Konsekvenser av sättningar behov av teleskopering Beräkning av värmeförluster i tilluftskanal förlagd i betongbjälklag Placering av diffusionsspärren Väderskydd

För att säkerställa att energimålen uppnås har följande mätningar utförts och beslutats: Energiberäkningar IDA har utförts av NCC-teknik och Vinnova har gjort beräkning med DEROB. Klimatsimulering Portvakten rapport från NCC-teknik 2008-06-09 Utbildning angående Blower Door tekniken med den tyska specialisten på lufttäthet, Stefanie Rolfsmeier. Kontakt och överenskommelse med Fredrik Ståhl, Ca-konsult i Göteborg, angående provtryckning. SP i Sundsvall (Anders Gustavsson) har den 23 januari och den 8 februari 2008 provtryckt en prototyp från stomleverantören Martinsson. Martinsson har sedermera erhållit typgodkännande av sitt bjälklag. Plan för provtryckning har fastställts och utförts enligt följande schema: 1. Väggelement och bjälklag på fabrik 2. Våningsplan 2 när detta är monterat 3. Hela huset Provtryckningar som gjorts på arbetsplatsen är: - Plan 2 hus 008 enligt protokoll 2008-11-10 - Hela hus 008 enligt protokoll 2009-02-20 - Plan 2 hus 007 enligt protokoll 2009-02-20 - Hela hus 007 enligt protokoll 2009-06-24 Fotografera med värmekamera till vintern som efterkontroll. Fukthalten i stommarna har mätts vid leverans till byggarbetsplatsen. Ljudmätning för att verifiera ljudklass B genomfördes av ÅF-Ingemansson AB, 2009-06-24. Följande kommer att mätas i fastigheterna Energimätning av fjärrvärmen (temperatur och flöde, en per hus) Energimätning VVC (en per hus) Temperatur på VVC via givare som ligger längst bort. Energimätning på avloppsvärmeväxlaren (temperatur och flöde) Energimätning på ventilationsaggregaten (en per hus) Mätning av invändig fastighetsel. Följande kommer mätas i varje lägenhet: Individuell mätning av el, kall- och varmvatten. Rumstemperatur för driftsövervakning. Rumstemperatur för styrning av spetsvärme vid behov. Använda leverantörer Stomme: Martinsons Byggsystem AB Fönster: NorDan AB Dörrar: NorDan AB Ventilationsaggregat: IV Produkt AB Avloppsvärmeväxlare: PP Power Products Europe AB Belysning: Energieffektiv belysning med rörelsestyrning. Reglering från 10-100%. Hiss: Växellös med frekvensstyrning.

Byggnadsprestanda BRA, m 2 A temp+garage: Om bostadshus, ange Är byggnaden större än 300 m 2 BRA, ange: antalet lägenheter, lgh m 2 BOA m 2 LOA 5444 2 x 32 4950 Finns solfågare installerade? Om ja ange storlek, kwh (och ev. även m 2 ), samt hur stor andel av energibehovet för tappvarmvattnet dessa täcker: Nej Finns solceller installerade? Om ja ange storlek, kwh (och ev. även m 2 ), samt hur stor andel av totala elbehovet dessa täcker: Nej, dock är det förberett för senare installation. Beräknat energibehov uppvärmn., kwh/m 2 A temp: Fönster och dörrars andel av uppvärmd area, %: 15 10,8 % Köpt energi för uppvärmning, kwh/m 2 A temp+garage (exklusive verksamhetsel/hushållsel): El Fjärrvärme Egen biopanna Övrigt, ange vad 0 15 Köpt energi för tappvarmvatten, kwh/m 2 A temp+garage El Fjärrvärme Egen biopanna Övrigt, ange vad 0 20 Fastighetsel inkl fläktar, kwh/m 2 A temp+garage: 10 Verksamhets-/hushållsel, kwh/m 2 A temp+garage: Ber. effektbehov enligt DUT 20, W/m 2 A temp+garage: 9 W/m 2 SFP (specific fan power ), kwh/m 3 /s Om FTX finns, ange systemverkningsgrad, % 1,27 Temp verkngrad vvx 85% Byggnadens tidskonstant, h: Om VP finns, ange COP uppdelat på; VV värme Alternativt VV + värme; U-värde (medelvärde) för olika byggdelar, W/m 2 K Ytterväggar Tak Golv (mot mark) Fönster och dörrar 0,1 0,08 0,09 <1,0 Övrig information Fukthalten i stommarna har mätts vid leverans till byggarbetsplatsen. Dessutom har såväl stomleverantören som NCC säkerställt arbetsplatsmontaget vad det gäller särskilt kritiska punkter med extra utbildning av personal. Särskilt kritiska moment har varit tätning av fönstersmygar och mellan våningsplan. En person har varit ansvarig och utfört samtliga tätningar av fönstersmygar. Tätning mellan våningsplan har utförts och ansvarats av två personer. Ljudmätning för att verifiera ljudklass B genomfördes av ÅF-Ingemansson AB, 2009-06-24. Se bilaga 4. Uppfyllande av ljudkravet för installationsbuller basera på något av följande, ange nedan: Ljudberäkning, ange beräkningsresultatet Referensanläggning, ange byggnad Ljudklass B Uppfyllande av rådet på termisk komfort sommarhalvåret (övertemperaturer), ange med kryss Datorsimulering, ange beräkningsresultatet Beräkning av solareafaktorn, ange resultat Mätningar av inomhusklimatet pågår, utförs av SP. Boende enkät avseende inomhusklimatet kommer att göras under 2010.

Bilagor: Informationsbroschyrer 3 st Bilaga 1-Portvakten-fakta Bilaga 2-PVS-folder-svenska Bilaga 3-Portvakten säljfolder