Workshop om elevhälsoplanerna Helsingfors 25.4.2017 Vasa 26.4.2017 Ann-Sofi Loo 5.5.2017 1
Enkät i mars till alla tvåspråkiga utbildningsanordnare inom grundläggande utbildningen 11 svar, 10 kommuner/utbildningsanordnare Vi fick också in elevhälsoplanerna från dessa kommuner 2
Vem har gjort upp elevhälsoplanerna? Skolornas elevvårdsgrupper, utgående från en gemensam mall. Mallen gjord av skolpsykologen, utgående från direktiven i läroplanen. Bildningschefen, styrgruppen, de skolvisa planerna i skolorna. Skolans ledningsgrupp gjorde ett utkast, kommentarer av elevhälsogruppen, elevkåren och lärarkåren. Respektive skolas elevhälsogrupp. I samarbete med social- och hälsovården, elevvårdspersonalen, rektorer, styrgruppen, säkerhetskoordinatorn och lärare 3
Styrgruppen för elevhälsan. De allmänna riktlinjerna i kommunens läroplan och struktur för elevvården har gjorts av bildningsdirektör och projektansvarig. Där andra sektorer berörs har utbyte skett. Skolornas elevvårdsplaner gör i samarbete med skolans elevvårdsgrupp, under ledning av rektor. Rektor och speciallärare har gjort utkastet. Planen behandlas under ett lärarmöte och med elevvårdsgruppen. Elevvårdsgruppen. Elevhälsogruppen (skolvisa). Elevvårdsteamet (skolvisa). 4
Planernas uppdatering, vem och hur ofta? Skolornas elevvårdsgrupper, i praktiken rektorn. Skolorna uppdaterar planerna vid tillägg och/eller förändringar. Rektor är ansvarig för uppdaterandet och elevvårdsplanerna har uppdaterats årligen de två senaste åren. Elevhälsogrupperna i respektive skola. Uppdateras årligen på höstterminen. Chefen för fostran och undervisning, vart fjärde år. Skolans rektor. Planerna uppdateras vid behov och granskas en gång per läsår. 5
De skolvisa elevvårdsplanerna uppdateras inför varje läsår. De grundläggande riktlinjerna i läroplanen genomförs i samband med revideringar inom läroplanen. Elevvårdsgruppen en till två gånger per läsår. Elevvårdsgruppen, rektor, 1 gång/läsår. Rektor, 1 gång per år i början av läsåret. Rektorn. 6
Skillnader mellan skolornas planer, t.ex. 1-6 och 7-9? Åk 1-6 planer tenderar vara mer konkreta vad gäller fokusområden och åtgärder. Ja. En elevvårdsplan för hela skolan (åk 1-9 samt gymnasium). Följer ungefär samma upplägg. Ingen skillnad. Nej, samma planer för åk 1-9. De grundläggande riktlinjerna som gäller alla skolor är samma, men de skolvisa profileringarna gör att varje skola får en egen elevvårdsprofil inom elevvårdsarbetet. 7
Har enbart sett planen för F-6. Ja. Ett gemensamt botten för hela kommunen är på kommande. Det finns ingen svensk plan för åk 7-9 (språkö). 8
Hur har man informerat om planerna? Planerna borde finnas på skolornas hemsidor Informationen sköts från skolorna, t.ex. via Wilma, via föräldramöten eller under infotillfällen för elever. Vårdnadshavarna har informerats på föräldramöten och elevvårdspersonalen (kurator och hälsovårdare) skapar kontakt med eleverna från lägsta klass och berättar om sina uppgifter. Information via kommunens hemsida. På föräldramöten, via Wilma. Länken till planen skickades till föräldrarna då planen blev färdig, finns på skolans hemsida. 9
Allmän informatin vid föräldramöten. Via skolans hemsida. Vid utvecklingssamtal. I samband med föräldramöten lyfts valda delar fram och läroplanen finns på webbsidan. Elevvårdsplanen är en del av verksamhetsplanen. Verksamhetsplanen är synlig för alla vårdnadshavare. Eleverna informeras om att det finns en plan. Syns konkret med att vi har kurator, skolpsykolog och skolhälsovårdare i skolan som träffar elever. Föräldramöten, klassföreståndaren. Planen är en del av verksamhetsplanen, finns till påseende på skolans hemsida eller via Wilma. 10
Är det möjligt att förverkliga planen inom ramen för nuvarande resurser? Jepp. Ja. Tillgång till kurators-, skolpsykolog- och hälsovårdartjänster (på svenska) endast en dag per vecka. Resursmässigt räcker det oftast till, men det medför osmidiga arrangemang då det mesta ska koordineras kring den dag i veckan då elevvårdspersonalen är på plats. Till stor del ja, men önskvärt att ha ännu mera förebyggande insatser. I stort sett ja, men elevvårdspersonalens resurser är otillräckliga. Jo, men skulle gärna se skolläkaren och psykologen oftare. 11
Mycket görs inom det förebyggande arbetet inom nuvarande resurser. Det ingripande arbetet är svårare inom resurserna eftersom det i många fall inte erbjuds platser och stöd inom t.ex barnpsykiatri. För många elever stannar inom kuratorsverksamheten som egentligen borde slussas vidare för att få de terapier och stöd som behövs. Skolhälsovården är också ansträngd i sin verksamhet. På sikt behövs en ökning av resurser. Ja, det är möjligt. Nej, hälsovårdare- och kuratortjänsterna räcker inte till. Ja, förutom att elevvården ges på finska. 12
Elevhälsoplanens betydelse i praktiken 13
Utmaningar 14