Förorenade områden vid pågående verksamheter

OBS! Från och med 1/1 2010 har 33 kap miljöbalken upphört att gälla. Det innebär att saneringsförsäkringen och miljöskadeförsäkringen tagits bort. Därför gäller inte längre info på sid 20 ff och bilaga 11 i denna handledning. Förorenade områden vid pågående verksamheter - tillsynshandledning Foto: Anders Löfgren Maj 2006 Uppdaterad juni 2008

Förorenade områden vid pågående verksamheter - tillsynshandledning Miljösamverkan Västra Götaland maj 2006 Uppdaterad juni 2008 Denna handledning togs fram av projektgruppen för förorenade områden under hösten 2005-våren 2006. I projektgruppen deltog följande personer: Niklas Ander, Mölndal t.o.m. januari 2006 Anna-Karin Davidsson, Länsstyrelsen Malin Egardt, Ale fr.o.m. januari 2006 Laila Ekman, Ale t.o.m. januari 2006 Jonas Georgsson, Trollhättan Lena Hedlund Holén, Ale t.o.m. 2005 Annika Johansson, Tjörn Teresia Kling, Borås Anders Löfgren, Alingsås Ellen Samuelsson, Partille t.o.m. november 2005 Cecilia Lunder, Miljösamverkan Västra Götaland Under 2008 har handledningen uppdaterats i samband med den pågående tillsynskampanjen om förorenade områden vid pågående verksamheter. I projektgruppen för detta arbete har följande personer deltagit: Karin Alexandersson, Strömstad Martin Bertilsson, Borås Anna-Karin Davidsson, Länsstyrelsen Victoria Ljungberg, Ale Anna Pettersson, Lerum Cecilia Lunder, Miljösamverkan Västra Götaland

1. Sammanfattning... 5 2. Inledning... 6 Syfte och arbetssätt... 6 Avgränsningar... 6 Bakgrund... 6 Tillsynskampanj 2007-2008... 7 3. Miljömål... 8 4. Hur ärenden kan drivas... 9 Flödesschema... 9 Kompletterande text till flödesschemat... 11 Tillsynsansvar... 15 Ansvar... 15 Kvarvarande förorening... 17 Vid nedläggning av företag... 19 Saneringsförsäkringen... 20 5. Två exempel på ärenden... 25 Exemplet lastbilsdemonteringen Bil i bitar... 25 Exemplet ytbehandlaren Stålmannens Rör AB... 32 6. Förslag på hur kommunen kan arbeta med pågående verksamheter... 36 Prioritering... 36 Kopplingen till kommunala handlingsplaner... 37 7. Beskrivning av några kommuntypiska branscher... 38 Bensinstationer och bilvårdsanläggningar... 39 Bilskrotar... 42 Verkstäder med ytbehandling och/eller lackering... 44 Sågverk... 46 Kemtvättar... 48 Tryckerier... 53 Skjutbanor... 55 Asfaltverk... 58 Gjuterier... 60 Användning av bekämpningsmedel... 61 Infrastruktur... 63 8. Var man hittar mer kunskap och information... 69 Miljösamverkans stöd... 69 Övriga kontakter... 69 Webbplatser... 70 Referenser och litteratur... 72 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 a+b Checklista för bedömning av om nuvarande verksamhetsutövare är ansvarig eller inte för en förorening Exempel på skrivelse till VU inför besök om föroreningar Exempel på ärende med föreläggande om förslag till provtagningsplan Exempel på ärende med föreläggande om undersökningar Exempel på ärende med krav på fortsatt provtagning av sanerat område Exempel på blankett för saneringsanmälan, från Mölndals Stad Exempel på ärende med föreläggande om sanering Exempel på ärende, handläggning vid avisering om nedläggning av företag Bilaga 9 Nya kapitel 10 i miljöbalken (från aug 2007) Bilaga 10 Bilaga 11 Ansvarsutredningar, praktiska tips från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Checklista för ärenden med ansökan om medel från saneringsförsäkringen

1. Sammanfattning Miljösamverkan Västra Götaland avslutar med detta dokument delprojektet om förorenade områden, som har syftat till att ta fram stöd för framför allt miljökontorens tillsyn på pågående miljöfarliga verksamheter. Arbetet syftar inte på något sätt till att vara heltäckande eftersom det redan finns mycket skrivet och gjort inom området. Under 2007-2008 genomförs en tillsynskampanj. I samband med den har denna handledning uppdaterats (juni 2008), vilket framgår på olika ställen i detta dokument. I ett flödesschema åskådliggörs vilka olika steg som tas vid ärendehandläggning. Mer detaljerad vägledning om vad tillsynsmyndigheten behöver göra finns i kompletterande text, och vi hänvisar också till olika exempel på ärenden i bilagorna. Det är viktigt att påpeka att dessa inte utgör mallar utan enbart exempel, som inte prövats i högre instans. Vi har också beskrivit två exempel på ärenden om en lastbildemontering och en ytbehandlare. Därefter ges förslag på arbetssätt för kommunerna. Det är framför allt inom den ordinarie miljötillsynen som frågan om föroreningar vid pågående verksamheter bör väckas. En viktig fråga är vem som har tillsynsansvaret vid olika verksamheter. Så länge det är misstanke om förorening och tillsynsmyndigheten agerar med stöd av 9 kap MB följer tillsynsansvaret den miljöfarliga verksamheten. Vid konstaterad förorening (10 kap miljöbalken) orsakad av den pågående verksamheten är det samma tillsynsmyndighet som agerar som i vanliga fall. Detta bör även gälla föroreningar från tidigare processer som hört tydligt samman med verksamheten men som numera har upphört. De bestämmelser som ligger till grund för bedömning av ansvar finns huvudsakligen i 2, 9 och 10 kapitlen miljöbalken. Det är skillnad mellan ansvar för förebyggande åtgärder och ansvar för utredning och efterbehandling. Ansvar för förebyggande åtgärder grundar sig på försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 miljöbalken och kräver inte att en förorening har påvisats. Ansvar för utredning och efterbehandling enligt 2 kap. 8 och 10 kapitlet förutsätter däremot att en förorening har uppkommit till följd av en viss verksamhet eller åtgärd. Enligt miljöbalken är det i första hand verksamhetsutövaren (VU) som är ansvarig för föroreningarna. Har det funnits flera VU som har bidragit till föroreningarna är ansvaret solidariskt. För pågående verksamheter behöver ansvarsutredningen ofta inte bli särskilt komplicerad. I en bilaga har vi gjort en checklista till stöd för frågan om nuvarande VU:s ansvar. Det är viktigt att kontrollera om det kan finnas tidigare VU som kan ha bidragit till föroreningen för att komma fram till rätt adressat och bedöma skäligheten för tillsynsmyndighetens krav. I vissa fall är det med nuvarande markanvändning inte motiverat att sanera direkt. Det kan även vara svårt att komma åt föroreningen pga. byggnader eller dylikt. Då kan det vara lämpligt att skriva ett föreläggande för att ändå ha fortsatt kontroll, så att föroreningarna inte glöms bort vid rivning/schaktning eller ny markanvändning. I vissa fall kan det finnas behov av att göra en notering i fastighetsregistret. Exempel på beslutsformuleringar ges i texten. Saneringsförsäkringen behandlas i ett eget avsnitt där villkoren belyses och tips ges om ärendegången när man söker om pengar från försäkringen. Eftersom det finns typiska föroreningar inom olika branscher har vi beskrivit elva kommuntypiska branscher med avseende på föroreningskällor och kemikalieanvändning. Branscherna vi beskrivit är bilskrotar, bensinstationer & bilvårdsanläggningar, verkstäder, sågverk, kemtvättar, tryckerier, skjutbanor, asfaltverk, gjuterier, om bekämpningsmedel och om infrastruktur (det sista tillagt 2008). Sist finns kontaktpersoner, webbadresser och litteratur där man hittar mer information. 5

