Studentbarometern. Jonna Johansson

Transkript

1 Studentbarometern Jonna Johansson 2016

2 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och metod 4 Bakgrundsfrågor 6 Respondenter per akademi 6 Nivå 6 Kön 6 Ålder 6 Själv invandrat till Sverige 8 En eller båda föräldrarna har invandrat till Sverige 8 Föräldrar läst på högskola 8 Bostadsort 8 Resultat 10 Nöjd student - Index NSI 10 Nöjd i relation till bakgrundsfrågorna 10 Nöjdheten per indexområde 14 Introduktion 14 Utbildning 14 Nöjd med undervisning, kursmaterial och examination 16 Nöjd med lärarna 18 Nöjd med lärande 18 Övrigt 20 Hälsofrämjande aktiviteter och klimat 20 Möjligheter 20 Känner glädje stöd, trivsel 22 Servicefunktioner och information 24 Servicefunktioner 24 Information 26 Fysisk arbetsmiljö 28 Campusmiljön 28 Fysisk arbetsmiljö 28 Studieutrymmen 30 Studentinflytande och delaktighet 31 Övriga frågor 32 Diskriminering 32 Hinder för att lyckas med studier 36 Utrymning vid brand 36 Vid krissituation 36 Rekommendera Högskolan i Halmstad 38 Några slutliga frisvar 38 Analys av olika dimensioner 40 3

4 Bakgrund, syfte och metod I denna rapport redovisas resultaten för Studentbarometern 2016 på Högskolan i Halmstad. Tidigare studentbarometrar har genomförts 2002, 2004, 2006, 2009 och Studentbarometern 2009 omarbetades systematiskt både vad gäller innehåll och format och det har endast gjorts mindre ändringar (som bl.a. har att göra med att det har skett en del strukturella förändringar inom Högskolan i Halmstads organisation sedan förra rapporten skrevs 2013) i denna rapport i jämförelse med rapporterna från 2009 och Dessa ändringar skall inte påverka resultatet. Studentbarometerns format överensstämmer nu med formatet för Högskolans personalbarometer och en jämförelse mellan resultaten för Studentbarometern 2009, 2013 och 2016 är möjlig och relevant. Syftet med Studentbarometern 2016 var att kartlägga Högskolans studenters upplevelser och erfarenheter av: 1. Utbildningen 2. Hälsofrämjande aktiviteter och klimat 3. Servicefunktioner och information 4. Fysisk arbetsmiljö 5. Studentinflytande och delaktighet Dessa benämns i denna rapport som indexområden. Varje indexområde representerades av ett antal påståenden som ett urval av Högskolans studenter ombads att ta ställning till på en sexgradig skala (från instämmer inte alls=1 till instämmer helt=6. Vet ej/ Ingen åsikt räknas inte med i indexvärden). 1 För tre av undersökningens indexområden utbildning, fysisk arbetsmiljö och studentinflytande och delaktighet, har alla enskilda svar på någon av skalornas två lägsta skalsteg gett den svarande en möjlighet att lämna egna kommentarer i ett fritextfält. Utöver påståenden inom nämnda indexområden innehåller undersökningen ett antal övriga frågor och påståenden som studenterna ombads ta ställning till. Den population som har undersökts är de studenter som under vårterminen 2016 var registrerade på Högskolan i Halmstad. Det har gjorts ett stratifierat urval för att få en rimlig representation av män och kvinnor på högskolans olika akademier. Datainsamlingen till denna Studentbarometer genomfördes via webbenkäter under perioden 2:e maj till 23:e juni Fem automatiska påminnelser skickades till respondenter som ej svarat eller slutfört sin undersökning inom tidsramen. De fick även påminnelse via sms. Undersökningen kunde besvaras på svenska eller engelska. Det totala antalet utskick var 986. Utav dessa studenter besvarade 281 stycken enkäten (antal respondenter som påbörjat undersökningen var 302). Detta innebär en svarsfrekvens på 28 procent. 3 Svarsfrekvensen baseras på antal respondenter som fullföljt hela undersökningen. Ser man på svarsfrekvensen för flera av frågorna i enkäten lägger man dock märke till att fler än 281 har svarat på dem. De resultat som redovisas i denna rapport ger en översiktsbild på lärosätesnivå. Resultat för akademinivå och resultat som är särskilt relevanta för olika delar av Högskolans förvaltning redovisas och följs upp inom respektive område. Som nämns ovan så har respondenten haft möjlighet att lämna frisvar i relation till vissa frågor. En kvalitativ analys har gjorts av frisvaren för att se vilka teman som återkommer i dessa svar och dessa redovisas för i möjligaste mån. Vidare inkluderas citat från dessa frisvar i denna rapport. 4 4

5 1 I enkäten tillfrågades också respondenterna om de kunde tänka sig att besvara frågor om det planerade Common Core Currriculum (som nu går under namnet Common Core ). Dessa svaren kommer att behandlas separat av arbetsgruppen för detta program. Några citat från frisvaren är dock inkluderade i slutet av denna rapport då de belyser respondenternas syn på Högskolans framtida utveckling. 3 Svarsfrekvensen 2009 var 55 procent medan den var 78 procent gjordes fylldes enkäterna i på plats i klassrummet medan de gjordes elektroniskt 2009 och Alla frisvar som getts kommer dock att finnas tillgängliga för de ansvariga på de olika akademierna att läsa. 2 Planen var att göra ett strategiskt urval av 1000 studenter. 14 stycken föll dock bort p.g.a. dubbletter då vissa studenter var registrerade både på program och fristående kurser. 5

6 Bakgrundsfrågor I undersökningen ingick ett antal bakgrundsfrågor i syfte att kunna karaktärisera undersökningsgruppen med avseende till vilken akademi och nivå respondenten studerar på, kön, ålder, om respondenten själv eller om föräldrarna invandrat till Sverige, om föräldrarna har studerat på högskola och slutligen, var respondenten bor. Respondenter per akademi Respondenterna fick frågan om vilken akademi de huvudsakligen studerar vid. Fördelningen ses i diagram 1. Denna fråga har inte tidigare ställts så en jämförelse är inte möjlig. Det bör tilläggas att Högskolan tidigare var organiserad i sektioner men fr.o.m. 1 januari 2015 är den istället uppdelad i akademier. Nivå Vidare ställdes en fråga om var i sin utbildning de befann sig. Detta är också en ny fråga och det finns därför inga siffror att jämföra med här heller. Respondenterna tillfrågades även om de huvudsakligen läser på program eller fristående kurs. 95 procent svarade att de huvudsakligen läser program medan 4 procent svarade att de läser fristående kurs medan 1 procent vet ej/kan ej svara. Dessutom fick respondenterna även frågan om det var deras första termin vid högskolan i Halmstad. På denna fråga svarade 15 procent ja och 85 procent nej. Ålder Även ålder är något som man kan tänka sig skulle kunna påverka nöjdheten med utbildningen och därför tillfrågades respondenterna om detta. När det gäller åldersfördelning så har den varierat ganska mycket mellan de tre senaste Studentbarometrarna: 3 procent var 19 år eller yngre 2016 (2009: 0 procent 5 ; 2013: 5 procent), 52 procent var år (2009: 26 procent; 2013: 65 procent), 29 procent var år (2009: 40 procent; 2013: 17 procent) och 30 år och äldre var 16 procent (2009: 34 procent; 2013: 13 procent). Anledningen till dessa skillnader kan bl.a. bero på att urvalet har sett olika ut mellan de olika Studentbarometrarna. 6 5 I Studentbarometern 2009 var inga av studenterna 19 år eller yngre då man inte inkluderade studenter som läste sin första termin på högskolan berodde eventuellt en del av skillnaden på att nybörjarna utgjorde 20 procent av de svarande. Kön Vilket kön respondenterna har var också något man var intresserade av att veta (och om det påverkar hur de har svarat). 60 procent av de som medverkade i undersökningen var kvinnor, 39 procent var män och 1 procent svarade annat/vill ej definiera var det 65 procent kvinnor och 35 procent män medan det 2013 var det 57 procent kvinnor och 43 procent män som besvarade enkäten. Då fanns inte alternativet Annat/vill ej definiera med. Med andra ord har kvinnliga studenter varit i tydlig majoritet som respondenter i de senaste tre Studentbarometrarna även om det är skillnaden i fördelningen mellan de olika undersökningarna. 6

7 DIAGRAM 1. RESPONDENTER PER AKADEMI DIAGRAM 2. NIVÅ DIAGRAM 3. KÖN DIAGRAM 4. ÅLDER 7

8 Själv invandrat till Sverige Föräldrar läst på högskola De som besvarade Studentbarometern fick frågan om de själva hade invandrat till Sverige eller ej. Siffrorna i relation till denna fråga har legat relativt konstanta i de tre senaste Studentbarometrarna svarade 8 procent att de själva invandrat till Sverige (2009: 11 procent; 2013: 8 procent). Studentbarometern frågade även om respondenternas föräldrar har läst på högskola/universitet eller ej. 50 procent svarade att ingen av hens föräldrar har läst på högskola/universitet (2009: 56 procent; 2013: 42 procent). 33 procent svarade att en av hens föräldrar har läst på högskola/universitet (2009: 26 procent; 2013: 35 procent). Slutligen svarade 17 procent att båda hens föräldrar har läst på högskola/universitet (2009: 18 procent; 2013: 23 procent). Även här ser vi att siffrorna har varierat en del i de tre senast genomförda Studentbarometrarna. En eller båda föräldrarna har invandrat till Sverige Respondenterna fick även frågan om någon av föräldrarna invandrat till Sverige. Här svarade 16 procent ja (2009: 12 procent; 2013: 17 procent). Med andra ord har siffrorna fluktuerat lite mellan de olika mätningarna. 8 Bostadsort Den sista bakgrundsfrågan handlade om bostadsort då man skulle kunna tänka sig att pendling påverkar nöjdheten inom de fem olika indexområdena. Siffrorna visar att cirka en tredjedel av respondenterna pendlar medan resten är bosatta i Halmstad.

