KOMMUNANALYS 26-3-22 KIRUNA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP S1 Svag AMORTERINGSFÖRMÅGA S2 Bra Det finansiella nuläget SPARNIVÅ H1 Bra SKULDFLÖDESGRAD H2 Bra SKULDBALANSGRAD H3 OK RÖRELSEKAPITAL H4 OK KAPITALBILDNING H5 OK Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ R1 OK SKATTEKRAFT R2 Svag BEFOLKNING R3 Svag SYSSELSÄTTNING R4 OK BOSTADSÖVERSKOTT R5 Bra BORGEN R6 Dålig Effektiva möjligheter SKATTEHÖJNING M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR M2 Bra KOSTNADSPRESS M3 Bra Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter KommunAnalysen presenterar den analys, som ligger till grund för det indikativa betyget i kommunens FörtroendeProfil på hemsidan. Denna FörtroendeProfil visas här intill. Det indikativa finansiella betyget, som denna FörtroendeProfil ger, finns på sidan 2, uppe till höger. Analyssystemet finns på sidan 2 och därefter följer analysens nitton nyckeltal. SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, 753 2 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, Fax:18-14 6 34, Sidan 1
ProfilAnalys Kiruna kommun En analys i fem frågor 18-14 6 32 Hans Jensevik, Analys 18-14 6 31 Vivianne Eriksson, Kunder Antal invånare 23 254 Kommuntyp: Övriga kommuner, 12 5-25 inv. MAJORITETER Svag Kommunskuld Finansiell Finansiella Finansiella En kronas skattehöjning motsvarar 36 mkr HANDLINGSKRAFT OK Hälsa Risker Möjligheter En procent av totala intäkter är 12,3 mkr AVGIFTSPOLITIK Svag A ( X ) ( X ) A B ( X ) B Fråga 5 påverkar inga delbetyg i en KommunAnalys C ( X ) C 4 Finansiella möjligheter D D Potentialer Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C SKATTEHÖJNING Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Bra = Nivån för finansiell elitlicens KOSTNADSPRESS Bra Kostnaderna kan pressas ner med: mkr 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 3 Finansiella risker Summa Mkr Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 5 Ledningens styrförmåga Indikativ betygsmatris 1 Kommunskuld Förpliktelsenyckeltal FÖRPLIKTELSEBELOPP Svag AMORTERINGSFÖRMÅGA Bra Förpliktelsebelopp 1 Investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ OK 8 Skattebasrisk Kommuner i fallande SKATTEKRAFT Svag rangordning BEFOLKNING Svag 6 SYSSELSÄTTNING OK Koncernrisk 4 BOSTADSÖVERSKOTT Bra BORGEN MM Dålig 2 Finansiell hälsa Analysnyckeltal för nuläget 2 Bedömt riskgap om detta inte skall vara 11 mkr SPARNIVÅ Bra 2, mkr för investeringsrisk (1,2 mkr) SKULDFLÖDESGRAD Bra 1, mkr för skattekraftssvikt (2,5 mkr) SKULDBALANSGRAD OK 5 1 15 2 25 1, mkr för befolkningsrisk (2,5 mkr) RÖRELSEKAPITAL OK Kritisk nivå 1, 35 3 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 3 kr/inv, mkr för sviktande sysselsättning (1,2 mkr) KAPITALBILDNING OK Kritisk nivå 3, 6 3 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp, mkr för tomma lägenheter i allmännyttan (, mkr), mkr för hög borgen (3,7 mkr) En procent av totala intäkter är 12,3 mkr Finansiellt gap: mkr Kiruna kommun 24 4, mkr totalt för riskhantering Bruttoförpliktelsebelopp 81 743 Kr / inv Hushållningskravet Balanskravet 8,% 2, % Gjord värdering - 3 Kr / inv Vad behöver göras? Mkr År 7,% 1,5 % 1, % Nettoförpliktelsebelopp 51 743 Kr / inv Skuldgap 19 2 6,%,5 % Finansiellt gap 5,%, % En belastning för låg förmögenhet vid hög skuld* Riskgap 4 4 4,% -,5 % År 24 var företagens andel av omsättning 15,2 % 3,% -1, % Totalt gap: 23 2-1,5 % 2,% Vad kan göras? -2, % av kommunkoncernens omsättning. Kortsiktig potential: 136 1,% -2,5 % Skuldgapet är 389 Mkr,% -3, % Restpotentialen är 112 mkr, vilket motsvarar en kalkylerad 95 96 97 98 99 1 2 3 4 1 2 3 4 Skuldgapet sluts inom: År skattesänkning på,63 kr per skr varje år i 5 år. Rött=Pensioner, Gult=Underhåll, Grönt=Nyinvesteringar Balanskravet större än noll Sammanfattande rapport ur expertsystem 26-3-22 14 12 Kronor per invånare
Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp för Kiruna kommun Viktigaste skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? 14 12 Kronor per invånare Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar, dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion, dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. 1 8 6 4 Kommuner i fallande rangordning Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Aug 25 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden, som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 9 % av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas 1 kr och för nivå 3 ytterligare 15 kr. Låga (höga) förmögenhetsvärden antyder att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga (är tänkbara). Belastningar och kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter. 2 5 1 15 2 25 Kritisk nivå 1, 35 3 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 3 kr/inv Kritisk nivå 3, 6 3 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' <= Skuldnyckeltal Svag Beskattningsbara inkomster 23 26 24 Kr / inv 22 2 Antal i fallande ordning 18 16 14 12 1 5 1 15 2 25 MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över 35 3 kr / inv Ja Nettoförpliktelsebeloppet över 45 3 kr / inv Ja Nettoförpliktelsebeloppet över 6 3 kr / inv - En belastning för låg förmögenhet vid hög skuld* Ja * Dvs bristande förmåga att genom extra amorteringar minska framtida åtaganden --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv 22 23 24 Bruttoförpliktelsebelopp 73 448 79 112 81 743 Värdet enligt gjord (partiell) värdering 3 Nettoförpliktelsebelopp för Kiruna kommun 51 743 Kommunens företag schablonvärderas till 1 ggr vinsten om: Gäller: 1; företagens kassaflöde överstiger 5 procent av deras omsättning, Nej 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent, Ja 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 1 åren Nej 4; och vinsten i de kommunala företagen är positiv. Ja Beskattningsbar förmögenheter 23. De 'lågförmögna ' får en belastning i utgångsläget. 