Studentbarometern 2009 HÖGSKOLAN I HALMSTAD För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. 1
2
Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 4 Undersökningsgrupp och datainsamling... 4 Bakgrundsfrågor... 4 Resultat... 5 Nöjd Student-Index (NSI)... 5 Utbildningen... 6 Fysisk arbetsmiljö... 11 Studentinflytande och delaktighet... 12 Servicefunktioner och information... 15 Hälsofrämjande aktiviteter och klimat... 18 Övriga frågor... 22 Skillnader mellan grupper... 26 Bilagor... 28 3
STUDENTBAROMETERN 2009 Undersökningsgrupp och datainsamling Studentbarometern Bakgrund och syfte I denna rapport redovisas resultaten från Studentbarometern 2009 på Högskolan i Halmstad. Tidigare studentbarometrar har genomförts 2002, 2004 och 2006. Studentbarometern 2009 har, i jämförelse med de tidigare undersökningarna, omarbetats systematiskt både vad gäller innehåll och format. Det senare bland annat för att skapa strukturella likheter med Högskolans personalbarometer som genomförs vartannat år. Undersökningen, som är en del av det systematiska kvalitetsarbetet på Högskolan i Halmstad, har genomförts i samarbete med Quicksearch AB. Syftet med Studentbarometern 2009 var att kartlägga Högskolans studenters upplevelser och erfarenheter av: utbildningen, fysisk arbetsmiljö, studentinflytande och delaktighet, servicefunktioner och information, samt hälsofrämjande aktiviteter och klimat. Varje indexområde representeras av ett antal påståenden som ett urval av Högskolans studenter ombads att ta ställning till på en sexgradig skala (från instämmer inte alls = 0 till instämmer helt = 5). För tre av undersökningens indexområden, utbildningen, fysisk arbetsmiljö, studentinflytande och delaktighet, har alla enskilda svar på någon av skalornas två lägsta skalsteg givit den svarande en möjlighet att lämna egna kommentarer i ett fritextfält. Utöver påståenden inom nämnda indexområden innehåller undersökningen ett antal övriga frågor och påståenden som studenterna ombads att ta ställning till. Undersökningen genomfördes under november och december 2009. De resultat som redovisas i denna rapport ger en översiktbild på lärosätesnivå. Resultat på sektionsnivå och resultat som är särskilt relevanta för olika delar av Högskolans förvaltning redovisas och följs upp inom respektive verksamhet. En schematisk bild av processen med uppföljning återfinns i bilaga 1. Den population som har undersökts är de studenter som under höstterminen 2009 var registrerade på någon kurs med normal undervisningsform (distansstudenter har inte ingått) och som har varit registrerade på någon kurs även under läsåret 08/09. De studenter som ingår i populationen har således studieerfarenheter som sträcker sig minst ett år bakåt i tiden. Bland dessa 2 796 studenter har ett stratifierat urval gjorts, där målet med stratifieringen var att få rimlig representation av både män och kvinnor på Högskolans fem sektioner. Det slutliga urvalet bestod av 1 526 studenter. Datainsamlingen påbörjades i början av november 2009 genom att studenterna i urvalet fick ett e-postmeddelande till sin studentadress, med en länk till en webbenkät. En dryg vecka senare skickades enkäten ut i pappersform (postenkät) till de studenter som inte hade besvarat webbenkäten. Ytterligare fem påminnelser skickades ut via e-post, samt en påminnelse i pappersform. I slutfasen av datainsamlingen kontaktades ej svarande studenter via telefon. Efter den sista påminnelsen, och då möjligheten att besvara enkäten hade stängts (2010-01-14), hade 870 studenter (55 procent) besvarat hela enkäten. 656 svar kom in via webbenkäten och 214 kom in via postenkäten. Enkäten var tillgänglig både på svenska och på engelska. Av de 870 studenter som besvarade enkäten svarade 824 på svenska och 46 på engelska. Bakgrundsfrågor I undersökningen ingick ett antal bakgrundsfrågor i syfte att kunna karaktärisera undersökningsgruppen med avseende på kön, ålder och några aspekter av social och kulturell bakgrund. Två tredjedelar (65 %) av de studenter som medverkade i undersökningen var kvinnor och en tredjedel (35 %) var män. Ungefär en fjärdedel (26 %) av de medverkande studenterna var 20 24 år, en något större andel (34 %) var över 30 år, och den största gruppen (40 %) var i åldersintervallet 25 29 år. En majoritet av studenterna (56 %) angav att ingen av deras föräldrar har läst på högskola/universitet. 18 % angav att båda föräldrarna och 26 % angav att en av föräldrarna läst på högskola/universitet. En dryg tiondel (11 %) av studenterna angav att de själva har invandrat eller att deras föräldrar (12 %) har invandrat till Sverige. 4