2. Inledning Syfte och arbetssätt Delprojektet syftar till att ta fram stöd för framför allt miljökontorens tillsyn vid pågående miljöfarliga verksamheter inom olika branscher avseende förorenade områden. Viktiga frågor att besvara är: Hur initierar man och driver ärenden så att undersökningar och saneringar genomförs? Hur vet man att verksamhetsutövaren är ansvarig för en förorening? Vilka krav är motiverat att ställa? Avsikten är att arbeta framför allt ur ett kommunperspektiv, det vill säga skriva om företag och situationer som främst berör kommunerna. För att få materialet så konkret och lättillgängligt som möjligt används exempel på ärenden och tillvägagångssätt, checklistor och annat användbart för tillsynen. Alla exempel är hämtade från verkligheten men har inte överprövats, vilket ju innebär att de skulle kunna upphävas eller ändras i högre instans. De ska alltså ses som just exempel. I samband med att denna handledning uppdaterats i juni 2008 har några av exempelärendena i bilagorna bytts ut mot nyare exempel. Det mesta i handledningen handlar om ärenden generellt i alla branscher, men vi har även beskrivit några branscher mer specifikt till exempel när det gäller typiska föroreningar. Under 2007 och 2008 genomförs en tillsynskampanj. I samband med den har denna handledning uppdaterats med avseende på ny lagstiftning, mer kunskap och nyare exempel på ärenden. Avgränsningar Vårt arbete handlar om föroreningar som uppkommit under kontinuerlig verksamhet, inte om olyckor som sker nu. Eftersom arbetet fokuserar på pågående verksamheter handlar det inte heller primärt om nedlagda verksamheter. I och med uppdateringen som gjorts under 2008 lägger vi här till att dokumentet ursprungligen tagits fram 2006 och därmed baserats på gamla kapitel 10 i miljöbalken. I en ny bilaga finns information om den nya versionen av kapitel 10, som alltså gäller för nya föroreningar efter den 1 augusti 2007. Arbetet syftar inte på något sätt till att vara heltäckande. Istället hänvisar vi till andra källor för allt som redan finns skrivet och gjort, till exempel Handboken från Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2005) och Naturvårdsverkets handbok remissversion 2006-03-31. Bakgrund Miljösamverkan har tidigare avstått ifrån insatser på området förorenade områden eftersom Länsstyrelsen jobbar så aktivt med det. Inför arbetet med enkät för 2005 väcktes frågan om tillsyn vid pågående ytbehandlingsindustrier. Tillsammans med Länsstyrelsens branschgrupp för förorenade områden bedömdes frågan om tillsyn vid pågående verksamheter generellt (inte begränsat till ytbehandlare) vara intressant, och förslaget togs med i enkäten till kommunerna. Där fick det höga poäng och togs därför med. 6

I början av arbetet ställde vi en fråga via e-post till Miljösamverkans kontaktpersoner på miljökontoren: Har ni något tillsynsärende som ni själva initierat och som har avslutats genom sanering eller på annat sätt? Med initierat menar vi att ni på miljökontoret satt igång processen med undersökningar av misstänkt förorenad mark, byggnad eller annat vid en pågående verksamhet. Vi fick inga exempel på sådana ärenden, vilket visar att det fanns ett behov av konkret vägledning som hjälp att komma igång med detta arbete. Tillsynskampanj 2007-2008 Under hela 2007 och 2008 till och med juni månad genomförs en tillsynskampanj inom ramen frö Miljösamverkan Västra Götaland. Syftet med kampanjen har varit att komma igång med och arbeta med förorenade områden vid pågående verksamheter. För att alla skulle ha möjlighet att delta i kampanjen blev inriktningen inte en särskild bransch, utan istället fritt val av verksamhet. Under kampanjtiden driver varje kommun frågan om förorenade områden vid minst en pågående verksamhet, och Länsstyrelsen vid minst fem. För att stödja miljökontorens arbete under kampanjen har projektgruppen bland annat ordnat flera seminarier, möten och startat igång ett diskussionsforum på nätet. Mer info finns på www.miljosamverkan.se. Utvärdering av kampanjen kommer att ske hösten 2008. 7

3. Miljömål De 16 nationella miljökvalitetsmålen och deras delmål syftar till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hushållning med naturresurserna. När det gäller förorenade områden är miljömålet Giftfri miljö relevant: Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Det finns två delmål om förorenade områden: Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010. Åtgärder skall under åren 2005 2010 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050. De regionala delmålen i vårt län lyder: Förorenade områden skall vara identifierade och av förorenade områden av riskklass "mycket stor" och "stor" är 30 procent översiktligt undersökta och 10 procent åtgärdade senast år 2005. I samtliga 10 stycken mest prioriterade förorenade områden med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön skall arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 5 stycken av de områden där arbete påbörjats skall dessutom vara åtgärdade. Här är några exempel på regionala och lokala åtgärder: Inventera, riskklassa och prioritera förorenade områden. Länsstyrelsen, kommunerna. Kartlägg förorenade områden som till följd av ett förändrat klimat kan drabbas av översvämningar, skred, ras och erosion och därmed riskera att påverka dricksvattenförsörjningen och utred alternativa möjligheter till reservvattentäkter där så behövs. Kommunerna. Analysera konsekvenserna av att förorenade områden kan påverkas av översvämningar, skred och erosion och använd underlaget i den kommunala planeringen. Kommunerna. Upprätta och följa handlingsplaner för efterbehandling av förorenade områden. Kommunerna Redovisa förekomst av och behov av eventuella markrestriktioner i översikts- och detaljplaner. Kommunerna. Se till att misstänkta dioxinutsläpp från förorenade områden blir kartlagda och vid behov sanerade. Kommunerna, Länsstyrelsen, näringslivet. De kommuner som arbetat fram lokala miljömål kan också ha preciserade mål om just förorenade områden. 8

