KVINNO- OCH TJEJFÖRENINGEN ROSEN

KVINNO- OCH TJEJFÖRENINGEN ROSEN Hälsofrämjande verksamhet för kvinnor i Fisksätra 2000-2004 Ingrid Eckerman Folkhälsoenheten i Nacka, Boo vårdcentral 132 30 Saltsjö-Boo Tel 08-747 57 39 Ingrid.eckerman@slpo.sll.se www.slpo.sll.se/nackafolkhalsa 1

SAMMANFATTNING Fisksätra är en mångetnisk kommundel i Nacka med cirka 7 500 invånare. Fisksätra skiljer sig från övriga Nacka genom högre ohälsotal, högre andel arbetslösa, förtidspensionärer och invånare med ekonomiskt bistånd, färre andel högskoleutbildade och lägre inkomstnivå. Många, framför allt kvinnorna, har låg formell utbildning. I kombination med en traditionell familjesyn leder detta ofta till en svår situation för kvinnorna, som kommer i kläm mellan två samhällen. Denna stress leder till olika kroppsliga besvär som värk, hjärtklappning, huvudvärk, sömnproblem mm. Vårdkonsumtion och ohälsotal blir höga. På initiativ från ett antal kvinnor från olika etniska grupper startades föreningen Kvinno- och tjejföreningen Rosen. Folkhälsoenheten i Nacka fick landstingsanslag för projektledare och hälsofrämjande aktiviteter. Övriga finansiärer har varit Integrationsverket, Konsumentinstitutet och fastighetsägaren Stena fastigheter. Målet för Folkhälsoenhetens del i projektet var att utveckla metoder för hur invandrarkvinnor skall kunna skaffa sig bättre förutsättningar att påverka sin egen och sin familjs hälsa. Metoden var dels att utveckla de idéer om hälsofrämjande aktiviteter som väckts under planeringen av projektet, dels att delta i planeringen av hälsofrämjande aktiviteter. Förväntat resultat var att kvinnorna och flickorna skulle ha bättre kunskaper om sambandet mellan livsstil och hälsa, uppleva sig ha bättre hälsa och uppleva sig ha bättre kompetens att stötta sina barn. Projektets ursprungliga syfte var att genom studiecirklar ge kunskap att starta upp kooperativa verksamheter. De kvinnor som var intresserade fick dock arbete ganska snart. Föreningen kom i stället att vända sig mot kvinnor med behov av språkträning, social samvaro, fysisk aktivitet mm. När en projektledare kunde anställas började verksamheten utvecklas med allt fler studiecirklar och hälsoföreläsningar i varierande ämnen. En avgörande knuff framåt bestods hösten 2002, då två praktikanter stödde föreningen samtidigt som en lärare fick möjlighet att ordna cirklar för mödrar och barn. Trots att ekonomin inte längre tillåter avlönad personal har verksamheten vuxit, mycket tack vare två aktiva pensionärer. Olika nyckelpersoner som stött styrelsen har också betytt mycket. En stötesten alltsedan start har varit ekonomin. Egna lokaler har varit en förutsättning för att kunna ha cirklar och annan verksamhet igång. Statliga myndigheter förutsätter att kommunen står för en del av kostnaderna, och de är inte villiga att ge bidrag till hyra. Det är svårt för styrelsen att handskas med denna osäkerhet måste vi flytta ut till nästa kvartalsskifte? Verksamheten uppfattas som mycket viktig både av nyckelpersoner, vårdcentralen och kvinnorna själva. Den präglas av empowerment (maktmobilisering, vardagsmakt) vilket anses vara grunden för framgångsrikt hälsofrämjande arbete. Cirklarna spänner över ett vitt fält, bl.a. tala svenska, läsa svenska, vardagsjuridik, stavgång, gympa, simskola, cykelskola, datakunskap, tjejcafé. Slutsatsen är att denna typ av verksamhet är mycket viktig i ett invandrartätt område för att stärka kvinnorna som aktiva medborgare. Eftersom den till stor del bygger på frivilliga insatser är den också mycket billig. Ett långsiktigt ekonomiskt stöd för i första hand hyra, i andra hand en deltidsanställd person, skulle möjliggöra samarbete med vårdcentralerna i syfte att utveckla ett hälsocenter för kvinnor i Nacka. 2

BAKGRUND Fisksätra är en kommundel i Nacka som i mångt och mycket skiljer sig från andra kommundelar, och därför kan behöva en positiv särbehandling för att invånarna skall få samma möjligheter som i andra kommundelar. Fisksätra är ett mångetniskt samhälle, med ca 68 etniska grupper och ett 40-tal språk i skolorna. Det är också ett ungt samhälle där en tredjedel av befolkningen är under 18 år. Fisksätra skiljer sig från övriga kommundelar i Nacka genom högre ohälsotal, högre andel arbetslösa och förtidspensionärer, färre andel högskoleutbildade, lägre inkomstnivå och högre andel invånare med ekonomiskt bistånd. Trots att kommundelen inte är speciellt stor är den segregerad. Ca 45% av invånarna i höghusen (6 000 invånare) har invandrarbakgrund, jämfört med 12-13% av dem som bor i låghusområdena (1 500 invånare). Medelårsinkomsten i höghusen är 115-120 000 kr per invånare, jämfört med genomsnittet för Nacka 184 000 kr (ca 1996). Sett ur ett generellt folkhälsoperspektiv kan situationen i Fisksätra summariskt beskrivas sålunda: Många av invandrarna har en kultur som skiljer sig starkt från den traditionella svenska kulturen, och har erfarenheter från samhällen som skiljer sig mycket starkt från det nuvarande svenska samhället. Man har ibland annan syn på sambanden hälsa-ohälsa, vilket kan leda till att man har svårt att förstå och ta åt sig de råd som sjukvården levererar. Invandrare som, oavsett utbildningsnivå, har haft en god social ställning i sina hemländer, hamnar längst ner på den sociala skalan i Sverige. Många av invandrarna, fr.a. kvinnorna, har dålig eller ingen formell utbildning, vilket oftast innebär dels dåliga kunskaper om faktorer viktiga för hälsan, dels svårigheter att tillgodogöra sig samhällets information. Vissa barn får på grund av ovanstående faktorer otillräckligt stöd från hemmet beträffande skola och skolarbete, vilket leder till låg utbildningsnivå. Låg utbildningsnivå bland ungdomarna kan negativt påverka möjligheten både till ett gott socialt liv och god hälsa. Vi vet att en hög utbildningsnivå bland befolkningen bidrar till ett bättre hälsoläge. Omskärelse av unga flickor förekommer än idag i vissa invandrargrupper, vilket är en psykosocial påfrestning medförande medicinska risker för flickan och hennes kommande barn. Omskurna kvinnor kräver ofta både inkontinenshjälpmedel och extra resurser i samband med förlossning. En plastikoperation skulle kunna eliminera dessa behov. Den låga utbildningsnivån i familjen leder till att flickorna ofta blir tidigt gifta. Graviditet före 20 års ålder innebär ökade medicinska riskfaktorer, dels för kvinnan under graviditet och förlossning, dels för barnet. Sjukvårdsarbetet blir ineffektivt då synen på hälsa, sjukdom och behandling kan skilja sig mycket mellan den svenska vårdpersonalen och patienten. Risken är stor att man talar förbi varandra. Många invandrarkvinnor upplever somatisk ohälsa, där sjukvården har svårt att ge lindring. 3