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Resultat Nöjd Student-Index (NSI) 1 Nöjd Student-Index är ett värde, uttryckt i procent, som bygger på hur studenternas svar fördelar sig på svarsskalorna på alla påståenden som ingår i undersökningens fem indexområden. För varje enskilt påstående räknas index ut genom att antalet svar på varje skalsteg multipliceras med skalstegets värde (instämmer inte alls = 0 och instämmer helt = 5). Summan av de värden som genereras för samtliga skalsteg utgör en andel av det totalt möjliga utfallet (om alla svar = 5) vilket är 100 procent. När ett index för varje enskild fråga har beräknats skapas ett helhetsindex (summan av index för alla påståenden delat med antalet påståenden) och index för olika delområden (summan av index för alla påståenden inom området delat med antalet påståenden inom området). Mycket marginella skillnader i NSI återfanns mellan grupper av studenter som själva har invandrat respektive inte har invandrat till Sverige, studenter vars föräldrar har respektive inte har invandrat till Sverige och studenter som har en, två eller ingen förälder som tidigare har läst på högskola eller universitet. NSI för nämnda grupper redovisas i diagram 3, 4 och 5. NSI för undersökningens olika indexområden redovisas i diagram 6. Här framkommer att studenterna uttrycker störst nöjdhet med servicefunktioner och information följt av studentinflytande & delaktighet, hälsofrämjande aktiviteter och klimat, fysisk arbetsmiljö och utbildningen. Skillnaderna mellan de fyra sistnämnda områdena är relativt små. Diagram 2. Åldersfördelning. Det totala Nöjd Student-Index (NSI) för Studentbarometern 2009, som innefattar alla indexfrågor på lärosätesnivå, har beräknats till 67 procent. Eftersom Studentbarometern 2009 har ett nytt format finns inga möjligheter att göra jämförelser med tidigare barometrar. Som jämförelse kan nämnas att Nöjd Medarbetar-Index (NMI) vid den förra personalbarometern (2008) var 70 procent. Det finns vissa skillnader mellan olika grupper av studenter när det gäller det totala lärosätesövergripande Nöjd Student- Index. Kvinnorna i undersökningsgruppen förefaller överlag vara något mer nöjda än männen. De studenter som är 30 år eller äldre uttrycker generellt sett också en större nöjdhet. NSI utifrån kön och ålder redovisas i diagram 1 och 2. Diagram 1. Könsfördelning. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 71% 66% 65% 67% 25-29 år (343) 20-24 år (229) 30 år eller äldre (296) Totalt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 69% Kvinna (563) 65% Man (305) 67% Totalt Diagram 3. Har själv invandrat. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 68% 67% 67% 10% 0% Totalt Nej (769) Ja (91) 1 Undersökningen består av påståenden eller frågor som i vissa fall explicit undersöker studenternas nöjdhet med olika delar av verksamheten, t.ex. Jag är överlag nöjd med examinationerna i min utbildning, men också påståenden eller frågor där nöjdhet är implicit, t.ex. Jag upplever att det finns en tillräcklig tillgång till studieutrymmen i högskolans lokaler. 5
STUDENTBAROMETERN 2009 Utbildningen I diagram 7 redovisas index för vart och ett av de påståenden inom indexområdet utbildningen som studenterna i undersökningen tog ställning till. Ett mönster som kan skönjas är att de aspekter av utbildningen som ibland betraktas som inomakademiska och bildningsorienterade, t.ex. utvecklat förmåga att söka kunskap och uppnått breddad allmänbildning har högre index än aspekter av utbildningen som relaterar till livet utanför Högskolan, t.ex. inspirerats till företagsamhet och möjlighet till samverkan med samhället. I det följande redovisas frekvensfördelningar för vart och ett av de påståenden som ingår i indexområdet utbildningen (diagram 8 23). Diagram 4. Föräldrar invandrat. 100% 90% 80% 70% 68% 67% 67% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja (102) Nej (756) Totalt Diagram 5. Föräldrars utbildning. Diagram 6. NSI indexområden. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 67% 69% 66% 67% 30% 20% 10% 0% Nej, ingen av mina föräldrar har läst på högskoleuniversitet (480) Ja, en av mina föräldrar har läst på högskoleuniversitet (228) Ja, båda mina föräldrar har läst på högskoleuniversitet (154) Totalt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 64% 65% 73% 68% 67% 67% 30% 20% 10% 0% Fysisk arbetsmiljö Utbildningen Servicefunktioner och information Studentinflytande och delaktighet Hälsofrämjande aktiviteter och klimat Totalt Diagram 7. Påståenden inom indexområdet utbildningen. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 66% Nöjd med undervisning 62% Nöjd med kursmaterial 65% 65% Nöjd med examination Lärare visar intresse för studenter 74% 75% 54% Lärare är kunniga i ämnet 58% Lärare är skickliga undervisare Lärare anknyter till arbetslivet Uppnått breddad allmänbildning 64% Uppnått yrkesrelaterade färdigheter 77% 77% Utvecklat förmåga att söka kunskap Utvecklat förmåga att tänka kritiskt 73% Utvecklat förmåga att tänka i nya banor 52% 51% Inspirerats till företagsamhet Möjlighet till samverkan med samhälle 33% Betydande internationell anknytning 75% Nöjd med egen insats i studierna 64% Totalt 6
