Teknisk försörjning. Planförslag. Energibärare och energiförbrukning



Relevanta dokument
3.10 Teknisk försörjning

SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Tekniskt utskott

Gällande planer och policys

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

5.7 Gällande planer och policys

Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan. Varsågod att hämta fika innan du sätter dig!

MINNESANTECKNINGAR. Samrådsmöte för Översiktsplan 2018, Svedala kommun

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI

DEL 2 VA Policy VA PLAN

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad

Här följer en kort genomgång av miljömålen och de viktigaste åtgärderna som görs i kommunen för att uppnå målen.

MINNESANTECKNINGAR. Samrådsmöte för Översiktsplan 2018, Svedala kommun

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

VA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

Underlag för planuppdrag

Va-översikt Upplands-Bro kommun. VA-policy Upplands-Bro kommun. Antagen av Kommunfullmäktige

VA-utredning gällande Ås-Hov 1:13 Freja, Åsvägen 7 Krokoms kommun.

Fördjupad översiktsplan 10.1 Teknisk försörjning

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy

Va-översikt Upplands-Bro kommun. Förslag till VA-policy Upplands-Bro kommun.

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar

Stefan Johansson, avd. chef vatten & avfall, Skellefteå kommun

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

- MARK OCH PLANERING - 16 FEBRUARI 2015 Dnr 2011/81 DP/ä 329/349

Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl.

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

Förstudierapport för Pilstugetomten Västra etapp 2 (Del av Hagby 1:5)

DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNINGAR ÄNDRING AV DETALJPLANER I VERKSAMHETSOMRÅDET BRÄNNERIET I HÖGANÄS, HÖGANÄS KOMMUN SKÅNE LÄN

VA SYD För miljön, nära dig. Benny Wraae Platschef Sjölunda ARV

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.

Användning av mark- och vattenområden

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid Antagen av KF att gälla from tills vidare (KF )

DETALJPLAN FÖR DEL AV KV LJUNGEN SAMT DEL AV PAJALA 9:3 Bostadsändamål

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret Vår dröm - en fossilbränslefri stad

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)


Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN

Dagvattenpolicy för Danderyds kommun

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

VA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

NORRSKOG - GESA HILDEBRAND

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige

ORGANISATORISKA FRÅGOR FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

P L A N B E S K R I V N I N G

VA-policy. Oskarshamns kommun

policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa

INNEHÅLL. Vatten och avlopp...8 El- och telenät...8 Uppvärmning...8

Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Del av Gamla stan 2:26 (Hollendergatan/Lönnerbladsgatan) Falköpings stad

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Dag- och dräneringsvatten

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Nejlikan 19 och 20, del av Klippan 3:145 samt del av Klippan 3:117 i Klippans kommun, Skåne län.

ALVESTA NÄSTA!


Vattenplan för Ystads kommun. Del 2: VA-policy. Remissversion Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX

DETALJPLAN FÖR RÖDLUVAN 11, ROTEBRO. Laga kraft Dnr 2012/0180 KS.203 Nr 635

Detaljplan för fördelningsstation för eldistribution i Barkarbystaden. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Vatten och avlopp på landsbygden

VeVa Tynningö Prel. version

Utställningshandling GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR. Allmänt. Planprocessen

Munktorp. Antagandehandling Översiktsplan för Köpings kommun

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida

Detaljplan för Hoby 1:23 m.fl. Ronneby kommun, Blekinge län

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

Rävlanda. 4 december 2018

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom

Översiktlig VA-utredning för planprogram Må 3:13 mfl Fjärås. Granskningshandling Carina Henriksson Kungsbacka kommun xx

Start-PM. Ärendet Kommunstyrelsen

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 8:30 m fl Gråbo Centrum i Lerums kommun

Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering

PLANBESKRIVNING 1445 B Detaljplan för del av kvarteren Kranspelet och Brytplatsen (Österby-området) inom Hölö/Mörkö kommundel i Södertälje

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

och utbyggnadsområden Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Transkript:

