SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE

SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2005 Region Åboland/Utskärsdelegationen & Sydvästra Finlands miljöcentral 10.1. 2006/MN 1

1. BAKGRUND Skärgårdshavets biosfärområde, som grundades 1994, är en del av Unescos:s forsknings- och utvecklingsprogram Man and the Biosphere (MAB). Målsättningen med MAB-programmet är att forska i och att skapa modeller för hållbar utveckling. I MAB-programmet är biosfärområdena modell- och försöksområden och de representerar samtidigt viktiga natur- och kulturvärden. Enligt ett 14.10.2003 ingånget avtal mellan Sydvästra Finlands miljöcentral och Region Åboland rf handhar Region Åboland under perioden 2004-2005 koordineringen av biosfärområdets verksamhet. Sydvästra Finalnds miljöcentral betalar 50 000 euro/år åt Region Åboland för handhavandet av denna uppgift. Ett nytt avtal mellan förningen och miljöcentralen ingicks i slutet av året och täcker åren 2006-2008. 2. VERKSAMHETENS ORGANISATION 2.1 Biosfärområdesverksamhetens samarbetsgrupp Enligt avtalet mellan Sydvästra Finlands miljöcentral och Region Åboland handhas den praktiska styrningen av biosfärområdets verksamhet av en av miljöcentralen tillsatt samarbetsgrupp. Under år 2005 är samarbetsgruppens medlemmar följande: Ordinarie Suppleant Organisation Osmo Purhonen (ordf.) Olli Madekivi Sydvästra Finlands miljöcentral Bengt Backman Jean-Mikael Öhman Region Åboland Pirjo Hoffström Birgitta Schütt Region Åboland Erik Bonsdorff Nina Söderlund Åbo Akademi Jouko Högmander Trygve Löfroth Forststyreslen Under verksamhetsåret sammanträdde gruppen fem gånger: 3.2., 1.4, 3.6, 2.9. och 13.12. Mötet i juni hölls på Vänö, de övriga var i Pargas. Biosfärområdets koordinator fungerar som föredragande och sekreterare i samarbetsgruppen. 2.2 Utskärsdelegationen Den av Region Åboland tilsatta Utskärsdelegationen har haft två möten (17.2. och 21.10.). Delegationen har tretton medlemmer. Ordförande för utskärsdelegationen är Bengt Backman och viceordförande är Rea Åkerfelt. Vid sidan om andra uppgifter fungerar delegationen också som referensgrupp för biosfärområdet, tar del av dess verksamhetsberättelse och fastställer dess verksamhetsplan. Biosfärområdets koordinator fungerar som Utskärsdelagtionens sekreterare. Under årets gång har delegationen fastställt en åtgärdesplan för den yttre skärgården samt behandlat aktuella frågor (bl.a. Skärgårdshavets nationalpark, Sjöfartsdistriktet). Då det gäller förbindelsebåtstrafiken förde delegationen frågan vidare till Region Åbolands styrelse för fortsatt behandling. 2

2.3 Personal FD Mikael Nordström har fungerat som biosfärområdets koordinator sedan 1.2.2005. 2.4 Ekonomi De direkta kostnaderna för biosfärområdets koordinering under verksamhetsåret är 47 700 euro (bilaga). Denna summa inkluderar även kostnaderna för arrangerandet av tre seminarier, inrikes resekostnader, mindre resekostnader med anknytning till internationellt samarbete samt köptjänster. 2.5 Övrigt Under verksamhetsåret har biosfärområdets målsättningar inordnats i och getts en roll inom Region Åbolands allmänna verksamhet och koordinatorn har suttit med i olika styr- och arbetsgrupper. 3. VERKSAMHET 3.1 Startandet av miljöanknuta utvecklingsprojekt i biosfärområdet Biosfärområdets viltigaste verksamhetsform under verksamhetsåret var att bidra till startandet av miljörelaterade utvecklingsprojket inom biosfärområdet. Målsättningen var att under verksamhetsåret fokusera på naturturism och landskapsvård. Följande projekt har under verksamhetsåret startats, godkännts och beretts: Skärgårdsföretagsamhet och landskapsvård - SOL (pågått) Projektet initierades genom biosfärområdet och bereddes i samarbete med Forststyrelsens Skärgårdshavets nationalpark och Sydvästra Finlands miljöcentral. Projektet startades år 2004. Budget: 325 580 (EU VALMA) Projektägare: Region Åboland Tidtabell: 1.2.2004 28.2.2006 Projektledare: Jukka Tobiasson (fr.o.m. 1.4.2004) Biosfärkoordinatorn medlem av styrgruppen Målsättningen med projektet är att skapa arbetsmöjlighter för skärgårdsborna inom landskapsvård samt att skapa nya långsiktiga modeller för en effektiv, till skärgårdsförhållanden anpassad vård av kulturlandskapet enligt en modell som samtidigt stöder den lokala sysselsättningen. Under verksamhetsåret har arbeten på 11 områden (ca 50 hektar) utförts och drygt 20 skärgårdsbor eller -företagare har fått möjlighet att pröva på arbete inom landskapsvård. Även två utbildningskurser för entreprenörer har hållits samt en temadag kring landskapsvård för allmänheten. Coastal Sustainabilty as a Challenge - Coastsust (påbörjats) 3

