Vindkraftpark Ljusne-Vallvik Underlag för Samråd Augusti 2012 SAMKRAFT AB Box 975, 801 33 Gävle Besöksadress Nobelvägen 2, 802 67 Gävle info@samkraft.se www.samkraft.se
Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Sökande... 1 1.2 Administrativa uppgifter... 2 1.3 Tillstånd... 2 1.4 Samråd... 3 1.5 Vindkraften i Europa... 3 1.6 Vindkraften i regionen... 3 2 Beskrivning av vindkraftparken... 4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Layout... 5 2.3 Vindförhållanden och produktion... 5 2.4 Utformning och omfattning... 6 2.4.1 Fundament och uppställningsytor... 6 2.4.2 Vägar... 7 2.4.3 Elnät... 7 2.5 Geoteknisk undersökning... 7 2.6 Angränsande projekt... 7 3 Planförhållanden... 8 4 Fastighetsägare och närboende... 10 4.1 Berörda fastighetsägare... 10 4.2 Närboende... 10 5 Berörda intressen och miljöeffekter... 12 5.1 Landskapsbild... 12 5.2 Riksintressen... 13 SAMKRAFT AB Box 975, 801 33 Gävle Besöksadress Nobelvägen 2, 802 67 Gävle info@samkraft.se www.samkraft.se
5.3 Naturmiljö... 15 5.4 Kulturmiljö... 16 5.5 Friluftsliv och turism... 16 5.6 Mark- och vattenanvändning... 16 5.7 Ljud... 17 5.8 Skugga... 19 5.9 Hindermarkering... 20 5.10 Säkerhet... 20 5.11 Emissioner... 20 5.12 Avveckling... 20 6 Tidplan och synpunkter... 21 6.1 Tidplan... 21 6.2 Hemsida... 21 6.3 Synpunkter... 21 Bilagor 1 Fotomontage
1 Inledning Samkraft AB har för avsikt att göra en anmälan enligt Miljöbalken samt söka bygglov enligt plan- och bygglagen för uppförande och drift av 5 vindkraftverk, med en total effekt av 10 15 megawatt (MW), mellan Ljusne och Vallvik i Söderhamns kommun. 1.1 Sökande Samkraft AB är frukten av ett samarbete mellan tolv energibolag i Gästrikland, Hälsingland, Uppland, Södermanland och Västmanland. Bolaget, som bildades så sent som 2008, har som verksamhetsidé att bygga, äga och förvalta anläggningar för produktion av vindkraftsel. Långsiktighet, såväl vad beträffar ägande som lönsamhet och ansvarstagande ligger som en röd tråd i verksamheten. Bolagets huvudsakliga syfte är att dels utveckla och realisera egna projekt dels förvärva vindkraftverk eller hela vindkraftparker. Samkraft eftersträvar att vara en stark aktör inom vindkraftutvecklingen och därigenom bidra till att vindkraften får sitt genombrott som förnybar energikälla i vårt land. Den rent operativa målsättningen för Bolaget är att vid utgången av 2016, äga och driva en lönsam vindkraftproduktion med en installerad effekt om minst 100 MW. Bolaget äger idag fem vindkraftverk av vilka två är placerade på Vettåsen, Järbo inom Sandvikens kommun medan resterande tre är placerade på Långberget, Arbrå inom Bollnäs kommun. Bolaget har därmed totalt 10 MW i installerad effekt och en beräknad årlig produktion på drygt 28 000 MWh förnybar el. Med Samkraft vill vi skapa en god samhällsnytta genom att producera förnybar energi, bidra till nya arbetstillfällen, skapa kompetens och möjligheter för tillväxt av underleverantörer till ny energiproduktion. Vi ska tillvarata de möjligheter som finns i vår region. Ägare till Bolaget är: AB Edsbyns Elverk, Bionär Närvärme AB, Björklinge Energi Försäljning AB, Bollnäs Energi AB, Eskilstuna Energi och Miljö AB, Gävle Energi AB, Hoåns Kraft AB, Hudik Vind AB, Ljusdal Energiföretag AB, Mälarenergi AB, Nordanstigs kommun, Sandviken Energi AB, samt Söderhamn Nära AB. 1
