Industrieran är över Nordea Research, 08 December 2016 Torbjörn Isaksson Bengt Roström Produktionen av industrivaror har minskat kraftigt som andel av BNP. Sverige har kommit långt i omställningen till annan produktion och utsikterna är gynnsamma. Strukturförändringarna påverkar förutsättningarna för ramverk i den svenska ekonomin. Industrins andel av BNP har halverats sedan 1980. Idag utgör produktionen av industrivaror 19 procent av BNP och 16 procent av sysselsättningen. Industrin ändrar karaktär mot kunskapsintensiv verksamhet. Omvanligen är en naturlig följd av teknisk utveckling och ökad handel. Sverige har kommit långt i omställningen och utsikterna är gynnsamma. Förutsättningarna för lönebildningen påverkas. Industrins betydelse minskar Ekonomin är i en ständig förändringsprocess. Jord- och skogsbruk är exempel på näringar som en gång var betydande delar av ekonomin, som i flera avseenden fortfarande är viktiga men som idag utgör endast en mycket liten del av BNP och arbetsmarknaden. Tillverkningen av industrivaror genomgår en liknande process. Den svenska industrins förändring under de senaste 30 åren framstår som ett skolexempel på effekterna av teknisk utveckling, specialisering och stordriftsfördelar samt ökad handel. År 1980 gick 53 procent av den totala industriproduktionen på export. Idag är siffran 73 procent. Lågproduktiv verksamhet har flyttats till lågkostnadsländer medan andra delar av industrin i Sverige har expanderat. Specialiseringen har möjliggjort ett bättre utnyttjande av stordriftsfördelar och en ökad produktivitet. För samtidigt som antalet direkt och indirekt sysselsatta i produktionen av industrivaror har minskat med 400 000 personer så har produktionsvolymen tredubblats sedan 1980. Trots den ökade produktionen av industrivaror har dess andel av BNP minskat, från 38 procent till knappt 19 procent av BNP idag. I
beräkningarna har även indirekta effekter via industrins efterfrågan på varor och tjänster från andra delar av ekonomin beaktats.[1] Många industriföretags verksamhet i Sverige har ändrat karaktär, från varuproduktion till mer kunskapsintensiv verksamhet såsom forskning, utveckling, design, logistik och verksamhet kopplad till huvudkontor. Gränserna mellan vad som har betraktats som tillverkningsindustri och tjänster flyter ihop med en gemensam nämnare kunskap. Den produktion av industrivaror som har försvunnit från Sverige lär inte komma tillbaka. För att så ska ske måste löneläget i Sverige sänkas eller handelshinder införas. Båda alternativen skulle innebära att levnadsstandarden försämras.[2] Betonas bör att produktion av industrivaror troligen inte försvinner helt från Sverige. Tvärtom är det mycket som talar för att industriproduktionen ökar från dagens nivåer. Den utförs dock av allt färre och större aktörer, genererar allt mindre sysselsättning samtidigt som varorna avsätts under hård prispress. Specialiserad produktion inom vissa segment finns det alltid förutsättningar för. Utmaning för industrins lönenormerande roll Den pågående strukturomvandlingen har konsekvenser för arbetsmarknaden samtidigt som förutsättningarna för den ekonomiska politiken påverkas. Fokus för finanspolitiken bör vara att säkra god kvalitet i utbildningen på alla nivåer samt att verka för en god miljö för forskning och utveckling. Finanspolitiken bör mildra de negativa konsekvenserna för de individer och regioner som drabbas av omställningen. De strukturella förändringarna gör att de så kallade globala värdekedjorna blir viktigare. Kedjorna kan till exempel innebära att en vara utvecklas i Sverige, komponenter produceras i ett annat land, sätts samman till en slutprodukt i ett tredje och slutligen säljs i ett fjärde land. Frågan är vilken roll Sverige har och ska ha
