KVALITETSREDOVISNING 2010 VASASKOLAN GÄVLE Hans Hultin Rektor
Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 1 Kvalitet i skolan... 4 1.1 Kvalitetsarbete... 4 1.1.1 Lokala styrdokument... 4 1.1.2 Metoder för granskning och uppföljning... 5 1.1.3 Bedömning av måluppfyllelse... 5 2 Förutsättningar... 5 2.1 Program och elever... 5 2.2 Personal... 6 2.2.1 Kompetensutveckling... 7 2.3 Lärartäthet... 7 2.4 Materiella resurser... 7 2.4.1 Lokaler... 7 2.4.2 IT... 7 2.4.3 Naturvetenskapliga institutioner... 8 2.4.4 Bibliotek... 8 2.5 Ekonomiska resurser... 8 2.5.1 Driftbudget... 8 2.5.2 Investeringsbudget... 8 3 Arbetet i skolan... 8 3.1 Elevers valmöjligheter... 8 3.2 Elevers inflytande och ansvar... 9 3.3 Skolan som arbetsplats... 9 3.4 Avbruten studiegång... 10 3.5 Elevers frånvaro... 10 3.6 Stöd, specialundervisning och svenska som andraspråk... 11 3.7 Bedömning och betygsättning... 12 3.8 Internationalisering... 13 3.9 IT... 13 3.10 Normer och värden... 13 3.11 Folkhälsomål 11... 14 3.12 Kontakter med grundskola, högre utbildning och arbetsliv... 14 4 Utbildningsresultat... 15 4.1 Avgångselevers högskolebehörighet m.m.... 15 4.2 Avgångselevers betyg... 17 4.2.1 Betygsgenomsnitt, betygsfördelning och könsskillnader... 17 4.2.2 Betyg i Engelska A... 19 4.2.3 Betyg i Matematik A... 19 4.2.4 Betyg i Svenska A... 19 4.2.5 Betyg i Svenska B... 20 5 Framtiden... 20 2
Sammanfattning Årets kvalitetsredovisning visar förbättrade studieresultat på samtliga program, både beträffande högskolebehörighet och beträffande betygsgenomsnitt. Avgångsklasserna står sig därmed väl i en nationell jämförelse och jämfört med gruppen större städer. Inom övriga målområden framkommer inga större förändringar i förhållande till 2009. Vasaskolan fortsätter att vara en skola som ligger mycket bra till på de flesta områden. Arbetsmiljön är god och elever och personal trivs även om arbetsbelastningen upplevs som hög. Den samlade bedömningen är att måluppfyllelsen är god eller mycket god. Följande kan särskilt noteras: Avgångselevernas genomsnittsbetyg höjs på alla program och ligger på Naturvetenskapsprogrammet över och på Samhällsvetenskapsprogrammet betydligt över riksgenomsnittet och gruppen större städer. På Estetiska programmet ligger snittet något under riksgenomsnittet och gruppen större städer. Andelen högskolebehöriga av alla elever stiger kraftigt på alla program. Andelen högskolebehöriga av elever med slutbetyg stiger på Estetiska programmet och Naturvetenskapsprogrammet, men sjunker något på Samhällsvetenskapsprogrammet. Högskolebehörigheten ligger för alla program över riksgenomsnittet. Elevantalet ökar med 11 elever. Huvuddelen av allt utvecklingsarbete rör implementeringen av gymnasiereformen Gy2011 hösten 2011. Skolinspektionen godkänner Estetiska programmets cirkusutbildning som en särskild variant med riksrekrytering. Skolinspektionen genomför en granskning av betygsättningen i kurserna Kemi A, Historia A och Svenska B. Utfallet av inspektionen är som helhet mycket bra. Vissa krav på förbättringar ställs i två kurser. Lärartätheten ökar fån 7,1 till 7,2 lärartjänster per hundra elever. 33 elever (3 %) avbryter studierna att jämföra med 30 elever 2009. Under samma period tillkommer 8 elever. En förändrad IT-organisation i kommunen förorsakar stora störningar i hela verksamheten. Alla elever i årskurs 1 har tillgång till en bärbar dator. En stor majoritet av eleverna upplever att de är delaktiga i planeringen av undervisningen och att de har möjlighet att påverka skolarbetet. 87 % av eleverna uppger att skolan helt eller i stort motsvarar deras förväntningar. 97 % av eleverna i årskurs 1 och 3 uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Inga allvarliga likabehandlingsfrågor uppdagas under året. Frånvaron är fortfarande mycket hög, i genomsnitt 11 %, med stora variationer mellan klasser och program. I elevgruppen som inte når högskolebehörighet är frånvaron dubbelt så stor som hos genomsnittseleven. Inledning Alla skolor i det offentliga skolväsendet skall årligen skriva en kvalitetsredovisning. I redovisningen skall det framgå hur väl verksamheten lyckats i förhållande till nationella och lokala styrdokument och vilka åtgärder som behöver vidtas om målen inte uppnåtts. Kvalitetsredovisning har följande disposition. Först redovisas hur kvalitetsarbetet går till på Vasaskolan. Därefter följer en redovisning av de tre kvalitetsområdena förutsättningar, 3
arbetet i skolan och utbildningsresultat. Kommentarer, bedömningar av måluppfyllelse och åtgärder redovisas i den löpande beskrivningen av kvalitetsområdena. 1 Kvalitet i skolan I den här kvalitetsredovisningen avses med kvalitet graden av måluppfyllelse inom verksamheten. Endast ett urval av skolans målområden (granskningsområden) ryms i redovisningen. Vad som granskas bör variera över tid utifrån de behov som finns på skolan. Vissa områden är av intresse att följa under en längre tid för att se eventuella trender. 