4. Hur ärenden kan drivas I detta kapitel beskriver vi hur ärenden vid pågående verksamheter kan drivas. I kapitel 6 kan man läsa mer om hur ärenden kan initieras, prioriteringar m.m. Flödesschema Vi har satt ihop ett flödesschema som visar hur ärenden kan drivas. Kompletterande text till flödesschemat följer på sidorna 11-14. Ett ärende kan ta olika vägar. I vårt schema utgör vägen rakt ned att alla steg tas i ett ärende. Om ett ärende avslutas tidigare, eller fortsättning följer senare etc. finns det pilar till höger eller vänster som visar detta. Ibland kan det också vara så att vissa steg kan hoppas över, se streckade pilar nedåt. Anledningen till att rutorna med kommunicering och bedömning döpts till A, B och C beror bara på att det ska vara tydligare att hitta igen sig i den kompletterande texten. I bilagor har vi lagt exempel på ärenden med beslutsformuleringar som stöd för ärendehantering. Dessa ska ses just som exempel och inte som mallar färdiga att användas. De är inte överprövade vilket innebär att de skulle kunna upphävas eller ändras i högre instans. I samband med att denna handledning uppdaterats i juni 2008 har några av exempelärendena i bilagorna bytts ut mot nyare exempel. 9

Initiering översiktlig Förberedelser Kontakt med VU Besök Ansvarsutredning Bedömning Provtagning senare Föreläggande Inskrivningsmyndigheten Inskrivningsmyndigheten Kommunicering A Bedömning, underlag Ansvar Samråd för att diskutera forts. Förstudie (översiktlig undersökning) komplett Förslag från VU provtagningsplan Föreläggande Undersökning, förenklad riskbedömning Bedömning och Kommunicering B Samråd för fördjupad undersökning Ev. samråd sanering/annan åtgärd Huvudstudie (fördjupad undersökning) Förslag från VU provtagningsplan Föreläggande Undersökning, förslag åtgärder Föreläggande vid kvarvarande förorening Bedömning och Kommunicering C Samråd sanering/annan åtgärd Beslut ingen åtgärd Efterbehandling Anmälan Föreläggande Åtgärder Avrapportering Ev. uppföljning och kontroll 10

Kompletterande text till flödesschemat Initiering Förberedelser: Ett ärende kan initieras på olika sätt. Prioriteringar görs därefter utifrån olika aspekter: Miljörisker, exploatering, försäljning, nedläggning/konkurshot, klagomål mm. (se vidare i kapitel 6). Underlagsmaterial: Generell branschinfo Eventuellt utförd MIFO-inventering (se faktaruta) Arkivuppgifter En översiktlig ansvarsutredning görs innan kontakt tas med VU. Är det troligt att nuvarande VU kan ha orsakat föroreningar på fastigheten? Se bilaga 1. MIFO betyder Metod för Inventering av Förorenade Områden och är en metod för att inventera och riskklassa förorenade områden. MIFO sker i två faser. I fas 1 ställs befintligt material om ett område samman, t.ex. från arkiv, kartor, besök m.m. Därefter görs en riskbedömning baserad på hanterade kemikaliers farlighet, föroreningsnivå (om den är känd), spridningsförutsättningar och områdets känslighet och skyddsvärde. I fas 2 görs översiktliga undersökningar och en säkrare riskklassning. Det finns fyra riskklasser: 1: Mycket stor risk, 2: Stor risk, 3: Måttlig risk, 4: Liten risk. Metoden beskrivs närmare i Handboken från vår länsstyrelse samt i NV:s rapport 4918 Metodik för inventering av förorenade områden. Kontakt med VU: Tfn/brev till VU för att aktualisera frågan Informera och ställ frågor Be VU ta fram historiska uppgifter inför mötet. Skicka Länsstyrelsens broschyr Är ditt område förorenat? till hjälp för företaget. I bilaga 2 finns ett exempel på brev som kan skickas till VU före besöket. Besök: Det är en fördel om personer som varit med länge på företaget är med vid besöket. Diskussion utifrån det underlag som finns. Genomgång av fastigheten, var finns risk för hot spots? Diskussion om upplägg av översiktliga undersökningar. VU bör ta fram ett förslag till provtagningsplan och skicka in till tillsynsmyndigheten (TIM). I undantagsfall kan TIM själv behöva ta prover för att konstatera förorening, för att kunna arbeta vidare med stöd av 10 kapitlet miljöbalken. Bedömning och kommunicering A Finns det anledning att gå vidare? Efter kontakt med VU samt besök på plats kan man behöva omvärdera, omprioritera underlaget. Kontakta VU och tala om vilken bedömning ni gör, och vad den bedömningen bygger på. Redan nu kan bedömningen vara den att man inte behöver gå vidare, dvs. ärendet avslutas. Detta kan betyda att MIFO-klassificeringen av ett ärende behöver ändras. Kontakta Länsstyrelsen i frågan. 11