i de globala värdekedjorna, och vad konkurrenskraft innebär i det perspektivet. Utvecklingen reser frågetecken om lönebildningen. Via exportindustrins normerande roll tar lönebildningen i Sverige avstamp i hur förutsättningarna ser ut för exportindustrin. Det blir en speciell situation då en sektor som är utsatt för en strukturell minskning av sysselsättningen är utgångspunkt för lönesättningen. Dessutom minskar industrinormens legitimitet då i alla fall den traditionella produktionen av varor krymper som andel av ekonomin. Strukturförändringarna påverkar även synen på inflationen. Våra beräkningar visar att så mycket som 73 procent av den svenska industriproduktionen numera går på export. Det innebär att priserna på de varor som den svenska industrin säljer har mycket lite att göra med inflationen på hemmaplan. De varor som svenska hushållen köper är istället i huvudsak tillverkade utomlands.[3] Omvänt beror efterfrågan på industrins varor och tjänster, och därmed även löneutrymmet enligt gällande ramverk, i mindre utsträckning på läget i den svenska ekonomin. Priserna på tjänster är i regel mer beroende av det inhemska kostnadstrycket, vilket förklarar Riksbankens fokus på tjänsteinflationen. En viktig del av denna är boendekostnaderna, vilka utgör 26 procent av totala KPI. De påverkas dock i huvudsak spegelvänt mot intentionerna med penningpolitiska åtgärder, dvs. lägre boendeinflation om räntan sänks.[4] Exkluderas boende är det mindre än 30 procent av KPI som är kärnan i den inhemska tjänsteinflationen. Lite tillspetsat kan man säga att det är denna del som Riksbanken kan påverka via de traditionella penningpolitiska kanalerna, dvs. via BNP-tillväxt, arbetsmarknad och därigenom utvecklingen av lönerna.[5] Den omfattande utrikeshandeln, låga inflationen i omvärlden och en lönebildning som tar avstamp i exportindustrin är viktiga förklaringar till de senaste årens låga inflation. Vad ska vi leva av? Sverige har haft ett massivt överskott i utrikeshandeln de senaste 20 åren, delvis som en konsekvens av nedamorteringen av statsskulden efter 1990-talskrisen. Långsiktigt bör det vara balans i utrikeshandeln. Enkelt uttryckt ska exporten motsvara den import som vi önskar ha.
Som nämndes tidigare kan produktionen av varor öka från dagens nivåer, och då via en växande export. Sannolikt fortsätter ändå överskottet av utrikeshandel med varor att minska framöver. Däremot kan överskottet i utrikeshandeln med tjänster mycket väl öka ytterligare. Den har länge ökat på bred front, såsom tjänster inom teknik, telekommunikation, ekonomi, juridik och tekniska konsulter. Dessutom ökar avkastningen på produktion utomlands. Troligen har svenskägda företag aldrig producerat så stora volymer av varor som idag. Däremot sker produktionen i allt större utsträckning utomlands. I och med att svenska företag äger produktionen kommer vinsterna tillbaka till Sverige. Det kan ses som en avkastning på den forskning och utveckling som sker här, vilket genererar inkomster som räknas in i BNP, så kallad trepartshandel eller merchanting. Nettot av utrikeshandeln med tjänster, tillsammans med trepartshandeln, gav förra året ett överskott på 160 miljarder kronor, vilket ska jämföras med 41 miljarder i varuhandeln. [6] Således har det skett ett skifte såtillvida att utrikeshandeln med tjänster får en allt större betydelse. Andra utvecklade länder följer samma mönster. Sverige kan ha kommit längre i omställningsprocessen än andra länder. Till exempel jämför vi oss ofta med Tyskland. Export av tjänster är både en större andel och ökar också snabbare i förhållande till BNP än i Tyskland. Det kan konstateras att Sverige har kommit långt i omställningen från varuproduktion till mer kunskapsbaserad verksamhet, en omställning som vi har klarat väl. Med åtminstone bibehållna nivåer i exporten av varor och med en ökad tjänsteexport behöver vi knappast vara oroliga för att vår handel med omvärlden ska generera besvärande underskott, i alla fall inte de närmaste 5-10 åren.