1.1 Kvalitetsarbete Kvalitetsarbete handlar om levande måldokument, rutiner och om förhållningssätt. I ett fungerande kvalitetsarbete finns en vilja att ta reda på hur saker och ting förhåller sig, en förmåga att värdera resultatet av en granskning och en beredskap att ompröva den egna verksamheten. Rutinerna för kvalitets-arbetet kan beskrivas av följande kvalitetscykel. Kvalitetsredovisning Nya mål/riktlinjer Nya rutiner Nya förhållningssätt Nya arbetssätt Kompetensutveckling Förändrade resurser Åtgärder Grad av måluppfyllelse Uppdraget Verksamhet Analys Bedömning SL & GyF Lpf 94 Skolplan Arbetsplan Programmål Granskning Uppföljning Kursplaner UAN AML Brandskydd Miljöledning Val av områden för granskning Nyckeltal Observationer Möten Samtal Enkäter Dokumentanalys Kvalitetscykeln kan vara årsbaserad och utgör då underlag för skolans kvalitetsredovisning. Cykeln har också sin tillämplighet i alla sammanhang som kräver kvalitetstänkande. En kursutvärdering som en lärare gör med sina elever kan vara ett exempel. Vasaskolans kvalitetsarbete kommer under vårterminen 2011 att redovisas i en särskild plan. 1.1.1 Lokala styrdokument De lokala styrdokumenten utgår från de nationella styrdokumenten och nämndens verksamhetsplan. En ny lokal arbetsplan antogs vårterminen 2010. Avsnittet Prioriterade områden i arbetsplanen revideras årligen. Följande lokala måldokument är centrala i kvalitetsarbetet: Lokal arbetsplan ny 2010 Elevomsorgsplan ny 2007 Internationaliseringsplan ny 2008 Likabehandlingsplan ny 2010 Arbetsmiljöplan ny 2009 4
1.1.2 Metoder för granskning och uppföljning På Vasaskolan tillämpas följande metoder för granskning och uppföljning: Sammanställning av kvalitetsindikatorer i form av nyckeltal Enkäter o Årskurs 1 och årskurs 3 o Medarbetarenkät o Kursenkäter Samtal o Intervjuer med avgångselever o Medarbetarsamtal o Utvecklingssamtal med elever Möten o Elevvårdskonferens o Klassvårdskonferens o Ämneskonferens o Arbetslagkonferens o Samverkansgrupp o Klassråd o Skolkonferens o Elevråd inom respektive program o Skyddsrond o Ledningsgrupp o Stor ledningsgrupp Observationer o Lektionsbesök o Arbetsmiljöobservationer 1.1.3 Bedömning av måluppfyllelse Skolan styrs av en stor mängd mål av varierande karaktär. Många mål kräver tolkningar och preciseringar på skolnivå. Vasaskolan har inte funnit det meningsfullt att formulera egna kvantitativa mål. Graden av måluppfyllelse baseras därför i allmänhet på bedömningar utifrån kvalitativa målbeskrivningar. Utbildningsresultatens kvalitetsindikatorer skall dock jämföras med genomsnittet för riket och med genomsnittet för kommungruppen större städer. Utbildning & Arbetsmarknadsnämndens mål är att de kommunala skolorna skall ligga minst i paritet med kommungruppen. I den här kvalitetsredovisningen används följande graderingar av måluppfyllelse: Dålig, Mindre god, God och Mycket god. Av vikt är att beskriva de förändringar som sker över tid. Måldokumenten anges med förkortningar: Lpf (Läroplanen), UAN (Utbildning & Arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan), LAp (Lokal arbetsplan) och AML (Arbetsmiljölagen). 2 Förutsättningar I det följande redovisas en del grundläggande fakta, som utgör förutsättningar för verksamheten. 2.1 Program och elever Vasaskolan utbildar inom följande program och inriktningar: Estetiska programmet (ES) med inriktningarna Bild och form, Cirkus (riksrekryterande), Dans, Musik och Teater. 5
Humaniora (HUM), en riksrekryterande spetsutbildning. Utbildningen startade hösten 2009 med 4 elever från Gävle och 12 elever från andra kommuner. Hösten 2010 började 17 elever, 7 från Gävle och 10 från andra kommuner. Internationella programmet (IN), ett specialutformat program som startade hösten 2007 med inriktningarna Naturvetenskap och Samhällsvetenskap. Programmet upphör med början hösten 2009 och ersätts av profiler inom natur- och amhällsvetenskapsprogrammen. De två inriktningarna redovisas inte separat utan ingår i underlaget för NV respektive SP. Vasa International School är det samlande namnet på skolans internationella utbildningar. Naturvetenskapsprogrammet (NV) med inriktningarna Naturvetenskap, Matematik och datavetenskap (ej 2010) och Miljövetenskap (ej 2010). Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) med inriktningarna Kultur, Samhällsvetenskap och Språk. Antal elever 15 september 2010 (2009 inom parentes) Program Åk 1 Åk 2 Åk 3 Summa Flickor Pojkar ES 84 (102) 93 (84) 83 (66) 260 (252) 169 (167) 91 (85) NV 127 (124) 104 (104) 105 (119) 336 (347) 168 (175) 168 (172) SP 136 (149) 141 (147) 140 (122) 417 (418) 276 (274) 141 (144) HUM 17 (16) 14 (- -) 31 (16) 26 (13) 5 (3) Summa 364 (391) 352 (335) 328 (307) 1044 (1033) 639 (629) 405 (404) Kommentar: Det totala elevantalet ökar med 11 elever. 61 % av eleverna är flickor. 2.2 Personal Vasaskolan har inte haft några svårigheter att under senare år rekrytera välutbildade och lämpliga lärare. Samma sak gäller övrig personal. Vid höstterminens upptakt 2010 fanns 6 nya lärare på plats. Antal anställda inom olika kategorier höstterminen 2010 Kategori Antal kvinnor Antal män Antal årsarbeten Lärare 48 42 74,0 Varav lektorsbehöriga 2 3 Varav speciallärare 1 Varav obehöriga 5 4 Externa lärare 1,6 Rektor 1 1,0 Biträdande rektor 1 1 2,0 Administrativ chef 1 1,0 Administration 3 3,0 Internationell samordnare 1 0,5 Vaktmästare 4 3,1 Bibliotekarie 1 1,0 Tekniker/assistenter 2 3 4,0 Kurator 1 1,0 Skolsköterska 1 1,0 Studie- och yrkesvägledare 2 1,0 Summa 60 52 95,2 6