9 DIAGRAM 5. SJÄLV INVANDRAT TILL SVERIGE DIAGRAM 6. EN ELLER BÅDA FÖRÄLDRARNA HAR INVANDRAT TILL SVERIGE DIAGRAM 7. FÖRÄLDRAR LÄST PÅ HÖGSKOLA DIAGRAM 8. BOR I HALMSTAD 9

10 Resultat Nöjd Student-Index (NSI) Syftet med Studentbarometern har framförallt varit att ta reda på studenternas upplevelser och erfarenheter i relation till de olika indexområdena. För att göra detta har Nöjd Student-Index (NSI) använts. NSI är ett värde, uttryckt i procent, som bygger på hur studenternas svar fördelar sig på svarsskalorna på alla påståenden som ingår i undersökningens fem indexområden. För varje enskilt påstående räknas index ut genom att antalet svar på varje skalsteg multipliceras med skalstegets värde (instämmer inte alls= 0 och instämmer helt= 5) 7. Summan av de värden som genererats för samtliga skalsteg utgör en andel av det totala möjliga utfallet (om alla svar är= 5) vilket är 100 procent. När ett index för varje enskild fråga har beräknats skapas ett helhetsindex (summan av alla index för alla påståenden delat på antalet påståenden) och index för olika delområden (summan av index för alla påståenden inom området delat med antalet påståenden inom området) 0 59 Icke godkänt Förbättringspotential Godkänt Som påpekats tidigare så har det skett en utveckling och standardisering av Studentbarometerformatet som gör det möjligt, och relevant, att jämföra nöjdheten mellan de tre senaste Studentbarometrarna (och också möjligt att jämföra resultaten med dem i Personalbarometern vid Högskolan i Halmstad). Det totala Nöjd Student-Index (NSI) för Studentbarometern 2016, som innefattar alla indexfrågor på lärosätesnivå, har beräknats till 68 procent vilket innebär en liten ökning jämfört med de två senast genomförda studentbarometrarna (2009: 67 procent; 2013: 66 procent). Denna siffra visar att nöjdheten hos studenterna vid Högskolan i Halmstad ligger relativt stabilt men att det finns förbättringspotential här. I detta kapitel redovisas först nöjdheten kopplat till bakgrundsfrågorna och sedan i relation till de fem olika indexområdena. Nöjdhet i relation till bakgrundsfrågorna Akademi Syftet med undersökningen har bl.a. varit att se om nöjdheten skiljer sig åt mellan studenterna på de olika akademierna. Diagram 9 visar att det finns skillnader i nöjdhet; index ligger mellan 65 och 71 procent. En akademi, HOV, får godkänt medan de tre andra anses ha förbättringspotential. Som nämndes tidigare så finns det inga siffror att jämföra med från tidigare Studentbarometrar då frågan inte ställdes då. Nivå Som nämndes tidigare så ställdes en fråga om man var nybörjare eller ej då Studentbarometern genomfördes 2013 (index bland nybörjare var 67 procent jämfört med övriga studenters index som var 66 procent). I Studentbarometern 2016 har vi istället valt att ställa frågan om på vilken nivå i utbildningen respondenten befann sig på för att se om detta påverkar nöjdheten. Som kan ses i diagram 10 så är indexsiffrorna relativt jämn mellan första till tredje året. Det är relativt höga siffror men det finns förbättringspotential även här. Mest nöjda är de som läser på avancerad nivå (magister, master, etc.) De som är minst nöjda är de som läser annan typ av utbildning. 10

11 Könsfördelning Det ansågs också relevant att undersöka om det finns skillnader i nöjdhet mellan kvinnliga och manliga studenter. Som kan ses i diagram 11 så var de kvinnliga respondenterna mer nöjda än de manliga Samma skillnad fanns också både 2009 och 2013 (2009 var index för kvinnliga studenter 69 procent medan det var 65 procent för manliga studenter var index för kvinnliga studenter 68 procent medan index för manliga studenter var 64 procent). 8 Med andra ord har det skett en mindre förbättring i nöjdheten sedan 2013 bland både de kvinnliga och manliga studenterna men dessa siffror visar också att det fortfarande finns förbättringspotential i relation till båda grupperna. 7 På själva enkäten är svarsalternativen: 1= instämmer inte alls till 6= instämmer helt 8 Här inkluderas inte resultatet från de som svarat Annat/vill inte definiera. Anledningen till detta är att det måste vara minst 5 stycken som svarat p.g.a. anonymitetsskäl. DIAGRAM 9. AKADEMI DIAGRAM 10. NIVÅ DIAGRAM 11. KÖNSFÖRDELNING 11

12 Åldersfördelning Målet med denna undersökning har också varit att ta reda på om åldern spelar roll då det gäller nöjdhet. Resultaten presenteras i diagram och 2013 visade det sig att de äldre studenterna tenderade att vara mer nöjda än yngre studenter. I denna undersökning är resultaten inte lika tydliga. Värt att poängtera dock är att denna Studentbarometer, och de som genomfördes 2009 och 2013, visar på relativt små skillnader mellan de olika åldersgrupperna. De som är mest nöjd är de som är 19 år och yngre eller mellan 25 och 29 år gamla. Index för dessa grupper är 69 procent. I Studentbarometern 2009 var inga av studenterna 19 år eller yngre då man inte inkluderade studenter som läste sin första termin på högskolan. År 2013 hade man dock valt att inkludera den åldersgruppen precis som vi har gjort år År 2013 var index för studenterna som var 19 år eller yngre 66 procent, alltså har nöjdheten för denna grupp gått upp. Vidare har index för gruppen år också ökat jämfört med de två senaste undersökningarna (2009: 65 procent; 2013: 66 procent). Den största åldersgruppen (20-24 år gamla) är också den som är minst nöjd enligt den senaste undersökningen med ett index på 67 procent. Det var också den minst nöjda gruppen 2013 (65 procent) och näst minst nöjda gruppen 2009 (66 procent; gruppen år hade ett index på 65 samma år). I mellan dessa grupper hamnar de som är 30 år och äldre. Nöjdheten har dock sjunkit något för denna grupp var index 68 procent jämfört med 71 procent 2009 och 70 procent Med andra har denna grupps index fallit från att ha varit godkänt till att det finns förbättringspotential. Har själv invandrat till Sverige I diagram 13 kan man se att de som inte har invandrat är något mer nöjda än de som har invandrat. Här finns också förbättringspotential då det gäller nöjdhetsgraden för båda grupperna. Siffrorna såg annorlunda ut 2009 och var index för de som svarade ja 68 procent medan index för de som svarade nej var 67 procent var siffrorna 67 procent versus 66 procent. Med andra ord var de som invandrat själva tidigare mer nöjda en de som inte gjort det. Nu är det tvärt om. Det är en liten förändring i procent men intressant att de som själva invandrat inte längre är den grupp som är mest nöjda. Föräldrar har invandrat till Sverige Även de studenter som har föräldrar som invandrat är något mindre nöjda än de som inte har föräldrar som invandrat även om skillnaderna är små. Också här finns förbättringspotential. Resultatet på denna fråga kan ses i diagram var index för ja 68 procent medan siffran för nej var 67 procent var siffrorna för ja 65 procent medan index för de som svarade nej var 66 procent. Här syns att de studenter som har en eller båda föräldrarna som invandrat var mer nöjda än de som inte hade det i Studentbarometern som genomfördes Som jämförelse, i Studentbarometern 2013 och 2016 är det gruppen som inte har föräldrar som invandrat som är mer nöjda, även om skillnaden är liten. Föräldrars utbildning När det gäller föräldrars utbildningsnivå verkar den inte ha någon större inverkan på nöjdheten hos studenterna. Resultatet på denna fråga ses i diagram 15. De mest nöjda, med ett index på 69 procent (2009:69 procent; 2013: 66 procent) är de som har en förälder med högskoleutbildning medan de minst nöjda är de som har två föräldrar som har högskoleutbildning med ett index på 66 procent (2009: 66 procent; procent). Där i mellan, med ett index på 67 procent (2009: 67 procent; 2013: 66 procent) i nöjdhet återfinns de vars föräldrar inte har någon högskoleutbildning. Med andra ord är siffrorna för de tre senaste Studentbarometrarna relativt lika (2009 och 2016 har identiska index) även om studenterna verkade något mindre nöjda 2013 än vad de var 2009 och Bostadsort I enkäten fanns en bakgrundsfråga rörande bostadsort, i.e. om studenten är boende i Halmstad eller ej. Frågan ställdes för att se om de studenter som pendlar möjligtvis känner sig mindre nöjda då de lägger mer tid på att ta sig till högskolan och eventuellt tillbringar mindre tid på campus för att slippa resor. Från siffrorna i diagram 16 kan man utläsa att det inte finns någon skillnad alls mellan de som pendlar och de som inte gör det. 12

13 DIAGRAM 12. ÅLDERSFÖRDELNING DIAGRAM 13. HAR SJÄLV INVANDRAT TILL SVERIGE DIAGRAM 14. FÖRÄLDRAR HAR INVANDRAT TILL SVERIGE DIAGRAM 15. FÖRÄLDRARS UTBILDNINGSNIVÅ DIAGRAM 16. BOSATT I HALMSTAD 13

14 Nöjdheten per indexområde Introduktion Som betonades tidigare är syftet med denna undersökning bl.a. att ta reda på hur nöjda respondenterna är i relation till de fem olika indexområdena. Nedan redogörs både för nöjdheten för indexområdena i stort och för svaren till påståendena inom varje indexområde. I diagram 17 och 18, framkommer att respondenterna uttrycker störst nöjdhet med servicefunktioner och information. Detta indexområde anses vara godkänt medan de andra fyra indexområdena bedöms ha förbättringspotential. Indexområdena Hälsofrämjande aktiviteter & Klimat och Fysisk arbetsmiljö ligger just under godkänd-nivån medan de två sista indexområdena, i.e. Utbildningen och Studentinflytande och Delaktighet behöver utvecklas mer. Det kan ses som en positiv utveckling att Servicefunktioner & information får en så pass hög siffra. Här har det skett en ökning från 69 procent till 73 procent sedan 2013 och indexsiffran är tillbaka på samma nivå som Detta indexområde anses återigen vara godkänt. Det visar på att de organisatoriska förändringar som har genomförts sedan 2013 uppfattas som positiva. Vidare kan det kanske också ses som positivt att två till indexområden, i.e. Fysisk arbetsmiljö och Hälsofrämjande aktiviteter och klimat ligger just under godkänt med ett index på 69 procent. DIAGRAM 17. NÖJDHET PER INDEXOMRÅDE ÖVER TID När det gäller indexområdet Hälsofrämjande aktiviteter & klimat har det dock skett en försämring från 71 procent till 69 procent sedan 2013 (2009: 67 procent). Med andra ord anses detta indexområde inte längre vara godkänt. Detta är det enda av indexområdena där nöjdheten har gått ned sedan förra Studentbarometern genomfördes Vidare har det skett en förbättring gällande indexområdet Studentinflytande & Delaktighet där siffran har gått från relativt låga 60 procent till 64 procent. Den ligger dock fortfarande 4 procent från vad den var Slutligen, när det gäller indexområdet Utbildning så har det inom detta område skett en marginell ökning från 63 procent till 64 procent sedan 2013 och ligger på samma nivå som det låg Låt oss titta närmare på indexområdet Utbildning och respondenternas nöjdhet i relation till detta indexområde. Utbildning Som nämns ovan så ligger indexområdet Utbildning relativt lågt, med ett index på 64 procent, men stabilt, i relation till de flesta andra indexområden. I diagram 19 och 20 redovisas index för vart och ett av de påståenden inom indexområdet utbildning som studenterna i undersökningen tog ställning till. Sex påståenden hamnar inom spannet för godkänt, fyra påståenden faller inom spannet för förbättringspotential medan sex stycken återfinns inom spannet icke godkänt. Det påstående som tydligt sticker ut på ett negativt sätt är Betydande internationell anknytning. Med ett index på 36 procent är det det påstående med lägst index i hela undersökningen. Den fysiska arbetsmiljön anses ha förbättrats. Index för 2016 är 69 procent jämfört med 65 procent 2009 och 66 procent Detta kan kanske kopplas till det arbete som har skett med lokaler sedan den senaste undersökningen. 14