Många invandrare har traumatiska upplevelser bakom sig eller lever under traumatiska förhållanden. Detta skapar kroniska stressreaktioner, i vissa fall posttraumatiskt stressyndrom. De somatiska symtomen kan vara framträdande. När sjukvården bemöter detta med somatisk utredning och behandling riskerar somatiseringen att befästas och orsaka onödigt lidande och kostnader. Projekt som t.ex. olycksfallsregistrering och utvärdering av kommunal verksamhet och sjukvård blir svåra att genomföra på ett tillfredsställande sätt då många av patienterna/invånarna kräver översättning och skrivhjälp vid ifyllandet av formulär. I Fisksätra finns tidigare erfarenheter av att besöken på vårdcentralen av fr.a. äldre invandrarkvinnor minskade då öppna aktiviteter för kvinnor startade inom den internationella föreningen (numera vilande). Navigator har under åren 1997 2004 varit ett samarbetsprojekt mellan kommunen och fastighetsägaren Stena Fastigheter med uppgift att verka för en positiv utveckling i Fisksätra. Navigator har stöttat enskilda och föreningar på olika sätt, och bl.a. hjälpt sju föreningar att starta. Olika kvinnogrupper uppsökte projektledaren för att framföra sina önskemål. Många av de som kom var långtidssjukskrivna eller hade småbarn. Det var kvinnor som inte använder vare sig kalender eller dator. Under 1999 träffades kvinnorna tillsammans oavsett etnisk bakgrund. Kvinnorna formulerade tillsammans, med stöd av projektledaren, en projektbeskrivning till integrationsverket. Målet var att bygga upp en långsiktigt hållbar organisation och mötesplats där kvinnor från alla kulturer och åldrar själva skulle kunna planera, genomföra och delta i aktiviteter för att utveckla sin hälsa, framtid och kultur. Att verksamheten skulle rikta sig mot alla etniska grupper (inklusive svenskfödda) betonades, då deltagande i aktiviteter också skulle innebära träning i svenska språket. Tonvikten låg på frivillig verksamhet, dock med stöd från myndigheter. Från Folkhälsoenheten ansåg vi det mycket angeläget att stödja verksamheter i Fisksätra av hälsofrämjande karaktär, i första hand för kvinnor och barn. Detta projekt som bygger på empowerment (maktmobilisering, vardagsmakt) var helt i linje med vårt synsätt. Av denna anledning gjorde vi en egen ansökan till Folkhälsoanslaget, Stockholms läns landsting. MÅL Att utveckla metoder för hur invandrarkvinnor skall kunna skaffa sig bättre förutsättningar att påverka sin egen och sin familjs hälsa. METOD - Att i styrgruppen utveckla de idéer om hälsofrämjande aktiviteter som väckts under planeringen av projektet. - Att delta i planeringen av hälsofrämjande aktiviteter. 4

PLANERAD IMPLEMENTERING Ur projektansökan: Kvinnorna själva prioriterar hyra av lokaler och vill använda lokaler som tidigare disponerats av Internationella Föreningen i Fisksätra. En projektledare är troligen en förutsättning för en lyckad verksamhet, då olika kvinnors och kvinnogruppers önskemål måste samordnas. Landstingets bidrag bör för övrigt rikta sig mot hälsofrämjande aktiviteter: - Fysiska aktiviteter (2001 är året för Sätt Sverige i rörelse! ) - Hälsoinformation av olika slag (kost, barnens hälsa, omskärelse mm) - Tolk för att deltagarna skall kunna tillgodogöra sig informationen - Inköp av hälsoinformationsmaterial t.ex. det som håller på att tas fram i Rinkeby FÖRVÄNTAT RESULTAT Att kvinnorna och flickorna - har bättre kunskaper om sambandet mellan livsstil och hälsa - upplever sig ha bättre hälsa - upplever sig ha bättre kompetens att stötta sina barn URSPRUNGLIG TIDPLAN 1.1.2000-31.12.2003 GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT Denna berättelse bygger på författarens erfarenheter som adjungerad till Rosens styrelse, från intervjuer med nyckelpersoner och föreningsmedlemmar samt verksamhetsberättelser. Syfte och målsättning När projektet planerades var tankarna att kvinnorna skulle hitta en bas för egen inkomstbringande verksamhet. Man tänkte sig att inom projektets ram starta kooperativ verksamhet, t.ex. catering och mångspråkig hemtjänst. De mest driftiga kvinnorna var dock uppbundna eller hittade dock andra vägar och försvann ur verksamheten. Föreningen kom i stället att vända sig mot kvinnor med behov av språkträning, social samvaro, fysisk aktivitet, förbättrade kunskaper om svenska samhället mm. Under åren har oklarheten med föreningens syfte diskuterats. Vad vill Rosen? Vad vill kvinnorna i Fisksätra? Kontakt togs med Marcela Bravo på Transkulturellt centrum. Hon förklarade sig villig att stödja ett projekt med s.k. stafettintervjuer i syfte att få en bättre uppfattning om vad medlemmarna vill med Rosen. Tyvärr gick det inte att uppbåda kapacitet, tid och energi för att genomföra en sådan undersökning. 5