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Nöjd med undervisning, kursmaterial och examination Diagram 8 10. Diagram 8. Diagram 9. Diagram 10. 7
STUDENTBAROMETERN 2009 Lärarna visar intresse för studenter, är kunniga i ämnet, anknyter till arbetslivet, är skickliga undervisare. Diagram 11 14. Diagram 11. Diagram 12. Diagram 13. Diagram 14. 8
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Breddad allmänbildning, yrkesrelaterade färdigheter, förmåga att söka kunskap, förmåga att tänka kritiskt, förmåga att tänka i nya banor, inspirerats till företagsamhet. Diagram 15 20. Diagram 15. Diagram 16. Diagram 17. Diagram 18. 9
STUDENTBAROMETERN 2009 Diagram 19. Diagram 20. Möjlighet till samverkan med samhället, betydande internationell anknytning och nöjd med egen insats i studierna. Diagram 21 23. Diagram 21. Diagram 22. 10
Diagram 23. Fysisk arbetsmiljö I diagram 24 redovisas index för vart och ett av påståendena inom indexområdet fysisk arbetsmiljö. De studenter som har medverkat i undersökningen är mer nöjda med arbetsmiljön och campusmiljön och mindre nöjda med tillgången till studieutrymmen. I det följande redovisas frekvensfördelning för vart och ett av de påståenden som ingår i indexområdet fysisk arbetsmiljö (diagram 25 27). Diagram 24. Påståenden inom indexområdet fysisk arbetsmiljö. 100% 90% 80% 70% 68% 73% 65% 60% 50% 53% 40% 30% 20% 10% 0% Bra fysisk arbetsmiljö Nöjd med Campusmiljö Tillräcklig tillgång till studieutrymmen Totalt Diagram 25. 11
STUDENTBAROMETERN 2009 Påståendet om den fysiska arbetsmiljön följdes upp med en flervalsfråga där de studenter som angav låga svar fick ange vad de anser gör att den fysiska arbetsmiljön inte är bra. Resultatet från denna fråga redovisas i diagram 28. Studentinflytande och delaktighet I diagram 29 redovisas index för vart och ett av påståendena inom indexområdet studentinflytande och delaktighet. Som framgår av diagrammet instämmer de medverkande studenterna i högre grad i att kursvärderingar genomförs regelbundet och att de medverkar i kursvärderingarna, än vad de instämmer i att deras synpunkter tas tillvara, att de är delaktiga i utformningen av de kurser de läser, att de bidrar till diskussionerna i undervisningen och att de kommer väl förberedda till undervisningen. I det följande redovisas frekvensfördelningar för vart och ett av de påståenden som ingår i indexområdet studentinflytande och delaktighet (diagram 30 35). Diagram 26. Diagram 27. Diagram 28. 12
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Diagram 29. Påståenden inom indexområdet studentinflytande och delaktighet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 82% 81% Kursvärderingar genomförs regelbundet Studenters deltagande i kursvärderingar 58% Studenters synpunkter tas tillvara 56% Studenter delaktiga i utformning av kurser 63% Studenter bidrar till diskussioner 69% 68% Studenter är förberedda inför undervisningen Totalt Diagram 30. Diagram 31. 13
STUDENTBAROMETERN 2009 Diagram 32. Diagram 33. Diagram 34. Diagram 35. 14
Servicefunktioner och information Servicefunktioner Detta område i undersökningen innehåller påståenden om i vilken utsträckning studenterna instämmer i att de är nöjda med den service som har erbjudits när de har varit i kontakt med olika serviceverksamheter på Högskolan. Innan studenterna har fått ta ställning till dessa påståenden har de tillfrågats om huruvida de känner till, känner till och har varit i kontakt med eller känner inte till respektive verksamhet. I diagram 36 redovisas i vilken utsträckning studenterna känner till och har varit i kontakt med respektive verksamhet. En majoritet av studenterna i undersökningsgruppen känner till och har varit i kontakt med expeditionen på sin sektion (84 %) och högskolebiblioteket (83 %). De verksamheter som en liten andel av studenterna känner till och har varit i kontakt med är internationella avdelningen (10 %), Skrivpunkten (9 %) och studentinspiration/ta steget (5 %). I diagram 37 presenteras i vilken utsträckning de som känner till och har varit i kontakt med respektive verksamhet instämmer i att de är nöjda med den service som har erbjudits. Som framgår av diagram 37 är indexområdet servicefunktioner & information det område som studenterna utifrån undersökningsgruppens svar uttrycker störst nöjdhet med (73 %). De verksamheter som får högst värden är Studenthälsan (88 %), Skrivpunkten (83 %) och högskolebiblioteket (81 %). Diagram 36. Känner till, har varit i kontakt med eller känner inte till (olika servicefunktioner) Diagram 37. Påståenden inom indexområdet Servicefunktioner och information 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 75% 75% 77% Nöjd med sektionens expedition Nöjd med Studentcentrum Nöjd med internationella avdelningen 81% 88% Nöjd med Högskolebiblioteket 83% Nöjd med Studenthälsan Nöjd med Skrivpunkten 70% 62% 62% Nöjd med studie- och karriärvägledning Nöjd med studentinspiration/ Ta steget Information om kurserna i god tid 55% Information om scheman/ litteratur i god tid 68% 77% Studenter söker själv aktivt information Information om examinationskrav i god tid 73% Totalt 15