Projektet har initierats genom biosfärområdet och beretts i samarbete med Forststyrelsens Skärgårdshavets nationalpark. Projektet startade i januari 2005. Budget: 1 028 530 (EU InterregIIIB) Projektägare: Forststyrelsen/Skärgårdshavets nationalpark. Tidtabell: 2005-2007 Projektorganisation: projektkoordinator Annastina Sarlin och projektplanerare Jonna Berghäll Biosfärkoordinatorn medlem av styrgruppen Målsättningen med projektet är att bygga upp ett samarbetsnätverk mellan Östersjöregionens biosfärområden och nationalparker, att skapa modeller för samarbete mellan lokala intressenter och naturskydd i de medverkande områdena samt att öka medvetenheten om de värdefullaste områdena vid Östersjöns kuster. År 2005 startades projektet, och bl.a. ett seminarium om hållbar kustutveckling hölls i Lettland i september samt en undersökning gällande olika intressegruppers uppfattningar kring nationalparker och biosfärområden förbereddes. Dessutom förverkligades lokala åtgärder i de olika länderna. Skärgården och människan kulturen som påverkare av miljön (påbörjats) Projektet bereddes under hösten 2004 som ett samarbete mellan Region Åboland (turismavdelningen och biosfärverksamheten). Projektet är en direkt uppföljning på Forststyrelsens InterregIIIA projekt Utvecklandet av hållbar naturturism i Skärgårdshavets och Västra Estlands öars biosfärområden som avslutas under våren 2005. Finansieringsansökan inlämnades våren 2005 och projektet startade i juni. Projektledaren har varit anställd sedan 1.9. 2005. Budget: 102 000 (70 % EU Mål2/Sydvästra Finlands miljöcentral) Projektägare: Region Åboland Tidtabell: 2005-2006 Projektledare: Jussi Nordquist Biosfärkoordinatorn är styrgruppens ordförande Målsättningen med projektet är att skapa ny kunskap och högklassigt turisminformationsmaterial om Åbolands yttre skärgård. Projektet vill även lyfta fram Skärgårdshavets nationalpark som en resurs för yttre skärgårdens turismnäring och integrera nationalparken i regionens allmänna turismutveckling. Under 2005 har en stor del av texten till informationsbrochyren skrivits samt förberedande arbeten för de åtgärder som skall göras i fält år 2006. På sommaren 2005 föreverkligades guidning under två månader på Jungfruskär i Houtskär. Även en omfattande boendeutredning kommer att göras inom ramen för projektet under 2006. Forststyrelsen och Houtskärs kyrkliga folkhögskola är med som partner i projektet. Åboländsk utvecklingsfond (beretts) Projektets förbereddes under 2005 och biosfärkoordinatorn var medlem den förberedande arbetsgruppen. Projektansökan förordades av I Samma Båt r.f.:s styrelse i december 2005. 4