1.2 Administrativa uppgifter Sökande: Samkraft AB Box 975 801 33 Gävle Besöksadress: Nobelvägen 2 802 67 Gävle Organisationsnummer: 556754-5644 Hemsida: Kontaktperson i anmälningsärendet: Kontaktpersoner på Samkraft AB: www.samkraft.se Olle Viotti Sweco Energuide AB Box 34044 100 26 Stockholm 072-540 10 90 Olle.viotti@sweco.se Mikael Johansson 070-261 84 51 Mikael.johansson@samkraft.se Sten Gabert 070-414 05 46 sten.gabert@samkraft.se 1.3 Tillstånd Den planerade vindkraftsanläggningen i Ljusne/Vallvik klassas som en medelstor anläggning med avseende på höjd och antal verk. För en sådan anläggning görs en förenklad prövningsprocess omfattande Anmälan enligt miljöbalken samt Bygglov enligt plan- och bygglagen, vilka prövas av Söderhamns kommun. Den lagstiftning som berörs är främst miljöbalken (1998:899) samt plan- och bygglagen (2011:338). Vindkraftsanläggningar prövas enligt 9 kap. miljöbalken, men även 7 kap. miljöbalken kan vara tillämpligt om särskilda bevarandeområden berörs. Även andra lagar utöver miljöbalken kan vara tillämpliga, t.ex. kan kulturminneslagen (1988:950) bli aktuell om fornlämningar berörs, för anslutande kraftledningar kan ellagen (1997:857) beröras. För området gäller strandskydd intill 300 m från strandlinjen till Bottenhavet. För uppförande av verk placerade utanför detaljplanerat industriområde, samt inom 300 m från strandlinjen mot Bottenhavet, krävs därför strandskyddsdispens, vilken prövas av Söderhamns kommun. 2
1.4 Samråd Beträffande samråd krävs enligt lagstiftningen inget samråd i en förenklad prövningsprocess. Samkraft AB har dock för avsikt att hålla offentliga samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Vid samrådet bereds möjlighet för deltagande från länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i detta fall Söderhamns kommun) samt närboende, allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Ett inledande samrådsmöte med Söderhamns kommun ägde rum den 25 maj 2012. Vid mötet närvarande representanter från Söderhamns kommun (Bygg- och Miljöförvaltningen) och Samkraft. Vid mötet diskuterades bland annat riktlinjerna för det kommande allmänna samrådet, med avseende på samrådets omfattning, vilka som anses vara berörda, tidplan m.m. Samråd med övriga myndigheter och organisationer sker främst skriftligen. Samråd med närboende och allmänhet sker både skriftligen samt via samrådsmöte, vilket även kungörs i lokalpressen. Fastighetsägare inom 1 km från den planerade vindkraftparken får samrådsinformation brevledes. Alla som är intresserade är välkomna att delta på samrådet som kommer att hållas den 22:a augusti i Ljusne Folkets Hus, kl. 19:00. 1.5 Vindkraften i Europa I Europa är det Tyskland och Spanien som är de i särklass största producenterna av vindel medan Danmark har den största andelen vindkraft per innevånare. I Danmark produceras ca 20 procent av det totala elbehovet via vindkraft. Om 30 år ska ungefär hälften av all el i Danmark komma från vindkraft. Totalt finns idag cirka 86 000 MW installerad vindkrafteffekt i Europa. Den största utbyggnaden sker idag utanför Europa i länder som Indien och Kina. Den totala vindkraftsproduktionen i Sverige uppgick 2011 till 6,1 TWh, vilket motsvarar 4,1 procent av den totala kraftproduktionen. Sveriges nationella planeringsmål för vindkraft är satt till 30 TWh vid utgången av år 2020. Ett planeringsmål som syftar till att tydliggöra vindkraftens långsiktiga behov av infrastruktur som elanslutning, vägar, kommunikation etc. och naturligtvis tillgången till lämpliga markområden. Inom EU finns ett tydligt inriktningsbeslut där medlemsländernas andel av förnybar energi måste öka radikalt, till en situation där drygt 20 procent av den totala energiförbrukningen täcks av en förnybar produktion. Ett sätt att klara målet är att öka Europas totala vindkraftsproduktion med 300 400 TWh. Det skulle innebära 11-15 TWh per land. Här kan antas att Sverige, som har bra vindlägen både på land och till havs, kommer att få ta större ansvar än länder med sämre vindlägen. 1.6 Vindkraften i regionen Inledningsvis kan konstateras att Gävleborg, efter en omvärdering av skogslandet som möjligt utvecklingsområde för vindkraft, rönt ett mycket stort intresse bland såväl etablerade som nya vindkraftsprojektörer. En sammanställning av initierade projekt våren 2012 visar på över 1 500 vindkraftverk. Flertalet av dessa projekt ligger dock långt fram i tiden, varför den faktiska 3