6 Kr / inv 5 4 3 Antal i fallande ordning 2 1 95 115 135 155 175 195 215 235 255 275 De 'högförmögna ' får en kompensation 1 5 16 Kr / inv 95 14 85 De 'medelförmögna ' behandlas neutralt Kr / inv 75 12 65 1 55 Antal i fallande ordning 45 Antal i fallande ordning 8 35 6 25 15 4 4 8 13 23 33 43 53 63 73 83 93 Kommunskuld: Nyckeltalen S1-S2 Sidan 3
Nyckeltal S2: Amorteringsförmåga för Kiruna kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 25 2 15 1 År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 5 år sätts tiden till 5 år. Krav: Under kritiska nivåer 1,8 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 5 år sätts värdet till 5 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. 5 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år Kritisk nivå 3: 2 år Kiruna kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Kiruna kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 2 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 22 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Skuldnyckeltal Potentialkrav för år 24 (3 st för S2). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande, %, %, % -------------------------Mätperiod--------------------------- Återbetalningsår 2 21 22 23 24 25 26 27 Kommunens förvaltningar 1,6 1,3 2,93 1,25,94,79 1,89 1,25 Medelvärde alla kommuner 4,64 5,1 7,6 7,19 6,54 Bokslut Budget Budget År 24 är marginalen 24,8 Mkr över balanskravet och sparnivån är 131 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sparandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 24. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 24 (jmf M1, M2 och M3). Kommunskuld: Nyckeltalen S1-S2 Sidan 4
Nyckeltal H1: Sparnivå för Kiruna kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är S2 d v s 'Amorteringsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Förvaltningarna Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Nyckeltal H1: Kassaflöde / Intäkter Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster 9% Omsättning 1% justerat för avskrivningar och ev fiktiv pensionsavsättning) i procent =Balanskravet Krav: poster justerat för avskrivningar och ev fiktiv av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. =Hushållningskravet Över 5% pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d v s 8% Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga kritiska % skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. överskottet från verksamheten är tillräckligt för att betala nivåer Det mäter om det penningmässiga överskottet från -5% amorteringar och investeringar. 7% verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar och -1% Kritiska investeringar. nivåer och trender enligt Svensk -15% 6% KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. -2% Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till -25% kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är 1998. eljest 9 %. 5% 1,95 För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till -3% Värden kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. Kritisk tillräcklig nivå förmåga 1 är eljest att avsätta 9 %. för -35% 4% pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 1,9-4% indikerar Värden över också kritisk förmåga nivå att amortera 1 innebär lån. tillräcklig Värden över förmåga kritisk att nivå 2 3% 1 2 3 4 innebär avsätta förmåga pensioner, att avsätta ny- för och reinvesteringar. och avtalspensioner En bestående Koncern Förvaltning men trend ej över nyinvesteringar. nivå 1 indikerar Värden också under förmåga kritisk nivå att 3 amortera innebär oftast lån. att Företag Trend, konc driftkostnader Värden över lånefinansieras. kritisk nivå 2 innebär Det behövs förmåga långsiktigt att avsätta i standardfallet för 2% minst reinvesteringar 4 % kapacitet och i avsättning avtalspensioner för avtalspensioner. men ej nyinvesteringar. Vid en snabbt Resultat 3 / Intäkter fallande Värden trend under över kritisk 1 % per nivå år 3 sker innebär en belastning. oftast att driftkostnader (Balans- och hushållningskrav) 2, % lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst 1% 1, % Information 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid snabbt, % Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) fallande trend över 1 % per år sker en belastning. % -1, % finns för år 1997-21 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år -2, % innebär att uppgifter saknas. 