- Budget 30 320 (70 % EU Leader+) - Projektägare: Region Åboland - Tidtabell: 1.1. 31.10. 2006 - Projektledare: en heltidsanställd projektledare för sex månader - Biosfärkoordinatorn kommer att vara medlem av styrgruppen Målsättningen med projektet är att utreda möjligheterna för att grunda en utveckligsfond för Åboland med huvudsakliga uppgifter att gynna boende och repopulation i regionen. 3.2 Neutralt diskussionsforum för miljörelaterade frågor Biosfärområdet skall kunna fungera som ett neutralt forum för aktuella miljörelaterade frågor i skärgården. Denna uppgift fullföljdes även under 2005 i huvudsak genom ordnandet av seminarier. Skärgårdshavets sälar, Skärgårdscentrum Korpoström 28.4. (ca 45 deltagare) Skärgårdshavets miljö vattenkvalitet och renhållning, Skärgårdscentrum Korpoström 5.8. (ca 30 deltagare) Storskarven i Skärgårdshavet Pargas 10.11. (ca 40 deltagare) 3.3 Kontaktlänk mellan regionen och de regionala universiteten Målsättningen är att biosfärområdet skall fungera som en kontaktlänk mellan biosfärområdets invånare och aktörer och Egentliga Finlands högskolor. Under verksamhetsåret har denna målsättning förverkligats på följande sätt: Utredning om in- och utflyttning i Åbolands skärgård Utredningen, som initierades genom Skärgårdshavets biosfärområde och I Samma Båt r.f., har som målsättning att med hjälp av en enkätundersökning utreda och analysera orsakerna till in- och utflyttning i Åboland. Som pilotkommuner i undersökningen fungerade Kimito och Korpo. Utgående från utredningens resultat kan inflyttningsbefrämjande åtgärder härledas. Budget: 13 000 (Åbo universitets fortbildningscentral, Korpo och Kimito kommuner, Svenska kulturfonden) Projektägare: Fortbildninsgcentralen vid ÅU (Projektet Prima liv på landet ) Utförs av: Institutionen för offentlig förvaltning vid ÅA (PM Sam Grönholm) Tidtabell: Slutrapporten blev färdig i februari 2005 5

Resultaten av undersökningen har tillämpats och diskuterats under året genom möten mellan kommunledningen i de åboländska kommunerna och representanter från biosfärområdet, I Samma Båt r.f. och Prima Liv På Landet projektet. Medverkan i Åbo universitets fortbildningscentrals projekt Högskolorna i regionerna (Korkeakoulut seutukunnissa) Målsättning med projektet är att utveckla de regionala högskolornas tredje uppgift, dvs samarbetet med närrregioner och samhälle. Projektet kan ses som en kanal för att effektivera samarbetet mellan Region Åboland och de regionala universiteten. Biosfärområdets koordinator har fungerat som Region Åbolands ordinarie representant i projektets styrgrupp. Under årets lopp har koordinatorn deltagit i skolning och seminarier som ordnats av projektet samt bevakat och informerat om högskolefrågor inom regionsamarbetet. 3.4 Internationellt samarbete Under verksamhetsåret har Skärgårdshavets biosfärområde haft följande internationella samarbetskontakter: 1. Direkta kontakter inom ramen för Coastsust projektet till marina biosfärområden och nationalparker i Estland, Lettland, Litauen och Tyskland. 2. EUROMAB samarbete. Målsättningen är att i mån av möjlighet delta i det europeiska och nordamerikanska nätverkets möten. 25.-29.10 ordnades ett möte för koordinatorer i Wienerwalds biosfärområde i Österrike. 3. NORDMAB uppbygge av nätverk mellan de nordiska och baltiska biosfärområdena. Målsättningen är att skapa ett konkret utbyte mellan biosfärområdena i Norden, att stöda eteblerandet av nya biosfärområden, att ge synlighet åt de nordiska biosfärområdena samt att gemensamt utveckla verksamheten inom områdena. År 2005 hade biosfärområdet inte möjlighet att delta i verksamheten men upprätthöll kontakterna via annan internationell kontakt. 4. Samarbete mellan Mer de I Roise biosfärområde i Finistere/Bretagne och Skärgårdshavet. Intresse för samarbete finns (Frederiq Bioret). I detta skede utreds möjligheterna för student/forskarutbyte mellan de lokala universiteten. Léna Urvoy på Egentliga Finlands förbund utreder finansieringsmöjligheter, 5. Uppföljning av EUROMAB Coastal & Marine - mötet i Nagu hösten 2003. Ett möte med deltagare från kustnära biosfärområden, forskarnätverk och andra organisationer hölls i Venedig, Italien 12.-13.5.2005. Målsättningen är att på sikt öka samarbetet mellan marina biosfärområden och marina forskningsstationer på så sätt att biosfärområdena kunde användas som katalysatorer för forskning och monitoring och som en länk mellan forskningsresultat och myndigheter samt samhälle. 6. Internationellt samarbete och informationsutbyte inom European Small Islands Network s internationella projekt (Inter Island Exchange Project). Inom detta projekt har koordinatorn, inbjuden av Pro Åbolands Utskär r.f., deltagit i två möten: - 7.-8.4. på Utö, Marine related development. - 2.-4.5. Gullholmen, Sverige Housing. 6