utbyggnaden i forma av såväl redan etablerade verk som pågående projekt visar på en betydligt mer modest siffra. Länsstyrelsens förslag till regional utbyggnad redovisar totalt 57 intresseområden för landbaserad vindkraft. I den nationella utbyggnadsplanen anges fördelningsmålet för Gävleborgs län till 293 GWh utbyggd vindkraft. I ett remissförslag från Länstyrelsen mars 2012 redovisas att regionen ska ha ökat den förnyelsebara energiproduktionen med minst 5 000 GWh mellan åren 2008 och 2020. Hur stor andel av detta som utgörs av el producerad genom vindkraft, anges dock inte. En analys över dessa redan intecknade vindområden i kombination med rådande situation för flera av de i regionen aktiva bolagen, talar för en fortsatt utförsäljning av mer eller mindre exploaterade vindkraftsprojekt. En situation som mot bakgrund av en nästan ohämmad exploateringsvilja under åren innan och runt Samkrafts bildande möjligen kan tolkas som en uttalad affärsidé. För Samkraft innebär det direkta möjligheter till förvärv av såväl vindområden som färdigbyggda vindkraftparker. Något som ligger väl i linje med Bolagets huvudsakliga inriktning på produktion och långsiktigt ägande. 2 Beskrivning av vindkraftparken 2.1 Lokalisering Området för den planerade vindkraftparken ligger mellan Ljusne och Vallvik i Söderhamns kommun, ca 12 km söder om Söderhamn. Lokaliseringsområdet visas med blå markering i Figur 1 nedan. Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsningen för den planerade vindkraftparken mellan Ljusne och Vallvik. 4
Vindkraftparken ligger till största delen inom ett område som i kommunens översiktsplan, antagen 2010-06-21, är utpekat som kommunalt intresseområde vindkraft. Se Figur 4 under avsnitt 3 för intresseområdets utbredning. 2.2 Layout Samkraft AB projekterar för en etablering av fem vindkraftverk i området. Layouten för de fem vindkraftverken kan ses i Figur 2 nedan. Figur 2. Layout med fem vindkraftverk. 2.3 Vindförhållanden och produktion Vindförhållandena i området mättes i mast från mars 2008 till juni 2010. Den förväntade långtidsmedelvinden i området bedömdes utifrån mätningarna till mellan 6,1 m/s och 7,0 m/s på 100 meters höjd. 5
Utifrån dessa vindförhållanden bedöms produktionen från verken uppgå till omkring 29 GWh/år. Detta motsvarar elförbrukningen för omkring 1450 eluppvärmda villor. 2.4 Utformning och omfattning Vilken tillverkare och modell av vindkraftverk som kommer att användas är ännu inte bestämt, utan kommer att utredas separat och beslutas innan parken byggs. Den exakta storleken på vindkraftverken är beroende av vilken leverantör som kommer att användas. Dimensionerna på verken bedöms dock bli enligt Figur 3. Antal verk: Effekt per verk: Rotordiameter: Navhöjd: Totalhöjd: 5 st. 2-3 MW 100-120 m 90-100 m 140-150 m Figur 3. Beskrivning av de olika måtten på ett vindkraftverk. Transformatorer kommer antingen att placeras inne i vindkraftverkens maskinhus, nederst inuti tornet eller utomhus nedanför vindkraftverken. 2.4.1 Fundament och uppställningsytor De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament och gravitationsfundament. Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Vid större jorddjup nyttjas vanligen gravitationsfundament, där fundamentet i sig utgör motvikt till vindkrafterna. Någon ytterligare förankring krävs inte. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att bestämmas senare. Området kommer att undersökas geotekniskt för att säkerställa vilken typ av fundament som bör användas vid respektive vindkraftverk. Under byggtiden kommer det att krävas uppställningsytor för exempelvis de kranar som används för att montera ihop vindkraftverken. Dessa uppställningsytor kommer att vara permanenta. 6