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Information -3, % Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" -4, % Information Data om kommunkoncernens finns också Resultat kassaflöde 3, d v s förändringen (koncernsparnivå) av eget Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kiruna kommun -5, % kfinns i lf för år f 2-24 l i för de d flesta k åd kommuner. b l Obefintlig k Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden -6, % stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Trend för Kiruna kommun Balanskravet med ing.nivån 7,2 % 98 99 1 2 3 4 5 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 3,6 % i snitt per år 1997-24 Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 5,5* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 4,* %: - <= Finansiell hälsa År 2 21 22 23 24 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,* %: - Bra Skattehöjningskrav,,22,94,, Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int.,4% -,6% -2,3% -,8% 1,3% *Fr o m år 2 utbetalas 1 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 2 %. Balanskravsnivå 5,2% 5,4% 5,% 6,6% 5,9% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde 2 21 22 23 24 25 26 27 skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kiruna kommun 5,63% 4,84% 2,65% 5,78% 7,22% 7,17% 3,66% 5,22% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Medelvärde alla kommuner 5,49% 4,79% 3,58% 3,83% 3,93% Bokslut Budget Budget nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet År 24 är marginalen 24,8 Mkr över balanskravet och sparnivån är 131 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 5
Nyckeltal H2: Skuldflödesgrad för Kiruna kommun Finansiell hälsa Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 13% 12% 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Under kritiska nivåer Nyckeltal H2: Skulder/Intäkter 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Kiruna kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3: - Bra 1,98 Koncernen: Långa skulder / Omsättning 14% Växande trend -,28 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 12 %: - Mkr 21 22 23 24 Korta skulder 18 16 18 19 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 9 31 45 53 Skuldflödesgrad 2 21 22 23 24 25 26 27 Pensionsförpliktelser 64 59 68 71 Kiruna kommun 9 % 6 % 8 % 7 % 7 % 6 % 7 % 7 % Summa skulder 92 1 7 1 31 1 43 Medelvärde alla kommuner 25 % 24 % 25 % 28 % 26 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån 2 22 36 45 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 13% 12% 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 1 2 3 4 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 12 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 6
Nyckeltal H3: Skuldbalansgrad för Kiruna kommun Finansiell hälsa Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Nyckeltal H3: Skulder/Tillgångar 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Korta skulder Pens. skuld. linjen Trend för Kiruna kommun Långa skulder netto Pensionsskulden Förmedlade lån Medelvärde alla kommuner Krav: Under kritiska nivåer 11% 1% 9% 8% 7% 2,15 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Koncernen: Skulder / Tillgångar 1 2 3 4 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt s Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf H1. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 117,9 % av genomsnittsvärdet för riket Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - OK Mkr 2 21 22 23 24 Växande trend -1,38 % per år: - Omsättning 1 268 1 32 1 365 1 379 1 449 Koncernen över kritisk nivå 95 %: Ja Kassaflöde (sparande) 69-3 44 12 25 Förändring eget kapital -12-76 -37-23 24 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 1 758 1 685 1 695 1 746 1 694 Skuldbalansgrad 2 21 22 23 24 25 26 27 Skulder 1 35 994 1 42 1 95 1 19 Kiruna kommun 26% 25% 21% 2% 19% 2% 2% 18% Eget kapital 723 691 653 651 675 Medelvärde alla kommuner 43% 42% 44% 45% 45% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen 584 587 612 628 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 7
Nyckeltal H4: Rörelsekapital för Kiruna kommun Finansiell hälsa - kort tendens Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarna 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% -1% -12% -14% Nyckeltal H4: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend -4 2,15 Finansnetto i Kr/Inv 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Kritisk nivå 1 Är kostnaderna för skulderna så tunga att de Kritisk nivå 2 Kiruna kommun Kiruna Maxvärde tränger ut annan verksamhet? Trend för Kiruna kommun Medelvärde alla kommuner Minvärde Medelvärden Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Medelvärdena är befolkningsvägda. Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (,41 % ): - OK Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend 2 21 22 23 24 -------------------------Mätperiod--------------------------- - - - - - Diagramvärden ovan 2 21 22 23 24 25 26 27 Kiruna kommun -1,4 % -3,5 % -5,7 % -3,6 % 1,2 % -,4 % -6,3 % -,9 % Räntevinsten vid,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Kiruna kommun -3,6 % -3,1 % -2,6 % -2,1 % -1,6 % 2 21 22 23 24 Medelvärde alla kommuner -3,2 % -1,8 % -3,8 % -4,3 % -6,4 % Bokslut Budget Budget 644 649 1 719 2 433 2 833 Kritisk nivå 1, %, %, %, %, %, %, %, % Finansnettot år 24 var -3,3 milj kr ( -,27 % Kritisk nivå 2-1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % av totala intäkter) 6 4 2-2 -6-8 96 98 2 4 6 8 1 Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 8