Vid årsmötet 2004 antogs en stadgeändring så att föreningen nu riktar sin verksamhet mot alla kvinnor bosatta i Nacka, mot tidigare endast i Fisksätra.. Organisation Den ursprungliga ansökan gick till integrationsverket. Där krävde man att en förening skulle stå som mottagare. Kvinnorna önskade då att den befintliga föreningen för kvinnoverksamhet, Internationella föreningen, skulle stå som ansvarig. På grund av oklarheter i den ekonomiska hanteringen bildades våren 2001 en ny förening, Kvinno- och tjejföreningen Rosen, som övertog driften av projektet. Att projektet organiserades som en förening medförde komplikationer på annat håll. Landstinget kan inte ge bidrag till föreningar. Likaså blev projektledarens roll oklar. Att det var oklart från början vad som krävdes av en förening var klart på ett tidigt stadium. Bland annat utsågs inga revisorer vid det konstituerande mötet. Ekonomi Rosen har haft ständiga ekonomiska bekymmer. En lokal ansågs som en absolut förutsättning för projektet, som flyttade in i Internationella föreningens rymliga lokaler som då stod oanvända. Rosen övertog sedan kontraktet. Att endast en liten del av Integrationsverkets pengar fick användas för hyra var klart från början. Trots detta fanns ingen plan för hur den tämligen höga hyran skulle kunna betalas. Att ansvaret för planering av ekonomin delats mellan projektledning, Navigator, föreningens styrelse och Folkhälsoenheten bidrog antagligen till att man inte tagit tag i att lösa finansieringen av lokalhyran långsiktigt. I stället har man skickat in nya ansökningar till olika håll och hoppats på det bästa. Från början användes en alltför stor del av pengarna från Integrationsverket till hyran. Därefter har Folkhälsoenheten stått för flera kvartalshyror. Först våren 2003 insåg styrelsen omöjligheten i att behålla den stora och dyra lokalen. Lyckligtvis hade Stena Fastigheter en billigare lokal att erbjuda, och man gav dessutom en hyresrabatt på 50%. För närvarande är hyran 7 000 kr per kvartal, vilket kan tyckas en låg summa för en lokal av den storleken men det är en mycket stor summa för föreningen. Kostnaderna för elektricitet är också en stor utgift trots att den har sjunkit kraftigt dels då man tecknade avtal med leverantören, dels då man bytte till mindre lokaler. Kommunens policy beträffande föreningslivet har gjort att Rosen endast fått minimala bidrag från områdesnämnden och ingenting från Föreningsnämnden. Detta har i sin tur försvårat möjligheten att få bidrag från andra håll. Både statliga myndigheter som Integrationsverket och Konsumentverket och privata organisationer som Lions förväntar sig att kommunen visar sitt stöd för verksamheten genom ekonomiska bidrag. Att landstinget stått för en del av kostnaderna har dock tett sig positivt i dessa sammanhang. 6

Till skillnad från kommunen och de statliga myndigheterna har landstinget däremot inte ansett sig kunna ge ekonomiskt bidrag direkt till en förening. Det är Folkhälsoenheten i Nacka som har ansökt om ekonomiskt bistånd, och som sedan stått för vissa kostnader. Att delta i studiecirklarna har varit gratis för medlemmar, förutom simundervisningen. En låg medlemsavgift har tagits ut, med tanke att avgiften i sig inte ska vara hinder för dem som behöver att bli medlemmar. Cirkelledarna liksom föreläsarna har varit oavlönade med vissa undantag (simlärare, föreläsare om kvinnlig omskärelse). Hyran av simbassäng är en stor utgift. Rosens verksamhet har hittills finansierats från följande myndigheter och organisationer (storleksordning): 1. Integrations/Migrationsverket 2. Stockholms läns landsting (Folkhälsoanslaget och Sydöstra Sjukvårdsstyrelsen) 3. Konsumentverket 4. Stena Fastigheter (hyresrabatt) 5. Välfärd i Nacka, ett samarbetsforum för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Stockholms läns landsting och Nacka kommun 6. Studiefrämjandet (studiecirklar) 7. Rosens medlemmar (medlemsavgifter och simundervisning) 8. Nacka kommun (Områdesnämnden Fisksätra Saltsjöbaden) Ledning Den ursprungliga gruppen var ett tämligen löst sammansatt nätverk med kvinnor av olika etnisk härkomst. Tanken var att ledningen för projektet skulle ha en etnisk spridning och att dessa kvinnor skulle representera sina egna grupper. När Rosen bildades som en förening kvarstod denna tanke. Det visade sig dock svårt att förverkliga. De kvinnor som dragit igång projektet fick arbeten eller blev antagna till studier och försvann. Det var svårt att få till en styrelse med avsedd kapacitet. Många av styrelseledamöterna hade låg formell utbildning, en och annan var funktionell analfabet. Att förvänta sig att de skulle kunna sköta all byråkrati som en förening kräver var en orealistisk förväntan. Av denna anledning prioriterades för landstingets anslag att engagera projektledare. Den första anställdes hos Folkhälsoenheten i september 2001. Hon visade sig tämligen oerfaren vilket bidrog till att viktiga administrativa funktioner inte kom igång. Den andra, som anlitades som konsult under tiden maj 2002 april 2003, hade större erfarenhet och drivkraft. Även hon hade dock svårt att hitta sin roll i förhållande till föreningens styrelse. Sedan våren 2003 finns, av ekonomiska skäl, ingen projektledare. Den styrgrupp som ursprungligen planerades för projektet sammankallades aldrig. I stället kom en del av dessa personer att adjungeras till styrelsen. Det förändrade syftet med föreningen försvårade möjligheten att bilda en stark ledning. Många av dem som har kapacitet i form av utbildning och språk förvärvsarbetar oftast och har svårt att lägga ner ett större engagemang. Många av de kvinnor som rekryteras till studiecirklarna har ingen eller mycket kort formell utbildning, dålig språkkunskap, dålig kunskap om svenska samhället, dålig kunskap om hälsa. 7