2.4.2 Vägar Befintligt vägnät kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov kan befintliga vägar breddas, förstärkas eller rätas ut. Vägnätet kommer även att behöva kompletteras. Området kommer att undersökas vidare för att klargöra vilka kompletteringar till det befintliga vägnätet som behövs och hur man bäst anlägger dessa vägar med så liten påverkan på miljön som möjligt. Under byggtiden kommer tunga och stora transporter att förekomma. Under driftstiden bedöms transportbehovet vara litet och förväntas normalt endast ge upphov till lättare transporter några gånger i veckan. En framkomlighetsanalys för möjliga transportvägar till vindkraftsområdet har gjorts via Vägverkets vägdatabas samt genom kontakt med Söderhamns Stuveri & Hamn AB. Denna preliminära studie visar att en lämplig transportväg för vindkraftverken skulle kunna vara via Orrskär hamn utanför Ljusne. Kajen är 100 meter lång och kan ta emot båtar med maxdjupet 11 meter. Positivt är också att det endast är ett fåtal kilometer från hamnen till vindkraftområdet. Inga höjdbegränsningar (upp till 4,5 meter) eller andra viktiga begränsningar har identifierats för vägsträckningen från hamnen till området. I och med bladens längd (ca 50 meter) ställs stora krav på transportvägen avseende svängradie, maximal välvning etc. Transportvägens lämplighet måste därför naturligtvis undersökas vidare genom platsbesök. Ett alternativ som också kan vara värt att undersöka är transport via hamnen vid Vallviks Bruk. Denna ligger endast någon kilometer från området. Inga uppgifter om hamnens kapacitet har hittills inhämtats. 2.4.3 Elnät Vindkraftverken kommer att kopplas samman med en markförlagd elkabel. Kabeln förläggs i ledningsschakt och kommer så långt som möjligt följa vägarna. Elen från vindkraftverken kommer via markförlagd kabel att anslutas till transformatorstationen i Ljusnefors och vidare ut till överliggande elnät. Anslutningen till överliggande elnät kommer att utredas och handläggas i ett separat ärende. 2.5 Geoteknisk undersökning En geoteknisk undersökning kommer att genomföras för att undersöka var det är möjligt att placera vindkraftverken samt var det är möjligt att dra fram vägar. Genom att genomföra en geoteknisk undersökning kan också negativ påverkan på mark- och vattenförhållanden minimeras. 2.6 Angränsande projekt Ett antal aktörer har börjat intressera sig för vindkraft i Gävleborg. På Storgrundet, i havet ca 1,5 mil sydöst om Ljuse, har WPD fått tillstånd för en park om drygt 50 vindkraftverk. Strax sydväst om det aktuella området, mellan gamla och nya E4:an, har Bergvik Skog AB planer på en stor vindkraftspark med en yta som är drygt 20 gånger större än Samkrafts projektområde. 7