Nyckeltal H5: Kapitalbildning för Kiruna kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren 1996-24 den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 4,7% Nyckeltal H5: Investeringar/Intäkter 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Kiruna kommun Medelvärde alla kommuner Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Sparnivån 96-4 Uthållig investeringsnivå Investeringsnivå 96-4 4,23% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1: Investeringsnivån är högre än sparnivån Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 1 % högre än sparnivån - Finansiell hälsa Kritisk nivå 2: Investeringsnivån är mer än 2 % högre än sparsnivån - OK 1,9 Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, exempelvis genom upplåning? Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna betalats, är ett mått på kommunens årliga kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet änvänds, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett överskott som det rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar således varför skuldnivå, H2 och H3, och rörelsekapital, H4, utvecklas som de gör. Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5, som följer utvecklingen över nio historiska år, antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen "Uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet re- och nyinvesteringar mot bakrund av befolkningsutvecklingen. Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Sept 25 för kommuner Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 påförs en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå 2 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent (1 %). Överskrids även kritisk nivå 3 påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än två procent (2 %). -------------------------Mätperiod--------------------------- Investeringar 2 21 22 23 24 25 26 27 Sparandet åren 1996-24 var 4,23% per år och Kiruna kommun 5,8 % 4,7 % 4,8 % 1,6 % 2,2 % 6,1 % 8,5 % 8,2 % investeringssnittet 4,7% (Lånebehovet per år var alltså,47%). Medelvärde alla kommuner 5, % 5,4 % 5,4 % 5,1 % 4,8 % Bokslut Budget Budget Finansiell hälsa: Nyckeltalen H1-H5 Sidan 9
Nyckeltal R1: Investeringar för Kiruna kommun Investeringsrisk Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 11% 1% 9% Nyckeltal R1: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar med- eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). 8% 7% 6% 2 Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 1-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 1-årsperioden). 5% 4% 5% Konjunkturanpassning = motcykliskhet 3% 4% 3% 2% 2% 1% % 1% -1% -2% % 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Kiruna kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner -3% -4% 91 93 95 97 99 1 3 5 7 9 Invest. snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt Trend för Kiruna kommun Uthållig investeringsnivå BNP-snitt 199-4 är 1,61 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompensation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 1 år)... Ja Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 1 år)... - 1 Kompensation Även över kritisk nivå 3: - OK Växande (> 5% på 1 år)... - 2 Kompensationer -------------------------Mätperiod--------------------------- Investeringar 2 21 22 23 24 25 26 27 Kiruna kommun 5,8 % 4,7 % 4,8 % 1,6 % 2,2 % 6,1 % 8,5 % 8,2 % Medelvärde alla kommuner 5, % 5,4 % 5,4 % 5,1 % 4,8 % Bokslut Budget Budget Befolkningsförändringen sista 1 åren var -11,2 proc. Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 1
Nyckeltal R2: Skattekraft för Kiruna kommun Skattebasrisk Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 12% Nyckeltal R2: Skatteunderlag/Invånare 18 kr Skatteunderlaget per invånare i kronor (Budgetår) 16 kr 11% 14 kr 12 kr 1 kr 1% 8 kr 6 kr 4 kr 9% 2 kr kr 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Kiruna kommun Skatteunderlag Riket 8% 7% 6% Krav: Ej fallande trend 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: Ja <= Risknyckeltal Kraftig variation: Ja Svag Max/minskillnaden är 6,9 % och trenden -1,2 % per år Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Kiruna kommun Prognos enl Sv K o L Cirkulär 25:8, 26-28 -----------------------------------Mätperiod------------------------------- Kiruna kommun 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Andel av skatteunderlaget i Riket 111,1 % 11,5 % 18,5 % 16, % 14,9 % 12,7 % 12,2 % 11,5 % Skatteunderlag kr/inv 11 837 14 931 19 796 115 93 124 256 131 77 138 239 143 531 Budgetår (Årsbok för Sv K 19xx) 1998 1999 2 21 22 23 24 25 1997 1998 1999 2 Kommunförbundets prognos av skatteunderlaget för åren efter 24. Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skatteunderlag till medelskatteunderlag i Riket. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 21 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. Fallande trend (under % i snitt per år) innebär en belastning. Snabbt fallande trend (under -,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % per år. Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 11