I många fall kan en ansvarsutredning vara enkel när det gäller pågående verksamheter, dvs. att nuvarande VU är ansvarig (t.ex. om det bara förekommit en verksamhet på platsen). Om en ansvarsutredning görs i detta skede kan den kommuniceras skriftligt direkt. Men det finns rättsfall som visar att det är skäligt att nuvarande VU står för undersökningar, se vidare under Ansvar på sidan 15 Därför är det inte säkert att en omfattande ansvarsutredning måste göras i detta skede. Se vidare under huvudstudie nedan. I enstaka fall kan det bli aktuellt med provtagning i ett senare skede, till exempel för att det är praktiskt omöjligt att göra det i nuläget. Det förutsätter att man bedömer att det inte finns någon akut risk som föranleder åtgärder nu. I vissa fall kan det vara bra att förelägga VU om att anmäla till tillsynsmyndigheten i händelse av schaktning, nedläggning av verksamhet etc. Läs mer under rubriken Kvarvarande förorening på sidan 17. Ta initiativ till ett samrådsmöte med VU, på vilket ni diskuterar hur man går vidare med provtagning. Begär in ett förslag till provtagningsplan från VU, vilket kan ske med stöd av miljöbalkens 26 kapitel 9 och 22. Exempel på ett sådant ärende finns i bilaga 3 (beslutat efter 1/8 2007). Förstudie (Översiktlig undersökning) En förstudie bör innehålla undersökningar av mark och grundvatten, förenklad riskbedömning samt bedömning av saneringsbehov. VU lämnar in förslag till provtagningsplan med tidsplan för undersökningarna. Läs mer om provtagningsplan och provtagning i SGF rapport 1:2004 "Fälthandbok Miljötekniska undersökningar" samt i Länsstyrelsens handbok. TIM förelägger om provtagning/undersökningar. Kan ske med stöd av miljöbalkens 26 kapitel 9 och 22 samt 10 kap 2 om förorening är konstaterad sedan tidigare. Annars tas inte 10 kapitlet med. Exempel på ett sådant ärende finns i bilaga 4 (beslutat efter 1/8 2007). I enklare fall räcker det att meddela VU att man är överens om upplägget. VU lämnar in resultatet av undersökningarna, inklusive en förenklad riskbedömning, med förslag till hur man bör gå vidare. Kommentar: Numera används framför allt begreppen förstudie och huvudstudie, istället för översiktliga och fördjupade undersökningar. Det är dock inte likhetstecken mellan begreppen, en förstudie respektive huvudstudie innehåller mer. Läs mer i NV:s rapport Efterbehandling av förorenade områden, kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering. TIM granskar rapporten och bedömer. Jämför med Naturvårdsverkets generella riktvärden (se NV-rapport 4638) 1 som utgör rekommendationer för hur halter av olika ämnen, under vissa förutsättningar, kan lämnas kvar på en plats. Av betydelse är markanvändningen: KM = känslig markanvändning (Markkvaliteten begränsar inte markanvändningen och grundvattnet skyddas. T.ex. bostäder, förskolor, jordbruk), MKM GV = mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd (markkvaliteten begränsar markanvändningen. Grundvatten kan tas ut vid ett visst avstånd till föroreningen), MKM = som den förra men utan grundvattenskyddet. Hjälp med tolkning av en undersökning kan fås i Länsstyrelsens handbok. Bedömning och kommunicering B Kontakta VU och tala om vilken bedömning ni gör av inlämnad undersökning och förslag. 1 Kommentar vid uppdatering 2008: NV har tagit fram förslag till reviderade generella riktvärden under 2007 (remissversion 2007-10-19). När denna handledning uppdateras i juni 2008 är det fortfarande förslag. 12

Bedömningen kan vara den att man inte behöver gå vidare, dvs. ärendet avslutas. Det kan dock vara aktuellt med viss uppföljning och kontroll, se sista rubriken (sidan 14). Resultaten kan visa att sanering behövs, men att det inte är akut utan kan eller bör göras senare. Vissa beslut kan skickas till Inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken. Läs mer under Kvarvarande förorening på sidan 17. Om man behöver gå vidare: ta initiativ till samråd med VU om ytterligare provtagning/undersökningar. Begär in ett förslag till provtagningsplan från VU. Exempel på ett sådant ärende finns i bilaga 3. Det kan vara så att de undersökningar som gjorts räcker som underlag för sanering eller annan åtgärd. Annan åtgärd kan till exempel vara inkapsling, stängsling. Ta initiativ till samråd med VU om saneringsåtgärder. Informera VU om att en anmälan om efterbehandling ska lämnas in (streckad linje i flödesschemat). Om VU inte frivilligt lämnar in en anmälan kan TIM förelägga VU om att komma in med upplysningar (motsvarande dem som lämnas i en anmälan). Kan ske med stöd av 26 kap 9 och 21, 2 kap 8 samt 10 kap 2. Man kan också förelägga om sanering/annan åtgärd direkt, se nedan (streckad linje i flödesschemat). Huvudstudie (Fördjupad undersökning) VU lämnar in förslag till provtagningsplan med tidsplan för undersökningarna. TIM förelägger om ytterligare provtagning/undersökningar (avgränsning av föroreningarna, riskbedömning, vid behov åtgärdsförslag). Sker med stöd av miljöbalkens 26 kapitel 9 och 22 samt 10 kap 2. VU lämnar in resultatet av undersökningarna med förslag till åtgärder. Se kommentaren under rubriken översiktliga undersökningar/förstudie. En huvudstudie ska enligt nämnda rapport bland annat innehålla resultat av undersökningar, karakterisering och avgränsning av föroreningarna i detalj, riskbedömning och bedömning av saneringsbehov, slutlig ansvarsutredning (om sådan inte redan finns). TIM granskar och bedömer rapporten. En komplett ansvarsutredning behövs för att veta säkert att det är verksamhetsutövaren som är ansvarig för åtgärder. För pågående verksamheter behöver ansvarsutredningen ofta inte bli särskilt komplicerad. Se vidare sidan 17. Se också checklista i bilaga 1 samt bilaga 1 i Naturvårdsverkets handbok remissversionen daterad 2006-03-31. Det är självklart bra om ansvarsutredningen finns framme tidigare under ärendets gång men inte alltid nödvändigt. Läs mer om Ansvar på sidan 15. Bedömning och kommunicering C Bedömningen kan vara den att någon sanering eller annan åtgärd inte behövs. Ärendet avslutas. Det kan dock vara aktuellt med viss uppföljning och kontroll, se sista rubriken på sidan 14. Resultaten kan visa att sanering eller annan åtgärd behövs, men att det inte är akut utan kan eller bör göras senare. Vissa beslut kan skickas till Inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken. Läs mer under Kvarvarande förorening på sidan 17. Om undersökningar visar att sanering/annan åtgärd krävs (dvs. om tillräckligt underlag finns) samråder TIM med VU om saneringsåtgärder. Informera VU om att en anmälan om sanering ska lämnas in. Om VU inte frivilligt lämnar in en anmälan kan TIM förelägga VU om att komma in med upplysningar motsvarande dem som lämnas i en anmälan. Man kan också förelägga om sanering/annan åtgärd direkt, se nedan (streckad linje i flödesschemat). 13