3 Planförhållanden Området för den planerade vindkraftsetableringen ligger mellan Ljusne och Vallviks samhällen i Söderhamns kommun. Söderhamns kommun har en gällande översiktsplan från 1990 och där ingår planområdet i ett av kommunens strategiska områden och är avsett som reservområde för industriändamål. Söderhamns kommun har tagit fram en tematisk översiktsplan, Tema Vindkraft, (Översiktsplan Söderhamns kommun, Tema Vindkraft, Söderhamns kommun 2010-06-21). Enligt den tematiska översiktsplanen benämns området som VK 5, väster Vallvik och utgör ett kommunalt intresseområde för vindkraft, se karta i Figur 4 nedan. För området finns en antagen detaljplan från 2001 (Detaljplan för industriområde inom Sörljusne 1:1 m.fl. Söderhamns kommun, 2001-06-05). Planområdet utgörs idag i huvudsak av blockrik skogsmark med inslag av våt- och mossmark. Detaljplanens syfte är att tillrättalägga ett framtida industriområde för industri- och lagerverksamheter. Planen omfattar en säkerhetszon (naturområde) om 100 m mellan befintlig industri och tillkommande verksamheter. Planområdet omfattas av strandskydd om 300 meter, vilket innebär ett byggnadsförbud enligt 7 kap 15 miljöbalken. I detaljplanen anses strandskyddet vara upphävt inom de delar som är detaljplanelagda för industriändamål. För de verk som planeras uppföras utanför detaljplan avseende industriändamål, samt inom 300 m från strandlinjen mot Bottenhavet, krävs strandskyddsdispens. 8
Figur 4. Kommunalt intresseområde för vindkraft. 9
4 Fastighetsägare och närboende 4.1 Berörda fastighetsägare Projektområdet ligger på Bergvik Skog Väst AB:s mark. Markavtal omfattande hela det aktuella projektområdet är tecknat med fastighetsägaren. De två fastigheterna vid den gamla kemifabriken ägs av kommunen och BDN fastigheter. Kontakt är etablerad med dessa fastighetsägare. Området utgörs idag huvudsakligen av skogsmark och är detaljplanelagt för framtida industriområde. Inga bostäder finns inom det planerade vindkraftsområdet. 4.2 Närboende I sydost är närmaste bebyggelse ett villaområde i nordvästra delen av Vallviks samhälle, ca 700 m från närmaste verk. I öster finns bostadshus på udden Fäbodvallshararna, direkt norr om Vallviks bruk. Avståndet mellan närmaste bostadshus och verk är ca 950 meter. Den samlade bebyggelsen i Ljusne Söder ligger ca 950 meter nordväst om närmaste verk. En bostad vid kusten ligger dock något närmare, på ca 750 meters avstånd från närmaste verk. I sydväst ligger en bostad i Mar, ca 1600 meter från närmaste verk. Omnämnda bostäder är markerade i Figur 5 nedan. 10
Figur 5. Närboende. 11
5 Berörda intressen och miljöeffekter Det aktuella området har inventerats genom studier av den kommunala översiktsplanen, Länsstyrelsens digitala planeringsunderlag (RUM), Skogsstyrelsens digitala material (Skogens källa) och Riksantikvarieämbetets digitala material (FMIS). Vid inventeringen har intressen inom 2 km från områdesgränsen beaktats. Vidare har inventeringar med avseende på rovfåglar genomförts under våren 2012. En inventering med avseende på fladdermöss kommer att genomföras under sommaren 2012. Inventeringar kommer också att genomföras med avseende på bl.a. naturmiljö, fåglar och arkeologi. 5.1 Landskapsbild Projektområdet ligger invid kusten mellan Vallviks bruk och Ljusnans utlopp. Landskapet är relativt platt och domineras av skogbevuxen blockterräng och något mindre våtmarksområde. Områdets högsta höjd ligger i den östra delen och når drygt 20 meter över havet. Fotomontage som visar de planerade vindkraftverken i landskapet har tagits fram baserat på bilder från följande viktiga punkter: Punkt 1 Vårdberget Punkt 2 Vägen mot Fäbodvallshararna Punkt 3 Vägen mot Lövskär Punkt 4 Ljusnans norra strand (Åängsvägen) Punkt 5 Väg 583 norrut mot Ljusne Punkt 6 Ljusne hamn Punkt 7 Vallviks samhälle. Fotomontagen är gjorda som panoraman med betraktningsvinkeln 110 grader. Detta motsvarar människans passiva synfält och ger en så verklighetstrogen bild som möjligt av hur verken kommer att uppfattas i landskapet. Fotomontagen samt en beskrivning av hur de tagits fram kan ses i bilaga 1. I Figur 6 nedan visas ett utsnitt ur fotomontaget från Vårdberget. 12