Nyckeltal R3: Befolkningen i Kiruna kommun Skattebasrisk Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? 2,% 1,5% 1,%,5%,% -,5% -1,% -1,5% -2,% -2,5% 1% 5% % Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Kiruna kommun Länet Riket Två ja Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 1,91 8-w 65-79 45-64 26-44 19-25 16-18 7-15 -6 Andel invånare: Kommunen och Riket 24 (dec) % 1% 2% 3% Riket Kiruna kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 24 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Svag Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (1 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 1 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket. Tendensen under 3 år anges. 65-79 -5% Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, 45-64 -1% Sept 21 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa -15% 26-44 befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och 86-95 87-96 88-97 89-98 9-99 91-92-1 93-2 94-3 95-4 19-25 sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v Kiruna kommun Länet Riket Två ja s mer är -,5 % per år resp -5 % på tio år innebär 16-18 detta ytterligare belastningar (max 4 st,5-vikter MÄTSTANDARD Belastning utdelas). Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): Ja 7-15 Kortsiktig snabbt fallande trend: Ja Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig Långsiktigt (=tio år) fallande trend: Ja -6 underrepresentation i åldersgruppen 2-44 år och Långsiktig snabbt fallande trend: Ja lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i Förekomst av en -6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): - -8% -6% -4% -2% % 2% 4% 6% 8% åldrarna -44 år (max 3 st,25-vikter utdelas). Förekomst av en 7-15-årspuckel: - Skillnaden kommunen minus Riket 24 (dec) Förekomst av en 16-18-årspuckel: - Kritisk nivå Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga Tendens under 3 år dvs dec 21-4 pucklar i olika åldersgrupper (max 5 st,25-vikter Stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19-25 år - utdelas). Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26-44 år: - Befolkningen i dec. Ökn. Förekomst av en potentiell äldrepuckel i 45-65 år: - 21 23 849-465 Förekomst av en yngre äldrepuckel i 65-79 år: - 22 23 555-294 Förekomst av en äldre äldrepuckel i 8-w år: - 23 23 47-148 Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w - 24 23 254-153 Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w - 25 23 135-119 Befolkningsandelen i Riket är,26 %. 8-w Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 12
Nyckeltal R4: Förvärvsintensitet i Kiruna kommun Skattebasrisk Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % Nyckeltal R4: Förvärvsfrekvens 9% Kvinnlig förvärvsfrekvens 9 % 85% 85 % 8% 8 % 75% 75 % 7% 7 % 65% 65 % 6 % 2,15 6% 55% 55 % 5 % 85 87 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 Totalt för Kiruna Riket Länet Riksmax Gnosjö Riksmin Haparanda Kommuntrenden Rikstrenden 5% 45% 4% 85 87 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 Totalt för Kiruna Kvinnor Snittet över 18 år är 72,36 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: - Risknyckeltal Variationen är 17, %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: Ja OK Arbetslöshetsstatistik enl AMS i maj varje år. 2% 15% 1% 5% % 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 I arbetsmarknadsåtgärder i Kiruna i maj resp år Öppet arbetslösa i Kiruna i maj resp år Totalt i Riket Öppet arbetslösa i Riket Har Kiruna många 'företag'? 225 2 175 15 125 1 75 5 25 Arbetsställen per tusen invånare år 24, kommuner i fallande rangordning. 1 5 99 148 197 246 Antalet arbetsställen ökar med 2,17 st jämfört 22 Sviktar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna 2-64 år. För gränskommuner så som Strömstad, Årjäng och Haparanda ingår ej de utlandsarbetande. Kritiska nivåer enligt s Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. Finansiell risk: NyckeltalenR1-R6 Sidan 13
Nyckeltal R5: Bostadsöverskott för Kiruna kommun Förpliktelserisk Finns risken att ett växande antal lediga lägenheter i allmännyttan utlöser en borgenskris? 18 % 16 % 14 % 12 % 1 % 8 % 6 % 4 % 2 % % Nyckeltal R5: Bostadsöverskott 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 Läget i september varje år MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Sept 25 är över 3 %, dvs över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Sept 25 är även över 7 %, dvs kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Sept 25 är även över 11 %, dvs kritisk nivå 3: - Bra Befolkningen ligger stabilt inom +/- 5 % på 1 år - Riskbedömning: Antalet tomma lgh är ca 62 st Befolkningsförändringen sista 1 åren var -11,2 proc. och 62 tomma lgh á 7 kr/år är 4,34 Mkr/år Kiruna kommun Länet Riket Trend för Kiruna Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Är tomma lägenheter ett stort problem? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med bostadsefterfrågan på kort sikt? Nyckeltalet anger den procentuella andelen lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen och jämför denna siffra med motsvarande för alla kommuner i Länet och i Riket. Från och med år 24 hämtar SCB bara in statistik för september månad varje år. September år 23 saknas i SCBs statistik och här påförs endera värden för mars år 23 (tom stapel med svart kant) eller värde, som inhämtats från ratad kommuns bostadsbolag (normalt färgad stapel). Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1996 för kommuner För detta nyckeltal finns tre kritiska nivåer för det sista mättillfället. En ledighetsnivå under 3 % är normal och motsvarar kritisk nivå 1. Vid 7 % passeras kritisk nivå 2 och vid 11 % kritisk nivå 3. Beroende på befolkningens utveckling justeras betyget så att stagnation ger belastning och snabb tillväxt kompensation. 3 2 5 2 1 5 Antal lägenheter i Allm. Nyttan,35,3,25,2,15 Antal lägenheter per invånare (sept) 1,1 5 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 Läget i september varje år,5, 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 Lgh. per inv. i Kiruna Max i Riket Snitt i Riket Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 14
Nyckeltal R6: Borgen och förmedlade lån år 24 för Kiruna kommun Förpliktelserisk Finns risken att stora borgensåtaganden kan falla ut? Finns risken att kommunen har dålig hanteringsförmåga mot utfallande borgen? Kr/inv 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Kr/inv 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Nyckeltal R6: Borgen och förmedlade lån / Invånare. Kritisk hög nivå Krav: Under kritiska nivåer Summa 24 Kiruna kommun Medelvärde för Övriga medelstora*** Medelvärde i Länet*** Medelvärde i Riket*** Kritisk Nivå 1 Kritisk Nivå 2 Nyckeltal R6: Borgen m m / Invånare. Kritisk hanteringsförmåga 4 % av borgen 2 % av borgen Sparnivå (H1) år 24 Rörelsekapital (H4) år 24 1 8 6 4 2 Minska nivån med 1 kr per/inv kostar 23,3 Milj kr Kr/inv 25 2 15 1 5 Garanti villor Förpliktelsebelopp Lsn Ks Pe Bo Fl Sa Allm. nyttan Kr per inv 24 Komponenter MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Dålig NettoFörpliktelsebeloppet är 51 743 kr / inv. De förmedlade lånen finansieras helt genom långa lån upptagna av den kommunala förvaltningsdelen. 24 Borgen till bostadsrättsföreningar mm är 127,2 milj kr. Borgen Kr/inv Garanti Allm.nytt. Kom. för. Bost. för. Övriga Förm. lån Summa MÄTSTANDARD Belastning Kiruna kommun 863 1 717 8 19 5 468 4 192 19 157 39 587 Borgensbelopp över 15 kr/inv:* Ja Medelvärde för Övriga medelstora*** 283 16 414 2 813 982 1 215 5 14 26 721 Även borgensbelopp över 27 kr/inv:* Ja Medelvärde i Länet*** 746 19 142 5 7 1 269 863 2 975 3 2 Rörelsekapitalet < 2, % av borgen för år 24:** Ja Medelvärde i Riket*** 211 12 5 4 295 898 913 1 312 28 679 Sparnivån < 4, % av borgen för år 24:** - Rörelsekapitalet år 24 är 593 kr per inv och bör överstiga 2, % av borgen, som är 792 kr/inv, för god hanteringsförmåga. * Mäter 'Hög borgen' ** Mäter 'Hanteringsförmåga' Sparnivån år 24 är 3 812 kr per inv och bör överstiga 4, % av borgen, som är 1 583 kr/inv, för god hanteringsförmåga. *** Befolkningsvägda medelvärden. Kiruna kommun är ej medlem i KommunInvest (enl uppgift från KI december 25). Kom. företag Bost. företag Lsn=Långa skulder netto Ks=Korta skulder Pe=Pensionsskuld Bo=Borgen Fl=Förmedlade lån Sa=Summa Övriga Förm. lån Finns det stora borgensåtaganden, som kan falla ut? (Engångs försämringsrisker) Borgensförbindelserna är uppdelade i fem komponenter: 1: Garantier för statliga bostadslån till villor 2: Allmännyttiga bostadsföretag 3: Kommunala företag 4. Övriga bostadsföretag / föreningar 5: Övriga ansvarsförbindelser. Dessutom tillkommer 'Förmedlade lån' som en sjätte kategori. De är förpliktelser som har samma karaktär som borgen för kommunens förvaltningsdel. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun-Ratings Mätstandard, Sept 24 Nyckeltalet mäter dels om borgensåtagandena är höga, dels förmågan att hantera plötsligt uppkomna borgensfalissemang. Hög borgen föreligger och en belastning sker om summa borgen m m passerar en kritisk nivå av 15 kr/inv. Nästa risknivå, som ger ytterligare en belastning inträffar om summa borgen m m passerar nivån 27 kr/inv. Hanteringsförmågan bedöms kortsiktigt tillräckligt om det finns ett så stort positivt rörelsekapital resp kassaflöde (sparande) att det kan möta borgensfallissemang omfattande 2 resp 4 % av hela borgensåtagandet. Finansiell risk: Nyckeltalen R1-R6 Sidan 15