Planförslag Kommunen arbetar för en effektivisering av energianvändandet och ett ökat kretsloppstänkande för samtliga områden inom teknisk försörjning samt för att kommuninvånarna ska använda en större andel flödande energi och/eller biobränsle. Vattenförsörjningen ska säkras och dagvattensystemet förbättras. Energi Energibärare och energiförbrukning Med 25 000 invånare år 2025 beräknas den privata energiförbrukningen till cirka 620 GWh/år. Med en fåkärnig utbyggnad finns möjlighet att ansluta tillkommande bebyggelse till fjärrvärmeanläggningarna i Bara. För övriga tätorter krävs utredningar om förutsättningarna att anlägga fjärrvärmeanläggningar. Bara fjärrvärmeverk drivs idag med naturgas och ger cirka 10 GWh/år. Fjärrvärmeverket i Bara ligger inom det område där Bara centrum ska växa med bostadsbebyggelse. Gods och större gårdar har under senare år allt mer övergått till biobränsle. De har goda möjligheter att producera till exempel halm, på den egna marken. Svedala kommun, energianvändning med 25 000 invånare år 2025 Svedala kommun är idag starkt beroende av energitillförsel utifrån främst av fossila bränslen. Potentialen för produktion av biobränsle inom kommunen är mycket stor. Målet är att öka andelen förnyelsebar energi samtidigt som energianvändningen effektiviseras så att mindre energi behövs. Andelen lokalt producerad förnyelsebar energi för uppvärmning, fordonsbränsle och vindkraft bör år 2025 uppgå till 270 GWh eller 44% av den totala energi som används. 2004 2010 2025 Med antagandet att all ökning av energianvändningen för att motsvara inflyttningar enligt scenariot med 25 000 till år 2025 samt konvertering av fossilt bränsle till biobränsle med 10% till 2010 och 20% till 2020 kan fördelningen av bränslen fördelas enligt diagrammet. Detta förutsätter att energiförbrukningen per person och för verksamheterna inte ökar. Svedala kommun kommer då att nå upp till 44% förnybar energi. SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 samrådshandling 2009-02-25 83

planförslag Energiplan 2005 Energiplanens huvudmål Kommunen och dess invånare skall gemensamt verka för att energi i olika former används så effektivt som möjligt utifrån de aktuella behoven Kommunen och dess invånare skall gemensamt verka för en omställning av energisystemet till ett mer kretsloppsanpassat, hållbart och mindre sårbart system Omställningen av energisystemet skall ske genom en successivt ökad andel inhemskt producerade biobränslen och flödande energi Omställningen av energisystemet skall ske genom att använda beprövad teknik på i huvudsak rimliga företagsekonomiska grunder SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 Energiplanens delmål för år 2020 Kommunen och dess invånare skall tillåta utbyggnad av lokalt producerad vindenergi så att den uppgår till minst 50 GWh/år. Kommunen och dess invånare skall öka andelen inhemskt producerad energi så att denna uppgår till minst 40 % inklusive transportsektorn men undantaget flygverksamheten. Kommunen och dess invånare skall verka för att den sammanlagda användningen av olika biobränslen och förnybar energi minst uppgår till 250 GWh/år. Kommunen skall se till att öka tillgången på biobränslebaserade fordonsbränslen inom kommunen. Kommunen skall stimulera sina invånare och företagen att minska andelen fossilbaserad fordonskörning till förmån för biobränslebaserad dito och/eller till exempel gång, cykling och andra miljöanpassade sätt att ta sig fram. Det regionala energimålet säger att energianvändningen skall minska med 4 % till år 2010 jämfört med år 2002. För måluppfyllelse av det regionala delmålet, ska Svedala kommuns energiförbrukning per capita minska från 27 900 kwh/år till 26 800 kwh/ år. Detta mål nåddes redan under år 2005. Ytterligare energieffektiviseringar är relativt lätta att uppnå. Rimligt mål är en minskning med 6 % räknat från år 2005 till år 2010. Detta innebär en minskning till 25 200 kwh/person/år. 84 Kommunen skall utreda och verka för att lämpliga biobränslebaserade energianläggningar etableras på lämpliga platser inom kommunen. Kommunen skall stimulera till och premiera bra förslag till energilösningar från medborgarna. Kommunen skall skapa förutsättningar för och stimulera till ökad samåkning och ökad tillgänglighet till kollektivtrafik. Distansarbete skall i den utsträckning som är möjlig stimuleras. Några av de åtgärder som kan vidtas för att uppnå målen är: att kommunen på lämpliga platser anlägger pendlarparkeringar. att kommunen i sin samhällsplanering, enligt Konsekvensbedömning av scenarier Svedala, 2006-01-25, bygger vid befintliga kollektivstråk. Och att om kommunen vid exploateringar anammar miljömålskommitténs förslag om att energianvändningen för nybyggda hus ska vara högst 90 kwh/kvm senast år 2010, kan en energiförbrukning på 25 000 kwh/år och innevånare även gälla för nyinflyttade medborgare. att på ett tidigt stadium visa eventuella exploatörer Svedala kommuns intentioner vad gäller energitillförsel. samrådshandling 2009-02-25