Figur 6. Utsnitt ur fotomontage baserat på bilder från Vårdberget. 5.2 Riksintressen Enligt den tematiska översiktsplanen (se avsnitt 3 ovan) utgör det aktuella området ett kommunalt intresseområde för vindkraft. Dessa av kommunen utvalda områden ligger inte inom riksintresse för naturvård, Natura 2000-områden, områden med lokala naturvärden, naturvårdsavtal eller inom riksintresse för kulturmiljövård eller friluftsliv. Det aktuella området gränsar i väster till Trafikverkets riksintresse för järnväg, med stomnätets sträckning Gävle-Söderhamn. Vid lokalisering av de enskilda vindkraftverken har hänsyn tagits till, och i samråd med, Trafikverkets önskemål om skyddsavstånd till järnvägen. Vallviks industrisamhälle är klassat som riksintresse för kulturmiljö, då samhället utgörs av en teknik- och arkitekturhistoriskt intressant industrimiljö med representativ bostadsbebyggelse från 1900-talets början. Riksintressena kan ses på en karta i Figur 7 på nästa sida. 13
Figur 7. Riksintressen i det berörda området. 14
5.3 Naturmiljö Inom det aktuella området finns inga intresseområden vad gäller naturmiljö (nyckelbiotoper, naturvärden, sumpskog, våtmarker etc.). Inom 2 km från det aktuella området finns en nyckelbiotop med storblockig barrskog i bostadsområdet Söder, söder om Ljusne. Intill Aldersjön, väster om området, finns några mindre områden klassade som sumpskog, se karta i Figur 8 nedan. Figur 8. Natur- och kulturvärden i närområdet. Vindkraftverk, tillfartsvägar, fundament, uppställningsytor m.m. kommer att anläggas inom området, vilket innebär att markområden kommer att tas i anspråk. En naturmiljöinventering kommer att genomföras för de platser där vindkraftverken med tillhörande biytor är planerade att anläggas samt för de planerade vägstråken. 15
5.4 Kulturmiljö På Riksantikvarieämbetets Fornsök, FMIS, (www.raa.se) finns information om äldre tiders gravplatser, boplatser och arbetsplatser. Enligt FMIS finns en fast fornlämning (Söderala 232:1) i form av en stensättning från bronsålder/järnålder, vilken omfattas av skydd enligt kulturminneslagen. Intill kraftledningen i områdets norra del finns ett kanonvärn som ska bevaras och inte får ta skada av arbetsföretaget. Inom området fanns tidigare en linbanesträckning från Marmaverken till Vallvik för transport av massabalar. Linbanans sträckning sammanfaller med den stora kraftledningsgatan som går rakt igenom området. Rester av fundament är synliga i terrängen. Övriga kulturhistoriska lämningar inom området är en kolbotten (kolningsanläggning) och en stenmur. Området gränsar till Vallviks industrisamhälle som är av riksintresse för kulturmiljö, se avsnitt 5.2. ovan. Övriga kulturhistoriska lämningar inom 2 km från det aktuella området är bl.a. husgrunder från historisk tid, odlingsrösen, gruvhål och kolbottnar. Berörda kulturmiljövärden kan ses i Figur 8 ovan. Vindkraftverken, tillfartsvägar, fundament, uppställningsytor m.m. kommer att anläggas inom området, vilket innebär att markområden kommer att tas i anspråk. En arkeologisk utredning kommer att genomföras för de platser där vindkraftverken med tillhörande biytor är planerade att anläggas samt för de planerade vägstråken. Vindkraftparken kommer att anläggas så att funna kulturmiljöintressen bevaras. 5.5 Friluftsliv och turism Det aktuella området ligger inte inom riksintressen för friluftsliv eller turism. Tillgängligheten till området kommer inte att påverkas av vindkraftverken, med undantag för platsen där varje enskilt vindkraftverk står. Varken parken eller de enskilda vindkraftverken kommer att inhägnas på något sätt. Markerna kommer även efter en etablering att vara tillgängliga för friluftsliv. 