Nyckeltal M1: Skattehöjning - Utdebiteringspotential för Kiruna kommun Finansiella möjligheter Indikerar kommunens utdebiteringsnivå att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning jämfört med konkurrerande pendlingskommuner? 26 kr 24 kr 22 kr 2 kr 18 kr 16 kr 14 kr 12 kr 1 kr Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99. Nyckeltal M1: Utdebiteringspotential 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Skattesats i Gällivare kommun Skattesats i Kiruna kommun Medelskattesats i Länet Under kritisk nivå för jämförkommun år 24 Över skattesatsen i Gällivare kommun Medelskattesats i Riket 2,15 Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -2,34 % understiger, %, dvs kravnivå 1 för S2: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kiruna 23,13 Kiruna 23,13 Potentialen -2,34 % understiger, %, dvs kravnivå 2 för S2: Ja Potentialnyckeltal Pajala 22,48 Potentialen -2,34 % understiger, %, dvs kravnivå 3 för S2: Ja Dålig Gällivare 22,33 Jämför "Potentialkrav för 24" för Nyckeltal S2. Potentialen -2,34 % understiger %, som behövs för att NT H1 skall nå godkänd nivå. En kronas skattehöjning 24 motsvarar ungefär 36 milj kr på eget underlag. Mätår Diagramvärden ovan 2 21 22 23 24 25 26 27 Skattesats i Kiruna kommun 22,63 kr 22,63 kr 22,63 kr 23,13 kr 23,13 kr 23,3 kr 22,83 kr 22,63 kr Skattesats i Gällivare kommun 22,33 kr 22,33 kr 22,33 kr 22,33 kr 22,33 kr 22,33 kr Utdebiteringspotential jmf Gällivare -,3 kr -,3 kr -,3 kr -,8 kr -,8 kr -,7 kr 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% -1% -12% -14% Potential / Intäkter 1 2 3 4 Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 24 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT S2 Amorteringsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 24' för nyckeltal S2, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan. Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år 1992. En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och 1996. En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och 1999. Gällivare 22,33 Kiruna 23,13 Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 16
Nyckeltal M2 (Sid 1 av 2): Avgiftshöjningar - Potentialer år 24 för Kiruna kommun Finansiella möjligheter Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % Nyckeltal M2: Summa Avgiftshöjningspotential Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 3,85 % 4,% 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). Försk. -5 och Barnoms. Äldre- och Handik. omsorg 1,92 Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer (ingår ej i NT). Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet 12, Summa Mkr Mkr 45, Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Mkr 7, Avgiftspotentialer (ingår ej) 1, 8, 6, 4, 2,, Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Försk. -5 och Barnoms. Äldre- och Handik. omsorg Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntypen eller länet. 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet MÄTSTANDARD Belastning Potentialen 3,85 % understiger %, d v s kravnivå 1 för S2: - MÄTSKALA Nästa sida Potentialen 3,85 % understiger %, d v s kravnivå 2 för S2: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' innehåller: Potentialen 3,85 % understiger %, d v s kravnivå 3 för S2: - Potentialnyckeltal Sifferuppgifter Jämför "Potentialkrav för 24" för Nyckeltal S2. Bra Definitioner Potentialen 3,85 % överstiger %, som behövs för att H1 skall nå godkänd nivå. Kommuntyp: Övriga kommuner, 12 5-25 inv. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 17
Nyckeltal M2 (Sid 2 av 2): Avgiftshöjning - Potentialer år 24 för Kiruna kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Försk. o Barnoms. Äldre- o hand. oms. Fritid Kultur Ind. o Fam. omsorg* Riket 31,16 % Vallentuna 27,58 % Hofors 94,6 % Sotenäs 56,71 % Vara 56,44 % Dorotea Kommuntypen 21,41 % Skara 26,9 % Eksjö 36,45 % Lysekil 39,77 % Lysekil 38,59 % Hallstahammar Länet 21,33 % Arjeplog 23,59 % Haparanda 21,56 % Boden 43,26 % Jokkmokk 17,8 % Övertorneå Aktuell kommun 1,79 % Kiruna 17,55 % Kiruna 15,52 % Kiruna 5,7 % Kiruna 5,52 % Kiruna Skillnad till 23-4,4 % / -5,79 Mkr 2,45 % / 9,96 Mkr -1,42 % / -,48 Mkr,73 % /,21 Mkr 2,57 % /,75 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Affärsverksamhet* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, (Kostnadstäckning) Riket 2,78 % Lindesberg 87,7 % Borgholm 27,86 % Arjeplog Kan vara 1, %? Kommuntypen 2,78 % Lindesberg 52,78 % Leksand 7,58 % Lindesberg Länet 12,27 % Kalix 46,38 % Jokkmokk 27,86 % Arjeplog Aktuell kommun 8,98 % Kiruna 24,39 % Kiruna,9 % Kiruna 66,97 % Kiruna Skillnad till 23 1,57 % / 5,95 Mkr -4,52 % / -4,37 Mkr,9 % /,23 Mkr 18,73 % / 6,63 Mkr Skillnad: Avgifter mm höjdes med 13 Mkr jämfört år 23. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Försk. o Barnoms. Äldre- o hand. oms. Fritid Kultur Ind. o Fam. omsorg* Riket 3,56 % Mönsterås 26,9 % Eksjö 42,99 % Vårgårda 43,26 % Jokkmokk 38,59 % Hallstahammar Kommuntypen 2,62 % Klippan 22,47 % Avesta 33,43 % Hallsberg 24,6 % Kramfors 19,5 % Hultsfred Länet 17,41 % Gällivare 21,95 % Arvidsjaur 19,69 % Luleå 21,98 % Övertorneå 16,69 % Boden Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Riket 2,14 % Lysekil 61,18 % Ockelbo 21,64 % Ystad Kommuntypen 2,14 % Lysekil 37,74 % Hultsfred 7,5 % Mariestad Länet 1,83 % Arjeplog 42,48 % Älvsbyn 15,44 % Övertorneå De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent H1 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner S2 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt s Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till S2 och M1. Nyckeltalet anger med hur många procent M1 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 24' för S2 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 18