STUDENTBAROMETERN 2009 I det följande presenteras frekvensfördelningar av svaren för vart och ett av de påståenden i undersökningen som efterfrågar nöjdhet med olika servicefunktioner (diagram 38 45). Diagram 38. Diagram 39. Diagram 40. Diagram 41. 16
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Diagram 42. Diagram 43. Diagram 44 Diagram 45. 17
STUDENTBAROMETERN 2009 Information I diagram 37 redovisas, förutom värden på studenternas nöjdhet med servicefunktioner, också övergripande index för olika aspekter av information kring den utbildning de läser. Studenterna i undersökningsgruppen är sammantaget något mindre nöjda med informationen kring utbildningen jämfört med de olika servicefunktionerna. De instämmer i högre grad i att information om kurserna (i vid mening, 62 %) och om examinationskrav (68 %) har funnits i god tid, jämfört med information om schema och litteraturlistor (55 %). Studenterna i undersökningsgruppen värderar också sin egen insats vad gäller att söka information högre (77 %) än de värderar tillgängligheten av information som Högskolan ansvarar för. Nedan följer en redovisning av frekvensfördelningar för svaren kring påståendena om information (diagram 46 49). Hälsofrämjande aktiviteter och klimat I diagram 50 redovisas index för vart och ett av påståendena inom indexområdet hälsofrämjande aktiviteter & klimat. Därefter redovisas frekvensfördelning för vart och ett av de påståenden som ingår i indexområdet. Inom indexområdet hälsofrämjande aktiviteter och klimat finns en uppsättning påståenden som belyser olika aspekter av det studenterna upplever som möjligheter som 18
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Diagram 46. Diagram 47. Diagram 48. Diagram 49. 19
STUDENTBAROMETERN 2009 erbjuds eller möjliggörs vid Högskolan. En annan uppsättning påståenden belyser studenternas direkta upplevelser av studieglädje, stöd och trivsel, m.m. I det följande redovisas frekvensfördelning för dessa två typer av påståenden var för sig (diagram 51 56 respektive 57 60). Möjligheter De områden som studenterna i undersökningsgruppen upplever störst möjligheter till är motion och fysisk aktivitet (80 %), att kunna styra sina egna studier (68 %) samt att utveckla sociala relationer (68 %). På en övergripande nivå värderar de också möjligheterna till utveckling för alla studenter, oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund etc, högt (80 %). Studenterna instämmer i lägre grad i att möjligheterna till bra mat (62 %) och till återhämtning och rekreation (53 %) är goda. Diagram 51 56. Känner glädje, stöd, trivsel och att studiemiljön inspirerar till innovation, kreativitet och företagsamhet De påståenden inom detta område som studenterna i högst grad instämmer i är att de känner glädje i sina studier (73 %) och att de känner stöd från sina studiekamrater (70 %). De instämmer i något lägre grad i att de har en studiemängd som de trivs med (66 %) och i betydligt lägre grad i att studiemiljön inspirerar till innovation, kreativitet och företagsamhet (51 %). Diagram 57 60. Diagram 50. Påståenden inom indexområdet hälsofrämjande aktiviteter och klimat 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 80% Möjlighet till motion 53% 68% Möjlighet till att utveckla sociala relationer Möjlighet till återhämtning/rekreation 62% Möjlighet till bra mat 73% Känner glädje i studier 70% Känner stöd från studiekamrater 66% 68% Trivs med studiemängd 51% Möjlighet att styra egna studier 80% Studiemiljö inspirerar till 67% Totalt Lika möjligheter utifrån kön/ålder etc. 20
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Diagram 51. Diagram 52. Diagram 53. Diagram 54. 21
STUDENTBAROMETERN 2009 Diagram 55. Diagram 56. Övriga frågor Diskriminering I enkäten ombads de medverkande studenterna att svara på frågan: Anser du att du under den senaste tolvmånadersperioden har blivit utsatt för diskriminering på Högskolan i Halmstad?. I direkt anslutning till frågan fanns en länk till en definition av diskrimineringsgrunder och information om vart man kan vända sig om man blir utsatt för diskriminering. Sex procent av de medverkande studenterna svarade att de har blivit utsatta för diskriminering och följaktligen svarade 94 procent att de inte har blivit utsatta för diskriminering. De studenter som svarade att de hade blivit utsatta för diskriminering fick följande följdfråga: På vilket sätt anser du att du under