15 DIAGRAM 18. NÖJDHET PER INDEXOMRÅDE DIAGRAM 19. PÅSTÅENDEN INOM INDEXOMRÅDET UTBILDNING 15

16 DIAGRAM 20. TREND- NÖJDHET I RELATION TILL UTBILDNING Som diagrammet ovan visar så har index gått upp för nio påståenden gällande utbildning och ner för sju påståenden. Ett mönster som kan skönjas är att de aspekter av utbildningen som ibland betraktas som inomakademiska och bildningsorienterade, t.ex. utveckla förmåga att söka kunskap och uppnått breddad allmänbildning har högre index än aspekter av utbildningen som relaterar till livet utanför Högskolan, t.ex. inspirerats till företagsamhet och möjligheter till samverkan med samhället (detta är ett mönster som också är tydligt i Studentbarometrarna från 2009 och 2013). Nedan redovisas nöjdheten när det gäller utbildning i relation till påståenden rörande undervisning, litteratur och examination, lärare och lärande. Nöjd med undervisning, kursmaterial och examination Mest nöjda, bland dessa tre områden, är respondenterna med examinationen. Något mindre nöjda är studenterna med undervisningen. Det som studenterna här är minst nöjda med (och där en majoritet ser förbättringspotential) är i relation till kursmaterial/litteratur. I diagram 21, kan man se svarsfördelningen i relation till påståenden rörande nöjdhet med undervisning, kursmaterial och examination. Undervisning Som kan ses i diagram 19 och 20 så ligger index för undervisning på 65 procent. Med andra ord har det skett en minskning av nöjdheten i relation till undervisningen (2009: 66 procent och 2013: 68 procent) och den ligger inom spannet för förbättringspotential. I frisvaren nämndes bl.a. att man ansåg att utbildningens organisation och struktur var av dålig kvalitet och att det saknades en röd tråd. Vidare menade man att kommunikation lärare i mellan ibland fungerat dåligt. Dessutom talar en student att hen finner att man gjort lite för drastiska förändringar på vissa kurser från ett år till ett annat. Det anses också att lärare bör bli bättre gällande de metoder de använde. Som en student uttryckte det: undervisningen måste bli mer kreativ och lärare behöver bli bättre på att inspirera studenterna och väcka deras intresse och samtidigt få studenterna att förstå och klara tentamen. En annan student vill se fler konkreta exempel i undervisningen. Hen menar att det (k)änns ibland som att lärare har pluggat in en föreläsning men senare har svårare att vidareutveckla och svara på frågor. Slutligen, i relation till utbildning, var syftet med denna undersökning att ta reda på hur respondenterna känner i relation till sin arbetsbörda. Vissa tycker att de har för mycket att göra medan andra hade velat ha en snabbare studietakt. Det lyfts även fram att man ser vissa delar/föreläsningar som onödiga och att kopplingen till utbildningen är otydlig. Man nämner också att man tycker att man har för få undervisningstimmar. Alla studenter är inte kritiska dock. Bl.a. lyfts vissa arbetsformer fram som positiv. En student skriver att fokus på arbete i projekt är briljant. Vidare lyfts praktik fram som något uppskattat. Kursmaterial Index för kursmaterial är 59 procent och faller med andra ord inom spannet för icke godkänt. Detta är en försämring jämfört med 2009 och 2013 då kursmaterial hamnade inom spannet för förbättringspotential (index var 62 procent i de två senaste Studentbarometrarna). När det gäller kurslitteratur så nämns i frisvaren bl.a. att vissa böcker är på för svår engelska. Vidare anser en student att litteraturen för en kurs hen läst är på för låg nivå jämfört med nivån på kursen. En annan student påpekar att man inte haft nytta av all dyr litteratur man köpt. Man behöver inte böckerna för att 16

17 DIAGRAM 21. PÅSTÅENDEN RÖRANDE NÖJDHET MED UNDERVISNING, KURSMATERIAL OCH EXAMINATION Jag är överlag nöjd med undervisningen i min utbildning Jag är överlag nöjd med kurslitteraturen och annat kursmaterial i min utbildning Jag är överlag nöjd med examinationerna i min utbildning klara kurserna. Dessutom anser vissa att litteraturen ibland är föråldrad. Detta går kanske att koppla till kommentarer om att litteraturen ofta är slut hos förlaget och inte går att hitta begagnad heller. Det förslås att uppdatering av kurslitteraturlistor i mellan åt vore bra. En student berättar också att man när kursen börjar fått höra att en del av litteraturen inte behövs (men då är den redan inköpt). Vidare, rörande kurslitteratur, så uttrycker en student missnöje över att hen på en kurs haft många vetenskapliga artiklar på kurslitteraturlistan. Hen vill se mer fokus på böcker. Slutligen, i relation till kursplaner, nämner en student att hen är kritisk till att man ibland fått kursplanen då kursen börjat. Examination Examination får ett index på 65 procent i denna undersökning. Detta är samma nivå som 2009 men en nedgång med två procentenheter sedan Studentbarometern Med andra ord ligger nivån relativt stabilt men det finns förbättringspotential. I relation till utformningen av examinationerna så uttrycks i frisvaren bl.a. att man anser att examinationerna är för svåra i relation till det yrke man utbildar sig till. Man vill ha mer praktisk kunskap och mindre teori. Dessutom menar en student att det är för många stora tentamina medan en annan student är missnöjd med att en kurs hen gått hade två gruppexaminationer. Vidare nämner en student bl.a. att examinationer inte 17

18 blivit av och att ändringar i relation till examinationer har skett under kursens gång. Slutligen, i relation till examinationer, så menar en student att när tentamina översätts från svenska till engelska så går något förlorat och att de senare inte är lika bra som de svenska originalen. Slutligen, rörande hantering av examinationer och betyg, så påpekas bl.a. att rättning av uppsatser och arbeten varit inkonsekvent och att tentor inte blivit rättade inom de tre veckor som är föreskrivet. Nöjd med lärarna Vissa av påståendena i relation till utbildning fokuserade på lärarna. Det påståendet som visar på störst nöjdhet är Lärarna på min utbildning är kunniga inom utbildningens ämnesinnehåll. Med ett index på 78 procent är detta område tydligt inom spannet för godkänt och den högsta indexsiffran inom indexområdet Utbildning. Det är en liten uppgång jämfört med siffrorna 2009 och 2013 (då siffrorna var 74 respektive 77 procent). De som besvarade enkäten var dock mindre nöjda med lärarna som undervisare än med deras ämneskunskaper. Här är nöjdhetsgraden 58 procent (detta är en nedgång på 3 procent sedan 2013 och på samma nivå som 2009) och faller nom spannet för icke godkänt. Med andra ord är det en stor skillnad mellan hur studenterna ser på lärarnas kunnighet inom sitt ämnesområde och deras skicklighet som pedagoger. I frisvars som gavs i relation till lärarna menar en student att Mer modern arbetsformer behövs VERKLIGEN. Att undervisa med overhead och traditionella prov är inte okej för en högskola som profilerar sig på innovation och långsiktighet. Samma student anser vidare att Lärare har goda kunskaper, men största fokus behöver läggas på att rekrytera på passion, driv och kreativitet vad gäller pedagogik och hur man lägger upp utbildningar. En annan student tycker att lärarna är tämligen gammaldags och ouppdaterade, skulle behöva vara ute i arbetslivet och inte bara i biblioteket. Dessutom menar en student att en del lärare saknar pedagogisk förmåga och har därmed svårt att förmedla sina kunskaper. Vidare tycker en annan student att lärare verkar oengagerade och överarbetade och motvilligt undervisar. Hen menar att lärare borde arbeta mer med att skapa ett intresse hos studenterna för ämnet. Det påpekades även att (t)ill följd av för få undervisningstimmar har man ingen bra kontakt med lärare som stressar igenom sina föreläsningar för att hinna undervisa något. Slutligen var det en student som ansåg att lärare ibland blir tilldelade uppgifter som inte passar deras kvalifikationer. När det gäller nöjdheten med lärarna så tillfrågades respondenterna också om de ansåg att lärare visar intresse för studenter. Index är här 64 procent. Det är en liten nedgång från 2009 och 2013 då siffran var 65 procent. Med andra ord är detta ännu ett område där det finns förbättringspotential. Där respondenterna är minst nöjda är i relation till påståendet Lärarna på min utbildning ger exempel på hur kursens innehåll är användbart i arbetslivet (Lärare anknyter till arbetslivet). Index är här 56 procent (2009: 54 procent; 2013: 59 procent). Med andra ord är det en nedgång jämfört med 2013 men en liten uppgång sedan Men det är en låg siffra som faller inom spannet för icke godkänt (precis som den gjorde vid de två senaste undersökningarna). Detta lyfts också fram av vissa i frisvaren. En student skriver att lärare bör bli bättre på att (k)onkretisera hur kunskapen kan vara nyttig i arbetslivet för att skapa en helhetsbild. Det är (s)tundtals svårt att sätta teorin i kontext menar samma student. I diagram 22, kan man se svarsspridningen i relation till påståendena som hade med lärarna att göra. Nöjd med lärande Respondenterna tillfrågades också om deras nöjdhet i relation till det egna lärandet. Här frågas om nöjdheten i relation till breddad allmänbildning, yrkesrelaterade färdigheter, förmåga att söka kunskap, förmåga att tänka kritiskt, förmåga att tänka i nya banor och om studenterna känner att de har inspirerats till företagsamhet. Tidigare, i diagram 19 och 20 visades att fyra av sex påståenden i relation till lärande får godkänt. Dessa resultat diskuteras nedan. Man kan även se i vilken utsträckning respondenterna instämmer med de olika påståendena i diagram 23 som återger svarsfördelningen. När det gäller uppnått breddad allmänbildning så är index 75 procent. Det är en uppgång med fyra procentenheter sedan 2013 och på samma nivå som Index för påståendet rörande utvecklat förmåga att söka kunskap är också 75 procent och även här kan man se en uppgång med fyra procentenheter jämfört med 2013 men fortfarande två procentenheter under jämfört med Det var även ett relativt högt index, 74 procent, i relation till påståendet angående om studenten utvecklat förmåga att tänka kritiskt. Detta är en 18

