GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten Institutionen för socialt arbete Studiehandledning Teori och perspektiv i socialt arbete, forskarnivå, 15 hp. 2016-06-27 Anna Dunér, Torbjörn Forkby
Inledning Kursen Teori och perspektiv i socialt arbete, 15 högskolepoäng, är en valbar kurs i forskarutbildningen vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. I mån av utrymme kan den även läsas som fristående kurs. Lärandemål Efter avslutad kurs ska kursdeltagaren kunna: Kunskap och förståelse På ett fördjupat sätt förklara innebörden i de i kursen aktuella samhällsvetenskapliga teorierna och begreppen Kritiskt diskutera och relatera de behandlade teorierna och begreppen till varandra Färdighet och förmåga Visa fördjupad förmåga till att beskriva och analysera hur samhällsvetenskapliga teorier och begrepp kan användas i forskning i socialt arbete Föreslå och visa hur några av dessa teorier och/eller begrepp skulle kunna tillämpas i det egna avhandlingsarbetet/forskningsområdet Värderingsförmåga och förhållningssätt Värdera dessa teorier och begrepps tillämpbarhet för att förklara och förstå olika aspekter av socialt arbete och där ange deras respektive fokus och begränsningar Förklara och värdera etiska frågor som här rör det egna förhållningssättet till teorianvändning i forskning för socialt arbete Innehåll Kursen är organiserad kring tre tematiska block där några teoretiska perspektiv behandlas genom föreläsningar, litteraturstudier och seminarier. Föreläsningarna kommer att vara uppdelade i två delar där den första innebär en presentation av centrala teorier inom perspektivet och den andra innebär en exemplifiering av hur detta kan omsättas i forskning i socialt arbete. Anknutet till varje block ligger litteraturseminarier där studenterna med stöd av ett antal frågor muntligt och skriftligt reflekterar över och granskar aktuella perspektiv, teoribildning och begrepp. Kursen avslutas med ett paperskrivande där kursens moment sätts i relation till det egna avhandlingsarbetet/forskningsområdet. Följande tematiska block och perspektiv kommer att behandlas: 2
Styrning och kontroll Governance/governmentality Inkludering/exkludering Kategorisering och andrefiering Intersektionella perspektiv Postkolonial teoribildning Stöd, påverkan och interaktion Beroende/autonomi Sociala interventioner Interaktioner och samspel Former för bedömning Kursen examineras dels muntligt vid litteraturseminarier och dels skriftligt genom ett paper. För att bli godkänd på kursen krävs förberedelse genom inläsning av anvisad kurslitteratur, samt aktivt deltagande vid litteraturseminarierna. Vid frånvaro krävs en skriftlig kompletterande uppgift. Vid bedömning används Godkänd (G) eller Underkänd (U). Litteraturseminarier Kursen innehåller tre litteraturseminarier, ett kring respektive tematiskt block. Seminarierna är till för att stödja lärandet under kursen och ger möjlighet till att reflektera över och fördjupa sig kring centrala frågor som uppstått under föreläsningar respektive litteraturstudier. Det är i första hand kursdeltagarna själva som ansvarar för diskussionerna under seminarierna och seminarieledarens roll är i första hand att samordna och se till så att alla kommer till tals. För att ge möjlighet till förberedelse ska du skicka in ett seminarieunderlag där du redogör för fråga 1 och 2 till övriga kursdeltagare samt till seminarieledarna minst tre dagar innan själva seminariet. Fråga 3 behöver du inte skicka in i förväg, utan presenteras av dig under seminariet. Seminarieunderlaget ska vara 3-5 sidor långt, 12 punkter, 1,5 radavstånd. 1. Identifiera vad du uppfattar som centralt i de perspektiv som behandlats inom momentet (styrning och kontroll; kategorisering och andrefiering eller stöd, påverkan och interaktion) med avseende på sådant som bärande idéer och begrepp och eventuella oklarheter och motsättningar mellan dem. 2. Diskutera vilken relevans perspektiven har för forskning i socialt arbete, gärna med exemplifiering till ditt eget område. 3