den senaste tolvmånadersperioden har blivit utsatt för diskriminering på Högskolan i Halmstad?. Svaren på denna fråga lämnades som kommentarer i ett fritextfält. Sammanlagt lämnades 30 kommentarer i fritextfältet. En vanlig typ av kommentar beskriver upplevelser av att bli offentligt och personligen nedvärderad av både lärare och studiekamrater, t.ex.: skrattar när jag pratar eller folk börjar tissla och tassla i grupper när jag pratar, Jag har blivit skrattad åt av en viss lärare. Few times during the students pubs, Swed students took good pleasue to challenge foreign students by what appears to be insulting us in Swedish languages, en lärare som skällt ut mig och kallat mig barnslig under handledning, Inom kurser som behandlar genus har jag känt mig påhoppad som man. Färre kommentarer beskriver orättvisa förutsättningar för eller bedömningar av prestationer i utbildningen, t.ex. kan känna att lärare sätter lägre krav på vissa studenter med invandrarbakgrund som har svårare med språket, genom lägre betyg än klasskamraterna då jag är dyslektiker, fastän väldigt liknande svar på tentorna som vännerna. De studenter som svarade att de har blivit utsatta för diskriminering fick också besvara följdfrågan: Har du sökt hjälp/påtalat dina problem?. Mindre än hälften (42 %) av dessa studenter svarade att de har sökt hjälp eller påtalat sina problem. På ytterligare en följdfråga om vad detta har lett till svarade 55 % att det inte hjälpte, 36 % att problemet upphörde i något fall och 9 % (2 studenter) att problemet upphörde helt. Hinder för att lyckas med sina studier Som framgår av diagram 61 finns två faktorer som betydligt mer än andra upplevs som stora hinder för att studenterna ska lyckas i sina studier. En tredjedel (33 %) av studenterna beskriver ekonomi som ett stort hinder och en 22
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Diagram 57. Diagram 58. Diagram 59. Diagram 60. 23
STUDENTBAROMETERN 2009 nästan lika stor andel (27 %) beskriver psykisk ohälsa eller stress som ett stort hinder. Diagram 61. Brand och krissituationer Som framgår av diagram 62 och 63 var det många studenter i undersökningsgruppen som inte alls instämde i att de vet vad de ska göra om Högskolan behöver utrymmas på grund av brand eller att de är informerade om vad de ska göra om det uppstår en krissituation. Rekommendera sin utbildning på Högskolan i Halmstad I enkätens sista del ombads studenterna att ta ställning till påståendet Jag skulle rekommendera min utbildning på HH till andra. Som framgår av diagram 64 instämde 32 % av studenterna helt, medan 3 % inte instämde alls. Bedömning av studentbarometern Det sista påståendet i enkäten handlade om hur studenterna i undersökningsgruppen bedömde studentbarometern utifrån ett helhetsintryck. Som framgår av diagram 65 ansåg de flesta av studenterna att studentbarometern var bra (eller ganska bra). Diagram 61. Diagram 62. 24
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Diagram 63. Diagram 64. Diagram 65. 25
STUDENTBAROMETERN 2009 Skillnader mellan grupper I detta avsnitt redovisas medelvärdesskillnader mellan olika grupper med avseende på hur de har svarat på de 47 påståendena inom de fem indexområden som har redovisats. Med grupper avses de grupper som studenterna har kategoriserats i med utgångspunkt i undersökningens bakgrundsvariabler: kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund, egen invandrarbakgrund samt föräldrarnas invandrarbakgrund. För dessa bakgrundsvariabler har medelvärden på respektive påstående jämförts. I redovisningen nedan presenteras de påståenden där skillnaderna (ANOVA) mellan grupperna är signifikanta (p <.01). För bakgrundsvariabeln ålder redovisas de signifikanta (p <.01) korrelationer (Spearman) som finns med påståendena inom undersökningens fem indexområden. Ålder Ålder är den bakgrundsvariabel som är signifikant relaterad till flest påståenden (27) inom indexområdena. Alla signifikanta relationer är positiva vilket innebär att ju äldre studenterna är, i desto högre grad instämmer de i följande påståenden: Jag är överlag nöjd med undervisningen i min utbildning. Jag är överlag nöjd med kurslitteraturen och annat kursmaterial i min utbildning. Jag är överlag nöjd med examinationerna i min utbildning. Lärarna på min utbildning visar intresse för att jag ska klara mina studier. Lärarna på min utbildning är kunniga inom utbildningens ämnesinnehåll. Lärarna på min utbildning ger exempel på hur kursernas innehåll är användbarhet i arbetslivet. Lärarna på min utbildning är skickliga undervisare. Jag har genom min utbildning uppnått yrkesrelaterade färdigheter. Jag har genom min utbildning utvecklat förmågan att tänka kritiskt och analytiskt. Min utbildning har givit goda möjligheter till samverkan/möten med människor i samhället utanför högskolan. Jag ger min egen insats