19 uppgång med två procentenheter sedan 2013 men tre procentenheter lägre än siffran Ännu ett område som ansågs godkänt berör påståendet om studenten utvecklat förmåga att tänka i nya banor. Index är här 73 procent jämfört med 71 procent 2013 och 73 procent Med andra ord en liten uppgång jämfört med den senaste undersökningen och på nivå med den Alla påståenden rörande lärande ansågs dock inte godkända. När det gäller påståendet om studenten uppnått yrkesrelaterade färdigheter så var index 65 procent vilket faller inom spannet för förbättrings- potential. Det är dock en liten uppgång jämfört med 2009 och 2013 då index var 64 respektive 62 procent. Det påstående som får tydligt lägsta indexsiffra i relation till lärande är om studenten inspirerats till företagsamhet. Här blir index 50 procent vilket är tydligt inom spannet för icke godkänt. Det är en liten nedgång jämfört med 2009 och 2013 då index var 52 respektive 53 procent. Med andra ord är detta det enda av de sex påståendena i relation till lärande där index har minskat sedan förra Studentbarometern genomfördes DIAGRAM 22. LÄRARNA Lärarna på min utbildning visar intresse för att jag skall klara mina studier Lärarna på min utbildning är kunniga inom utbildningens ämnesinnehåll Lärarna på min utbildning ger exempel på hur kursens innehåll är användbart i arbetslivet Lärarna på min utbildning är skickliga undervisare DIAGRAM 23. LÄRANDE Jag har genom min utbildning uppnått en breddad allmänbildning Jag har genom min utbildning uppnått yrkesrelaterade färdigheter Jag har genom min utbildning utvecklat förmågan att självständigt söka kunskap Jag har genom min utbildning utvecklat förmågan att tänka kritiskt och analytiskt Jag har genom min utbildning blivit mer inriktad på att tänka i nya banor Jag har genom min utbildning inspirerats till företagsamhet DIAGRAM 24. ÖVRIGT Min utbildning har givit goda möjligheter till samverkan/möten med människor i samhället utanför högskolan Min utbildning har en betydande internationell anknytning Jag ger min egen insats i studierna ett sammantaget högt betyg 19

20 Övrigt Respondenterna fick också ta ställning till några övriga frågor som hade med utbildning att göra. Dessa handlade om möjligheten till samverkan med samhället, betydande internationell anknytning och nöjd med egen insats i studierna. Svaren kan ses i diagram 19 och 20 tidigare och svarsfördelningen kan ses i diagram 24 på sid 19. Bland dessa påståenden var det påståendet om nöjd med egen insats i studierna som fick högst index. Index var 74 procent vilket är en ökning jämfört med 2013 (70 procent) men en liten nedgång jämfört med 2009 (75 procent). Med andra ord är detta resultat inom spannet för godkänt. De två andra övriga påståenden fick mycket lägre index och hamnade inom spannet för icke godkänt. Påståendet kring möjlighet till samverkan med samhället fick index 51 procent vilket i och för sig var en liten ökning jämfört med 2013 (49 procent) och på samma nivå som I relation till möjligheter till samverkan med samhället uttryckte en student en önskan om fler besök från/möten med företag och arbetsmässor/job fairs. En annan student betonade att det varit för få studiebesök och gästlärare generellt under utbildningen. Det påstående som fick lägst index rörde betydande internationell anknytning. Här var indexsiffran 36 procent vilket i och för sig var en liten ökning jämfört med 2009 (33 procent) och 2013 (34 procent). Detta är dock det lägsta index i hela undersökningen. Önskan om mer internationell anknytning i utbildningen var något som togs upp i frisvaren. Att ha internationell forskning som del av kurslitteraturen räcker inte menar man. Bl.a. skulle man vilja se ett större internationellt fokus i utbildningen bl.a. genom större samarbete mellan föreläsningar och internationella besök. I frisvaren betonades även vikten av att det som utlovas gällande utlandsstudier också måste vara möjligt i verkligheten. Det påpekas att det är viktigt att vi inte skapar program, med t.ex. obligatoriska terminer, som gör utlandsstudier omöjliga. Vi måste leva upp till de löften vi ger om utbildningarna. Slutligen poängterade en student att hen skulle vilja ha mer hjälp av internationella kontoret och lärare då det gäller att besluta var man skall studera och vilka kurser man skall ta. Hälsofrämjande aktiviteter och klimat Indexområdet Hälsofrämjande aktiviteter och klimat var ett av områdena som låg på gränsen till godkänt med ett index på 69 procent. Det är en liten nedgång från 2013 då området fick 71 procent och godkänt. Resultatet är dock något bättre än det 2009 som var 67 procent. I diagram 26 redovisas index för vart och ett av påståendena inom indexområdet Hälsofrämjande aktiviteter och klimat medan i diagram 25 kan vi se skillnader i relation till de olika påståendena över tid. DIAGRAM 25. TREND- NÖJDHET I RELATION TILL INDEXOMRÅDET HÄLSOFRÄMJANDE AKTIVITETER OCH KLIMAT Som diagrammet ovan visar så har index gått ner i relation till sex av tio påståenden rörande Hälsofrämjande aktiviteter och klimat sedan förra undersökningen Kan nämnas dock att minskningarna är mestadels små. Vidare, hälften av påståendena får ett index inom spannet för godkänt. Inom indexområdet Hälsofrämjande aktiviteter och klimat finns det en uppsättning påståenden som belyser olika aspekter av det studenterna upplever som möjligheter som erbjuds eller möjliggörs vid Högskolan. En annan uppsättning påståenden (diagram 28-32) belyser studenternas direkta upplevelser av studieglädje, stöd och trivsel, m.m. På sidorna 22 och 23 redovisas frekvensfördelningen för dessa två typer av påståenden var för sig. Möjligheter Det påstående rörande möjligheter som fick högst index rör lika möjligheter utifrån kön/ålder etc. Index är här 85 procent jämfört med 80 procent

21 och 87 procent Med andra ord är det en liten nedgång sedan förra undersökningen men ändå en hög siffra och tydligt inom spannet för godkänt. Detta påstående går också att koppla till frågorna kring diskriminering som presenteras senare. Det påstående som får näst högst index gäller motion. Här är indexsiffran 82 procent vilket är en liten nedgång sedan förra Studentbarometern genomfördes men en högre siffra än 2009 (2009: 80 procent; 2013: 85 procent). Detta är ett påstående som ligger på en rätt stabil hög och godkänd nivå. Även påståendet gällande möjligheter att styra egna studier hamnar inom spannet för godkänt med ett index på 72 procent. Det är en liten uppgång från de två senaste undersökningarna 2009 och 2013 då index var 68 respektive 71 procent. Svarsfördelningen i relation till påståendet rörande möjlighet att själv lägga upp sina studier ses nedan i diagram 27. Vidare tillfrågades respondenterna om möjligheten att utveckla sociala relationer. Index var här 66 procent (2009: 68 procent; 2013: 73 procent). Här ser vi att det har skett en sjuprocentig minskning i nöjdhet och att det har gått ifrån att vara godkänt till att det har förbättringspotential. DIAGRAM 26. NÖJDHET I RELATION TILL INDEXOMRÅDET HÄLSOFRÄMJANDE AKTIVITETER OCH KLIMAT DIAGRAM 27. MÖJLIGHET SJÄLV LÄGGA UPP SINA STUDIER 21

22 DIAGRAM 28. MÖJLIGHETER Motion och fysisk aktivitet Avkoppling, återhämtning och rekreation Att utveckla goda sociala relationer Att äta bra mat Samma indexsiffra, 66 procent, får även påståendet rörande möjligheten till bra mat. Här har det skett en liten förbättring i nöjdhet sedan 2009 och 2013 då siffrorna var 62 respektive 65 procent. Det påstående rörande möjligheter som fick lägst index är möjligheter till återhämtning/rekreation. Här var siffran 56 procent jämfört med 53 respektive 57 procent 2009 och Med andra ord har det skett en liten nedgång. Vi ser också från nöjdheten gällande återhämtning/rekreation ligger relativt stabilt och lågt inom spannet för icke godkänt.i diagram 28 nedan ses svarfördelningen i relation till påståendena rörande möjligheter. I diagram 28 presenterades resultaten i relation till påståendena kring möjligheter. Låt oss nu titta närmare på de påståenden som har mer med välmående och glädje att göra. Känner glädje, stöd, trivsel och att studiemiljön inspirerar till innovation, kreativitet och företagsamhet Det påstående inom detta område som studenterna i högsta grad instämmer i är att de känner glädje i sina studier. Här är index 72 procent, vilket är en liten nedgång från 2009 och 2013 då index var 73 procent. Vad man kan se här är dock att siffran ligger på en relativt stabil och hög nivå, inom spannet för godkänt. I diagram 29 visas svarsfördelningen då det gäller påståendet om glädje i studierna. Respondenterna är även relativt nöjda då det gäller att känna stöd från sina studiekamrater. Här är index 70 procent vilket är samma siffra som 2009 men dock en sexprocentig nedgång jämfört med Svarsfördelningen i relation till detta påstående syns i diagram 30. När det gäller att ha en studiemängd man trivs med så är index 66 procent vilket är samma som 2009 och Med andra ord ligger nöjdheten stabilt men det finns förbättringspotential här. Svarsfördelningen i relation till detta påstående syns i diagram 31. Slutligen, rörande studiemiljö som inspirerar till innovation/företagsamhet så var index 56 procent vilket är en liten uppgång i relation till de två senaste Studentbarometrarna (2009: 51 procent; 2013: 54 procent) men ligger fortfarande inom spannet för icke godkänt. Svarsfördelningen till detta påstående syns i diagram 32. Att känna sig utanför och inte del av en gemenskap kan påverka arbetsmiljön och studieglädjen. En student kände att hens utbildning är isolerad och har lite kontakt med andra studenter. Hen anser också att de får väldigt lite information om vad som sker på campus. Eftersom de började på våren så fick de inte heller delta i nollning. En annan student föreslog att varje program/klass borde se till att alla i klassen känner varandra och försöka arbeta bort grupperingar som finns i klasserna. Jag går mitt andra år och kan känna att jag knappt vet vad hälften av klassen heter och det är mycket vi och de känsla. Det borde inte finnas det på en högskola kan man tycka. 22

23 DIAGRAM 29. KÄNNER GLÄDJE I SINA STUDIER DIAGRAM 30. KÄNNER ATT STUDIEKAMRATER BRYR SIG OM HUR MAN MÅR DIAGRAM 31. UPPLEVER ATT MAN HAR NORMAL STUDIEMÄNGD MAN TRIVS MED DIAGRAM 32. KÄNNER ATT STUDIEMILJÖN STIMULERAR TILL INNOVATION, KREATIVITET OCH FÖRETAGSAMHET 23