Efterbehandling VU lämnar in en anmälan enligt 28 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Ett exempel på en anmälningsblankett finns i bilaga 6 (från Mölndals stad). TIM granskar anmälan. Om ytterligare uppgifter behövs, begär kompletteringar. TIM förelägger om åtgärder enligt anmälan samt eventuellt om ytterligare försiktighetsåtgärder (med stöd av miljöbalkens 26 kap 9 och 2 kap 3 samt Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 27 ). Exempel på ett föreläggande om sanering finns i bilaga 7 (beslutat efter 1/8 2007). När sanering eller annan efterbehandlingsåtgärd har utförts lämnar VU in en redovisning till TIM. TIM granskar rapporten och meddelar VU skriftligen att TIM godtar det saneringsarbete som utförts och inga ytterligare åtgärder krävs i dagsläget. Alternativt att TIM inte är nöjd och begär kompletteringar. Ärendet avslutas. Eventuell uppföljning och kontroll I vissa fall behövs uppföljning efter efterbehandlingen, t.ex. i form av provtagning, för att kunna konstatera att allt är som det ska. Det kan ibland vara lämpligt att fastställa i ett kontrollprogram. Kanske har man valt att inte totalsanera, vilket kan vara bidragande till att man behöver kontrollera efter genomförd sanering. Ett exempel på ärende med krav på uppföljande kontroll finns i bilaga 5. Efterbehandling vid nedlagd impregneringsverksamhet. Anders Löfgren Tips! I NV:s handbok remissversionen finns alla aktuella paragrafer kommenterade. 14

Tillsynsansvar Förorenade områden vid pågående verksamhet Tillsynsansvaret för förorenade områden vid en pågående miljöfarlig verksamhet följer normalt den myndighet som har tillsynsansvaret utifrån verksamhetens klassificering enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd såvida inte tillsynsansvaret har delegerats. Så länge det är misstanke om förorening och tillsynsmyndigheten agerar med stöd av 9 kap MB följer tillsynsansvaret den miljöfarliga verksamheten. Vid konstaterad förorening (10 kap miljöbalken) orsakad av den pågående verksamheten är det samma tillsynsmyndighet som agerar som i vanliga fall. Detta bör även gälla föroreningar från tidigare processer som hört tydligt samman med verksamheten men som numera har upphört (t.ex. att det har bedrivits doppning med pentaklorfenol vid ett sågverk). Utgångspunkten för fördelningen av tillsynsansvaret är vilken verksamhet som har orsakat föroreningen. Om den konstaterade föroreningen härrör från en annan typ av verksamhet som tidigare har bedrivits på platsen måste en noggrannare bedömning av tillsynsansvaret göras. Indelningen av verksamheter i anmälningspliktiga, tillståndspliktiga eller verksamheter som inte omfattas av vare sig anmälningsplikt eller tillståndsplikt har förändrats med tiden och därmed kan tillsynsansvaret också ha varierat. Naturvårdsverket planerar att lägga ut närmare vägledning angående bedömning av tillsynsansvar på sin webbplats under 2008. (NV:s arbete med handboken pågår när denna handledning uppdateras i juni 2008.) Ansvar De bestämmelser som ligger till grund för bedömning av ansvar för utredning, efterbehandling samt utförande av skyddsåtgärder och vidtagande av försiktighetsmått finns huvudsakligen i 2, 9 och 10 kapitlet miljöbalken (MB). Från och med den 1 augusti 2007 har 10 kap. miljöbalken (MB) fått en ny lydelse. Enligt övergångsbestämmelserna ska dock den gamla lydelsen av 10 kap MB fortsätta tillämpas i de allra flesta efterbehandlingsärenden, med undantag av definitionen i MB 10:3 fjärde stycket (fastighetsförvärv). Laghänvisningar i nedanstående stycke är därför till den gamla lydelsen av 10 kap. Mer info om ändringar i kap 10 MB finns i bilaga 9. Det är skillnad mellan ansvar för förebyggande åtgärder och ansvar för utredning och efterbehandling (reparativt ansvar). Ansvar för förebyggande åtgärder grundar sig på försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 MB och kräver inte att en förorening har påvisats. Ansvar för utredning och efterbehandling enligt 2 kap. 8 och 10 kapitlet förutsätter däremot att en förorening har uppkommit till följd av en viss verksamhet eller åtgärd. Om en förorening inte har påvisats kan ansvar enligt 2 kap. 8 och 10 kap. MB inte krävas. 15

Enligt miljöbalken (MB) är det i första hand verksamhetsutövaren som är ansvarig för föroreningarna (polluter pays principle, 10 kap 2 MB). Har det funnits flera verksamhetsutövare som har bidragit till föroreningarna är ansvaret solidariskt (10 kap 6 MB). Vid bedömningen av ansvarets omfattning skall alltid en skälighetsbedömning göras (10 kap. 4 MB, 2 kap. 7 MB). Om det visar sig att det inte finns någon verksamhetsutövare som kan utföra eller bekosta efterbehandlingen övergår ansvaret till den som äger fastigheten om den förvärvats efter den 31 december 1998 (10 kap 3 MB). Även i detta fall skall alltid en skälighetsbedömning göras. Det finns ett beslutat ärende från Miljödomstolen i Växjö 2, som handlar om en tidigare fastighetsägare som blivit förelagd om att dels redovisa upplägg och utformning av en huvudstudie, dels utföra och redovisa huvudstudien (kopplat med viten på 300 respektive 700 kkr). Tidigare verksamhetsutövare på fastigheterna har bl.a. gått i konkurs, ingen ansvarig verksamhetsutövare finns. Den aktuella fastighetsägaren köpte de två fastigheterna 2004 och anses ha känt till att dessa var förorenade. Tidigare fastighetsägare har gått i konkurs. Det finns också en senare fastighetsägare där man inte vet om de känt till föroreningarna eller inte. Avfallsförvaring av sämsta slag? Foto Anna Wahlqvist Fastighetsägare som förvärvat fastigheten före den 31 december 1998 har inget ansvar för förorening om det inte rör sig om ett s.k. förvaringsfall. I ett fåtal fall har det förekommit att Naturvårdsverket lämnat bidrag för att få en sanering genomförd med verksamhetsutövaren som medfinansiär. Detta kan vara en möjlighet för objekt i MIFO klass 1, då befintlig verksamhetsutövare inte är ansvarig, eller då det inte är skäligt att denne står för hela kostnaden. Kommunen får då stå som huvudman. För pågående verksamheter behöver ansvarsutredningen ofta inte bli särskilt komplicerad. Det är dock viktigt att kontrollera om det kan finnas tidigare verksamhetsutövare som kan ha bidragit till föroreningen för att komma fram till rätt adressat och bedöma skäligheten för tillsynsmyndighetens krav. Det finns rättsfall 3 4 som säger att undersökningsansvaret är långtgående och att det är skäligt att nuvarande verksamhetsutövare står för undersökningar. En mall med förslag till ansvarsutredning finns i Naturvårdsverkets handbok (remissversion 2006-03-31), bilaga 1. Vilka ansvariga kan finnas? Det första steget i en ansvarsutredning är att ta reda på vilka verksamhetsutövare som funnits på platsen. Detta kan man få reda på genom gamla handlingar som förelägganden, bygglovshandlingar, tidigare fastighetsägare m.m. 2 Vegaholm Bil & Maskin AB, 2006-04-19, M 305-06 3 Arvamet MÖD 2003-12-05; M 9822-02 4 Kloster MÖD 2005-05-23; M 5338-04 16