Planförslag Kraftledningar Inom ett avstånd av 8½, 12 respektive 16 meter räknat från ledningens ytterfas från elledning 50, 130 respektive 400 kv bör prövning av bygglov ske i samråd med nätägaren. Luftledningar ska med hänsyn till landskapsbilden och leveranssäkerhet efterhand jordförläggas. Försiktighetsprincipen skall tillämpas vid ansökan om nybyggnation av bostäder och skolor intill mobilsändare och kraftledningar. Motsvarande bör gälla vid uppförande av nya kraftledningar och mobilsändare. Försiktighetsprincipen innebär bland annat att man bör sträva efter att vid planering av nya el-anläggningar och byggnader utforma och placera dessa så att exponeringen av elektromagnetiska fält minimeras. I mindre städer och på landsbygden ligger värdena normalt runt 0,05 µt. Direkt under en kraftledning kan det vara ett magnetfält på 10 µt. Värdena sjunker snabbt när avståndet till källan ökar. Statens strålskyddsinstitut, SSI, är sakkunnig central myndighet. Se planförutsättningar sid 149. Gas Naturgas finns i Svedala och Bara. Se planeringsunderlagskarta för huvudgasledningen till Svedala på sid 148. Biogaspotential finns enligt energiplanen på cirka 50 GWh/år som härrör från avfall och jordbrukets restprodukter som kan rötas och distribueras i befintliga gasledningar. Vindkraft Vindkraftverken som byggs i landskapet blir större och mer effektiva. Det innebär att de syns längre och påverkar ett stort omland. I FÖP Vindkraft, visas kommunens framtidssyn. Vindkraftverk ska inte placeras för nära bebyggelse. Det finns ett nytt beslut från Energimyndigheten om förslag till anspråk för riksintresse för energiproduktion. Kommunen accepterar inte detta förslag till riksintresseanspråk, enligt kommunstyrelsens beslut 2007-02-28. Hela det område som Energimyndigheten har pekat ut är inte praktiskt möjligt att utnyttja på grund av vägar med mera, men vissa delar lämpar sig för vindkraft och dessa delar ingår i fördjupad översiktsplan för Vindkraft i Svedala kommun som vann laga kraft den 11 juli 2008. Vindkraft är en mellankommunal fråga. Samråd ska hållas med grannkommuner vid etablering nära kommungränsen. Tele Ledningsnätet består till övervägande delen av jordkabel. Luftledningar bör med hänsyn till landskapsbilden efterhand jordförläggas. Inom Sturups området finns en större telestation med anslutande mellanortskablar. Vid utbyggnad av väg och järnväg kan svårigheter uppstå med befintlig telestation och dess anslutningar mot terminalen. Denna fråga behandlas i FÖP Sturup. Bredband Vid utbyggnad av nya områden ska bredbandslösningar beaktas. Master Kommunen ska verka för att olika teleoperatörer samlokaliseras i befintliga och nya master. Se planförutsättningar sid 150. Se planeringsunderlagskarta för nya områden för vindkraft sid 151. SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 samrådshandling 2009-02-25 85