24 Servicefunktioner och information Syftet med denna undersökning har också varit att ta reda på hur nöjda studenterna är med de olika serviceoch informationsfunktioner som finns vid Högskolan. Som nämndes tidigare i denna rapport så är detta det indexområde som har högst index. Det ligger på 73 procent vilket är på samma nivå som 2009 och en fyraprocentig ökning sedan var det indexområdet Hälsofrämjande aktiviteter och klimat som hade högst index. Servicefunktioner Detta område i undersökningen innehåller påståenden om i vilken utsträckning studenterna instämmer i att de är nöjda med den service som har erbjudits när de har varit i kontakt med olika service- och informationsverksamheter på Högskolan. Innan studenterna har fått ta ställning till dessa påståenden har de tillfrågats huruvida de känner till, känner till och har varit i kontakt med eller känner inte till respektive verksamhet. Svarsfördelningen på dessa frågor kan ses på sidan 25. Som kan ses i diagram 35 så känner en majoritet av studenterna i undersökningsgruppen till och har varit i kontakt med högskolebiblioteket (79 procent) och Servicecenter (79 procent). Här har dock siffrorna gått ner hade 84 procent haft kontakt med biblioteket och 84 procent haft kontakt med expeditionen på sin sektion (Servicecenter har nu ersatt expeditionerna på sektionerna). De verksamheter som färre av studenter känner till och har varit i kontakt med är högskolans stöd för att utveckla skrivande och texter (48 procent känner inte till denna funktion) 9, stöd för internationell verksamhet (48 procent känner inte till denna funktion) 10, högskolans karriärsförberedande aktiviteter (51 procent känner inte till denna funktion) och högskolans stöd och inspiration till eget företagande (66 procent känner inte till denna funktion). Dessa siffror visar på att vi kan bli bättre på att informera studenter om vilka service- och informationsfunktioner som finns att tillgå på Högskolan i Halmstad (även om det är färre som inte känner till de olika verksamheterna jämfört med senaste undersökningen 2013). Ytterligare en aspekt rör hur nöjda respondenterna är med de servicefunktioner de har varit i kontakt med. DIAGRAM 33. TREND- NÖJDHET I RELATION TILL INDEXOMRÅDE SERVICEFUNKTIONER OCH INFORMATION Som påpekats tidigare så har relativt stora förändringar gjorts gällande servicefunktionerna vid Högskolan. Detta syns bl.a. i diagrammet ovan då det finns flera nya servicefunktioner. Det handlar om funktioner som fått nya namn och till viss del nya uppgifter. Servicecenter har tagit över uppgifter från de nu nedlagda expeditionerna ute på sektionerna (som nämndes tidigare har blivit ersatta av akademier) och Studentcentrums expedition. 11 Index för Servicecenter är höga 84 procent. Vidare kan nämnas att det tidigare fanns ett Karriärscentrum (index var 67 procent 2013) som idag har ersatts av karriärsförberedande aktiviteter med ett index på 71 procent. 9 I undersökningen 2013 kände 53 procent inte till Skrivpunkten som fanns innan. 10 I undersökningen 2013 kände 67 procent inte till Internationella Avdelningen som fanns innan. 11 Indexsiffran för expeditionerna på sektionerna var 75 procent 2009 och 74 procent För Studentcentrums expedition var index 75 procent 2009 och 70 procent

25 DIAGRAM 34. PÅSTÅENDEN INOM INDEXOMRÅDET SERVICEFUNKTIONER OCH INFORMATION DIAGRAM 35. JAG KÄNNER TILL, HAR VARIT I KONTAKT MED ELLER KÄNNER INTE TILL (OLIKA SERVICE- OCH INFORMATIONSFUNKTIONER) Högskolebiblioteket Högskolans stöd för internationell verksamhet och utbyten Högskolans karriärförberedande aktiviteter Servicecenter Högskolans stöd för att utveckla skrivande och texter Högskolans stöd och inspiration till eget företagande Studenthälsan (studenthälsovård) Högskolans studie- och karriärvägledning DIAGRAM 36. NÖJDHET MED SERVICE SOM ERBJUDITS Högskolebiblioteket Högskolans stöd för internationell verksamhet och utbyten Högskolans karriärförberedande aktiviteter Servicecenter Högskolans stöd för att utveckla skrivande och texter Högskolans stöd och inspiration till eget företagande Studenthälsan (studenthälsovård) Högskolans studie- och karriärvägledning 25

26 Dessutom har Skrivpunkten (2009: 83 procent; 2013: 63 procent) ersatts av Stöd för att utveckla skrivande och texter som har ett index på 77 procent. Slutligen har de organisatoriska förändringar som gjorts vid högskolan också inneburit att man lagt ner Internationella Avdelningen (2009: 77 procent; 2013: 63 procent) och istället skapat något som kallas Stöd för internationell verksamhet. Denna funktion har ett index på 72 procent. Med andra ord anses alla de nya servicefunktionerna uppnå nivån för godkänt. I diagram 36, redovisas svarsfördelningar för vart och ett av de påståenden som hade med servicefunktionerna vid Högskolan att göra. Servicefunktionerna är, som diagrammen ovan visar, något som studenterna är relativt nöjda med och det lämnades få frisvar i relation till denna del. Det uttrycktes dock visst missnöje med tiden det tar att få resultat inregistrerade i Ladok och för resultaten att sedan bli synliga i Studentportalen. En student nämner också att det har hänt att man har missat att registrera poäng och avsluta kurser (så att studenten kan få ut poängen för hela kursen). Information Studentbarometern visar också hur nöjda studenterna är med informationsfunktionerna vid Högskolan i Halmstad. Sedan förra Studentbarometern genomfördes har förändringar skett i relation till dessa och vi har därför valt att inkludera några fler frågor (än vid tidigare Studentbarometrar) i relation till hur studenternas söker och vill söka information kring sina studier vid Högskolan i Halmstad. I diagram 33 och 34 redovisas, förutom värden för studenternas nöjdhet med servicefunktioner, också övergripande index för olika aspekter av information kring den utbildning de läser. Värt att nämna är att studenterna i undersökningsgruppen är sammantaget mindre nöjda med informationen kring utbildningen jämfört med de olika servicefunktionerna. När det gäller information kring examinationskrav i god tid är index 68 procent vilket är samma nivå som 2009 och en procent högre än vad den var Med andra ord finns det förbättringspotential. Index för informationen om kurserna, i vid mening, är 61 procent, vilket är en liten nedgång från 2009 och 2013 då index var 62 procent respektive 63 procent. Nöjdheten här är relativt stabil men det finns gott om förbättringspotential. När det gäller nöjdheten i relation till information om schema och litteraturlistor är index 54 procent jämfört med 55 procent 2009 och 59 procent Med andra ord anser studenterna som besvarat denna enkät att informationen kring schema och litteraturlistor är icke godkänt. I diagram 37 redovisas svarsfördelningar för vart och ett av de påståenden som hade med informationsfunktionerna vid Högskolan att göra. Vad diagrammet bl.a. visar är att studenterna i undersökningsgruppen värderar sin egen insats vad gäller att söka information högre än de värderar tillgängligheten av information som Högskolan ansvarar för. I diagram 38 redovisas svarsfördelningar för vart och ett av de påståenden som hade med hur ofta respondenten använde sig utav de olika informationsfunktionerna vid Högskolan. Som kan ses från svarsfördelningen så är Studentportalen den informationskanal som studenterna oftast använder sig av följt av Högskolans webbplats, De kanaler som används minst är Facebook-sidan Studentliv, Högskolan nyhetsbrev, Servicecenter och folders och flyers. Det har inte bara varit av intresse att ta reda på vilka informationskanaler respondenterna använder och i vilken utsträckning. Syftet med denna undersökning har också varit att också ta reda på vilka informationskanaler studenterna själva skulle vilja få information igenom. Här lyfts Studentportalen fram som den mest populära kanalen. Relativt många lyfte även fram Högskolans webbplats och lärarna som informationskanaler de föredrog. Dessa resultat kan ses i diagram 39. Tittar man på diagrammet så finns inte Blackboard med som svarsalternativ. Blackboard lyftes dock fram i frisvaren som en bra kanal för information tillsammans med e-post. En student menade att Blackboard skulle kunna komplettera den information man får via mail och direkt från lärare. Alla är dock inte positiva till att få information via mail och Blackboard. En student svarade att Jag anser att en mail portal kan i bland kännas lite klumpig. Vi studenter har redan så många portaler att hålla reda på. Det hade varit superbra om man kunde få information via sms, eller kanske att man kan få sms om att man fått mail eller liknande. Blackboard-appen fungerar väldigt dåligt. 26

27 DIAGRAM 37. INFORMATION Jag upplever att information om kurserna har funnits tillgänglig i god tid inför kursstart. Jag upplever att scheman och litteraturlistor för kurserna har funnits tillgängliga i god tid inför kursstart Jag upplever att information om examinationskrav har funnits tillgänglig i god tid inför examinationerna Jag söker själv aktivt efter information och service som behövs för att jag skall kunna fullfölja olika delar av mina studier. DIAGRAM 38. HUR OFTA OCH VILKA KANALER MAN ANVÄNDER FÖR INFORMATION Studentportalen Facebook-sidan Studentliv på Högskolan Högskolans studentnyhetsbrev (mejlas till alla studentmejladresser 2-3 gånger per termin) Högskolans webbplats, hh.se Informationsfoldrar/flyers Anslagstavlor på campus I Servicecenter Via mina lärare DIAGRAM 39. KANALER MAN HELST VILL FÅ INFORMATION GENOM 27