i studierna ett sammantaget högt betyg. Jag upplever att det finns en tillräcklig tillgång till studieutrymmen för studenter i högskolans lokaler. Jag upplever att campusmiljön, generellt sett, är bra på Högskolan i Halmstad. Jag försöker vara delaktig i utformandet av innehåll och arbetsformer i mina kurser. Jag bidrar oftast till diskussionerna inom undervisningen i mina kurser. Jag kommer oftast förberedd till undervisningen i mina kurser. Jag är nöjd med den service som erbjudits när jag har varit i kontakt med expeditionen på min sektion. Jag är nöjd med den service som har erbjudits när jag har varit i kontakt med högskolebiblioteket. Jag upplever att information om kurserna har funnits tillgänglig i god tid inför kursstart. Jag upplever att information om examinationskrav har funnits tillgänglig i god tid inför examinationerna. Jag söker själv aktivt efter information och service som behövs för att jag ska kunna fullfölja olika delar av mina studier. Jag upplever att det på Högskolan i Halmstad och dess närhet finns goda möjligheter till motion. Jag upplever att det på Högskolan i Halmstad och dess närhet finns goda möjligheter till avkoppling, återhämtning och rekreation. Jag upplever att det på Högskolan i Halmstad och dess närhet finns goda möjligheter till att utveckla goda sociala relationer. Jag upplever att det på Högskolan i Halmstad och dess närhet finns goda möjligheter till att äta bra mat. Jag känner glädje i mina studier. Jag känner att studiemiljön stimulerar mig till innovation, kreativitet och företagsamhet. 26
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Kön Kön är den bakgrundsvariabel som är signifikant relaterad till näst flest påståenden (14) inom indexområdena. Alla signifikanta relationer som redovisas nedan innebär att kvinnliga studenter instämmer i påståendena i högre grad. Jag är överlag nöjd med kurslitteraturen och annat kursmaterial i min utbildning. Jag är överlag nöjd med examinationerna i min utbildning. Jag har genom min utbildning utvecklat förmågan att självständigt söka kunskap. Jag har genom min utbildning blivit mer inriktad på att tänka i nya banor. Jag ger min egen insats i studierna ett sammantaget högt betyg. Jag upplever att kursvärderingar genomförs regelbundet i min utbildning. Jag deltar oftast i kursvärderingar som görs i mina kurser. Jag upplever att studenternas synpunkter på utbildningen tas tillvara. Jag försöker vara delaktig i utformandet av innehåll och arbetsformer i mina kurser. Jag kommer oftast förberedd till undervisningen i mina kurser. Jag söker själv aktivt efter information och service som behövs för att jag ska kunna fullfölja olika delar av mina studier. Jag upplever att det på Högskolan i Halmstad och dess närhet finns goda möjligheter till motion. Jag upplever att det på Högskolan i Halmstad och dess närhet finns goda möjligheter till avkoppling, återhämtning och rekreation. Jag upplever att det på Högskolan i Halmstad och dess närhet finns goda möjligheter till att utveckla goda sociala relationer. Studenterna och föräldrarna har invandrat till Sverige Huruvida studenterna själva har invandrat till Sverige är signifikant relaterat till fyra påståenden inom indexområdena. För de fyra påståendena gäller att studenter som har invandrat instämmer i högre grad. Min utbildning har en betydande internationell anknytning. Jag upplever att den fysiska arbetsmiljön, generellt sett, är bra på Högskolan i Halmstad. Jag upplever att det finns tillräcklig tillgång till studieutrymmen för studenter i Högskolans lokaler. Jag är nöjd med den service som har erbjudits när jag har varit i kontakt med högskolebiblioteket. Huruvida studenternas föräldrar har invandrat till Sverige eller inte visade sig inte vara signifikant relaterat till något av påståendena inom indexområdena. Föräldrarnas utbildning Vad gäller föräldrarnas utbildning har undersökningsgruppen delats in i tre grupper: de studenter som inte har någon högskoleutbildad förälder och de studenter som har en respektive två högskoleutbildade föräldrar. Medelvärden för studenternas svar skiljer sig signifikant från varandra endast på två påståenden inom indexområdena. Jag upplever att campusmiljön, generellt sett, är bra på Högskolan i Halmstad (studenter med två högskoleutbildade föräldrar upplever detta i mindre utsträckning än övriga studenter) samt Jag upplever att det finns tillräcklig tillgång till studieutrymmen för studenter i Högskolans lokaler (studenter med två högskoleutbildade föräldrar upplever detta i mindre utsträckning än övriga studenter). 27