Det reella ledarskapet har ofta kommit att utövas av nyckelpersoner som varit eller är adjungerade till styrelsen: Pirkko Koistinen, projektledare, Navigator Ann Boréus, Röda Kors-kretsen i Saltsjöbaden, f.d. folkskollärare, påbyggnad förberedelseklass för invandrarbarn Maivor Löfgren, projektledare för Rosen Helena Steen, lärare i hem- och konsumentkunskap och svenska som andra språk Suzanne Holmgren, f.d. konsumentvägledare i Nacka Ingrid Eckerman, läkare, Folkhälsoenheten i Nacka Föreningsadministration Sedvanlig föreningsadministration, som kallelser och protokoll, medlemsrekrytering och -förteckning, räkningsbetalning, bokföring och redovisning, verksamhetsberättelse etc. visade sig vara något som inte flöt av sig självt. Andra administrativa uppgifter är att skriva ansökningar, att sköta administrationen för studiecirklarna, att förhandla och teckna kontrakt med hyresvärd och elleverantör. Styrelserna har inte haft kunskap och kompetens att sköta detta. Det blev en viktig del av projektledarnas arbetsuppgifter. Inköp av ett bokföringsprogram underlättade och höjde kvaliteten på bokföringen. Detta togs tacksamt emot av revisorerna. Mycket av det administrativa arbetet ansvarar nu kassören för. En del utförs av vissa cirkelledare. Medlemmar Det ursprungliga antalet medlemmar var lågt. På grund av dålig förståelse för betydelsen av att registrera medlemmar var antalet registrerade medlemmar våren 2002 under tio. Då började en aktiv rekrytering, bland annat krävdes medlemskap för deltagande i studiecirklarna. Vid årsmötet 2004 var antalet betalande medlemmar 76 stycken. Tjejcaféerna har inneburit ungdomsmedlemmar som ger möjlighet att söka föreningsstöd från Nacka kommun. Verksamhet Den ursprungliga tanken var att kvinnornas kompetens skulle öka genom att de genomförde studiecirklar i olika ämnen. Detta har sedan förblivit den bärande idén. Under 2000 utbildades ett antal blivande studiecirkelledare av Studiefrämjandet. Successivt kom ett antal cirklar igång, allteftersom ledare och deltagare fick idéer om ämnen. Svårigheterna var dels att ledarna inte förstod byråkratin för cirklarna, dels att deltagarna inte förstod att deltagande är bindande och att man måste passa tider. Det första året var det många planerade studiecirklar som inte kom igång därför att cirkelledaren inte kom till skott eller därför att deltagarna uteblev. Andra cirklar avslutades i förtid då deltagarna slutade komma. 8

Ämnen för studiecirklar har under åren varit (ledare inom parentes) (se även bilaga 1): Cirkelledarutbildning (Studiefrämjandet) Afrikansk dans (föreningsmedlem) Stavgång (Röda korset) Håll koll på vikten (Röda korset) Lär dig cykla (först praktikanterna, sedan Röda korset) Lära dig simma (professionell ledare resp. Röda Korset). Hyra av bassängen i Saltsjöbadens sjukhus Gymnastik (Röda korset) Mat och myter med Etnografiska museet Matlagning och kostrådgivning (föreningsmedlemmar) Svensk litteratur (Röda korset) Tala svenska med svenskar för nybörjare (Röda korset) Tala och skriv på svenska (Röda Korset) Trädgårdsskötsel (föreningsmedlem) Textil och sömnad (föreningsmedlem) Att ta och ge Kulturmöten. Cirkel för mödrar med barn. (Helena Steen och en praktikant) Öppet tjejcafé inkl läxläsning (först projektledare, sedan praktikant, nu två gymnasieflickor) Konsumenträtt och vardagsjuridik (f.d. konsumentvägledare) Datakunskap för nybörjare (föreningsmedlem) Engelska (föreningsmedlem) Barnen i våra hjärtan för föräldrar (i samarbete med ISNs föräldraförening och Rädda Barnen) Thésalong för kvinnor. Temasamtal utifrån videofilmer. (föreningsmedlem) Mötesplats Rosen. Diskussion, kulturutbyte, läxläsning (föreningsmedlem) Föreningsadministration för styrelsen (nyckelpersoner) En viktig person med stabilitet har från start varit Ann Boréus från Röda Korset, som dels startat egna cirklar, dels stött övriga cirkelledare. Här är hennes beskrivning av hur hennes cirklar utvecklades hennes kompetens som folkskollärare har kommit till god nytta. När hon frågade vad kvinnorna ville angav de dels att lära sig läsa och skriva svenska, dels att lära sig cykla. Hon började då med en cirkel i svensk litteratur. Det fungerade inte alls, språkförståelsen var för dålig. Hon förstod att många saknade inte bara grundläggande utbildning utan även utveckling hon jämför kvinnorna med barn som får inlärningssvårigheter för att de aldrig lärt sig krypa. För att träna upp samarbetet mellan höger och vänster hjärnhalva startade hon en stavgångsgrupp där deltagarna fick träna korsvisa rörelser. Här utgick hon också från sitt eget behov av regelbunden motion. Från vårdcentralen skickades patienter med diabetes, övervikt mm. För dem startade hon gymnastik som bygger på gåendet och tvärgående rörelser. Under passet använder hon svenska kroppsord. När några ville få hjälp att gå ner i vikt kompletterades motionscirklarna med en viktnedgångsgrupp med kostinformation och regelbunden vägning. Undervisningen i svenska skedde genom att titta på saker runtomkring och berätta namnen. Efter något år började man även skrivövningar. Allting kan inte hänga på cirkelledaren. Ann har därför successivt tränat upp ersättare som kan hålla cirklarna igång även när hon själv inte är där. 9