28 Fysisk arbetsmiljö När det gäller indexområdet rörande fysisk arbets miljö så har det skett en liten förbättring i relation till undersökningarna 2009 och 2013 då index var 65 respektive 66 procent jämfört med siffran för 2016 som är 69 procent. Denna siffra innebär att index fortfarande ligger inom spannet för förbättringspotential men att det gränsar till godkänt. Man kan tänka sig att denna förbättring kan kopplas till det arbete som har bedrivits de senaste åren i relation till den fysiska arbetsmiljön på Högskolan. I diagram 40 och 41 redovisas index för vart och ett av påståendena inom indexområdet Fysisk arbetsmiljö. De studenter som har medverkat i undersökningen är relativt nöjda med campusmiljön och arbetsmiljön, vilka båda faller inom spannet för godkänt. Bl.a. påpekades att man tycker att skolan känns trygg och lagom stor. Man är dock mindre nöjda med studieutrymmena (vilka i och för sig kanske kan ses som del av den fysiska arbetsmiljön) som man anser vara precis inom spannet för förbättringspotential. DIAGRAM 40. TREND- NÖJDHET I RELATION TILL INDEXOMRÅDET FYSISK ARBETSMILJÖ Ovan kan man se index för de tre olika områdena i relation till Fysisk arbetsmiljö. Nedan redovisas resultaten för de tre olika områdena och vad respondenterna hade att säga om dem i sina frisvar. När det gäller utomhusmiljön så påpekades i frisvaren att det saknas ett övergångsställe utanför högskolans entré i Halmstad. Vidare nämns att farthindret vid Kristiansväg är livsfarligt. Har flera gånger bevittnat cyklister som nästan blivit påkörda p.g.a. de har svängt ut framför bilar. Gångtunnel/tydliga skyltar behövs. Dessutom är cykelparkeringen vid huvudentrén fruktansvärt ologisk. Ska man från Nyhem till Café Framkanten får man sick-sacka över cykelparkeringen. Fysisk arbetsmiljö När det talas om fysisk arbetsmiljö handlar det mycket om miljön inomhus i Högskolans lokaler. Här är index 72 procent (2009: 68 procent; 2013: 70 procent) Svarsfördelningen i relation till påståendet rörande fysisk arbetsmiljö ses i diagram 43. Diagrammen visar att respondenterna är relativt nöjda med den fysiska arbetsmiljön. Det fanns dock vissa delar av den fysiska arbetsmiljön som man är mindre nöjd med (även om svarsfrekvensen här är låg; bara 12 personer tyckte till), vilket kan ses i diagram 44. Framförallt är man kritisk gällande studie-/arbetsutrymmen (som diskuteras mer i detalj nedan), inomhusklimat och ljudnivån. Det lämnades också relativt många frisvar rörande detta. Bl.a. var man kritiska gällande luften och temperaturen i lokalerna. R-huset anses väldigt kallt och T-huset för varmt (och att luften därför blir dålig) och det ses som negativt att vissa föreläsningssalar saknar fönster/naturligt ljus. När det gäller tillgång till mat på campus påpekades att det vore trevligt med ett stort studentcafé. Det nämndes också att man önskar fler ställen där man kan äta och fräschare mikrovågsugnar. Campusmiljön Index för Campusmiljön är den högsta siffran inom detta indexområde med 76 procent vilket är en liten nedgång jämfört med 2013 då index var 78 procent (2009 var den 73 procent). Med andra ord ligger nivån relativt högt och stabilt och inom spannet för godkänt. Svarfördelningen i relation till påståendet rörande till campusmiljön ses i diagram

29 DIAGRAM 41. CAMPUSMILJÖN DIAGRAM 42. NÖJDHET I RELATION TILL INDEXOMRÅDET FYSISK ARBETSMILJÖ DIAGRAM 43. NÖJDHET GÄLLANDE FYSISK ARBETSMILJÖ DIAGRAM 44. KRITIK GÄLLANDE FYSISK ARBETSMILJÖ 29

30 Studieutrymmen Som har nämnts innan så är respondenterna mindre nöjda med studie-/arbetsutrymmena. Det verkar dock ha skett en positiv utveckling då index har ökat med tio procent sedan förra undersökningen 2013 (och nivån är sju procent högre än 2009). Det är den största förbättringen procentuellt gällande nöjdhet över alla fem indexområden. I diagram 45 på sidan 31 kan man också se svarsfördelningen i relation till påståendet om studieutrymmen. I frisvaren lyfter studenterna fram behovet av fler ytor. Detta verkar vara något som är ett generellt problem för alla akademier och både campus Halmstad och Varberg. En student skulle vilja se fler öppna ytor istället för många små utrymmen. Detta skulle öka känslan av gemenskap menar hen. Andra nämner att de vill ha fler grupprum. De som finns idag är svåra att få tag på/boka. Man menar också att t.ex. projektrummen ofta är fulla så man får sitta i korridoren istället. Rummen som finns blir också ofta överfulla vilket leder till högre ljudnivåer som gör det svårt att studera. Ljudnivåerna anses också vara ett problem i datorrummen där folk skriker till varandra och spelar högljudda spel på datorerna. Detta kan kopplas till önskemål om fler tysta studieplatser, i t.ex. biblioteket, för egenstudier. Ett förslag till skapa mer studieplatser som lades fram var att ta bort fåtöljerna i biblioteket och istället skapa arbetsplatser. Biblioteket är ofta fullt menar hen. En annan student påpekar att Q-huset ofta fylls på snabbt och att det inte är roligt att behöva leta sittplats i ett annat hus. Detta kan kanske kopplas till det en annan student skrev; att det är trevligt att kunna sitta i anslutning till sina klasskompisar och plugga och även kunna hjälpa varandra. Slutligen skriver en student att det vore bra med möjlighet till utomhusstudier vid fint väder. 30

31 DIAGRAM 45. TILLGÅNG TILL STUDIEUTRYMMEN 31

32 Studentinflytande och delaktighet Att studenter känner att de har inflytande och känner sig delaktiga är viktigt för Högskola i Halmstad. Index för detta område är 64 procent och innebär att det finns förbättringspotential här. Siffran var 68 procent 2009 och 60 procent Det har med andra ord skett en lite förbättring jämfört med förra Studentbarometern men vi når inte upp till siffrorna från 2009 i denna undersökning. DIAGRAM 46. TREND- NÖJDHET I RELATION TILL INDEXOMRÅDET STUDENTINFLYTANDE OCH DELAKTIGHET I diagram 46 och 47 redovisas index för vart och ett av de påståendena inom indexområdet Studentinflytande och delaktighet. Som framgår av diagrammet instämmer de medverkande studenterna i hög grad i att kursvärderingar genomförs regelbundet. Index för 2016 är 82 procent (2009: 82 procent; 2013: 73 procent) och klart godkänt. Det finns andra områden där det finns förbättringspotential. Detta gäller påståendet om att studenterna medverkar i kursvärderingarna med ett index på 68 procent (2009: 81 procent; 2013: 64 procent). Med andra ord är vi tillbaks på samma nivå som 2009 efter att ha haft en relativt stor försämring mellan 2009 och Dessutom menar respondenterna att de i relativt hög utsträckning håller med om att hen kommer väl förberedda till undervisningen. Siffran 2016 var 68 procent vilket ligger i paritet med 2009 och 2013 då nöjdhetssiffrorna var 69 respektive 67 procent. Det finns dock även områden som faller inom spannet för icke godkänt. Detta gäller påståendet om studenters synpunkter tas till vara. Där är index 58 procent (2009: 58 procent; 2013: 53 procent). Det gäller även påståendet att Studenter bidrar till diskussionerna. Index är här 57 procent (2009: 63 procent; 2013: 53 procent). Slutligen gäller det påståendet om att Studenter delaktiga i ut- formningen av kurser där index är 54 procent (2009: 56 procent; 2013: 53 procent). Vad som kan utläsas från dessa siffror är att siffrorna från 2013 är lägst i relation till alla påståenden rörande Studentinflytande och delaktighet. Det har skett en ökning sedan dess men vi har fortfarande inte riktigt nått upp till siffrorna från I diagram 48, ses svarsfördelningen i relation till de olika påståendena i relation till studentinflytande och delaktighet. Det som respondenterna framförallt lyfter fram i frisvaren i relation till studentinflytande och delaktighet är att de inte känner att de får tydlig återkoppling i relation till kursutvärderingarna. Man menar också att man inte ser några förändringar i kurserna som resultat av kursutvärderingarna. Det uttrycks också en känsla av att när man generellt påtalar problem inom utbildningen så sker ingenting. En student menar att det känns rätt meningslöst att fylla i dem och man ändå inte kan påverka något genom dem. Vidare när det gäller kursutvärderingar så menade en student att de skickas ut för tidigt, oftast innan examination och alltid innan tentan är rättad. Där av vill man inte svara på frågor om hur kursen varit, innan man vet helheten, dvs. hur tentan rättas osv.. Dessutom skrev en student att jag visste inte att man kunde ha ett inflytande på kursernas utformning. En internationell student undrar om kursutvärderingar finns på engelska. Det finns det men det är problematiskt om våra inkommande studenter inte är medvetna om det. 32

33 DIAGRAM 47. NÖJDHET I RELATION TILL INDEXOMRÅDET STUDENTINFLYTANDE OCH DELAKTIGHET DIAGRAM 48. STUDENTINFLYTANDE OCH DELAKTIGHET 33

34 Övriga frågor I enkäten ställdes också ett antal övriga frågor och påståenden. Svaren på dessa diskuteras nedan. Diskriminering Denna undersökning har också haft som mål att ta reda på respondenternas upplevelse av diskriminering vid Högskolan. Dels ställdes en mer allmän fråga om hur man upplever möjligheterna till utveckling vid Högskolan i Halmstad Svarsfördelning i relation till detta påstående kan ses i diagram 49. Dessutom ombads de medverkande studenterna att svara på frågan: Anser du att du under den senaste 12-månadersperioden har varit utsatt för diskriminering på Högskolan i Halmstad?. I direkt anslutning till frågan fanns en länk till en definition av diskrimineringsgrunder och information om vart man kan vända sig om man blir utsatt för diskriminering. På denna fråga svarade 95 procent att de inte blivit utsatta för diskriminering under de senaste 12 månaderna medan 5 procent (12 stycken) svarade att hade blivit utsatta för diskriminering. Detta är liknande siffror som 2009 (94 % inte diskriminerade, 6 % diskriminerade ) och 2013 (96 % inte diskriminerade och 4 % diskriminerade ). De som svarat ja på frågan om de upplevt att de blivit diskriminerade fick då en följd fråga rörande om de sökt hjälp eller ej. Som syns i diagram 51 nedan så sökte bara 1/3 (5 st.) hjälp för den upplevda diskrimineringen. De som sökt hjälp fick följdfrågan om det skett någon förbättring efter att de gjort detta. Svaren kan ses i diagram 52. De studenter som svarat att de ansåg att de blivit utsatta för diskriminering fick följande följdfråga: På vilket sätt anser du att du under den senaste tolvmånadersperioden har blivit utsatt för diskriminering på Högskolan i Halmstad?. Svaren på denna fråga lämnades som kommentarer i ett fritextfält. Sammanlagt 11 frisvar gavs. Dessa handlade bl.a. om studenter som kände sig kränkta p.g.a. att lärare uttryckt sig på sådant sätt som studenten uppfattade som sexistiskt och rasistiskt. En student påpekade att en lärare använde sig av nedvärderande sexuellt anspelande skämt. Inte elakt syfte men kände mig flera gånger kränkt. En student kände sig kränkt då hen blev kallad han istället för hen. Vidare uttryckte en student att hen känt sig kränkt i relation till sin kristna tro. Dessutom nämnde en student att hen kände sig kränkt av klasskamrater, handledare och chefer p.g.a. hens tillbakadragenhet. Vidare kände sig en student kränkt av att folk som ej klarat en tentamen fick den ändå godkänd då de skulle utomlands en termin eller känt sig nere. Slutligen uttryckte två studenter att de ansåg att vissa lärare hade en nedlåtande attityd till förkunskapsnivåerna och hur man bemötte de studenter som ej klarat examinationerna. Vissa kommentarer kom ifrån inkommande utbytesstudenter och rörde dels hur de bemöts av lärare och andra studenter men också hur deras boende har organiserats. En student kände att hen undveks av andra studenter p.g.a. att hen kommer från Afrika. Vidare så kände en indisk student att Studentkåren diskriminerat de indiska studenterna genom att ge alla indiska studenter boende på samma ställe (Strandparken) segregerade från andra studenter. En utländsk student kände att hen hade blivit illa bemött gällande sina svenskkunskaper - av både klasskamrater och vissa lärare - då hen valt att läsa en kurs som gavs på svenska. 34