Kommentar: Antalet årsarbeten har ökat med 2,5 lärartjänster som följd av att antalet klasser ökar från 39 till 41. Studie- och yrkesvägledningen har utökats från 1,6 till 2,0 tjänster. Arbetsplatsen är jämställd med avseende på antalet män och kvinnor, även om det inom vissa avdelningar råder obalans. Fem lärare har lektorsbehörighet. Obehöriga lärare förekommer i vissa estetiska ämnen inom vilka lärarutbildning saknas. Med externa lärare avses timanställda lärare inom ES och lärartjänster inom det individuella val som utförs på andra skolor med deltagande elever från Vasaskolan. 2.2.1 Kompetensutveckling Kompetensnivån är överlag mycket hög på Vasaskolan. Möjligheterna till kompetensutveckling är goda och styrs av verksamhetens och enskilda medarbetares behov. Under året har tre lärare deltagit i lärarlyftet. En lärare kommer vårterminen 2011 att disputera i historia efter att med skolans stöd genomgått både magistrand- och licensiatutbildning. 2.3 Lärartäthet Lärartjänster per hundra elever höstterminen 2010 (2009 inom parentes) ES HUM NV SP Totalt 9,6 (8,7) 12,1 (12,7) 6,6 (6,2) 6,0 (7,5) 7,2 (7,1) Kommentar: Lärartätheten för hela skolan har ökat något. För de enskilda programmen varierar lärartätheten med undervisningsgruppernas storlek. Den genomsnittliga klasstorleken har ökat avsevärt på SP medan den har minskat på ES i förhållande till 2009. 2.4 Materiella resurser 2.4.1 Lokaler Undervisningen bedrivs i huvudsak i 8 byggnader som ligger nära varandra. Längst bort ligger Östra skolan, cirka 400 meter från huvudbyggnaden. I allmänhet är kvaliteten på lokalerna god, med vissa undantag. Där kan främst nämnas Östra skolan som är i behov invändig renovering. Under året har vissa renoveringsinsatser gjorts, så som förbättring av ytskiktet. I huvudbyggnaden utgör den gamla hissen det största problemet. Inom de närmaste åren måste också aulan renoveras där möblemanget från 1960-talet inte längre fungerar tillfredställande. Ventilationsförbättringar har under året genomförts i norra delen av huset. En fortsättning på detta arbete, i den södra delen av huset, kommer att ske under sommaren 2011. Gavle Fastigheter har i sin utblick för framtiden Vasaskolans huvudbyggnad som ett objekt för insatser. Behovet av en allmän upprustning av skolan blir allt mer uppenbart. Fastighetens infrastruktur, såsom elnät, v.v.s. och datanät, behöver inom de närmaste åren ses över. Elnätet och datanätet fick en uppdatering sommaren 2010 inför att alla elever i årskurs 1 fick tillgång till en egen bärbar dator ( en-till-en ). En pedagogisk anpassning av lokalerna är också behövlig. Vissa delar av skolan har inte renoverats sedan sent 1960-tal. Under 2010 har visst invändigt underhåll gjorts. Bland annat kan nämnas målning av klassrum, korridorer och fönster på övre våningen och renovering av toaletter. 2.4.2 IT Året 2010 inom IT-området har inte varit problemfritt. I samband med förändringen av ITservice till Ett-IT, byte av plattform, en-till-en i årskurs 1 och leasing av datorer via ITservice, har problemen varit stora under andra halvan av året. En mängd möten med ITservice i olika konstellationer har genomförts under hösten i akt och mening att lösa problemen. Problem har löst, ibland snabbt men oftast har det tagit tid, problem har kommit 7
tillbaka och en del problem som fanns från första början kvarstår fortfarande. Detta har inverkat menligt på verksamheten. Lärare har inte kunnat genomföra lektioner som planerat. Kurser har inte kunnat ges med det innehåll som varit önskvärt. Det har också inneburit att lärare börjat välja bort IT-tekniken i sin undervisning för att det inte har varit ett tillförlitligt hjälpmedel. En målsättning med Ett-IT har varit att minska IT-kostnaden totalt i kommunen. Utgångspunkten från Utbildnings- och Arbetsmarknadsförvaltningens sida har varit att gymnasieskolan med bibehållen datortäthet inte ska drabbas av kostnadsökningar. Det har emellertid visat sig att det kommer att bli avsevärt dyrare för skolan att behålla samma antal datorer. Vasaskolans kostnad för IT-driften ökar från 750 000 kronor år 2009 till 2 650 000 kronor 2010. Efter den kostnadstäckning som skolan fått, saknas ändå cirka 200 000 kronor för IT-verksamheten. Det föranleder Vasaskolan att se över kostnaderna för IT och göra nedskärningar där det behövs och kan göras. 2.4.3 Naturvetenskapliga institutioner Utrustningsnivån på de naturvetenskapliga institutionerna är mycket hög och motsvarar närmast vad man finner inom högre utbildningar. Genom donationer har det varit möjligt att på institutionerna införskaffa avancerad analysutrustning för PA (projektarbete) och annan undervisning. 2.4.4 Bibliotek Vasaskolan har ett mycket välutrustat bibliotek med ca 14 000 titlar och ett 100-tal tidskrifter. Biblioteket är öppet hela skoldagarna och är bemannat av bibliotekarie på heltid och assistent på halvtid. Det är rymligt och välsorterat med egen datasal och arbetar integrerat med skolans undervisning. Tyngdpunkterna ligger på att handleda eleverna i informationssökning och källkritik och på litteraturpresentationer av skönlitteratur på engelska och svenska. 2.5 Ekonomiska resurser 2.5.1 Driftbudget Driftbudgeten för 2010 omfattade 51 691 000 kronor, efter justering av IT-kostnaderna. Av dessa pengar utgjorde lönekostnaderna 88,4 % eller drygt 45,7 miljoner. Årets resultat slutade med ett minus på 460 000 kronor. Resultatet kan till stor del hänföras till ökade kostnader för IT och att årets gymnasieintagning innebar en utökning av antalet klasser från 39 till 41. 2.5.2 Investeringsbudget Investeringsbudgeten för 2010 omfattade knappt 1,38 miljoner och resulterade i ett överskott på 129 000 kronor. Överskottet beror på att planerade inköp inte genomfördes. Årets stora investeringar har huvudsakligen gått till inköp av elevskåp, nätverk och skolmöbler. 3 Arbetet i skolan 3.1 Elevers valmöjligheter Elevers valmöjligheter är en ständig fråga för olika överväganden, såväl för skolan som för den enskilde eleven. Valet till gymnasiet är det första viktiga valet. När eleverna väl påbörjat gymnasiestudierna är strävan att erbjuda ett rikt utbud av alternativ i form av inriktningar, profiler, valbara kurser och kurser inom det individuella valet. Möjligheten att välja är viktig för eleven och medger att utbildningen kan individualiseras. Att tillgodose studieval som ger 8