Riktig fart på Rosens verksamhet blev det först under hösten 2002. Den nya projektledaren hade då kommit igång med arbetet. Hälsoföreläsningar och simskola ordnades. Till Navigator kom fem praktikanter från Mitthögskolan i Östersund. Två av dem arbetade med Rosen. De startade bl.a. ett tjejcafé och cykelskola. Dessutom fick Helena Steen en möjlighet att inom sin anställning starta en studiecirkel för mödrar och förskolebarn, Ge och ta. En gång i veckan tog mödrarna med sina barn till Rosen. Först bakade man tillsammans och åt gemensamt mellanmål. Därefter fick barnen delta i en pedagogisk verksamhet ledd av två skolflickor, medan mammorna hade studiecirkel med inbjudna föreläsare i rummet intill. Detta var en mycket uppskattad verksamhet. (Se bilaga 1.) Dessa aktiviteter gjorde det möjligt att hålla lokalen öppen de flesta dagarna i veckan, vilket inbjöd till spontana besök. Många kvinnor och flickor besökte lokalen. Deras frågor gällde aktuell planering av verksamhet, önskemål om föreläsare i olika ämnen samt en del svårbesvarade samhällsfrågor som behövde slussas till rätt instans. Detta gjorde Rosen mer känd, fler kvinnor kände sig hemma, vilket gjorde att många aktiviteter fortsatte under våren, alternativt nya startade. Hösten 2002 anordnades en föreläsningsserie, 5 föreläsningstillfällen på tre teman. De flesta ägde rum dels en vardagkväll, dels en lördag. Till de första föreläsningarna engagerades tolkar i de vanligaste språken. På grund av lågt deltagande från dessa grupper inställdes detta för övriga föreläsningar. Kvinnohälsa föreläsare gynekolog Margareta Jönsson Att leva i Sverige. Nostalgi, hinder och möjligheter psykolog Marcela Bravo Kvinnlig omskärelse Doktor Nima Ismail Under det senaste året har allt fler utanför styrelsen tagit ansvar för egna cirklar eller öppet hus-verksamheter. Verksamheten har utvidgats i takt med medlemmarnas egna önskemål och möjlighet till engagemang. Öppen dörr är viktigt att passa tider och binda sig är svårt när man har huvudansvar för en familj och kanske liten möjlighet att bestämma över sin egen tid. En annan tidsuppfattning, där klocktiden är mindre väsentlig, kan bidra till detta. Övrig verksamhet har varit att organisera skötsel av lokalerna och annan logistik: nycklar, städning, posthantering, flytt, trycksaker, distribution av kallelser mm. Ett antal fester har anordnats med anledning av högtider och årstider. I november 2003 ordnades en fest med anledning av slutet på Ramadan (den muslimska fastemånaden) och inledningen av advent. Totalt har över 100 kvinnor deltagit någon gång i cirklarna. En cirkelledare beskriver skillnaden mellan att ringa och inte ringa. När hon ringer och stöter på om att det är kurs så kommer kvinnorna. Frånvaron beror ofta på att familjen kräver service och uppassning. Kvinnorna är frånvarande för att de har inte familjens stöd att prioritera sig själva och vad de vill göra. Det finns kvinnor som deltagit i cirklarna och fått inspiration att gå vidare till arbete eller studier. Detta gäller både invandrade och svenska kvinnor. 10

Samarbete Möjligheterna till samarbete med andra verksamheter är naturligtvis många. Styrelse och projektledare har dock fått koncentrera sig på att hålla föreningen igång. Därför har samarbete med andra trots allt blivit begränsat. Navigator var förutsättningen för att projektet skulle komma till stånd. Röda Korset har varit betydelsefullt när det gällt att få igång Rosens interna verksamhet (se ovan). Fisksätra Forum är nätverksmöten med olika aktörer i Fisksätra. Rosen har deltagit sporadiskt här. Folkhälsoläkaren har ofta representerat både primärvården och Rosen. Kyrkan och biblioteket ingår här som viktiga länkar på grund av sina stora kontaktnät och sociala verksamheter. Rosen har gått med i den nybildade Folkets hus-föreningen. Ett Folkets Hus skulle delvis (men inte helt) kunna lösa lokalproblemen. Vårdcentralen har känt det som en lättnad att kunna remittera patienter till Rosen för i första hand fysisk aktivitet och kostråd. Vissa patienter har haft mycket god nytta av detta. Från vårdcentralen har man också bistått med kostmaterial till viktgruppen. Samarbete med föräldraföreningen vid ISN (Internationella skolan i Nacka) har lett till att Rosen fått en aktiv styrelsemedlem. Dessutom drivs en studiecirkel Barnen i våra hjärtan i Rosens lokaler. Samarbete söktes med Brottsförebyggande rådet, men därav blev tyvärr intet. Ord och bild-verkstaden bedrev en liknande men mer strukturerad verksamhet för språksvaga kvinnor. Tyvärr söktes inte samarbete med denna verksamhet, som nu är nedlagd på grund av bristande finansiering. Kontakt har även tagits med imamen, men något samarbete med muslimska församlingen har egentligen inte skett. Rosen har vid ett par tillfällen deltagit vid Internationella festen och andra arrangemang i Fisksätra, där de sålt hemlagad mat. Dagsläget I programmet för våren 2004 finns 14 cirklar. Dessutom medföljer ett papper med ytterligare förslag. Det är alltså en imponerande och ständigt ökande verksamhet som bedrivs helt på ideell basis. Att styrelsen lär sig mer om föreningsadministration är en förutsättning för att verksamheten ska kunna fortsätta. Det är viktigt att medlemmarna förstår att det krävs aktiva arbetsinsatser från deras sida för Rosens fortlevnad. Därför kommer en strimma föreningskunskap att läggas in i varje styrelsemöte, där stadgarna blir utgångspunkten för diskussionen. 11