35 DIAGRAM 49. MÖJLIGHETER TILL UTVECKLING DIAGRAM 50. UTSATT FÖR DISKRIMINERING ELLER EJ DIAGRAM 51. SÖKT HJÄLP DIAGRAM 52. HAR DET GETT RESULTAT? 35

36 Hinder för att lyckas med studier Denna undersökning har också haft som syfte att ta reda på vad som kan påverka studenters studieresultat. Respondenterna fick frågan: Har du någon gång upplevt att något av följande har varit ett stort hinder för att du skall lyckas i dina studier? Svaren på denna fråga kan ses i diagram 53 nedan. Om man jämför med undersökningen 2013 har siffran för de som svarar igen av dessa faktorer har varit ett stort hinder gått ner är den 41 procent jämfört med 51 procent Siffran för om man ser psykisk ohälsa och stress som ett hinder har istället ökat från 21 till 27 procent. Ekonomin låg på tredje plats 2013 med 20 procent men har nu ökat till 27 procent. Även boendet ses nu som ett större hinder. Siffran har ökat från 11 till 17 procent. Vidare ses brist på kontakter som ett större problem idag än för tre år sedan. Siffran har ökat från 6 till 13 procent. Familjeförhållanden och språksvårigheter låg också på 6 procent 2013 men är idag 12 respektive 7 procent. Även fysisk sjukdom och andra relationer ses idag som större problem med en ökning från 4 procent vardera till 5 respektive procent. Den enda siffran som gått ner (som man vill skall gå ner) är i relation till alkohol som ett hinder. Där har det skett en minskning från 2 till 1 procent. Som kan se ovan så handlar hindren om saker som ligger utanför studenten. Men undersökningen har också velat ta reda på om det fanns hinder som hade mer att göra med vem studenten är. Det var få studenter (5 st.) som besvarade denna fråga varav en inte såg några hinder) så det går kanske inte att läsa för mycket in i siffrorna här. Men som kan ses i diagram 54 så var det en student som kände att hens könsöverskridande identitet har varit ett hinder. En annan student såg sin religion som ett hinder. Slutligen var det två studenter som ansåg att deras etniska bakgrund var ett hinder. Dessa kommentarer går att koppla till diskrimineringen som diskuterades ovan. Utrymning vid brand I relation till vad man skall göra om det börjar brinna på Högskolan så fick studenterna ta ställning till följande påstående: Om vi måste utrymma högskolan på grund av brand så vet jag vad jag skall göra. Siffrorna i diagram 55 är relativt problematiska. Men det kan nämnas att siffrorna för 2013 var ännu sämre. Då svarade 25 procent Instämmer inte alls medan 17 procent svarade Instämmer helt. Även om det har skett förbättringar gällande kunskap om vad man skall göra vid en brand så är uppenbart att Högskolan behöver bli bättre på att informera sina studenter om vad de skall göra vid en brand. Vid krissituation I relation till vad man skall göra vid krissituation, så som t.ex. allvarlig olycka eller tillbud, på Högskolan så fick studenterna ta ställning till följande påstående: DIAGRAM 53 HINDER FÖR ATT LYCKAS MED STUDIER 36

37 Om det skulle uppstå en krissituation (t ex allvarlig olycka eller tillbud) på högskolan, så är jag informerad om vad jag skall göra. Även i relation till vad man skall göra om en krissituation uppstår har det skett en förbättring sedan förra mätningen svarade 43 procent Instämmer inte alls jämfört med 32 procent Vidare svarade 5 procent Instämmer helt 2013 jämfört med 6 procent Dessa siffror är ännu sämre än de som rör vad man skall göra vid brand och visar att Högskolan behöver se över hur man informerar kring båda dessa situationer. En student skrev i ett frisvar, i relation till vad man skall göra i krissituation, att (u)nder mitt år vid HH har jag fått noll information om detta. Det är något min klass har pratat om själva, att man inte har någon aning om något som berör säkerheten. Det hade varit bra om varje klass hade fått en min när de börjar vid HH för att få reda på sådan här information. DIAGRAM 54. HINDER FÖR UTVECKLING DIAGRAM 55. UTRYMNING VID BRAND. ( ANTAL RESPONDENTER: 282) DIAGRAM 56. VID KRISSITUATION. (ANTAL RESPONDENTER: 281) 37

38 Rekommendera Högskolan i Halmstad 12 En av de sista frågorna i undersökningen, som ligger utanför indexområdena, är om studenterna är så pass nöjda med sina studier vid Högskolan i Halmstad att de skulle rekommendera högskolan i Halmstad som studieort för en vän eller bekant. För att räkna ut sannolikhet använde vi oss av Net promoter score (NPS). NPS är en metod för at mäta rekommendationsgraden och lojaliteten hos studenterna. Kärnan i metoden utgörs av frågan Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera en vän eller bekant att studera på Högskolan i Halmstad. Medarbetarna besvarar frågan på en skala från 0 (Inte alls sannolikt) -10 (Extremt sannolikt). Respondenterna kategoriseras beroende på hur de svarar. 0-6 är s.k. kritiker. Dessa personer ser brister i verksamheten och skulle kunna sprida en negativ bild av högskolan. 7-8 är passivt nöjda. De tillför verken positivt eller negativt till Högskolans rykte. De som svarar 9-10 kategoriseras som ambassadörer lojala och entusiastiska studenter som med glädje talar gott om högskolan för sina vänner och bekanta. NPS-värdet räknas ut genom att ta andelen ambassadörer och subtrahera med andelen kritiker. Resultatet blir ett värde mellan -100 och 100. Ett positivt värde innebär att det finns fler ambassadörer än kritiker. DIAGRAM 57. SANNOLIKHETEN ATT DU SKULLE REKOMMENDERA EN VÄN ELLER BEKANT ATT STUDERA VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD (ANTAL RESPONDENTER: 282) DIAGRAM 58. NPS-VÄRDET Diagram 59 på sidan 39 visar att respondenterna förefaller relativt positiva till att rekommendera den utbildning de själva studerar på. Som syns i diagram 57 och 58 så är studenterna som har besvarat frågan om sannolikheten att hen skulle rekommendera en vän eller bekant att studera vid Högskolan i Halmstad passivt nöjda. Med andra ord finns det förbättringspotential när det gäller denna fråga. I frisvaren nämnde en student att anledningen till att hen rekommenderar Högskolan i Halmstad baseras inte mycket på min utbildning är jag rädd, men definitivt på det runt omkring, så som studentliv och studentengagemang. Kopplat till frågan om de skulle rekommendera Högskolan i Halmstad som lärosäte så tillfrågades respondenterna också om de skulle rekommendera den utbildning de läser på. Några slutliga frisvar Några studenter gav förslag på hur de tycker att Högskolan i Halmstad skulle kunna utvecklas och förbättras i framtiden. En student skrev att hen hade uppskattat om man såg över möjligheten att införa någon motsvarighet till en Honours track / Excellence programme. En chans för framtida studenter att fördjupa sig inom programspecifikt ämne i samråd med en mentor, exempelvis en doktorand. Det hade förhöjt ambitionsnivån hos studenter och skapat ytterligare incitament till elever att sträva efter bättre studieprestationer. Ett ämne som flera studenter nämnde i sina frisvar var det planerade Common Core Curriculum- programmet (CCC) 13. Studenterna verkar oeniga i relation till om detta är ett bra initiativ eller ej. En student tyckte att det låter väldigt spännande och att två av de viktigaste sakerna i utbildningssammanhang idag är 38

39 tvärvetenskap och globala utmaningar, vilka är viktiga delar av CCC-programmet. Studenten menade att detta initiativ skulle sätta Halmstad på kartan. Bland de som var tveksamma/negativa så menade en student att högskolan kanske inte borde försöka vara experimentell som med CCC utan hålla sig till mer traditionella undervisningsmedel och idéer. En annan åsikt var att Vi behöver en djupare specialkunskap, INTE bredare kunskap. En student ansåg att man borde göra fler undersökningar om vad andra studenter tycker om CCC, och fundera på om det är rimligt att göra det obligatoriskt. Jag tycker att det verkar intressant och hjälpsamt, men det kanske inte alla framtida studenter tycker. I relation till den utveckling som skett vid Högskolan menade en student att Högskolan har ett problem i att de förändringar som genomförs sker under en relativt kort tidsrymd. Blackboard och de nya kraven för att få vara examinator borde ha implementerats under en längre period. Dessutom verkar det som att det är osynkat mellan HPC och lärarkåren och det borde göras en utredning på när lärare har tid att ta till sig informationen ifrån HPC. Sedan hittar jag inga nya miljömål från högskolan trots att dessa skall uppdateras vart tredje år. En annan student lyfter fram att hen hade velat ha mer information om hur saker och ting fungerar i början av sina studier. T.ex. hur långa är läsperioderna? Hur många veckor från kursstart till tentamen? Hur fungerar tentamen? Var anmäler jag mig till tentamen? Hur kommer programmets upplägg att se ut? När kan man börja förbereda sig och leta praktik/utlandsstudier? Hjälper skolan till att hitta praktik/plats vid utländskt universitet? Om en olycka sker på högskolan var ska jag vända mig? Hur hittar jag studievägledare? Var hittar jag sjukskötare? Hur tillgodoräknar jag mig tidigare högskolepoäng? Dessutom ville studenten se tydligare och tidigare information om vad det innebär att skriva akademiska texter. Det behöver inte vara en kurs om detta men kanske ett antal föreläsningar om t.ex. vad en akademisk uppsats bör se ut, vilka delar den bör innehålla, hur man jobbar med var del, hur refererar man, vilket typsnitt, storlek, etc. Under denna kurs kunde man få öva på att skriva en uppsats. Slutligen, också i relation till information, så skriver en student att det vore bra med mer information till-gänglig innan man börjar sin utbildning, så att man kan fundera på om utbildningen är möjlig med tanke på ens familjesituation. T.ex. är det möjligt att flexa mellan studier och annat? DIAGRAM 59. REKOMMENDERA SIN UTBILDNING (ANTAL RESPONDENTER: 282) 12 Net Promoter was introduced to the business world in a 2004 Harvard Business Review article by Fred Reichheld, based on research supported by Satmetrix. The research proved the link between higher Net Promoter Score (NPS ) and business growth. 13 Man talar idag bara om CC, i.e. Common Core. 39