maximala extra meritpoäng (2,5) är av stor vikt för elever som går vidare till spärrade högskolestudier. Valmöjligheter bidrar också till att öka skolans attraktionskraft. Mot hög valbarhet ställs ökade kostnader. En helhetsbedömning måste alltid göras. Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god Grund för bedömning: Nuvarande utbud av studieval Måldokument: Lpf, UAN Kommentar: Åtgärder: Inga ytterligare åtgärder planeras. 3.2 Elevers inflytande och ansvar Elevers inflytande och ansvar har varit ett prioriterat område i svensk skola under många år. Kravet på att undervisningen ska planeras med eleverna har fått brett genomslag även om det finns områden kvar att utveckla. Samma sak gäller lyhördheten för elevernas önskemål om redovisningsformer och kravet på att eleverna ska ges information om betyg och bedömning. I elevenkäter uppger 90-95 % av eleverna att de helt, i stort eller delvis har planerat undervisningen med sina lärare och att de har kunnat påverka undervisningen. Planeringen sker i respektive kurs och i klassråden vid varje terminsstart. Skolkonferensen har i praktiken ersatts med programvisa elevråd vilket ökat elevernas deltagande och engagemang. Många elever har deltagit och gjort strålande insatser vid Öppet Hus och andra aktiviteter riktade mot årskurs 9. Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god Grund för bedömning: Enkäter, samtal, observationer Kommentar: Åtgärder: Inga ytterligare åtgärder planeras. 3.3 Skolan som arbetsplats Vasaskolan upplevs av både elever och personal som en mycket bra arbetsplats med stor trivsel. I årskurs 1 och 3 uppger 97 % av eleverna att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Arbetsklimatet är bra med goda relationer mellan anställda och mellan personal och elever. Den fysiska miljön är god även om slitaget i vissa salar och gemensamma utrymmen är påtagligt. Lärarnas arbetsplatser är bra även om en del arbetsrum kan upplevas som trånga. Många lärare efterfrågar också tillgång till mer ostörda arbetsplatser. Ingen medarbetarenkät har genomförts under året. I medarbetarsamtalen tonar dock samma bild fram som tidigare: i allmänhet stor trivsel med arbetet och med arbetskamrater, men hög arbetsbelastning som stundtals leder till stressrelaterade symptom. Stresshantering har särskilt uppmärksammats i arbetsplanen för läsåret 2010-2011. Alla medarbetare har under höstterminen erbjudits en kurs i mindfulness. Sjukfrånvaron är fortfarande låg men har tyngts av fyra längre sjukskrivningar med viss arbetsmiljöanknytning. Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Enkäter, samtal, observationer Måldokument: UAN, LAp, AML Kommentar: Elever och personal upplever hög arbetsbelastning och stress. Åtgärder: Individuell behovsanalys och hantering av stressproblem med närmaste chef Ytterligare en kurs i mindfulness erbjuds våren 2011 Elever erbjuds individuell hjälp med studieplanering och studieteknik 9
3.4 Avbruten studiegång Under året har 33 elever avbrutit sin studiegång, att jämföra med 30 elever 2009. Under året har 8 elever tillkommit från andra utbildningar. En strävan är att minska antalet studieavbrott. Ett viktigt inslag är en god studievägledning inför gymnasievalet. Betydelsen av kvalificerad vägledning på grundskolan kan inte nog understrykas. Ett annat inslag för att minska studieavbrott är att under gymnasietiden göra individuella anpassningar i studiegången för elever som av det ena eller andra skälet befinner sig i svårigheter. Studie- och yrkesvägledarnas och kurators insatser är mycket viktiga i sammanhanget. Att helt tänka bort avbrutna studiegångar är däremot inte realistiskt. Ett tillfälligt eller definitivt avbrott i en påbörjad studieväg kan i vissa fall vara det enda rätta, även om det kostar på både för den enskilde och för skolan som organisation. Antal elever som avbröt sin studiegång under 2010 och 2009 År Byte av skola Individuellt program Andra skäl Summa 2010 11 11 11 33 2009 9 14 7 30 Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Nyckeltal, samtal, enkäter Måldokument: UAN Kommentar: Ca 3 % av eleverna avbryter sin studiegång under året. De flesta avbrott sker i årskurs 1. Åtgärder: Fortsatta insatser för att individuellt anpassa studiesituationen för elever som befinner sig i svårigheter. 