5.6 Mark- och vattenanvändning Den dominerande markanvändningen i det berörda området är skogsbruk. Skog kommer att behöva avverkas permanent för vindkraftverk, uppställningsytor, vägar med mera. Under byggskedet kommer tillfälliga uppställningsytor krävas, som efter byggfasen kan återbeskogas. Skogsbruk kommer även efter anläggande av vindkraftparken kunna bedrivas i området. De kraftledningar som finns inom området ägs av Fortum och kontakt är etablerad med ledningsägaren. 16
Genom området, i anslutning till den stora kraftledningsgatan, går en vattentub som förser Vallviks bruk med vatten från Ljusnan. Framkomligheten till de vägar som idag används vid underhåll på vattentuben kommer inte påverkas av projektet. Vägar som kommer användas i projektet, och som korsar vattentuben, kommer att förstärkas. I norra delen av området står en mast som ägs av 3GIS. Hänsyn har tagits till masten vid placering av närmaste verk och kontakt är etablerad med mastägaren. Enligt detaljplanen är det av stort intresse att våtmarksområdet intill Sunnantjärnen bevaras intakt samt att befintliga fiskestigar vid kusten bevaras. Projektet bedöms inte komma att beröra dessa objekt. 5.7 Ljud Det huvudsakliga nuvarande ljudet i området utgörs av ljud från Vallviks bruk samt det ljud som skapas av vindens rörelse genom träd och buskar. Området berörs ljudmässigt även av tåg och bilar som passerar sydväst om parken. Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud. Dels ett från vindkraftverkets maskindel, dels ett aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. Det aerodynamiska ljudet är det dominerande, och påminner om ljudet som uppstår i vegetationen när det blåser. Intill vindkraftverken har det aerodynamiska ljudet en svischande karaktär. Ju längre ifrån vindkraftverket desto dovare blir ljudet. När vindens hastighet överstiger ca 8 m/s blir bakgrundsljud så som vindsus, lövprassel, vågskvalp etc. högre än vindkraftverkets eget ljud. Moderna vindkraftverk startar när det blåser 3-4 m/s. Eftersom ljudet inte varierar lika mycket med vindstyrkan som ljudet från vinden, är alltså främst vid vindstyrkor på 3-8 m/s som vindkraftverket hörs. Vegetation och bebyggelse kan i viss mån dämpa ljudet. När det är stiltje står vindkraftverken stilla och hörs inte alls. I marknivån vid ett vindkraftverk ligger den ekvivalenta ljudnivån från maskinhuset på ca 55-60 db(a). Detta kan jämföras med ljudnivån vid ett normalt samtal som enligt arbetsmiljöverket ligger omkring 60 db(a). Bullerberäkningar har genomförts för området enligt Naturvårdsverkets rekommendationer i "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001. Layouten är utformad så att ljudnivån från vindkraftverken inte överskrider riktvärdet 40 db(a) vid något bostadshus. För industrier ligger ljudnivån från vindkraftverken under 50 db(a). Nedan visas ljudutbredningen från den planerade parken på en karta med markeringar för 35 db(a) och 40 db(a). 17
Figur 9. Ljudutbredning från vindkraftverken. 18