STUDENTBAROMETERN 2009 Bilaga 1 Skiss över processen Uppföljning av studentbarometern Resultatet av studentbarometern analyseras och handlingsplaner tas fram av respektive sektion, samt berörda avdelningar och enheter. Under höstterminen 2010 och vårterminen 2011 kommer åtgärder enligt handlingsplanerna att genomföras och följas upp. Ansvarig för genomförande och uppföljning är prorektor/kvalitetsråd. Ledningskansliet samordnar processen. Ansvarsfördelning uppföljning Prorektorn/kvalitetsrådet följer upp att åtgärder genomförs enligt handlingsplaner. Förvaltningschefen avger rapport till kvalitetsrådet (vartannat år) om åtgärder enligt handlingsplaner från UN, sektioner, avdelningar, biblioteket, EKS (teman). Ledningskansliet samordnar förberedelser, genomförande samt uppföljning. Rapporterar till förvaltningschefen. UN, sektioner, avdelningar, biblioteket, EKS (teman) analyserar resultatet utifrån respektive ansvarsområde. Skriver handlingsplan samt genomför åtgärder enligt handlingsplan. Rapporterar till ledningskansliet. Uppföljningsprocessen ht 09, vt och ht 10 Enkätutskick Resultatpresentationer Analys och arbete med handlingsplaner Avrapportering internt förvaltningen nov/dec 2009 start 20 jan 2010 maj aug 1 sep sep ht 10 Inlämning handlingsplan till LK Analys kvalitetsrådet Uppföljningsprocessen ht 10 och vt 11 Uppföljning av åtgärder FC rapport till kvalråd Kvalitetsdialoger ht 10 vt 11 april maj 2011 maj juni Förberedelser inför studentbarometern ht 11 28
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Bilaga 2 Analys av fritextsvar I denna bilaga redovisas korta analyser av de svar i fritextfälten som var öppna att skriva i för de studenter som svarat med 1:or eller 2:or på enskilda påståenden i undersökningen. Det är således endast fritextsvar från de studenter som i de standardiserade svaren uttryckt missnöje vilka har analyserats. Dessa har analyserats översiktligt med en enkel kvalitativ innehållsanalys med särskilt fokus på tydliga trender och på vad som kan förtydliga eller exemplifiera de mönster som frekvensbeskrivningarna illustrerar. Nöjd med undervisning, kursmaterial och examination Inom detta tema har 59 kommentarer lämnats i fritextfälten. Den vanligaste typen av kommentar uttrycker att specifika undervisnings- och examinationer förekommer i för stor eller för liten utsträckning, t.ex. för mycket projekt, för få rena föreläsningar och för få salstentor, för mycket obligatoriska seminarier, fler seminarier. Dessa synpunkter är i huvudsak kontextlösa och relaterar inte till konsekvenser av att ha för mycket eller för lite av olika undervisnings- och examinationsformer i relation till t.ex. kursmål. En tematik som återkommer i ett flertal utsagor är att det ges för lite schemalagd undervisning och att kraven är för låga, t.ex.: kraven för låga, flera studenter klarar av examinationerna utan större ansträngningar, för låg nivå på många av kurserna och tentorna, allmänt för låga krav vilket långsiktigt ger lärosätet ett dåligt rykte. Även om de tre påståendena i detta tema inte handlar om lärarna (längre fram beskrivs ett antal påståenden om lärarna) handlar fler än en tredjedel av kommentarerna om lärarnas brister, t.ex.: föråldrad personal som inte är verklighetsförankrad, jag tycker att många av lärarna är dåliga på att lära ut, jag anser att föreläsarna på mina kurser har varit under all kritik. Det är intressant att notera att huvuddelen av alla kommentarer inom detta tema är generella och abstrakta och berör olika aspekter av undervisningens och examinationernas former och upplägg som inte knyts till innehåll eller mål. Lärarna visar intresse för studenter, är kunniga i ämnet, anknyter till arbetslivet, är skickliga undervisare Inom detta tema har 91 kommentarer lämnats i fritextfälten. Ett mycket tydligt mönster, vilket framgick av frekvensbeskrivningarna men som förstärks genom fritextsvaren, är att de missnöjda studenterna beskriver lärarna som kunniga i sina ämnen men som dåliga pedagoger. Bland kommentarerna återfinns ett stort antal kommentarer som t.ex.: som sagt lärarna är katastrofala, visst dom är duktiga inom sitt område men de är inga pedagoger!, många av lärarna behöver lära sig pedagogik, hur de ska lära ut till elever. Många är duktiga i sitt ämne, men kan inte lära ut. Huvuddelen av kommentarerna uttrycker en mycket polariserad bild av lärarnas skicklighet som pedagoger, att vissa lärare är fantastiska och att andra är värdelösa. Det förefaller inte, utifrån de missnöjda studenternas kommentarer, finnas exempel på ganska bra lärare. Exempel på utsagor: höga berg och djupa dalar, extremt stor skillnad mellan lärare, väldigt varierat. Skulle kunna svara 1:or och 6:or beroende på vilken lärare (få emellan). Breddad allmänbildning, yrkesrelaterade färdigheter, förmåga att söka kunskap, förmåga att tänka kritiskt, förmåga att tänka i nya banor, inspirerats till företagsamhet De sex påståendena i detta tema, som till skillnad från påståendena i tidigare berörda teman fokuserar studenternas utveckling, har sammanlagt genererat 22 kommentarer i fritextfälten. De