Viktiga frågor i ansvarsutredningen är: Är det samma bolag? Dvs. stämmer organisationsnumret? Ansvaret följer organisationsnummer oavsett företagets namn och inriktning. Har bolaget bedrivit verksamhet på platsen efter 30/6 1969? Om inte kan man inte ställa krav på dem. Har fastigheten bytt ägare efter 31/12 1998? På vilket sätt har bytena skett? Observera att fastighetsägare som förvärvat fastigheten efter 1998 har ett solidariskt ansvar även om de sålt vidare fastigheten. Om organisationsnumret är ett annat, har man fortsatt med samma verksamhet och på t.ex. gamla tillstånd eller liknande. Enligt Arvamet-domen finns ansvar även då. Mer info: Bilaga 10 med praktiska tips (ny i samband med uppdateringen 2008) Om ansvar för miljöskulder i mark och vatten. Jan Darpö, NV rapport 5242. I Naturvårdsverkets handbok (remissversion 2006-03-31) finns en lättillgänglig beskrivning av olika bolagsformer. Kvarvarande förorening I vissa fall är det med nuvarande markanvändning inte motiverat att sanera direkt, då föroreningen inte innebär någon omedelbar risk för omgivningen. Det kan även vara svårt att komma åt föroreningen på grund av byggnader eller dylikt. Det kan i dessa fall vara lämpligt att skriva ett föreläggande för att ändå ha fortsatt kontroll över fastigheten så att föroreningarna inte glöms bort vid rivning/schaktning eller ny markanvändning. Hur kan föreläggandet utformas? Flera av formuleringarna är hämtade från beslut från Lerums och Västerås miljökontor. 1. Upplysningsskyldighet om schaktning/rivning skall utföras. Ex på formulering: Miljö- och byggnadsnämnden förelägger X org.nr. X så som fastighetsägare till X att i god tid skriftligen underrätta miljö- och byggnadsnämnden om grävning, schaktning, utfyllnad, ledningsdragning, anläggnings- och rivningsarbete eller andra markarbeten samt förändrad markanvändning eller uppförande av byggnad, inom fastigheten YY. Lagstöd: 2 kap. 3, 9 kap. 1 p 2 och 26 kap. 9 miljöbalken. I beslutet har man också upplyst fastighetsägaren: X bör informera eventuella hyresgäster eller arrendatorer om att fastigheten är förorenad samt om bolagets (fastighetsägarens) ansvar att i god tid före markarbete underrätta miljö- och byggnadsnämnden oavsett vem som vidtar åtgärden. Föreläggandet kommer att översändas till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel enligt 26 kap 15 Miljöbalken. Vilket innebär att detta beslut gäller även eventuell ny ägare av fastigheten. 17

2. Krav på att skicka in anmälan om verksamheten i sin helhet eller delar av den läggs ned. En sådan anmälan bör omfatta förslag till hur resterande avfall bör tas om hand och belysa behovet av undersökningar och efterbehandling av mark, byggnader och anläggningar (t.ex. avloppssystem, panncentral). Det kan också gälla processutrustning som tas ur bruk, t.ex. kar och bad i en verkstadsindustri som upphör med ytbehandling. Ex på formulering: Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör skall detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. /Kemikalier och farligt avfall skall då tas omhand av företag som har tillstånd till det./ 3. Krav på verksamhetsutövaren att informera om nya ägarförhållanden. Om fastigheten övergår till annans ägo har det förekommit exempel på att VU förelagts om att anmäla den nye ägarens namn och adress vid försäljningen. Har anteckning gjorts i fastighetsregistret får köparen direkt reda på att det finns krav riktat mot fastigheten. För anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter finns krav i 32 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd om att den nye VU snarast möjligt skall upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet. För U-verksamheter kan det ev. finnas behov av att förelägga om motsvarande. 4. Krav att informera hyresgäster/arrendatorer Ex på formulering: Eventuella hyresgäster eller arrendatorer skall underrättas om att fastigheten är förorenad och informeras om erforderliga försiktighetsmått. Inskrivningsmyndigheten I vissa fall kan det finnas behov av att göra en notering i fastighetsregistret om att en fastighet är förorenad. Tanken är att föroreningen inte glöms bort efter några år, då det kanske är en annan fastighetsägare än den man tidigare förelade. Risken att få ett ansvar för efterbehandling som införts vid köp efter den 31 december 1998 har dock inneburit att köpare är mer medvetna om riskerna att få på sig ett ansvar för efterbehandlingen och att föroreningssituationen utreds noggrant före överlåtelsen. Det kan dock finnas risk att många enskilda och mindre företag inte känner till detta. Lagstöd I 10 kap finns inga regler om anteckning i fastighetsregistret. Man kan alltså inte bevilja en anteckning som bara anger att fastigheten är förorenad. I 26 kap 15 finns däremot regler om inskrivning av föreläggande. Föreläggandet kan riktas mot fastighetsägaren, men även om föreläggandet är riktat mot den som äger en byggnad eller anläggning på annans mark kan man införa detta. Om föreläggandet riktas mot annan än fastighetsägaren underrättas fastighetsägaren om anteckningen av inskrivningsmyndigheten. Har en anteckning gjorts gäller föreläggandet mot ny ägare av egendomen (vid föreläggande mot fastighetsägaren). 18