De nya cirklarna, som t.ex. thésalongen, tror man kommer att bidra till ett ökat utbud av umgänge och möjlighet att lära av varandra. Undersökningar pågår om man genom att byta lokal kan minska kostnaderna ytterligare. Det är dock viktigt att det inte går ut över verksamheten, så att den måste begränsas. Ursprungligen var ett par kvinnor från Somalia med och startade projektet. Den somaliska gruppen har därefter helt uteblivit. Sagt av nyckelpersoner - Jag ska ändra mitt liv fruktansvärt långsiktiga saker. Många år. Tre år räcker inte på långa vägar. - För att lyckas krävs att man bygger upp ett förtroende, visar att man kan hålla tyst. Deltagarna måste få kunskap, t.ex. om kroppens funktioner. De måste förstå att meddelanden kan ske skriftligt, att det finns andra kommunikationsvägar än att tala med varandra. De måste inse att de själva kan göra något, att de själva kan påverka sin omgivning. - Simningen har varit bäst. Då kommer allting med. Dessutom det viktiga kravet att verkligen tala om huruvida man tänker komma eller ej. - Många har inte förstått sambandet med pengar. Får mycket utan att se sambandet med pengar. Varför får vi inte en lektion till? Vi jobbar gratis nu, för pengarna är slut. -Det tog en familj sex år från hitkomsten att förstå att även döttrarna behöver utbildning. - Talar man svenska får man omvärldskunskap av sig själv. Talar man inte svenska så får man inte det. Vi vet ingenting om hur utvecklat deras eget språk är. - Vid 55 år är de tanter och farmödrar. En del finns inte de tar hand om familjen, servar den. - Rosen utgör ett starkt stöd för dem som vill frigöra sig. Viktigt att vara med på möten etc. - De (patienterna) har ont, ont. Viktigt att inte lyssna inte på problemen, visa i stället på möjligheterna, bl.a. Rosen. - Verksamheterna ger ringar på vattnet, takten i verksamheten ökar. Tveksamt om det hade kunnat gå snabbare. Föreningen måste bli känd, kanaler upparbetas. Föreningen måste bli trodd på. Medlemmarna måste ha tillit till föreningen. Skapa trygghet. - Det var balansgång mellan att leda stödja utbilda (projektledare). - Många dimensioner: etniska grupper, generationsklyftor, religionsklyftor, utbildningsnivåer. - Rosen stärker kvinnorna i yrkesrollen. De träffar varandra, diskuterar olika problem. Får svar på frågor.. 12

- Kvinnorna är ensamma i sin föräldraroll även om de är gifta. Kan ej diskutera med maken. Svårt att få ekonomin gå ihop. Intervju med föreningsmedlemmar På grund av många kvinnors språksvårigheter har det varit svårt att använda kvalitativ metodik. I stället har då frågor ställts som krävt endast enkla svar. Samtliga intervjuade kvinnor, oavsett etnisk härkomst, anser att Rosen har varit mycket viktig för dem. Några kvinnor är sjukskrivna, använder stavgångsgrupperna som en del i sin rehabilitering. Andra kvinnor deltar i många av aktiviteterna varje vecka och också när det gäller att sköta om lokalerna, städa etc. När man träffar kvinnorna i samband med Rosens aktiviteter är det påfallande hur glada de verkar, och vilken god stämning det är i gruppen. Synpunkter som kommit fram under samtalen: - Bra att ha fasta tider att passa när man är sjukskriven. - Stavgångsgrupp är en bra hjälp när det gäller att komma igång. - Här får man sällskap och gemenskap. - Det är tråkigt att sitta hemma, man blir isolerad, förlorar språket. - Här träffa man andra, pratar, skrattar. - Det är spännande med olika sorter, olika kulturer. - Det är bra att man träffar svenskar. - Jag kommer för att träna svenska. - Man blir glad när man kommer till Rosen. - Jag skulle bli mycket ledsen om Rosen försvinner. - Det är viktigt att verksamheten finns i Fisksätra, nära. Det är för dyrt att resa till en annan del av kommunen. - De kvinnor som kommer hit måste själva bli aktiva, inte bara komma in en liten stund. - Många kvinnor vet inte att de kan bestämma själva, de har aldrig fått göra det. De måste få träna. - Det finns många ensamma lessna kvinnor i Fisksätra, som bara sitter hemma. - Jag har många idéer om vad man Rosen skulle kunna göra för att få in pengar: barnpassning, visa film och ta betalt, sälja bröd och mat, göra sy-arbeten. - Det måste finnas en person som får betalt för att hålla öppet, hålla reda på papperen, sköta byråkratin. - Rosen måste finnas kvar. - Rosen måste ha en egen lokal. Fallbeskrivningar En patient från vårdcentralen, sjukskriven pga utmattning, remitterades till Rosens stavgångsgrupper. Hon går nu även på Friskis och Svettis och har börjat arbetsträna. En annan patient med stroke har fått mycket bättre självförtroende och tar stort ansvar för föreningen. 13