Nya branscher växer i betydelse Det ökade inslaget av kunskapsintensivverksamhet är spridd i olika delar av ekonomin och är delvis inbakade i olika branschers förädlingsvärde. En del är dock samlade i branschen för huvudkontor, konsultjänster, forskning och utveckling, vars direkta andel av BNP har ökat från 1,8 procent 1980 till 5,1 procent idag. [7] Om trenderna från de senaste 15 åren fortsätter kommer denna branschs direkta effekt på BNP vara lika stor som industrins inom 10 år. Den andra sidan av myntet är att investeringar i forskning och utveckling har ökat och pendlat mellan 3,5 och 4,5 procent av BNP de senaste 20 åren enligt nationalräkenskaperna, förra året motsvarande 180 miljarder kronor. Tillsammans med Finland ligger Sverige i topp i EU när det gäller dessa investeringar. Se statistiken med nya ögon Strukturförändringen får konsekvenser även på många andra plan. Investeringarna ändrar karaktär från maskiner till forskning och utveckling. Att döma av utvecklingen de senaste åren förefaller effekten på de totala investeringarna vara negativ, i alla fall som de är definierade och mäts i statistiken. För samtidigt som investeringarna som andel av BNP har minskat i de länder som fortfarande ofta går under benämningen industrialiserade så ökar de i tillväxtländerna dit mycket av produktionen har flyttats. I världen som helhet är investeringarna inte låga i ett historiskt perspektiv. Istället förefaller de ha ändrat karaktär och omlokaliserats. Produktiviteten påverkas. Tillverkningsindustrin har haft en snabbare produktivitetsutveckling än andra delar av ekonomin. När den minskar i betydelse faller produktiviteten i ekonomin. Produktiviteten är central när det gäller konkurrenskraft och välfärd. Det är dock viktigt att komma ihåg att priskonkurrensen på världsmarknaden är tuff. Priserna på svenska industrivaror är i
dag är ca 15 procent lägre än för 20 år sedan.[8] Ett sätt att beskriva utvecklingen är att värdet av den imponerande och snabba produktivitetsökningen i den svenska industrin delvis har tillfallit omvärlden via fallande priser. På samma sätt har vi gynnats av låga importpriser. Nyttan av internationell handel med andra ord. Prisutvecklingen innebär att industrins bidrag till Sveriges inkomster i löpande priser således har varit mindre än ökningen av produktionsvolymerna, vilket också våra beräkningar av industrins andel av ekonomin visar. Det sker en fördröjning mellan att en produkt utvecklas tills den genererar inkomster, vilket påverkar produktiviteten och därmed även BNP-tillväxten. Även den gängse synen på växelkursen effekter på ekonomin utmanas då det inte längre är lika självklart att en svagare krona stimulerar ekonomin, i alla fall inte av en tillfällig försvagning av växelkursen. Den statistiska världen genomgår som alltid en gradvis anpassning till strukturförändringarna i ekonomin. Ytterligare definitionsändringar och omklassificeringar ligger av allt att döma i pipeline. En av flera aktuella utmaningar är gränsdragningen mellan produktion av varor respektive tjänster. Fördelningen av de globala förädlingskedjorna mellan länder är en annan. Statistiken bör i vissa avseenden tolkas med försiktighet, så också ekonomiska modeller som ofta bygger på historiska strukturer. Flera utmaningar för industrin Sverige är i många avseenden beroende av den globala handeln. Världshandeln har planat ut de senaste 10 åren, vilket har påverkat den svenska exporten av varor. Till viss del beror utplaningen på en lägre tillväxt i världen. Världshandeln har dock utvecklats svagt även i förhållande till BNP. Enligt en studie från IMF beror det inte på ökad protektionism. Däremot kan frånvaron av nya frihandelsavtal
ha bromsat tillväxten i de globala värdekedjorna och därmed av den globala handeln enligt IMF.[9] I dag har nationalistiska strömningar fått fäste och protektionistiska vindar blåser över världen. Stängda gränser kan dämpa världshandeln och försvåra globala produktionskedjor. Därmed utmanas många internationella företags affärsidéer. Dessutom kan importen till Sverige bli krångligare och dyrare. Handelsmurar kan leda till att strukturomvandlingen i den svenska industrin bromsas upp och att varuproduktion flyttas från Sverige i en långsammare takt än tidigare. Det har ett pris i form av långsammare effektivisering och därmed en långsammare inkomstutveckling. Ännu en utmaning är demografin. Befolkningen hos våra handelspartner växer allt långsammare framöver enligt FN:s prognoser, vilket pekar på en svagare tillväxt av exportefterfrågan både av varor och tjänster. Exemplet Ericsson partihandel? Ett klassiskt svenskt industriföretag är Ericsson som alltjämt är världsledande inom framför allt mobiltelefonsystem. År 2000 hade