3.5 Elevers frånvaro Frånvaron är i stort densamma som under 2009. Den genomsnittliga frånvaron 2010 är 11 %. En ljusglimt är att frånvaron minskat något i de internationella klasserna och på ES. Variationen är dock fortfarande stor mellan programmen. Det enda program som kan sägas ha en acceptabel frånvaro är NV. Klasserna frånvaro varierar mellan 3 % och 19 %. Frånvaron varierar också märkbart under studietiden med en tydlig ökning från årskurs 1 till årskurs 3. I en och samma klass kan frånvaron variera mellan olika kurser. Det står klart för alla som jobbar i gymnasieskolan att frånvaroproblemet inte har någon enkel lösning. Att göra en åtskillnad mellan skolk och sjukanmäld frånvaro är inte meningsfullt. Huvuddelen av frånvaron sjukanmäls oavsett faktisk orsak. Det kan med fog hävdas att gymnasieskolans personal gör stora insatser för att på olika sätt komma åt den stora frånvaron. Alla elever med stor frånvaro är föremål för olika former av insatser från skolans sida. Det handlar om hemkontakter, samtal med kontaktlärare och elevvårdspersonal och olika former av konferenser. Det blir att vanligare att sjukintyg avkrävs elever med stor sjukfrånvaro. Vad som tydligt måste betonas för den enskilde eleven är att frånvaro inte är en enskild angelägenhet. Elever som kommer och går stör både lärares och kamraters arbete. Vi har att göra med en arbetsmiljöfråga. Samtidigt måste frågan återkommande ställas om det finns inslag i undervisningens innehåll, arbetsformer och förväntningar på den enskilde eleven, som faktiskt medverkar till den stora frånvaron. Att ensidigt utgå från prov och inlämningsuppgifter som underlag för betygsättning 10
kan leda till skolk. Schemats utformning måste också beaktas. Ett luftigt schema kan locka till frånvaro. Fördelning (%) av eleverna med avseende på frånvaro hösten 2010 (2009 i högra kolumnen) Program Antal 0 10 % > 10 20 % > 20 30 % > 30 % elever ES 258 50 41 28 36 14 17 8 6 IN 251 61 48 28 33 9 15 2 4 NV 235 75 77 17 18 6 4 3 1 SP 292 55 54 29 27 9 12 7 7 Total frånvaro per månad under 2010 Jan Feb Mar Apr Maj Sep Okt Nov Dec 12,4 (11,2) 14,1 (12,1) 13,6 (12,4) 14,1 (12,1) 12,3 (12,0) 10,1 (11,7) 9,9 (10,2) 10,5 (12,4) 13,1 (10,8) Bedömning: Måluppfyllelsen är dålig Grund för bedömning: Frånvarostatistik Måldokument: UAN, LAp Kommentar: Frånvaron är fortsatt hög och bättre måluppfyllelse eftersträvas. Åtgärder: Variationen i frånvaro mellan kurser, klasser, årskurser och program analyseras fortlöpande i arbetslag och skolledning mot bakgrund av skillnader i arbetsformer, innehåll etc. 3.6 Stöd, specialundervisning och svenska som andraspråk De flesta elever är nöjda med den hjälp de får i olika ämnen. Elevenkäter i årskurs 1 och 3 visar att ca 70 % av eleverna är helt nöjda eller i stort sett nöjda, ca 25 % är delvis nöjda och ca 5 % uppger att de inte alls är nöjda. Eleverna i årskurs 1 är något mer nöjda med den hjälp de fått. Matematik A och B är fortfarande de kurser där stödbehovet är störst. I matematik finns en särskild stödorganisation, som inför varje läsår ses över. Stödbehovet är störst på ES och SP, men även elever på NV behöver i viss utsträckning stöd i matematik. Behov av stöd finns också i moderna språk, i synnerhet för elever som fortsätter med ett främmande språk från högstadiet. Elevernas förkunskaper varierar starkt från grundskolan. Vid eleverna introduktionsvecka i årskurs 1 har undervisningen i matematik och språk uppmärksammats särskilt. På NV har eleverna i årskurs 1 inför skolstarten fått ett material med matematikuppgifter hemskickat. Utvecklingssamtal i matematik har också hållits med elever som i de inledande diagnoserna visat stora luckor i matematik. Avsikten har varit att i positiv anda slå an en ton av höga förväntningar inför gymnasiestudierna. Det är väl belagt att detta har stor inverkan på elevers studieresultat. Stödbehovet i svenska och engelska har tillgodosetts väl genom en speciallärare. Organisationen för undervisningen i svenska som andraspråk fungerar väl genom att lektionerna i de olika kurserna är schemalagda. Ett problem är dock att elever som i grundskolan ansetts mogna att lämna undervisningen i svenska som andraspråk, på gymnasiet möter krav som blottlägger grundläggande brister i svenskan. I vissa fall är det svårt att övertyga dessa elever om vikten av att återuppta undervisningen. Eleverna uppmuntras att följa undervisningen i både svenska och svenska som andraspråk. 11
I den nya skollagen skärps kraven på åtgärdsprogram för att säkerställa elevers rätt till stöd. Skolans rutiner måste anpassas till de nya kraven. Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Enkäter, samtal, möten Kommentar: Stödbehovet i matematik är störst. Elever behöver uppmuntras att läsa svenska som andraspråk. Andelen elever som är i stort eller helt nöjda med stödet bör öka. Åtgärder: Stödorganisationen i matematik ses över inför läsåret 2011/2012. Nya rutiner för åtgärdsprogram införs höstterminen 2011. 3.7 Bedömning och betygsättning Att säkerställa en likvärdig bedömning och betygsättning är en ständigt aktuell fråga i skolan, inte minst med tanke på nyanställda lärare, som behöver handledas av erfarna kollegor i frågor som rör kunskapsbedömning, tillämpning av betygskriterier etc. Även erfarna lärare behöver återkommande stämma av med ämneskollegor för att säkerställa en likvärdig betygsättning. Ytterst handlar det om att eleverna skall vara förvissade om att bedömning och betygsättning sker på ett rättssäkert sätt oavsett kurs och lärare. I Elevhandboken, som alla elever får vid läsårsupptakten, ges information om de rättigheter som elever har vid betygsättningen. Under året har elever vid några tillfällen vänt sig till skolledningen vid missnöje med betygsättningen. Vid klagomål följs givna rutiner som innebär kontakt med berörd lärare och återkoppling. Under höstterminen 2010 har Skolinspektionen granskat betygsättningen i kurserna Historia A, Kemi A och Svenska B. I Skolinspektionens beslut ställs krav på vissa förbättringar i Historia A och Kemi A. Beslutet i sin helhet ger ett mycket gott betyg till det arbete som sker med betygsättningen i berörda ämnen. Erfarenheterna från inspektionen kommer att spridas till alla ämneslag. Av enkäter framgår att ca 75 % av eleverna upplever att de till fullo eller i stort har känt till vad som krävs för att nå ett visst betyg i ett ämne. Ca 4 % uppger att de inte alls känt till kraven. Ca 70 % upplever att de till fullo eller i stort har blivit rättvist bedömda i olika ämnen. Ca 3 % upplever att lärarna inte alls har gjort en rättvis bedömning av deras kunskaper. Resultaten innebär en förbättring jämfört med 2009. Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Enkäter, samtal, möten Måldokument: Lpf, LAp Kommentar: Ett lokalt policymaterial om betyg och bedömning hat tagits fram under året. Andelen elever som känner sig dåligt informerade eller orättvist bedömda bör minska ytterligare. Åtgärder: Elevers uppfattning om betyg och bedömning undersöks i enkäter vårterminen 2011. Skolverkets inspektionsrapport bearbetas i ämneslagen vårterminen 2011. 12
3.8 Internationalisering Internationalisering är en stark och gemensam profil för hela Vasaskolan. Eleverna har rika möjligheter att delta i kulturutbyten och samarbeten med skolor i andra länder. För elever som har ett särskilt intresse för internationella frågor finns Vasa International School. Delar av undervisningen sker på engelska. Fältstudier är också en del av studiegången. Språk är en självklar del av skolans internationalisering. Eleverna erbjuds undervisning i franska, italienska, kinesiska, ryska, spanska och tyska. Även latin erbjuds. För elever som läser Engelska C erbjuds möjligheten att ta Cambridge Certificate in Advanced English, ett internationellt gångbart bevis på goda kunskaper i engelska. Steg 3 i moderna språk är en meritkurs. På estetiska programmet erbjuds därför eleverna moderna språk steg 3 i årskurs 1 som utökat program eller som individuellt val. Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god Grund för bedömning: Samtal, konferenser Kommentar: Åtgärder: Inga ytterligare åtgärder planeras 3.9 IT IT-standarden i skolan är generellt sett hög. De flesta klassrum är utrustade med bildkanoner som möjliggör bildpresentationer, uppkoppling till Internet etc. Ett trådlöst nätverk finns och datortillgängligheten är god. Under 2010 har Vasaportalen, skolans intranät, utvecklats ytterligare. Informationen på portalen styrs på ett tydligare sätt så att elever och lärare lättare hittar sina egna kurser. Ca 40 % av lärarna använder kurssidorna för riktad information till berörda undervisningsgrupper. Alla elever i årskurs 1 har tillgång till en bärbar dator ("en-tillen"). Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Nyckeltal Kommentar: Användningen av Vasaportalen har utvecklats. Andelen lärare som lägger ut kursmaterial bör öka. Åtgärder: Användningen av en-till-en utvärderas under vårterminen 2011. 3.10 Normer och värden Att mäta hur väl skolan lyckas i sitt uppdrag att bibringa eleverna de normer och värden som läroplanen vilar på är svårt. Kunskapen om räcker inte. Det är även handlingen som räknas - hur jag bemöter andra och hur mitt handlande påverkar andra människor. Däremot är det möjligt att titta på ett antal indikatorer som tyder på att skolan, åtminstone i vissa hänseenden, lyckats med värdegrundsuppdraget. Enkäter som belyser trivsel, bemötande och arbetsklimat ger sådana indikatorer. Även det som kommer fram i olika former av samtal och observationer kan tjäna som indikatorer. Bedömningen är att Vasaskolan lyckas väl. Trivsel, arbetsklimat och bemötande ligger högt i de enkäter som genomfördes 2010. Likabehandlingsarbetet är en del av skolans arbete med normer och värden. Kartläggning av kränkningar och diskriminering har skett genom lärares observationer, utvecklingssamtal med elever, genomgång av samtliga klasser på klassvårdskonferenser och genom elevenkäter. Inga tecken på kränkningar och diskriminering har framkommit genom observationer, utvecklingssamtal med elever eller klassvårdskonferenser. Några elever uppger däremot i 13
enkäterna att de utsatts för kränkande behandling av kamrater och/eller personal. Även på internet har enstaka kränkningar uppdagats. Under 2010 har varje klass tillsammans med sin kontaktlärare gjort mindre kartläggningar för att identifiera riskområden eller risksituationer som kan upplevas som otrygga i skolmiljön. Matsalen togs upp som ett riskområde, bland andra. Målet har varit att synliggöra varje enhet i verksamheten ur ett trygghetsperspektiv. Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god Grund för bedömning: Enkäter, samtal, observationer Kommentar: Åtgärder: Elevenkäter genomförs vårterminen 2011. Frågor om kränkningar på nätet ingår. Kontaktlärarna går igenom enkätresultaten med respektive klass för att hitta förhållanden som tyder på kränkningar i skolan eller på nätet. Likabehandlingsplanen revideras under 2011. 