flesta kommentarer är trots detta inte formulerade som brister i de kunskaper eller färdigheter som studenterna har utvecklat, utan snarare som kritik av lärarna eller utbildningen. Huvuddelen av kommentarerna från de missnöjda studenterna handlar om brister i anknytning till en verklighet utanför utbildningen, t.ex.: väldigt liten eller ingen erfarenhet/information/förberedelse innan man kastas ut i egen praktik, vissa lärare har för lite verklighetsanknytning. En intressant tendens i materialet är att svaren uttrycker en polariserad bild av relationen mellan de kunskaper studenterna utvecklar och det som undervisningen har erbjudit. Ett övertydligt exempel på detta finner vi i följande kommentar: De förmågor jag har utvecklat under utbildningen har jag utvecklat helt på egen hand och inte genom stöd från någon lärare eller handledare. Jag har ju tvingats söka all information själv så klart jag har lärt mig hur man gör eftersom man inte får någon hjälp. Möjlighet till samverkan med samhället, betydande internationell anknytning och nöjd med egen insats i studierna Inom detta tema har 41 kommentarer lämnats i fritextfälten. Huvuddelen av dessa handlar om påståendet kring samverkan, där den vanligaste kommentaren är att utbildningen inte har erbjudit detta i tillräcklig utsträckning. Det begrepp studenterna själva nästan uteslutande använder i sina kommentarer är praktik (vilket var ett av fem begrepp som användes i enkäten för att exemplifiera innebörden i påståendet). Exempel på kommentarer: just att det inte är någon praktik under de 4 år som vi läser tycker jag är katastrof, kunde vara mycket mer praktik, kanske ha obligatorisk praktikplats som kanske underlättar sen att skaffa jobb. 29
STUDENTBAROMETERN 2009 Kommentarerna innehåller också, även om det inte är lika många, synpunkter på internationaliseringen. Här handlar synpunkterna i mindre utsträckning om vad utbildningen faktiskt (inte) har erbjudit utan om bristande information. Exempel på kommentarer: svårt att hitta utlandsstudier, som student får man ej så mycket information om utbytesprogram, besviken på hur information och kommunikation om möjligheterna till utlandsstudier har fungerat. Få av de missnöjda studenterna kommenterar påståendet om den egna insatsen. De som gör det är alla nöjda med sin egen insats och i de fall de inte tycker att den har varit hundraprocentig, görs kontextualiseringar (jobbar heltid, barnen blir sjuka etc) av de slag som inte gjordes när påståendena handlade om det som utbildningen eller lärarna möjliggör. Fysisk arbetsmiljö De tre påståendena inom detta område genererade 116 kommentarer i fritextfälten. Huvuddelen av dessa berör tillgången till studieutrymmen, som i de formuleringar studenterna har bidragit med oftast beskrivs som grupprum. Exempel på kommentarer: fler studieutrymmen i R-huset skulle uppskattas. Det finns sällan lediga utrymmen i biblioteket, svårt att plugga på skolan, speciellt för dem som pendlar. Det tar mycket tid att hitta grupprum att sitta och plugga i, om det finns några överhuvudtaget. De är oftast upptagna. I cirka hälften av kommentarerna preciseras var på campus det enligt studenterna borde finnas bättre studieutrymmen/fler grupprum. Flest kommentarer handlar om hus O, därefter följer biblioteket, hus Q och hus R. Intressant att notera är att bara några enstaka kommentarer pekar på brist vad gäller datorsalar. Studentinflytande & delaktighet En övervägande majoritet av de 45 kommentarerna kring påståendena inom detta område knyter an till frågan om huruvida studenternas synpunkter på utbildningen tas tillvara. En vanlig kommentar är att synpunkter inte tas till vara. Antingen uttrycks detta generellt, t.ex. tittas det ens på våra kursvärderingar???, våra åsikter tas inte på allvar, although we discussed lot about teaching standards but they are not seriously taken, unfortunately eller mer specifikt, t.ex. kritik mot vissa undermåliga lärare på programmet har framförts år efter år av mängder av elever. Det tas aldrig till notis. De synpunkter som de missnöjda studenterna inte tycker tas tillvara är huvudsakligen kritik mot enskilda lärare och betydligt mer sällan mot utbildningens innehåll och arbetsformer. 30
31
HÖGSKOLAN I HALMSTAD För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad är känd för sitt rika utbildningsutbud och sin speciella atmosfär. Forskningen är framstående och inom flera områden internationellt välrenommerad. Högskolan deltar aktivt i samhällsutvecklingen genom omfattande samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Högskolans profil utgörs av tre sammanflätade styrkeområden: VERKSAMHET PRODUKTER LIVSKVALITET HÖGSKOLAN I HALMSTAD Box 823 301 18 Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Telefon: 035-16 71 00 Telefax: 035-18 61 92 E-post: registrator@hh.se www.hh.se 32