planförslag Avfall Kommunen har ett konsortiavtal med SYSAV som ägs av 14 kommuner i södra Skåne och har som uppdrag att ta hand om regionens hushållsavfall. Genom SYSAV arbetar kommunerna enligt kretsloppsprincipen för en ökad återvinning och återanvändning av hushållsavfall. Omkring 96% av avfallet återvinns eller återanvänds. Det ska finnas en återvinningsstation per 1000 invånare och nya bostadsområden ska ha gemensamma utrymmen för sophämtning för att uppnå en bättre sortering av avfallet. VA På vatten och avloppssidan kommer investeringar att krävas för att klara en ökning till 25 000 personer. Vattenförsörjning Vattenverket i Svedala tätort levererar dricksvatten till Svedala tätort, Sturups flygplats, Nötesjö, Börringe, Börringe stationssamhälle, Hyltarp samt Krågeholm med flera småbyar kring Svedala. Enligt beräkningar kan vattenverket levereras cirka 3 900 m 3 /d. Under sommaren 2007 uppstod vattenbrist på grund av att leveranskapaciteten i vattenverket ej kunde möta upp efterfrågan. Vattenverket i Svedala försörjer cirka 11 900 personer med vatten från en grundvattentäkt bestående av 8 borrhål belägna i den nordöstra delen av Svedala tätort. Årligen produceras cirka 1 030 000 m 3 från Vattenverket i Svedala. Vattenförsörjningen i Bara och Klågerup sker från Sydvatten. Ledningen som försörjer Bara och i sin förlängning även Klågerup är kopplad till en överföringsledning mellan Vombverket och Bulltofta vattenverk. Överföringsledningen tillhör Sydvatten. Kommunens förbindelsepunkt är belägen i norra delen av Bara tätort. Detta vattenledningsnät för- sörjer cirka 5 300 personer Årligen levereras cirka 360 000 m 3 från Sydvatten. Totalt försörjs cirka 17 200 personer med dricksvatten och totalt distribueras cirka 1 400 000 m 3 ut på det kommunala vattenledningsnätet. Idag har Svedala vattenverk ingen reservvattentäkt. Skyddsområde för vattentäkten är under framtagande. För att klara expansionen fodras minst 3 nya råvattentäkter i Alnarpsströmmen. Dessutom behövs en utökning av den befintliga vattendomen som tillåter ett vattenuttag på 7 000 m 3 /d till ca 10 000 m 3 /d. Svedala kommun för diskussioner med Sydvatten för att genomföra en anslutning av Svedala tätort med tillhörande vattennät till Sydvatten. Kommunstyrelsen har 2007-10-16 227 fattat beslut om att föreslå kommunfullmäktige att teckna en avsiktsförklaring som innebär en fullständig anslutning av Svedala kommun till Sydvatten. Det pågår ett arbete med att revidera skyddsområdet för Malmö stads vattentäkt i norra kommundelen där ett inströmningsområde till Alnarpsströmmen finns. SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 86 samrådshandling 2009-02-25

Planförslag Spillvatten Avloppsreningsverket i Svedala tar emot spillvatten från centralorten Svedala och Sturups flygplats samt de mindre orterna Nötesjö, Börringe, Börringe stationssamhälle, Börringe kloster, Östra Svenstorp, Tittente, Holmeja, Sjödiken, Bjeret, Hyltarp, Skabersjö station och Krågeholm. Reningsverket kan kompletteras för att ta emot avlopp från den planerade utbyggnaden fram till åtminstone 2025. En utbyggnad av reningsverket kräver ytterligare mark för poleringsdammar. En principutredning, Förnyad principutredning avseende utbyggnadsbehov vid Svedala reningsverk vid olika belastningsscenarier, har upprättats av ERAN Miljökonsult, 2006-08-17, som visar utbyggnadsbehov vid olika belastningsscenarier. Utredningen visar följande utbyggnadsbehov: Omedelbart Förbiledningsåtgärder i anslutning till biosteget erfordras för att det inte ska bli ursköljt i samband med hög tillrinning vid kraftig nederbörd eller snösmältning. Vissa delar av reningsverket är i behov av renovering och modernisering. 2010-2015 Utbyggnad av avloppsreningsverket med ytterligare en biolinje. Vidare behövs utbyggnad med ytterligare slamlagervolym. 2015-2025 Utbyggnad av poleringsdammar. Svedala reningsverk är relativt enkelt att bygga ut, eftersom den befintliga layouten erbjuder en möjlighet att bygga ut med nya biobassänger successivt, parallellt med de befintliga. Likaså kan sedimenteringsbassängerna byggas ut parallellt med befintliga och nya slamlager byggas som nya utanförliggande enheter. Slamvassbäddarna kan naturligt utvidgas åt väster. Avloppsvattnet från Bara och Klågerup pumpas till Malmö kommun för behandling vid Sjölunda avloppsverk. Överföringsledningen och huvudavloppspumpstationen i Bara har dimensionerats för en folkmängd av 8 500 pe i Bara/Klågerup. Spillvattennätet i Klågerup är hårt belastat i samband med nederbörd. Genom saneringsåtgärder beräknas belastningen minska. Vid större utbyggnad av Klågerup behövs kapacitetsförstärkning av pumpstation och överföringsledningen Klågerup - Bara. För att avlasta spillvattenledningarna inom Svedala tätort ska överföringsledningen från Sturup ges en ny sträckning genom Tegelbruksområdet och vidare till avloppsverket i en ny ledning söder om Sege å. En ny pumpstation behöver byggas för att klara en framtida sänkning av väg 108 genom Svedala. Ledningen behöver byggas oavsett befolkningsutveckling. Reningsverket har behov av fem nya poleringsdammar längs ån. Dessa bör placeras söder om föreslagna utbyggnadsområden vid Krågeholm. Här ska behov av skyddsområde till framtida bebyggelse beaktas. Reningsverkets placering intill ån i den riktning Svedala kommer att växa kan inte påverkas. Enligt Boverkets rapport Bättre plats för arbete bör avståndet mellan reningsverk och bostäder vara 500 m. En utredning som har genomförts av VBB och uppdaterats i samband med översiktsplanearbetet, 2007, visar att inga nya regler eller förändrade förhållanden vid Svedala avloppsreningsverk talar för att ett större skyddsavstånd än 300 meter skulle vara nödvändigt. På längre sikt kan det bli aktuellt att flytta reningsverket alternativt bygga en överföringsledning till Oxie för att på så sätt skapa utbyggnadsmöjligheter längs Ågatan. Dagvatten Det befintliga dagvattensystemet uppfyller inte de krav som numera ställs vid dimensionering av ledningssystem. Systemet bör förbättras fortlöpande kompletteras med anläggningar för rening och utjämning av dagvatten i befintliga områden. Det är viktigt att dagvattenpolicyn för Svedala kommun, antagen av kommunfullmäktige 2004-06-07 78 tillämpas och att anläggningar för rening och utjämning av dagvatten finns med tidigt i planprocessen. I alla typer av planer skall grönområden och gröna stråk för öppen ledning och infiltration av dagvatten avsättas. Dagvattenmagasin bör vara en del i grönstrukturen och parkmiljön så att det blir ett tillskott till miljön även ur estetisk synpunkt. Lokalt omhändertagande av dagvatten skall tillämpas. SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 samrådshandling 2009-02-25 87