3.11 Folkhälsomål 11 Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden varav de elfte berör tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. Skolan har främst ett utbildningsuppdrag, formulerat i läroplanen och i vissa ämnen såsom idrott och hälsa, naturkunskap och biologi. Även i andra ämnen kan livsstils- och hälsofrågor beröras. Under läsåret 2010-2011 genomförs två temadagar om drogmissbruk och tobak i årskurs 2. Ungdomars förhållande till alkohol är den i särklass största och svåraste frågan att hantera. Överläggningar har skett med de övriga kommunala gymnasieskolorna och med studentkommittéerna för att begränsa alkoholkonsumtionen under avslutningsveckan och studentfirandet i årskurs 3. Skolledarna har även träffat kommunens drogsamordnare, representanter för BIG och polisen för att stärka samarbetet runt studentfirandet. Drogvaneundersökningen (CAN-enkäten) i årskurs 2 uppvisar betydligt bättre resultat för Vasaskolans del än motsvarande enkät 2007. Resultaten behöver analyseras och diskuteras närmare. Drogfri Skola Gävle har startat under läsåret och de två ansvariga har hållit i ett utbildningspass med all personal. Ett flertal samtal har hållits med elever och föräldrar när misstanke om drogmissbruk förelegat. Bedömning: Måluppfyllelsen är osäker Grund för bedömning: Måldokument: Lpf, UAN Kommentar: Skolan har främst ett utbildningsuppdrag som fullgörs i vissa ämnen. Åtgärder: Temadagar i årskurs 2 fortsätter. En gemensam skrivelse till alla elever i årskurs tre från skola, socialtjänst och polis planeras inför studentfirandet våren 2011. 3.12 Kontakter med grundskola, högre utbildning och arbetsliv Vasaskolans utbildningar är högskoleförberedande och det är därför av vikt att eleverna under gymnasietiden får komma i kontakt med högre utbildning. Studie- och yrkesvägledning är självklara inslag. En strävan är också att föra in högre utbildning som integrerade delar av undervisningen genom studiebesök, föreläsningar, laborationer och handledning i PA (projektarbete). 14
Den av Skolverket beviljade försöksverksamheten med spetsutbildning i humaniora innebär högskolestudier i Uppsala. Vid sidan om spetsutbildningen erbjuds PA-handledning i historia vid Uppsala universitet. På NV finns upparbetade kontakter med HiG inom naturvetenskap och matematik. Kontakter finns också med KTH. Lektorslänken är ett projekt som finansieras av Kungliga Vetenskapsakademin. Projektet innebär att skolans kemilektor på halvtid kan jobba med kontakter med grundskolan, högre utbildning och arbetslivet. Målsättningen är att stimulera elever till fortsatta studier i kemi. Projektet pågår under tre år. Skolans lektorer har överlag bidragit till ökade kontakter med högskolan och till en fördjupad forskningsförankrad diskussion om ämnespedagogik. Alla inriktningarna på ES har rika kontakter med olika eftergymnasiala utbildningar. Genom besök av yrkesverksamma förs arbetslivet in i utbildningarna. En del av lärarna kan också integrera erfarenheter av annat arbete direkt i sin undervisning genom deltidsarbete och ett aktivt yrkesliv vid sidan om. Under året har 6 elever på ES och 2 elever på SP deltagit i Ung Företagsamhet. Den verksamhetsförlagda lärarutbildningen vid Vasakolan har varit omfattande och fungerat väl i kontakterna med HiG. Under 2010 har 11 lärarstuderanden handletts på Vasaskolan. Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Konferenser, observationer Kommentar: Åtgärder: I det nya gymnasiet Gy 2011 är skolans ambition att integrera högskole- och arbetslivskontakter på ett systematiskt sätt i elevernas studiegång. Vårterminen 2011 genomförs en naturvetardag för grundskolans årskurs 8. 4 Utbildningsresultat Årets avgångselever uppvisar förbättrade studieresultat på samtliga program, både beträffande högskolebehörighet och beträffande betygsgenomsnitt. Avgångsklasserna står sig därmed väl i en nationell jämförelse och jämfört med gruppen större städer. Antalet elever med samlat betygsdokument har minskat från 51 till 25. För elever med en trasslig studiegång ordnas med olika individuella anpassningar. Målet är att eleverna ska klara åtminstone delar av sin studieinriktning på ett tillfredställande sätt. 4.1 Avgångselevers högskolebehörighet m.m. För grundläggande behörighet till högskoleutbildning krävs slutbetyg från ett fullständigt program med minst 2250 poäng med lägst betyget Godkänt lägst betyget Godkänt i o Svenska eller Svenska som andra språk A och B, Engelska A och Matematik A Fördelning (%) av betygsdokument 2010 (2009 i de högra kolumnerna) Program Antal elever Samlat betygsdokument Elever med slutbetyg Högskolebeh alla elever Högskolebeh elever med slutbetyg Vasaskolan Hela riket ES 66 12,1 20,8 87,9 79,2 84,8 74,0 98,2 93,3 91,7 91,9 NV 119 2,5 14,5 97,5 85,5 95,8 77,8 96,6 95,8 96,3 96,2 SP 122 11,5 17,1 88,5 82,9 85,1 79,0 96,7 97,7 92,9 93,1 15
100 90 80 ES NV SP 70 2006 2007 2008 2009 2010 100,0 90,0 80,0 ES NV SP 70,0 2006 2007 2008 2009 2010 Bedömning: Måluppfyllelsen är god Kommentar: På alla program noteras en stark förbättring av högskolebehörigheten jämfört med 2009 om alla elever räknas in i underlaget och inte enbart de elever som har fått slutbetyg (jämför ovanstående diagram). De elever som lämnar årskurs 3 med samlade betygsdokument minskar med mer än hälften, från 51 till 25 elever. På alla program ligger andelen högskolebehöriga över riksgenomsnittet. Bakom resultaten ligger ett målmedvetet arbete med elever som riskerar att inte nå kraven för högskolebehörighet. Åtgärder: Ett fortsatt arbete i samma anda. 16