3. Läs samtliga kursdeltagares seminarieunderlag och förbered en diskussionsfråga för varje. Lyft dessutom fram och motivera minst en fråga kring ditt eget seminarieunderlag som du vill diskutera under seminariet. Skriftlig examinationsuppgift paper samt paperseminarium Kursen avslutas med ett paperskrivande genom vilket du tematiserar kursen självständigt och visar på så sätt att du tagit till dig de olika momenten och att du har förmåga att integrera dem utifrån en forskarposition. Du väljer själv de frågor du vill fördjupa dig kring och kan på så vis koncentrera dig på vissa områden men du ska dock även förhålla dig till kursen i sin helhet. Det är intressant om du relaterar till din egen forskning och hur den kopplar an till de teorier och perspektiv som lyfts upp under kursen. Paperet ska ha omfattningen av 8-10 sidor, 12pt, 1,5 radavstånd. Paperna skickas minst en vecka före (9/12) seminariet till seminarieledarna samt övriga kursdelatagare. Paperna behandlas under ett seminarium. Varje paper behandlas under 30 min under ledning av en diskutant. Denna har till uppgift att kort ange paprets generella tematik och lyfta fram frågeställningar att diskutera utifrån det. Frågorna kan röra såväl oklarheter, motsättningar i texten som de poänger som den har. Diskutanten har också till uppgift att lyfta frågor som stimulerar till ett brett engagemang i gruppen. Kursutvärdering Muntlig kursutvärdering genomförs av kursansvariga vid det sista kurstillfället. Anna Dunér och Torbjörn Forkby Kursansvariga lärare 4
Tematiserad litteraturlista BILAGA 1 Styrning och kontroll Inkludering/exkludering Dear, Michael (1992), Understanding and Overcoming the NIMBY Syndrome. Journal of the American Planning Association Vol. 58, nr 3, 288 300 (13 s.). http://scholar.google.se/scholar?hl=sv&q= Understanding+and+Overcoming+the+NIMB Y+Syndrome. +&btng= Elias, Norbert & Scotson, John Lloyd (1965/1999), Etablerade och outsiders: en sociologisk studie om grannskapsproblem. Lund: Arkiv (171 s.). Emerson, Robert M. & Messinger, Sheldon L. (1977), The Micro-Politics of Trouble, Social Problems, Vol. 25 (2): 121 134 (14 s.). Emirbayer, Mustafa & Williams, Eva M. (2005): Bourdieu and Social Work. Social Service Review, s. 689 721. Hall, Stuart (1990), Cultural Identity and diaspora. Framework, no 36, 222 237 (15 s.). Hartigan, John Jun. (1997), Unpopular culture: The case of white trash. Cultural Studies, Vol. 11 (2): 316 343. Lawler, Stephanie (2005), Disgusted subjects: the making of middle-class identities. The Sociological Review Vol. 53 (3): 429 446 Martin, Sonia (2004), Reconceptualising Social Exclusion: a Critical Response to the Neoliberal Welfare Reform Agenda and the Underclass Thesis. Australian Journal of Social Issues Vol. 39, nr 1, 79 94 (15 s.). http://web.ebscohost.com.ezproxy.ub.gu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=e9195c4d- 651e-45e8-ae68-fbfa514cb788%40sessionmgr111&vid=2&hid=104 Schütz, Alfred (2000), Främlingen: en socialpsykologisk essä. I Schütz, Alfred: Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos, s. 219 235 (16 s.). Sen, Amartya (2000), Social Exclusion: Concept, Application, and Scrutiny. Social Development Papers No 1. Manila: Office of Environment and Social Development, Asian Development Bank (54 s.). http://www.adb.org/documents/books/social_exclusion/social_exclusion.pdf?referer=ww w.chickfind. com.au Simmel, George (1981), Främlingen. I Simmel, George, Hur är samhället möjligt? Göteborg: Bokförlaget Korpen, s. 149-155 (16 s.). Standing, Guy (2012), Att definiera prekariatet. Fronesis nr 40 41, tema Klass, 189 197 (9 s.) (Kopieringstillstånd finns.) Wacquant, Loïc (1999), Urban Marginality in the Coming Millennium. Urban Studies Vol. 36: 1639 1647 (9 s.). Wacquant, Loïc (2007), Territorial Stigmatization in the Age of Advanced Marginality. Thesis Eleven No 91: 66 77 (11 s.). 5
Governance/Governmentality Dean, M. (1999). Governmenality. Power and Rule in Modern Society. London: Sage. (kap: 1, 2, 4, 5, 6, 8. =170 sid.) Holmes, Dave (2002), Police and Pastoral Power: Governmentality and Correctional Forensic Psychiatric Nursing. Nursing Inquiry Vol. 9, nr 2, 84 92 (9 s.). http://www.blackwell-synergy.com/doi/pdf/10.1046/j.1440-1800.2002.00134.x Ostrom, E. (1990) Governing the Commons: The Evolution of Institutions for Collective Action. Cambridge: Cambridge University Press. (Kap. 1-2, sid. 1-57; kap. 4-6, sid. 103-216 = 176) (ny upplaga från 2015). Sorensen, E., and J. Torfing, eds. 2007. Theories of Democratic Network Governance. Basingstoke: Palgrave Macmillan. (s. 1-21; 25-42; 233-246; 95-110; 169-182 = 69 sidor) Kategorisering och andrefiering Intersektionellt perspektiv Collins, Patricia Hill. (2015). Intersectionality s Definitional Dilemmas. Annual Review of Sociology. Vol. 41. (1), 