40 Analys av olika dimensioner Det är naturligt att försöka analysera dimensioner i materialet som mäter de 5 indexområdena. Det görs här genom en principalkomponentanalys (PCA), som innebär att korrelationer mellan de svar som studenterna gett används för att skapa huvudsakliga dimensioner i materialet. Därefter kan enskilda svars likhet med dessa huvudsakliga dimensioner skapa en ny variabel för varje dimension som i sin tur relateras till olika faktorer som man anser viktiga, såsom akademi, nivå, kön, ålder, själv invandrat till Sverige, en eller båda föräldrarna invandrat till Sverige, föräldrar läst på högskola, bostadsort, osv. På det sättet förenklas analysen till det som är de huvudsakliga skiljelinjerna i det man vill studera, samtidigt som man kan väga de olika förklaringsfaktorerna mot varandra, med statistisk kontroll för varandra och med bedömning av statistisk signifikans. Man kan alltså vaska fram det viktigaste man vill veta och få fram de mest betydelsefulla bakgrundsfaktorerna till varför det är så. En första PCA av ett första batteri frågor ger följande dimensioner (tabell 1). Tabell 1. Huvudsakliga dimensioner i sambanden mellan studenters svar på frågor om undervisningen, den egna utvecklingen, delaktighet, den fysiska miljön och samverkan (en PCA-analys). Huvudsakliga sambandsdimensioner i studenters svar Studenters svar på följande frågor: Nöjhet Egen Studenters Nöjdhet med Samverkan med med lärare utveckling delaktighet fysisk miljö omgivande samhället Lärare är skickliga undervisare 0,813 0,001 0,127 0,145 0, Lärare anknyter till arbetslivet 0,743 0,110 0,059 0,089 0, Lärare visar intresse för studenter 0,712 0,223 0,199 0,024 0, Lärare är kunniga i ämnet 0,702 0,191 0,043 0,162-0, Nöjd med undervisning 0,695 0,247 0,069 0,076 0, Uppnått yrkesrelaterade färdigheter 0,639 0,286 0,099 0,087 0, Nöjd med examination 0,562 0,370 0,087 0,180-0, Studenters synpunkter tas tillvara 0,471 0,203 0,339 0,168 0, Utvecklat förmåga att tänka kritiskt 0,217 0,805 0,121 0,122 0, Utvecklat förmåga att söka kunskap 0,206 0,794 0,125 0,044 0, Utvecklat förmåga att tänka i nya banor 0,226 0,716 0,196 0,225 0, Uppnått breddad allmänbildning 0,444 0,654 0,077 0,127-0, Studenter delaktiga i utformning av kurser 0,020 0,019 0,815 0,029 0, Studenter bidrar till diskussioner 0,019 0,154 0,713 0,014 0, Studenters deltagande i kursvärderingar 0,192 0,015 0,679-0,004-0, Studenter är förberedda inför undervisning 0,244 0,214 0,656 0,060 0, Nöjd med Campusmiljö 0,149 0,127 0,081 0,835 0, Bra fysisk arbetsmiljö 0,193 0,128 0,004 0,825 0, Tillräcklig tillgång till studieutrymmen 0,071 0,098 0,025 0,768 0, Möjlighet till samverkan med samhälle 0,260 0,150 0,048 0,062 0, Betydande internationell anknytning 0,227 0,121-0,121 0,245 0, Inspirerats till företagsamhet 0,145 0,297 0,198 0,170 0,556 Anm. Varimaxrotering med Kaiser-normalisation. KMO: 0,865; total förklarad varians: 62,977 procent; Chronbachs alfa för de fem dimensionerna: 0,874; 0,850; 0,777; 0,777; 0,583. Frågor som sänker Chronbachs alfa borttagna. Med fet stil anges de värden som ligger till grund för uppdelningen i de fem dimensionerna. 40

41 Slutsatserna är att det finns fem huvudsakliga dimensioner i de frågor som gäller utbildningen som erbjuds på HH, hur den egna utvecklingen har varit under utbildningen, hur delaktiga studenterna har varit, hur nöjd man är med den fysiska miljön och hur man ser på samspelet med det omgivande samhället inklusive internationell anknytning och företagsamhet. Dessa fem dimensioner förklarar ca. 63 procent av variationen i svar på de listade frågorna. Fördelningen av dimensionerna över akademierna kan man illustrera i en figur (Figur 1). Figur 1. Fördelning över dimensionerna översiktligt bland akademierna (grå siluett är genomsnitt vertikalt på varje dimension och blå siluett akademiernas fördelningar av värden på dessa) Anm. Areadiagram som visar frekvenser på vertikala axeln och värden på de fem dimensionerna på horisontella axeln. 41

42 HH som helhet har en profil i grå siluett över varje dimension (vertikalt), men akademierna har olika fördelningar av värden på de olika dimensionerna som de blå siluetterna visar. Stora ytor blått över gränsen av den grå siluetten innebär alltså värden som en akademi har mycket av enligt studenterna. Eftersom värdena är högre till höger än till vänster, innebär det alltså en styrka att ha mycket blått över gränsen till det gråa till höger i varje siluettdiagram. Försöker man därefter förklara dessa dimensioner med hjälp av de bakgrundsfaktorer som finns i materialet är det svårt att uppnå statistisk signifikans. Det beror säkerligen på att nöjdhet med lärare, exempelvis, beror mer på lärarna än på studenterna. Likadant är det med den egna utvecklingen och samverkan; den beror mer på högskolan än studenten. Beträffande den fysiska miljön betyder inte studenternas bakgrund någon roll, utan naturligtvis miljön själv. Den enda dimension som statistiskt signifikant förklaras av studentbakgrund är studentdelaktighet (se tabell 2). Tabellen visar den enda regression av olika bakgrundsfaktorer på dimensionerna i materialet som har tillräcklig statistisk signifikans. Modellen har dimensionen studentdelaktighet som beroende variabel men bakgrundsfaktorerna förklarar bara 0,071 av den totala variationen, vilket betyder att det är avgörande faktorer som saknas i materialet. Studentens bakgrund (i form av de faktorer som listas i tabellen) betyder alltså bara 7 procent i förklaring av dimensionen. Bland dessa bakgrundsfaktorer är det också bara en enda förklaringsfaktor med statistiskt signifikant betydelse: ålder (signifikans 0,015, dvs. på 95-procentsnivån). Äldre studenter är således mer benägna än yngre (eftersom betavärdet och b-värdet är positiva) att anse att studenter deltar i kursutformning, diskussioner och kursvärderingar, vilka är de frågor som ingår i dimensionen. Det beror antagligen helt enkelt på att äldre studenter är mer mogna och därför mer delaktiga än yngre. Detta är egentligen den enda statistiska konklusion man kan dra i analysen av bakgrundsfaktorers förklaring av fördelning över dimensioner i frågorna som listas i tabell 1. Det innebär alltså att skillnader i svarsfrekvenser i olika undergrupper som man kan upptäcka med hjälp av deskriptiva diagram och tabeller lika gärna kan vara skapade av slumpen. Emellertid finns ju också ett antal frågor där studentbakgrund spelar mycket större roll, nämligen i hur mycket man är nöjd med olika aspekter av studierna vid Högskolan i Halmstad. I en ny principalkomponentanalys kan man få fram dimensioner i dessa mer subjektiv bedömningar (tabell 3). 42

43 Tabell 2. Regression av bakgrundsfaktorer på dimensionen studentdelaktighet Anm. Enkel linjär regression. R2=0,071**. Tabell 3. Huvudsakliga dimensioner i sambanden mellan studenters svar på frågor om studiemöjligheter, olika aspekter av livskvalitet på HH, HH-information, studentinformation och information från lärare (en PCA-analys). Huvudsakliga dimensioner i studenters nöjdhet Nöjd med studiemöjligheter Nöjd med livskvalitet Nöjd med HH-information Nojd med studentinfo Nöjd information från lärare Trivs med studiemängd 0,813 0,080-0,007 0,071 0, Studiemiljö insp. till innovationföretagssamhet 0,797 0,120 0,074-0,034 0, Känner glädje i studier 0,795 0,248 0,031-0,168 0, Möjlighet att styra egna studier 0,756 0,050-0,073 0,216-0, Möjlighet till bra mat 0,078 0,781 0,038 0,082 0, Möjlighet till återhämtningrekreation 0,153 0,757 0,062-0,211-0, Möjlighet till motion 0,034 0,681-0,001 0,272-0, Möjlighet att utveckla sociala relationer 0,295 0,668 0,001-0,138 0, Information Foldrar och flyers 0,044 0,008 0,836 0,009-0, Information Anslagstavlor 0,020 0,040 0,737 0,066-0, Information I Servicecenter -0,054 0,037 0,696 0,070 0, Information Studentportalen -0,023-0,013-0,068 0,803 0, Information Studentnyhetsbrev 0,096-0,022 0,248 0,593-0, Information Via lärare 0,106 0,089 0,089 0,095 0,878 Anm. Varimaxrotering med Kaiser-normalisation. KMO: 0,733; total förklarad varians: 64,033 procent; Chronbachs alfa för de fyra dimensionerna med mer än en variabel, dvs. alla utom den sista: 0,814; 0,725; 0,638; 0,296. Frågor som sänker Chronbachs alfa borttagna. Med fet stil anges de värden som ligger till grund för uppdelningen i de fem dimensionerna. 43

44 Materialet uppvisar fem dimensioner som tillsammans förklarar 64 procent av alla variation i de listade variablerna. Frågorna klustrar sig i dimensioner som rör studiemöjligheter, livskvaliten på campus, HH:s information centralt, information via studentportal och nyhetsbrev, respektive en ensam variabel som utan direkt samband med andra handlar information som ges av lärare direkt. Tyvärr kan ingen bakgrundsvariabel förklara statistiskt signifikant någon av värdenas variation på dessa dimensioner. Återigen tycks det alltså vara så att de förklaras av faktorer som inte har med studenternas bakgrunder att göra. Det enda vi kan prestera här blir då en beskrivande areadiagramuppsättning för varje dimension och akademi, liknande den som gjordes ovan för den första dimensionsanalysen. Figur 2. Fördelning över dimensionerna översiktligt bland akademierna (grå siluett är genomsnitt vertikalt på varje dimension och blå siluett akademiernas fördelningar av värden på dessa) Anm. Areadiagram som visar frekvenser på vertikala axeln och värden på de fem dimensionerna på horisontella axeln. 44