5.8 Skugga Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till rörliga skuggbilder. Skuggornas utbredning är som störst när solen står lågt, det vill säga vid solens upp- och nedgång, och då på vindkraftverkens skuggsida. Riktvärdet för maximal förväntad skuggtid, per fastighet och år, är 8 timmar. Riktvärdet för skuggeffekter kommer att hållas för samtliga bostadshus. Om det blir nödvändigt kommer skuggsensorer att installeras i verken. Dessa ser till att verken stängs av under de perioder då skuggningseffekter uppkommer för att säkerställa att riktvärdet inte överskrids. I Figur 10 visas skuggning från Samkrafts planerade verk beräknat utifrån lokala vind- och klimatdata. I beräkningarna har skog i området inte beaktats, vilket ger en form av värsta fallsberäkning. I verkligheten blir skuggtiden lägre eftersom skogen skymmer sikten från många punkter i närområdet. Vid punkter där verken inte syns kan heller ingen skugga från dem uppkomma. Fotomontagen i bilaga 1 ger en god bild över verkens synlighet från ett antal punkter i området. Figur 10. Skuggtimmar per år beräknat utifrån lokala vind- och klimatdata. I verkligheten kommer skuggtiden att bli lägre p.g.a. att skog och andra hinder skymmer sikten. 19
5.9 Hindermarkering I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155) finns reglering kring hur vindkraftverk ska markeras. Hinderljuset placeras på den högsta fasta punkten på vindkraftverket, d.v.s. på ovansidan generatorhuset. Vindkraftverk med en höjd upp till 150 meter ska enligt gällande föreskrifter hindermarkeras med vit färg samt med rött medelintensivt blinkande ljus. Medelintensiv ljusstyrka ska vara 2 000 candela (cd) under dager, gryning och skymning och kan i mörker minskas till 200 cd. 5.10 Säkerhet I det fall vindkraftverket har växellåda rymmer den ca 500-700 liter olja. Därutöver finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet. Olja kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör, vilket normalt sett innebär vart femte år. Uttjänt olja kommer att tas omhand och transporteras till godkänt företag för upparbetning och destruering av oljor. Om is bildas på bladen kan det bli obalans i vindkraftverkens rotorblad, och vindkraftverket stängs då av. En undersökning kommer att genomföras för att utreda riskerna för nedisning i området. Vindkraftverk har en betydligt högre höjd än andra byggnader i landskapet, och kan därmed vara mer mottagliga för blixtnedslag. Moderna vindkraftverk är utrustade med åskledarsystem i rotorblad, maskinhus och torn som skyddar vid blixtnedslag. 5.11 Emissioner Vindkraft orsakar inga luftföroreningar. Den ersätter ofta importerad elkraft, från förbränning av fossila bränslen, som orsakar utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveloxid och kväveoxid. En etablering av vindkraft i Ljusne - Vallvik är således positiv för klimatet då den bidrar till att minska utsläppen av luftföroreningar. 5.12 Avveckling Beräknad livslängd på vindkraftverken är ca 25 år. När vindkraftverken tjänat ut kan parken avvecklas. Vindkraftverken monteras då ned, kablar tas upp och marken återställs till stor del, om detta då befinns vara den miljömässigt mest lämpliga åtgärden. Alternativt placeras nya verk i samma område. Dessa använder då största möjliga del av de gamla strukturerna för att minimera miljöpåverkan. 20
6 Tidplan och synpunkter 6.1 Tidplan Den planerade tidplanen för projektet är följande: Samråd: v. 34 Synpunkter behandlas: v. 35 v. 38 Inlämning av bygglov och miljöanmälan: v. 38 Bygglov och miljöanmälan godkända: v. 50 Byggstart: Första halvåret 2013 Drifttagning: Första halvåret 2014 6.2 Hemsida Samkraft AB har en hemsida där projektet presenteras. Denna kommer att uppdateras kontinuerligt så att projektets utveckling kan följas där. Hemsidan finns på följande adress: www.samkraft.se 6.3 Synpunkter Skriftliga synpunkter på projektet tas tacksamt emot. Dessa ska vara Sweco tillhanda senast den 11:e september. Synpunkter skickas skriftligen till följande adress: Olle Viotti Sweco Energuide Box 34044 100 26 Stockholm Synpunkter kan även skickas via e-post till: olle.viotti@sweco.se 21