1-20. (20 s.). Barron K. (2015) Kön och funktionshinder sid. 35-55, i Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersektionalitet. Söder m. & Hugemark A. (red.) 2 uppl. Gleerups Boréus, Kristina (2006), Discursive Discrimination of the Mentally Deficient in Interwar Sweden. Disability & Society Vol. 21, No 5, 441 454 (14 s.). www.informaworld.com/smpp/content~content=a757715866?words=discursive discrimin ation&hash= 885977239 McCall L.M. (2005) The complexity of intersectionality. Journal of Women in Culture and Society, vol. 30, no 3. (även i Kvinnovetenskaplig tidskrift 2005, nr 2-3, sid. 31-56.) Postkolonial teoribildning Back, L. (2007). The art of listening. Oxford: New York: Berg. (210 s.) Hall, S. (1996). The West and the rest: discourse and power i Formations of modernity. Hall, S. & Gieben, B. Open University. Polity Press in association with the Open University. (s. 185-225) (40 sid.) Lewis, G. (2000). 'Race', gender, social welfare: Encounters in a postcolonial society. Cambridge: Polity Press.,248 s. Gill, Aisha K and Brah Avtar (2014) Interrogating cultural narratives about honour - based violence, European Journal of Women s Studies, Vol. 21(1) 72-86. (14 s.) Mohammed, Selina A. (2006) Moving Beyond the Exotic : Applying Postcolonial Theory in Health Research, Advances in Nursing Scienc, 29(2), April/June, p 98 109. (11 s.) Ranta, Tyrkkö, Satu (2011) High Time for Postcolonial Analysis in Social Work, Nordic Social Work Research, 1(1): 25 41. (16 s). Scott, Joan Wallach, (2007) The politics of the veil, Princeton, N.J. :Princeton University Press. (100 s.) Spivak, Gyatari (1976) Translator s Preface i Derrida, Jacques Of Grammatology, Johns Hopkins University Press, Baltimore. (5-10 s.) (finns en senare översättning också, Magnus 6
Nilsson sa dock att den var en dålig.) Wikström, Hanna (2007) (O)möjliga positioner. Familjer från Iran & postkoloniala reflektioner, Göteborg, Göteborgs universitet. (20-50 s) (finns som pdf) Stöd, påverkan och interaktion Beroende/autonomi Barron K. (2001) Autonomy in everyday life, for whom? Disability & Society, (16)3, pp. 431-447. Fine M. & Glendinning C. (2005) Dependence, independence or interdependence? Revisiting the concepts of 'care' and 'dependency', pp 601-621. Ageing & Society. Mackenzie, C. & Stoljar, N. (2000). Relational autonomy. Feminist Perspectives on Autonomy, Agency, and the Social Self. New York: Oxford Press. Introduktionskapitel, kapitel 10 och ytterligare valfria tre kapitel. Sociala interventione Cohen, S. (1985). Visions of social control. Cambridge: Polity Press. 300 sid. Järvinen, Margaretha (2002), Mötet mellan klient och system. Om forskning i socialt arbete. Dansk sociologi Vol. 13 (2): 73 84 (10 s.). Järvinen, Margaretha (2003), Negotiating Strangerhood: Interviews with Homeless Immigrants in Copenhagen. Acta Sociologica, Vol. 46, No. 3 pp. 215 230 (16 s.). Smith, PS. (2015). Reform and Research: Re-connecting Prison and Society in the 21st Century. International Journal for Crime, Justice and Social Democracy. (4)1, 33-49. (17 sid). Smith PS (2011) A critical look at Scandinavian exceptionalism. Welfare state theories, penal populism and prison conditions in Denmark and Scandinavia. In Ugelvik T and Dullum J (eds) Nordic Prison Practice and Policy: Exceptional or Not?: Exploring Penal Eexceptionalism in the Nordic Context: 38 57. London: Routledge. Wacquant L (2009) Punishing the Poor: The Neoliberal Government of Social Insecurity. Durham: Duke University Press, 150 s (valfria). Interaktioner och samspel Blumer, Herbert (1969). Symbolic Interactionism. Perspective and method. Oakland: University of California Press. 224 s. (Bokus). Valda delar c:a 100 s. Goffman, Erving (1959/2014) Jaget och maskerna; en studie i vardagslivets dramatik. Lund: Studentlitteratur (Bokus) Valda delar c:a 100 s. Persson, Anders (2012) Ritualisering och sårbarhet ansikte mot ansikte med Goffmans perspektiv på social interaktion. Stockholm: Liber. 448 s. (Bokus) Valda delar c:a 100 s. Becker, Howard S. (1963/2006) Utanför avvikandets sociologi. Lund: Arkiv förlag. 184 s. (Bokus) Valda delar c:a 100 s. 7
Collins Randall (2008) Den sociologiska blicken att se bortom det uppenbara. Lund: Studentlitteratur. 208 s. (Bokus) Valda delar c:a 100 s. Simon, William & Gagnon, John H. (1986) Sexual scripts: Permanence and change. Archives of Sexual Behavior, 15 (2) 97-120. 23 s. 8