Anteckningen finns kvar till dess myndigheten begär att den tas bort, se närmare 26 kap 15 st 3. Tillsynsmyndigheten måste därmed ha en bevakning av vilka inskrivningar som skickats över och se till att anteckningen tas bort i fall förutsättningarna ändrats. Ex på formulering: I beslutet (som upplysning) Föreläggandet kommer att översändas till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel enligt 26 kap 15 miljöbalken. I skrivelse till inskrivningsmyndigheten (med bilagt beslut): XX översänder härmed till inskrivningsmyndigheten, i enlighet med 26 kap 15 miljöbalken, för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel enligt bilagda beslut, avseende fastigheten yy i zz kommun. Kontaktuppgifter till Inskrivningsmyndigheten finns på sidan 69. Vid nedläggning av företag Ibland läggs företag ned utan att tillsynsmyndigheten får kännedom om det i förväg, eller så får man information med kort varsel. I det senare fallet kan det bli fråga om att handla snabbt för att få till stånd undersökningar och eventuella åtgärder. I bilaga 8 finns exempel på hur länsstyrelsen agerat i ett fall när man fått kännedom om nedläggning av ett företag. (Det går inte alltid så snabbt utan det avgörs från fall till fall.) Vid prövning av nya tillståndspliktiga verksamheter som är s.k. IPPC-anläggningar, eller där det finns risk för att fastigheten är förorenad eller att kemikalier och farligt avfall lämnas kvar vid nedläggning tar man i normalfallet med nedläggnings- och efterbehandlingsvillkor. Det kan t.ex. vara krav på: Anmälan i god tid till tillsynsmyndigheten om verksamheten, eller delar av den, planeras att läggas ned. Med stöd av miljöbalken 26 kap 9 och 21. Kemikalier och farligt avfall ska tas omhand av företag med tillstånd till det. Avvecklingsplan (större verksamheter och IPPC-anläggningar). Vid anmälan om nya C-verksamheter bör det i många fall vara lämpligt att ta med en eller flera av dessa punkter som förelägganden om försiktighetsmått när anmälan behandlas. Det är självklart ingen garanti för att så kommer att ske den dag företaget ska läggas ned, men kan säkert fungera i vissa fall och därmed underlätta arbetet. Om ett företag går i konkurs svarar konkursboet för föroreningar som uppstår efter konkursen, dvs. om konkursboet fortsätter driva verksamheten och bidrar till föroreningen. Mer info: Miljösamverkan f (Jönköpings län) har arbetat med ett delprojekt om Nedläggning av verksamheter, se information och material på www.miljosamverkanf.se/view.php?artid=800. 19

Nedlagd verksamhet. Även byggnaden kan vara förorenad. Foto Martin Fransson Saneringsförsäkringen I de fall det finns en ansvarig verksamhetsutövare/konkursförvaltare/fastighetsägare som inte kan betala, och orsaken till en sanering i huvudsak inträffat efter den 1 juli 1989, kan saneringsförsäkringen komma ifråga. Utbetalning från försäkringen görs för saneringskostnader när tillsynsmyndigheten begärt kronofogdens hjälp att verkställa beslut eller beslutat om rättelse på den felandes bekostnad. Följande står i miljöbalkens 33 kap. 3 : Från saneringsförsäkringen betalas, enligt vad som närmare anges i försäkringsvillkoren, ersättning för saneringskostnader som har uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 eller meddelat förordnande om rättelse enligt 26 kap. 18, om den som är ansvarig enligt denna balk inte kan betala. Ersättning som nu sagts skall dock inte betalas för kostnader som har uppkommit med anledning av räddningsinsatser enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Lag (2003:781). Villkor Försäkringsvillkoren finns att hämta från http://kund.marsh.se/miljo/ (klicka Material). Där finns också information om vad som ska lämnas med i en skadeanmälan. Här är en sammanfattning av de viktigaste villkoren (all text är alltså inte medtagen): 1 Försäkringen omfattar kostnader för saneringsåtgärder som avses i 33 kap. 3 miljöbalken om den eller de som är ansvariga enligt miljöbalken inte kan betala och betalningsförmågan inte är endast tillfällig. Försäkringsgivaren ska ersätta kostnad för sådana åtgärder i enlighet med 11-16 i dessa villkor. 2 Den som är ansvarig enligt miljöbalken för att sanering sker ska anses inte kunna betala om han är försatt i konkurs, han vid utmätningsförfarande har befunnits sakna tillgångar till full täckning av fordran på saneringskostnader, eller det är uppenbart att han inte kan betala. Ersättning från försäkringen betalas endast till den del täckning saknas. 3 Med sanering avses efterbehandlingsåtgärder av brådskande art som måste 20

genomföras för att förebygga, hindra eller motverka skador på människor, egendom eller miljö. Till sanering räknas också undersökning som är nödvändig för att bedöma saneringens omfattning. 8 Tillsynsmyndigheten ska utan dröjsmål anmäla till försäkringsgivaren om ersättning för saneringskostnader kan förväntas uppstå. 9 I det fall då saneringsåtgärder påbörjats på initiativ av tillsynsmyndigheten innan vetskap om att någon som är ansvarig enligt miljöbalken inte kan betala eller blir detta känt under saneringsförloppet ska krav på ersättning framställas utan oskäligt dröjsmål, dock senast inom sex månader från det beslut om kostnadens belopp har vunnit laga kraft. Har utmätning skett räknas dock fristen från dagen för utmätningen. 11 Med saneringsfall avses sanering till följd av ett och samma beslut enligt 33 kap. 3 miljöbalken. Om flera beslut omfattar saneringsfall med gemensamt ursprung räknas detta som ett och samma saneringsfall. 12 Ersättning för saneringskostnader lämnas om kostnaderna överstiger 1,5 prisbasbelopp då saneringsfallet anmäls. 13 Ersättning för varje saneringsfall betalas med högst 50 miljoner kronor. Kostnaden för en och samma sanering ska hänföras till det försäkringsår då anmälan om ersättning gjordes. Ersättningen för samtliga saneringsfall som ska hänföras till ett och samma försäkringsår är högst 100 miljoner kronor. 14 Vid skada som omfattar såväl Miljöskadeförsäkringen som denna försäkring betalar försäkringsgivaren sammanlagt högst 100 miljoner kronor per skadetillfälle och högst 200 miljoner kronor per år. 15 Förslår belopp som anges i 13 eller 14 inte till gottgörelse åt dem som har rätt till ersättning ur beloppen, går ersättningen för person- och sakskador enligt Miljöskadeförsäkringen före denna försäkring. 16 Om en tillsynsmyndighet underlåtit att ingripa mot en verksamhetsutövare eller annan efterbehandlingsansvarig trots att myndigheten vetat om eller bort veta om att denne inte fullgör sina skyldigheter enligt miljöbalken eller givna tillståndsvillkor och detta medverkar till att större saneringsbehov uppkommer än vad det annars skulle ha gjort kan ersättningen enligt detta åtagande jämkas eller inte alls utgå. 19 Försäkringen trädde i kraft den 1 januari 2003 (ersatte den tidigare från 1999). Försäkringen omfattar inte kostnad för sådan sanering vars orsak huvudsakligen kan hänföras till tid före den 1 juli 1989. Försäkringen omfattar inte kostnader för sanering som en tillsynsmyndighet meddelat föreläggande om före ikraftträdandet. Ej heller omfattar den kostnader för sanering för vilken en tillsynsmyndighet beslutat om rättelse på den felandes bekostnad före ikraftträdandet. De som inte nämnts: 4-7 Skador pga. krig m.m., 10 Återkrav, 17-18 Om det blir tvist 21