En patient med diabetes typ 1 kom ofta till vårdcentralen, var orolig och ängslig. Kommer nu mer sällan, är med redig när hon kommer. Har dessutom tagit körkort och är mycket lycklig över detta. En kvinna med svårt äktenskap har fått stöd och hjälp bland annat med samtal med arbetsledare och fack och hur hon ska hantera skulder. Hon arbetar nu deltid. Barnen har fått läxhjälp. I viktgruppen har kommit med sådana som inte ens orkar gå. Viktuppgången har stannat upp. En kvinnas sträcker sig, rullar axlarna när hon är på stan. Hon klarade att gå Boo vandringsled, 1 mil lång. En ung kvinna med litet barn har blivit av med sin vattenskräck genom simträningen och kan nu gå och bada tillsammans med barnet. En ung välutbildad kvinna blev av SFI (Svenska för invandrare) rekommenderad svenskundervisningen i Rosen därför att den skulle vara bra. FRAMTIDEN Föreningen är fortfarande i ett uppbyggnadsskede. Medlemmarnas idéer och energi är föreningens stora tillgång och behöver under lång tid framöver stöttning. En ansökan till Konsumentverket är inlämnad för att till hösten starta en cirkel om finansiella tjänster. I ansökan ingår hyresbidrag. Utflykter har visat sig vara ett bra sätt för konfrontation med det svenska samhället. Till dessa kommer kvinnor oberoende av bakgrund och utbildning, det blir en bra blandning. Regelbunden utflyktsverksamhet är önskvärt. Det är viktigt att ha olika verksamheter som riktar sig till dels till lågutbildade, dels till högutbildade kvinnor, även svenskor. Ett bättre samarbete med vårdcentralen borde kunna byggas upp. Rosen skulle kunna bli ett hälsocenter för kvinnor i Fisksätra dit de fick recept eller remiss. Verksamheten skulle då behöva kompletteras med t.ex. strukturerad verksamhet enligt Ord och bild och samarbete med Friskis och Svettis. Vid senaste årsmötet beslöts att män ska kunna delta i vissa cirklar på bestämda tider, t.ex. föräldracirkeln Barnen i våra hjärtan. Detta innebär att Rosen blir mer känd och kanske mindre hemlighetsfull. Ett samarbete med muslimska församlingen i syfte att få igång stödjande verksamheter för män har också diskuterats. Önskvärt vore att Rosen söker kontakt med den somaliska kvinnogruppen för att engagera dem i Rosens verksamheter, alternativt erbjuda dem egen tid i lokalen. Idag är verksamheten beroende av två obetalda pensionärers och en eller två styrelsemedlemmars engagemang och tidsinsats. En stabil styrelse, engagemang av fler svenskor och stöd 14

från andra ideella organisationer (Röda Korset, Lions m.fl.) är förutsättningen för att fortsätta driva verksamheten. Komplettering med anställd personal skulle dels avlasta styrelsen vissa administrativa arbetsuppgifter, dels möjliggöra utveckling av samarbete med andra verksamheter, i första hand vårdcentralen. En långsiktig finansiering av hyra och basala driftskostnader är också en förutsättning för att verksamheten ska kunna utvecklas optimalt. Utan fast lokal blir det mycket svårt att hålla ihop föreningen och verksamheterna. Efter en stadgeändring 2004 riktar sig föreningen mot kvinnor i hela Nacka. Föreningen kan på så sätt bli en resurs för hela kommunen. FOLKHÄLSOENHETENS BIDRAG Folkhälsoenheten har fått sammanlagt 300 000 kr från landstingets folkhälsoanslag. Detta har använts för: Projektledare Arvode till föreläsare och tolkar Inköp av videoapparat och utbildningsmaterial Inköp av bokföringsprogram Hyra av simbassäng och arvode till simlärare Lokalhyra Folkhälsoläkarens insatser under startprocessen DISKUSSION Medlemmarnas bakgrund har påverkat arbetet i föreningen. - Den låga kunskapsnivån hos de kvinnor som kommit att bli föreningens huvudsakliga målgrupp. Bristande språkförståelse, nya begrepp, nytt innehåll. Många har inget skriftspråk för sitt eget språk. De är ovana att läsa, förstå skrivet ord. Det ekonomiska tänkandet är outvecklat. - Tidsuppfattningen är annorlunda. Takten! Vår hets, hastighet deras lugn. - Oerfarenhet från föreningsvärlden, demokrati. - Ansvarsuppfattningen är annorlunda. - Oförståelse för styrelsearbete, styrelseuppdrag, ansvar. Viktiga faktorer att ta hänsyn till i projektet har varit: - Att arbeta upp förtroende hos målgruppen är en långsiktig process. - Att empowerment (maktmobilisering, vardagsmakt) innebär att en verksamhet måste utvecklas och växa fram i samarbete med brukarna. Att vänta in initiativ och förändring är viktigt. - Etniska gruppers ovilja att blanda sig med varandra. Vi och dom. Framgångsfaktorer för föreningen har varit: - Aktivt deltagande från en rad nyckelpersoner med olika kompetenser och resurser som på ett lyckligt sätt kompletterat varandra. - Projektledare i samband med startprocessen. - Det aktivitetsbidrag som skapades genom praktikanternas och Helena Steens insatser. 15