Ericsson mer än 100 000 anställda, varav 42 000 i Sverige. Under telecom-krisen 2001 minskades personalstyrkan kraftigt. I Sverige sjönk antalet anställda till ca 17 000 personer och har i stort sett legat kvar på den nivån sedan dess. År 2006 var arbetsstyrkan utanför Sverige ca 44 000 personer, men har mer än fördubblats till nästan 100 000 personer fram till idag. För närvarande finns 16 000 anställda i Sverige, men Ericsson har planer på att minska antalet ytterligare. Det som framför allt kännetecknar Ericsson idag är systemoch teknikprodukter samt tjänster relaterade till dessa. Varor står fortfarande för den större delen av den globala verksamheten, men tjänsteförsäljningen har haft en stark tillväxt och motsvarade 44 procent av omsättningen förra året. Tjänsteverksamheten består bland annat av utbyggnad och drift av mobiltelefonsystem i 180 länder. Omkring 23 000 personer arbetar med forskning och utveckling, varav en tredjedel återfinns i Sverige. Det innebär att hälften av personalen i Sverige jobbar inom området. Under 2016 har Ericsson redovisat planer på att avveckla volymproduktion av vissa produkter i Sverige (Borås och Kumla). Sedan flera år sker tillverkning av varor till största del i länder som till exempel Kina, Indien och Brasilien. Produktionen av varor sker således nästan uteslutande utomlands, är dessutom till stor del automatiserad och är i ökande utsträckning utlokaliserad till underleverantörer. Endast ca 5 000 personer av de totalt 116 000 anställda jobbar med varuproduktion inom Ericsson idag. I Sverige klassas Ericsson än så länge som tillverkningsindustri i statistiken. Exemplet Zound Industries tillverkningsindustri? Zound Industries bildades så sent som 2008. Företaget designar och säljer hörlurar och högtalare under varumärkena Urbanears, Coloud, Molami och Marshall (under licens). Företaget har också en egen mobiltelefon, Marshall London. Zound Industries finns representerade i fler än 100 länder, omsatte förra året 800 miljoner kronor och hade då 100 anställda. Produktionen av varorna sker i Kina.[10] Det svenska företaget Zound Industries är såklart väsentligt mindre och spelar i en annan division än Ericsson. Det finns ändå likheter mellan företagen. Utveckling av produkter sker till stor del i Sverige och produceras i andra länder. Men medan Ericsson räknas till
tillverkningsindustrin betraktas Zound Industries som partihandel i den statistiska världen. Vi vill tacka Anders Wadeskog, SCB, för den hjälp som vi har fått med att ta fram underlaget till analysen och för alla värdefulla synpunkter! [1] Våra beräkningar av effekterna på BNP och sysselsättning baseras på så kallade input-output-matriser för åren 1980, 1995, 2000, 2010 och 2013. Genom input-output-analys inkluderas all produktion av varor och tjänster i hela ekonomin som krävs för produktionen av industrivaror (exklusive råvaror) ett visst år. Matriserna är baserade på varu- och tjänster och visar att produktionen av industrivarors totala andel av BNP var 18,5 procent år 2013. Input-output-matriser baserade på branscher ger en något högre andel på 22,4 procent år 2013, och en total effekt på sysselsättning på 770 000 personer. [2] Det gäller naturligtvis inte bara Sverige, utan också till exempel USA, apropå Trumps löften om att återuppliva tillverkningsindustrin i USA. [3] Det finns ett inhemskt prispåslag även på utländskt producerade varor till exempel i form av transport- och personalkostnader samt vinstmarginaler. Historiskt har dock fluktuationer i växelkursen dominerat prisutvecklingen på importerade varor. [4] Till exempel om Riksbanken sänker reporäntan tenderar boendekostnaderna såsom hyror och räntekostnader att sjunka, när syftet med en räntesänkning istället är att lyfta inflationen. [5] Se underliggande tjänsteinflation, diagram 4:17, s.31, Riksbankens Penningpolitiska rapport, oktober 2016. [6] Under 2015 uppgick trepartshandeln till 85 miljarder kronor. Enligt nationalräkenskaperna ingår trepartshandeln i exporten av varor. Här har den flyttats till exporten av tjänster. [7] SNI 69-72. [8] Beräknat med deflator av industriproduktion enligt nationalräkenskaperna. [9] IMF: Global trade: What s behind the slowdown? [10] Se Veckans Affärer, juni 2014.