Försäkringsbolag Företaget Marsch är försäkringsmäklare och hanterar de avgifter som miljöfarliga verksamheter betalar. Vid skada ska försäkringsbolaget Zurich Insurance Ireland Limited, Filial Sverige, kontaktas. Försäkringsavtalet med Zurich gäller från den 1/1 2006 och tre år framåt, dvs t o m den 31/12 2008. Kontaktuppgifter till båda företagen finns på sidan 69, webbadresser på sidan 70. Tips på ärendegång vid ansökan från saneringsförsäkringen Det finns några positiva erfarenheter från länet, då man alltså fått ut pengar från försäkringen. Utgående från detta formulerade vi 2004 i handledningen om bilskrotar några tips för hur man kan gå tillväga i ärenden med saneringsförsäkringen. Detta återges här i reviderad form: 1. Miljökontoret upptäcker vid tillsynsbesök, anmälan från allmänheten eller företagaren själv att en förorening eller risk för förorening föreligger för en fastighet där en verksamhetsutövare (VU) är verksam. 2. Ett föreläggande skrivs till VU med en tidsangivelse när åtgärderna undersökning/sanering ska vara utförda. 3. Har företaget redan gått i konkurs och konkursen är avslutad gå till punkt 9 för att se om fastighetsägaren har något ansvar. 4. Innan föreläggandet har löpt ut är det bra att ha kontakt med VU per telefon eller besök för att kolla läget. 5. Företaget kanske går i konkurs, kapitalet är förbrukat och man kan inte längre uppfylla sina betalningsförpliktelser mot sina kunder. Ansökan om att försättas i konkurs görs hos tingsrätten, som utser en konkursförvaltare. 6. Finns ett föreläggande om t.ex. sanering sedan tidigare riktat mot bolaget som gått i konkurs, skicka gärna en kopia till konkursförvaltaren. Konkursboet ansvarar för de föroreningar som uppstår om boet fortsätter att driva verksamheten eller förvarar t.ex. kemikalier som förorenar. Skulle krav riktas mot konkursboet krävs ett nytt föreläggande med boet som adressat. 5 7. Konkursförvaltaren skall förvalta och avveckla konkursboet. Under processen ska en förteckning över skulder och tillgångar upprättas, orsaken till konkursen om möjligt belysas och tillgångarna realiseras. Konkursförvaltaren upprättar även ett utdelningsförslag som sedan tingsrätten beslutar om med stöd av förmånsrättslagen. Om konkursförvaltaren efter utredning kommer fram till att inga tillgångar finns tillgängliga i bolaget meddelas detta i en skrivelse till miljökontoret. 8. För att ha möjlighet att få medel från saneringsförsäkringen måste miljökontoret begära att kronofogdemyndigheten verkställer beslutet om föreläggande enligt miljöbalkens 26 kap. 17, eller begär rättelse på den felandes bekostnad enligt 18 5 I NV:s remissversion 2006-03-31 står lite mer om konkursbo, konkursgäldenär resp. konkursförvaltare. 22

6. Enligt 29 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska samråd med Naturvårdsverket ske innan förordnande om rättelse enligt 26 kapitlet 18 miljöbalken meddelas eller handräckning enligt 17 samma kapitel begärs i fråga om miljöfarlig verksamhet, om det kan befaras att kostnaden inte kan tas ut av den som åtgärden riktas mot. Detta gäller inte om saken är så brådskande att samråd inte hinner ske. Samtidigt med att verkställighet begärs eller strax efter ska man begära uppskov av verkställigheten för att invänta försäkringsbolagets beslut. Ha telefonkontakt med kronofogden så att ni är överens om ärendegången. 9. Annan ansvarig än verksamhetsutövaren Om det saknas en verksamhetsutövare måste det undersökas om det finns någon annan, dvs. fastighetsägare som är ansvarig enligt miljöbalken. Har försäljning skett av fastigheten efter 1/1 1999 och förutsättningarna för ansvar i övrigt är uppfyllda så kan man förelägga den nye fastighetsägaren. Saknar även fastighetsägaren medel kan det finnas möjlighet att få ut pengar från saneringsförsäkringen. I så fall får man köra varvet enligt punkterna ovan med föreläggande/verkställighet mm. mot fastighetsägaren. Om det rör sig om farligt avfall och avfall så har fastighetsägaren generellt ett ansvar som passiv verksamhetsutövare för förvaringen och kan i allmänhet föreläggas om borttagande. Förvararens ansvar bör dock vara underställt förorenarens. 10. Ansökan skickas in Skadeanmälan skickas skriftligt till Zurich Insurance Ireland Limited, filial Sverige 7. Om man efter telefonkontakt får reda på att inga tillgångar finns tillgängliga i bolaget kan man i ett tidigare skede skicka ansökan till försäkringsbolaget. 11. När försäkringsbolaget har gett klartecken kan en undersökning/sanering av den aktuella platsen ske. Miljökontoret gör om så behövs en upphandling för att hitta en lämplig entreprenör som skall utföra undersökningen/saneringsåtgärderna. 12. Det är lämpligt att en miljöinspektör sköter hela ärendet med försäkringsbolaget, beställer uppdraget mm. och en annan miljöinspektör gör slutbesiktningen av utförda åtgärder. 13. Om man inte får ut pengar från försäkringen uppstår frågan om hur man ska gå vidare. Ett alternativ kan kanske vara att kommunen bekostar det hela. 14. Kontakta kronofogdemyndigheten oavsett om pengar betalats ut från saneringsförsäkringen eller inte för att avsluta ärendet om ni har begärt uppskov om verkställighet i ett tidigare skede. I bilaga 11 har vi (i juni 2008) lagt till en kompletterande checklista framtagen av SGI, i samarbete med Naturvårdsverket, för ärenden med ansökan från saneringsförsäkringen. 6 Läs mer på sid 63 ff i NV:s remissversion 2006-03-31. 7 Information om vilka uppgifter som ska med i anmälan finns på http://kund.marsh.se/miljo/. Kontaktuppgifter finns på sidan 68. 23