Nyckeltal M3 (Sid 1 av 2): Kostnadspress - Potentialer år 24 för Kiruna kommun Finansiella möjligheter Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 5 % 45 % 4 % 35 % 3 % 25 % 2 % 15 % 1 % 5 % % Mkr 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Nyckeltal M3: Summa Potentialer Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 18,31 % Summa Mkr Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet 12,% 1,% 8,% 6,% 4,% 2,%,% Mkr 14 12 1 8 6 4 2 Förskola - 5 år Förskola -5 år Kostnadspresspotentialer i procent av Totala Intäkter Ind. Fam. omsorg 2,15 Kostnadspresspotentialer i Mkr Ind. Fam. omsorg Förskola 6 år Förskola 6 år MÄTSTANDARD* Belastning Potentialen 18,31 % understiger %, d v s kravnivå 1 för S2: - Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 18,31 % understiger %, d v s kravnivå 2 för S2: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 18,31 % understiger %, d v s kravnivå 3 för S2: - 2,9 36 Potentialnyckeltal *Jämför med "Potentialkrav för 24" för Nyckeltal S2. 1, 12,3 Bra Potentialen 18,31 % överstiger %, som behövs för att M1 skall nå godkänd nivå. En krona =36 Mkr Kommuntyp: Övriga kommuner, 12 5-25 inv. Gymn. skola Gymn. skola Infra. Skydd mm Infra. Skydd mm Handikappade Äldreomsorg Grundskola Handikappade Äldreomsorg Grundskola Fritid Kultur Politik Fritid Kultur Politik Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Potentialer härleds för varje verksamhet genom jämförelser med kommuner som har lägst kostnad per konsumentenhet i grupperna; alla kommuner (29 st), kommuntypen (9 st) och länets kommuner. Översta diagrammen mäter potentialer i procent av intäkter och de nedersta i miljoner kronor; dvs samma information i olika sort. Nästa sida innehåller sifferuppgifter och definitioner. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 19
Nyckeltal M3 (Sid 2 av 2): Kostnadspress - Potentialer år 24 för Kiruna kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Förskola 1-5 år Äldreomsorg Ind. Fam. omsorg Förskola 6 år Grundskola Gymnasieskola Enhet: Inskrivet barn 1-5 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 6 år Alla inv 7-15 år Gymnasieelever 16-19 år Riket 72 94 kr Falköping 34 42 kr Järfälla 548 kr Norsjö 14 54 kr Luleå 57 141 kr Falkenberg 67 869 kr Stockholm Kommuntypen 77 434 kr Klippan 39 62 kr Båstad 1 239 kr Sunne 19 5 kr Östhammar 58 759 kr Skara 73 579 kr Sölvesborg Länet 96 33 kr Arvidsjaur 49 925 kr Haparanda 849 kr Jokkmokk 14 54 kr Luleå 71 417 kr Älvsbyn 68 547 kr Arjeplog Aktuell kommun 118 346 kr Kiruna 65 194 kr Kiruna 1 25 kr Kiruna 6 557 kr Kiruna 8 843 kr Kiruna 95 835 kr Kiruna Potential x Antal 46 252 kr 976 st 3 774 kr 4 14 st 72 kr 23 254 st 46 17 kr 251 st 23 72 kr 2 85 st 27 966 kr 935 st Skillnad till 23-3 797 kr / -3,11 % 421 kr /,65 % 99 kr / 8,6 % -148 kr / -,24 % -1 197 kr / -1,46 % 5 776 kr / 6,41 % Skillnad i Mkr -5,46 Mkr 1,74 Mkr 2,3 Mkr -,4 Mkr -3,36 Mkr 7,5 Mkr Infra-, skydd, mm Handikappade Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla inv -65 år Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket 1 533 kr Vallentuna 1 222 kr Ydre 84 kr Strömstad 326 kr Nordanstig 211 kr Malmö Kommuntypen 1 714 kr Heby 3 985 kr Arboga 592 kr Lindesberg 588 kr Heby 49 kr Lindesberg Länet 2 934 kr Pajala 5 452 kr Piteå 963 kr Jokkmokk 643 kr Överkalix 476 kr Piteå Aktuell kommun 4 157 kr Kiruna 6 716 kr Kiruna 1 456 kr Kiruna 1 222 kr Kiruna 1 18 kr Kiruna Potential x Antal 2 624 kr 23 254 st 5 494 kr 19 114 st 1 372 kr 23 254 st 896 kr 23 254 st 897 kr 23 254 st Skillnad till 23 111 kr / 2,74 % -11 kr / -,17 % 128 kr / 9,64 % 49 kr / 4,18 % -36 kr / -3,15 % Skillnad i Mkr 2,58 Mkr -,22 Mkr 2,98 Mkr 1,14 Mkr -,84 Mkr Summa skillnad 7,88 Mkr jämfört med år 23 i ovanstående verksamheter. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola 1-5 år Äldreomsorg Ind. Fam. omsorg Förskola 6 år Grundskola Gymnasieskola Riket 73 286 kr Ödeshög 34 976 kr Uppl. Bro 645 kr Vellinge 15 427 kr Trollhättan 57 466 kr Kävlinge 68 547 kr Arjeplog Kommuntypen 78 43 kr Mariestad 41 629 kr Laholm 1 25 kr Kiruna 29 173 kr Tingsryd 59 51 kr Hultsfred 73 61 kr Skara Länet 96 48 kr Överkalix 52 992 kr Luleå 1 25 kr Kiruna 4 311 kr Arjeplog 72 432 kr Boden 84 758 kr Piteå Infra-, skydd, mm Handikappade Fritid Kultur Politik Riket 1 663 kr Lekeberg 1 842 kr Aneby 191 kr Nordanstig 455 kr Gullspång 296 kr Stockholm Kommuntypen 2 216 kr Klippan 4 242 kr Båstad 747 kr Båstad 595 kr Klippan 434 kr Hallstahammar Länet 3 169 kr Haparanda 5 743 kr Kalix 1 174 kr Pajala 679 kr Boden 558 kr Luleå I "Infrastruktur och skydd" ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Hur potentialnyckeltalet kan användas Nyckeltalets kostnadspresspotential definieras till 9 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent H1 Sparnivån kan förbättras genom kostnadspress. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner S2 Amorteringsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna till andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttokostnad per enhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till S2 och H1. Nyckeltalet anger med hur många procent H1 Sparnivån förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 24' för S2 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M1-M3 Sidan 2