- En egen lokal. Onödigt mycket pengar gjordes av med på den första stora lokalen. Kontrakt utan hyresreducering tecknades. Elräkningar blev höga då inget avtal skrivits. Det saknades någon som tog ett helhetsgrepp om ekonomin. Å andra sidan tog det ganska lång tid innan de anslag projektet fått verkligen kunde börja användas. Det var inte förrän det fanns en projektledare på plats som kunde organisera t.ex. simskola och föreläsningar. I många cirklar har samhällskunskap och kunskap om svensk kultur kommit in på ett bra sätt. Rosen är en viktig verksamhet för vårdcentralens patienter. Medelålders kvinnor är ofta tidigt åldrade. Många sitter inne, gör ingenting, sitter i sängen. En del är deprimerade. De kommer till vårdcentralen med ont i hjärtat, vita i ansiktet, skakar. Man undersöker, tar ekg, prover, ordinerar läkemedel, ger tid för kontrollbesök. På så sätt ger man en somatisk förklaring till patienternas symtom. Barnen tar efter sina föräldrar. Att i stället erbjuda en hälsocentral skulle kunna bryta denna cirkel och innebära både humana och ekonomiska vinster på sikt. Att denna typ av verksamhet behövs i Fisksätra är uppenbart. Invånarna i Fisksätra har ofta inte tillgång till schemalagda och kostnadskrävande fritidsaktiviteter, kanske i andra kommundelar, som många andra i Nacka. De har heller inte tillgång till de informella nätverk som är vanliga i deras hemländer: familj, grannar etc. Kvinnor från många kulturer har heller inte tillgång till verksamheter där män finns med. Det är därför viktigt med en mötesplats för bara kvinnor där de kan ta av sig sina yttre och mentala huvuddukar. Man kan urskilja tre sorters stödverksamheter som kan behövas i ett samhälle som Fisksätra: - Kvinnoverksamhet. Genom att de får ökat självförtroende och ökad förståelse för samhället de lever i kan de på ett annat sätt ta makten över sina egna liv, ge barnen bättre stöd och hitta en egen försörjning. - Föräldrastöd. Föräldrastöd är ett folkhälsoarbete som är evidensbaserat. Ett strukturerat stöd måste få finnas när barnen är i olika åldrar: spädbarn, förskolebarn, skolbarn och ungdomar. - Mansgrupper. Många invandrade män förlorar fotfästet när de inte längre har en självklar position. Oförmåga att försörja sin familj och kvinnans starkare roll är sådant som påverkar detta. De behöver stöd i att ta sitt föräldraansvar. En del behöver stöd i att inte använda droger, t.ex. kat. Att en sådan här verksamhet är lönsam syns av fallbeskrivningarna. Att få en enda person att återgå i förvärvsarbete bekostar betydligt större verksamheter än Rosen. 16

BILAGA 1: BESKRIVNING AV STUDIECIRKLAR 2002 Så här beskrivs några av cirklarna i verksamhetsberättelsen 2002: Stavgång Stavgång har hållit på i 1,5 år. Cirkelns kontinuitet och dess nytta har gjort att cirkeln är accepterad av distriktsläkare och distriktssköterskor på Fisksätra vårdcentral. Några deltagare har kommit till stavgången med recept från läkaren att de ska delta. Gymnastik Det har varit en väldigt populär cirkel. I och med Ramadan så har dock gymnastiken legat nere, annars har det varit en trogen grupp som kommit. Håll koll på vikten Det har varit en trogen liten grupp som deltagit. Det har varit kvinnor som är extremt överviktiga. De har hoppat av från vårdcentralens viktgrupper för att de inte orkat fullfölja den viktgruppen. Några av personerna har också psykiska problem. De känner cirkelledaren och kommer på grund av detta. Svensk litteratur Den här cirkeln har gjort några utflykter. Dels en båtresa som startade från Stavsnäs till Saltsjöbadens brygga. Resan bekostades av Röda Korset. Under resan pratade man om svensk litteratur som beskriver skärgården. Den andra utflykten gick till Stadsmuseet, Röda Korset bekostade även den utflykten. I höst har de läst en svensk text. Emil i Lönneberga som de analyserat och pratat om utifrån begreppen som används i boken. Tala svenska för nybörjare Cirkeln är tänkt för analfabeter. Man kan inte börja skriva förrän man har några ord att skriva säger cirkelledaren. Det har varit en mycket aktiv grupp. Cirkelledaren hade tänkt sig att det skulle komma många somalier men det kom inte en enda. Planeringen är: Steg 1 att kvinnorna ska lära sig att gå ut i samhället och uträtta enkla vardagliga ärenden, och kunna tala svenska utan att behöva ha tolk med sig, såsom gå på posten, lämna in skor till skomakaren och förstå när de är färdiga, handla i affären och våga fråga om något fattas och förstå vad saker och ting kostar. Steg 2 Att lära sig klara sig inte vara rädd att gå ut i samhället. Att klara en uppgift utan att ha barn eller anhöriga med sig. Simkurs Som prov anordnades en simkurs på 5 gånger. En professionell simlärare anlitades. I sista stund hoppade hon av och vi fick tag på en annan simlärare via Svenska Livräddningssällskapet. Kursen ägde rum i simbassängen i Saltsjöbadens sjukhus. Det är en liten bassäng som kan ta högst 6-8 personer med simundervisning. Det krävdes föranmälan till kursen och en avgift om 100 kronor för 5 gånger togs ut. Efter första gången blev det ett stort kvinnfall och de som stod på tur på anmälningslistan kontaktades för att kunna hoppa in. Kursen genomfördes med ett ganska litet antal deltagare. Det är dock ett stort intresse för fortsatt simkurs och inför nästa år måste en bättre planering och uppföljning ske. Att ge och ta kulturmöten Cirkeln har träffats 6 gånger. Den har vänt sig till mammor med barn. Det har varit program både för mammor och barn, på olika ställen i lokalen. Förstatimmen före varje möte har 17

cirkelledarna bakat tillsammans med de mammor som kommit. Brödet har sedan ätits vid det gemensamma mellanmålet som inlett programpunkterna. Mammornas programpunkt har bestått av att en person inbjudits som föreläsare kring något tema. Efter föreläsningen har det funnits utrymme för frågor och diskussion. De teman som varit aktuella är: * Barn- och ungdomar, gästföreläsare: chefen för fritidsgårdarna i Fisksätra/Saltsjöbaden * Skola-föräldrar, en förälder som är aktiv i föräldraföreningen ISN * Förebygga droger i Fisksätra, fältassistent för Fisksätra * Samhället Fisksätra nu och önskemål för framtiden, projektledaren för Navigator * Ekonomi och lagar, pensionerad konsumentrådgivare i Fisksätra * Sammanfattning knytkalas Ett studiebesök till fritidsgården i Fisksätra har också anordnats där syftet varit att mammorna ska bli trygga med att deras döttrar tas väl omhand på fritidsgården. 18