Disclaimer and legal disclosures Disclaimer Origin of the publication or report This publication or report originates from: Nordea Bank AB (publ), Nordea Bank Danmark A/S, Nordea Bank Finland Plc and Nordea Bank Norge ASA (together the Group Companies or Nordea Group ) acting through their unit Nordea Markets. The Group Companies are supervised by the Financial Supervisory Authority of their respective home countries. Content of the publication or report This publication or report has been prepared solely by Nordea Markets. Opinions or suggestions from Nordea Markets may deviate from recommendations or opinions presented by other departments or companies in the Nordea Group. The reason may typically be the result of differing time horizons, methodologies, contexts or other factors. Opinions and price targets are based on one or more methods of valuation, for instance cash flow analysis, use of multiples, behavioural technical analyses of underlying market movements in combination with considerations of the market situation and the time horizon. Key assumptions of forecasts, price targets and projections in research cited or reproduced appear in the research material from the named sources. The date of publication appears from the research material cited or reproduced. Opinions and estimates may be updated in subsequent versions of the publication or report, provided that the relevant company/issuer is treated anew in such later versions of the publication or report. Validity of the publication or report All opinions and estimates in this publication or report are, regardless of source, given in good faith, and may only be valid as of the stated date of this publication or report and are subject to change without notice. No individual investment or tax advice The publication or report is intended only to provide general and preliminary information to investors and shall not be construed as the basis for any investment decision. This publication or report has been prepared by Nordea Markets as general information for private use of investors to whom the publication or report has been distributed, but it is not intended as a personal recommendation of particular financial instruments or strategies and thus it does not provide individually tailored investment advice, and does not take into account the individual investor s particular financial situation, existing holdings or liabilities, investment knowledge and experience, investment objective and horizon or risk profile and preferences. The investor must particularly ensure the suitability of an investment as regards his/her financial and fiscal situation and investment objectives. The investor bears the risk of losses in connection with an investment. Before acting on any information in this publication or report, it is recommendable to consult one s financial advisor. The information contained in this publication or report does not constitute advice on the tax consequences of making any particular investment decision. Each investor shall make his/her own appraisal of the tax and other financial merits of his/her investment. Sources This publication or report may be based on or contain information, such as opinions, recommendations, estimates, price targets and valuations which emanate from: Nordea Markets analysts or representatives, Publicly available information, Information from other units of the Group Companies or other companies in the Nordea Group, or Other named sources. To the extent this publication or report is based on or contain information emanating from other sources ( Other Sources ) than Nordea Markets ( External Information ), Nordea Markets has deemed the Other Sources to be reliable but neither the companies in the Nordea Group, others associated or affiliated with said companies nor any other person, do guarantee the accuracy, adequacy or completeness of the External Information. The perception of opinions or recommendations such as Buy or Sell or similar expressions may vary and the definition is therefore shown in the research material or on the website of each named source. Limitation of liability Nordea Group or other associated and affiliated companies assume no liability as regards to any investment, divestment or retention decision taken by the investor on the basis of this publication or report. In no event will entities of the Nordea Group or other associated and affiliated companies be liable for direct, indirect or incidental, special or consequential damages resulting from the information in this publication or report. Risk information The risk of investing in certain financial instruments, including those mentioned in this document, is generally high, as their market value is exposed to a lot of different factors such as the operational and financial conditions of the relevant company, growth prospects, change in interest rates, the economic and political environment, foreign exchange rates, shifts in market sentiments etc. Where an investment or security is denominated in a different currency to the investor s currency of reference, changes in rates of exchange may have an adverse effect on the value, price or income of or from that investment to the investor. Past performance is not a guide to future performance. Estimates of future performance are based on assumptions that may not be realized. When investing in individual shares, the investor may lose all or part of the investments. Conflicts of interest Companies in the Nordea Group, affiliates or staff of companies in the Nordea Group, may perform services for, solicit business from, hold long or short positions in, or otherwise be interested in the investments (including derivatives) of any company mentioned in the publication or report. To limit possible conflicts of interest and counter the abuse of inside knowledge, the analysts of Nordea Markets are subject to internal rules on sound ethical conduct, the management of inside information, handling of unpublished research material, contact with other units of the Group Companies and personal account dealing. The internal rules have been prepared in accordance with applicable legislation and relevant industry standards. The object of the internal rules is for example to ensure that no analyst will abuse or cause others to abuse confidential information. It is the policy of Nordea Markets that no link exists between revenues from capital markets activities and individual analyst remuneration. The Group Companies are members of national stockbrokers associations in each of the countries in which the Group Companies have their head offices. Internal rules have been developed in accordance with recommendations issued by the stockbrokers associations. This material has been prepared following the Nordea Conflict of Interest Policy, which may be viewed at www.nordea.com/mifid. Important disclosures of interests regarding this research material are available at: http://www.nordea.com/sitemod/upload/root/www.nordea.com%20-%20uk/aboutnordea/markets_discloser_disclaimer.pdf Distribution restriction The securities referred to in this publication of report may not be eligible for sale in some jurisdictions. This research report is not intended for, and must not be distributed to private customers in Great Britain or the US. This research report is intended only for, and may be distributed only to, accredited investors, expert investors or institutional investors in Singapore who may contact Nordea Bank, Singapore Branch of 3 Anson Road, #22-01, Springleaf Tower, Singapore 079909. This publication or report may be distributed by Nordea Bank Luxembourg S.A., 562 rue de Neudorf, L-2015 Luxembourg which is subject to the supervision of the Commission de Surveillance du Secteur Financier. This publication or report may be distributed by Nordea Bank, Singapore Branch, which is subject to the supervision of the Monetary Authority of Singapore. This publication or report may not be mechanically duplicated, photocopied or otherwise reproduced, in full or in part, under applicable copyright laws.