4.2 Avgångselevers betyg Avgångselevernas betygsgenomsnitt höjs på samtliga program. På NV och SP ligger snittet över riksgenomsnittet och på ES något under. 4.2.1 Betygsgenomsnitt, betygsfördelning och könsskillnader Betygsgenomsnitt för elever med slutbetyg 2010 (2009 i de högra kolumnerna) Program Vasa "Större städer" Riket ES 14,9 14,5 15,0 14,9 15,0 14,9 NV 16,6 16,3 16,4 16,2 16,2 16,2 SP 15,9 15,8 14,7 14,7 14,9 14,6 18 17 ES Vasa ES "Riket" 16 15 14 Betygsgenomsnitt för ES jämfört med riksgenomsnittet för ES åren 2000-2010 elever med slutbetyg 13 12 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 18 17 NV Vasa NV "Riket" 16 15 14 Betygsgenomsnitt för NV jämfört med riksgenomsnittet för NV åren 2000-2010 elever med slutbetyg 13 12 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 17
18 17 SP Vasa SP "Riket" 16 15 14 Betygsgenomsnitt för SP jämfört med riksgenomsnittet för SP åren 2000-2010 elever med slutbetyg 13 12 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Betygsfördelning (%) 2010 inkl samlade betygsdokument (2009 i de högra kolumnerna) Program IG G VG MVG Medelbetyg ES NV SP 3,0 6,2 29,8 31,5 38,3 36,3 28,9 25,9 1,0 3,3 15,3 18,9 33,7 32,2 50,0 45,5 3,9 5,6 20,7 23,4 37,1 35,1 38,4 36,0 14,5 13,8 16,6 15,8 15,3 14,8 Betygsfördelning (%) uppdelat på kön 2010 (2009 i de högra kolumnerna) Kön IG G VG MVG Betygspoäng genomsnitt Pojkar 3,0 7,5 22,9 24,9 34,4 32,6 39,7 35,0 15,4 14,4 Flickor 2,3 4,6 19,5 21,6 37,1 32,5 41,1 41,2 15,7 15,3 Totalt 2,6 5,9 20,8 23,1 36,1 32,6 40,6 38,4 15,6 14,9 Bedömning: Måluppfyllelsen är god Kommentar: Betygsgenomsnittet förbättras på alla program. På NV och SP ligger betygsgenomsnittet över kommungruppen större städer och riksgenomsnittet och på ES något under. Andelen IG minskar och andelen MVG ökar på samtliga program. Pojkarnas betygsgenomsnitt ökar kraftigt. Flickorna har fortfarande ett högre betygsgenomsnitt än pojkarna. Åtgärder: Inga ytterligare åtgärder planeras. 18
4.2.2 Betyg i Engelska A Betygsfördelning (%) 2010 (2009 i de högra kolumnerna) Program Betyg saknas Antal elever IG G VG MVG Medel Antal elever ES 0 1 0,0 0,0 31,8 32,9 45,5 38,2 22,7 28,9 14,5 66 NV 0 0 0,0 0,9 7,7 4,3 36,8 31,6 55,6 63,2 17,4 117 SP 0 0 0,0 0,0 12,4 11,5 43,0 46,2 44,6 42,3 16,6 121 Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god. Kommentar: Medel ligger på eller över programgenomsnittet. Alla elever har minst G. Åtgärder: Inga särskilda åtgärder planeras. 4.2.3 Betyg i Matematik A Betygsfördelning (%) 2010 (2009 i de högra kolumnerna) Program Betyg saknas Antal elever IG G VG MVG Medel Antal elever ES 1 1 1,5 8,0 58,5 64,0 26,2 16,0 13,8 12,0 12,5 65 NV 0 0 0,0 0,0 7,7 18,8 29,1 40,2 63,2 41,0 17,8 117 SP 1 0 0,8 1,9 42,5 34,6 37,5 38,5 19,2 25,0 13,7 120 Bedömning: Måluppfyllelsen är god. Kommentar: På ES och SP ligger medelbetyget under programgenomsnittet och på NV över genomsnittet. Andelen IG har minskat på ES och SP. Fyra elever saknar betyg eller har IG. Åtgärder: Stödundervisningen och andra insatser i matematik ses över inför läsåret 2010-2011. 4.2.4 Betyg i Svenska A Betygsfördelning (%) 2010 (2009 i de högra kolumnerna) Program Betyg saknas Antal elever IG G VG MVG Medel Antal elever ES 0 1 0,0 1,3 37,9 38,2 36,4 47,4 25,8 13,2 14,4 66 NV 0 0 0,0 0,0 7,0 7,0 39,1 30,4 53,9 62,6 17,3 115 SP 1 1 0,0 0,0 16,8 25,2 46,2 34,0 37,0 40,8 16,0 119 Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god. Kommentar: På ES ligger medelbetyget under programgenomsnittet och på NV och SP över programgenomsnittet. En elev saknar betyg, inga elever har IG. Åtgärder: Inga särskilda åtgärder planeras. 19
4.2.5 Betyg i Svenska B Betygsfördelning (%) 2010 (2009 i de högra kolumnerna) Program Betyg saknas Antal elever IG G VG MVG Medel Antal elever ES 6 3 0,0 8,2 31,7 31,5 45,0 42,5 23,3 17,8 14,6 60 NV 2 0 1,8 5,2 8,8 11,2 36,0 33,6 53,5 50,0 17,0 114 SP 0 0 4,1 6,9 14,1 16,7 41,3 36,3 40,5 40,2 15,7 121 Bedömning: Måluppfyllelsen är god. Kommentar: De 15 elever som saknar betyg eller har IG gör det även i åtskilliga andra kurser. Andelen elever med IG har minskat avsevärt. Endast en elev har missat högskolebehörigheten enkom p.g.a. IG i Svenska B. Åtgärder: Inga särskilda åtgärder planeras. 5 Framtiden De närmaste åren rymmer tre stora utmaningar: Att införa den nya gymnasieskolan Gy 2011 Att ytterligare förbättra utbildningsresultaten Att möte den stora nedgången i elevantalet fram till 2015 En ny gymnasieskola står för dörren och nya möjligheter öppnar sig. Nya examensmål och ämnesplaner skapar nya möjligheter till helhet och sammanhang i elevernas studiegång. En välkommen förändring är att villkoren för fristående och kommunala gymnasieskolor blir mer likställda. Vasa International School kommer att leva vidare som profiler inom Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Estetiska programmets cirkusutbildning kan utvecklas vidare efter att ha godkänts som en riksrekryterande särskild variant. Att förbättra redan goda utbildningsresultat är svårt. Målsättningen måste ändå vara att höja medelbetygen och öka andelen elever med högskolebehörighet - på samtliga program. Att märka är att kraven på behörighet till högre utbildning dessutom höjs i Gy 2011. Att Vasaskolan, precis som alla andra skolor, kommer att krympa de närmaste åren är ofrånkomligt. Frågan är bara i vilken omfattning. Storleken har betydelse för kvaliteten. En mindre verksamhet innebär mindre resurser, mindre valbarhet för eleverna, minskat utrymme för särskilda satsningar, uppsägning av nyanställd (yngre) personal etc. Det är därför av stor vikt att värna verksamheten så långt det är möjligt. 20