planförslag I Dagvattenpolicy för Svedala kommun antagen av kommunfullmäktige 2004-06-07 78 står: Målet för dagvattenhanteringen i Svedala kommun skall vara att ta hand om dagvatten på ett sådant sätt att störningar på miljö, byggnader eller anläggningar inte uppstår och som medför låga anläggnings- och driftskostnader. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) utan föregående rening är lämpligt att använda för relativt rent dagvatten. För att målet skall uppfyllas skall följande policy för dagvatten tillämpas: Dagvattensystem skall vara utformat så att byggnader och anläggningar inte skadas av dagvatten. Den naturliga vattenbalansen skall, så långt det är möjligt, inte påverkas negativt av användning av mark och vatten. Tillförseln av föroreningar till dagvattensystemet skall begränsas så långt som möjligt. Dagvattensystemen skall utnyttjas som en resurs i landskap och tätorter. Sjöar och vattendrag skall inte betraktas eller utnyttjas som dagvattendammar eller dagvattendiken. Dagvatten skall renas på lämpligt sätt utifrån sin kvalitet samt den kvalitet som krävs för recipientens säkerhet. Gator Kommunen arbetar aktivt som väghållare med trafiksäkerhetsfrågor på det kommunala vägnätet vilket ger resultat i ökad trafiksäkerhet och framkomlighet i form av nya cirkulationsplatser och separerade gång- och cykelvägar. En av de största förbättringar som skett är utbyggnaden av en planskildhet i Timmergatans förlängning vilket gett förutsättningar för Svedalas vidare expansion söderut. Ett kvarstående trafiksäkerhetsproblem är de plankorsningar som finns på väg 108 strax öster om Svedala tätort vid Börringevägen och vid södra infarten. En stor utmaning som kvarstår är att göra det offentliga rummet tillgängligt för funktionshindrade; här pågår inventeringsarbete och åtgärder i form av handikappanpassade hållplatser, övergångställen mm. Parker Kommunen arbetar med att skapa vackra, effektiva och lättskötta parker och grönytor. Svedala är idag försett med ett antal parker och grönytor som i stort tillgodoser de behov av rekreation som finns i tätorten. Mellankommunala frågor SYSAV Omhändertagande av spillvattenavlopp från Bara och Klågerup. Kommunen vill: utreda möjligheten att bygga ut fjärrvärme i kommunen att produktionen och ny teknik för förnyelsebar energi, till exempel vindkraft och biobränsle ökar i kommunen att återvinning och sortering av avfall ökar att dricksvattenförsörjningen säkras att enskilda avlopp där så är möjligt ansluts till det kommunala avloppsnätet ta hand om dagvatten lokalt eller fördröja det för att avlasta recipienten vid höga flöden. Kommunen accepterar inte Energimyndighetens förslag till riksintresseanspråk för vindkraft, enligt kommunstyrelsens beslut 2007-02-28. SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 88 samrådshandling 2009-02-25