3.5 Övrigt Biosfärområdet som en fallstudie i FN:s Millennium Assessment program Som ett resultat av utskärsseminariet på Utö 2004, i vilket Nordiska ministerrådets representant Signe Nybo från Norge deltog, fick Åbolands yttre skärgård tillfälle att medverka i Förenta Nationernas Millennium Assessment (MA) program. MAprogrammet är globalt och har som målsättning att genom konkreta fallstudier skapa en bild av hur människan på sikt kan garantera tillgången till ekosystemtjänster på olika håll i världen. Målsättningen är att undersökningen följs upp efter en viss tid. Interaktivitet och samarbete med det lokala planet poängteras i MA-arbetet. I praktiken betydde medverkan i MA-progermmet att biosfärområdet genom Region Åbolands utskärsdelegation kunde inleda arbetet med en åtgärdsplan för yttre skärgården. Planen uppgörs i två delar, med en separat rapport till MA-programmet som mera direkt tar fasta på de miljörelaterade frågeställningarna, och en mera allmän åtgärdshelhet som bearbetas och förs vidare genom Utskärsdelegationen. Skärgårdsinstitutet/Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi medverkar i arbetet som Nordiska ministerrådets avtalspartner. Det konkreta utredningsarbetet görs av Region Åboland/biosfärområdesverksamheten. Rapporten till Nordiska ministerrådet inlämnades i februari 2005. Åtgärdsplanen för Åbolands utskär har behandlats av utskärsdelegationen, som identifierat de viktigaste områdena för vilka biosfärområdet kunde bevaka i fortsättningen (miljö, boende, kommunikation, sysselsättning). Åtgärdsplanens olika teman behnadlas vid behov av utskärsdelegationen. Pro Skärgårdshavet programmet Biosfärområdet har medverkat i Pro Skärgårdshavets arbetsgrupper för fiskerinäring samt turism och båtturism. Speciell vikt har under verksamhetsåret fästs vid planeringen av Skärgårdshavets år 2006. Skärgårdshavet 2006 År 2006 ordas ett temaår för Skärgårdshavet. Temaåret förverkligas av programmet Pro Skärgårdshavet och för koordineringen svarar Åbo yrkeshögskola. Biosfärområdet deltar i temaårets projektorganisation och styrgruppsarbete. Biosfärområdets koordinator har fungerat som medlem i temaårets organisation, med huvudansvar att informera om temaåret i Åboland. Inom ramen för temaåret har biosfärområdet stått värd för en en åboländskt diskussionstillfälle i Pargas (19 deltagare) samt varit med och presenterat temaåret vid informations- och presstillfällen i Pargas (19.8.), Åbo (1.9.), Mariehamn (8.11.) och Stockholm (skärgårdssamarbetet 15.11.). Biosfärområdet har också bidragit med att förbereda vissa evenemang under temaåret, t.ex. olika seminarier. Prima Liv På Landet Medverkat i en arbetsgrupp för projektet där frågor kring boende behandlats tillsammans med aktörer från hela Egentliga Finland. 7

NatureIT luonnon salaisuudet luonnontuntemuksen kehittämiseksi ja saaristomatkailun vetonaulaksi Projektets målsättning är att i realtid kunna visa levande bildmaterial från olika naturmål i skärgården. Biosfärkoordinatorn har fungerat som viceordförande i styrgruppen. Projektägare är Åbo yrkeshögskola och biosfärkoordinatorn kan vid behov bistå projektet med att utreda potentiella mål i Skärgårdshavet och vara i kontakt med olika lokala aktörer. Målsättningen är också att bildmaterial i fortsättningen skall kunna visas t.ex. från Blåmusslans naturum eller Skärgårdscentrum Korpoström. Geoturismin edistäminen Virossa ja Suomessa oppien tuntemaan maan menneisyyttä (Interreg IIIa Södra Finland och Estland) Projektet har som målsättning att utveckla turistiskt informationsmaterial om geologin längs södra Finlands kust och Estland. I Finland leds projektet av Åbo universitet. Koordinatorn har deltagit i projektets finska arbetsgrupp och stöder vid behov aktiviteter i biosfärområdet. Övrigt samarbete Under verksamhetsåret har koordinatorn medverkat som sakkunnigmedlem i Pro Åbolands utskär rf:s styrelse och suttit som sakkunnig i Houtskärs kyrkliga folkhögskolas direktion. Koordinatorn har deltagit i förberedelserna för ett seminarium som ordnas av Maj och Tor Nesslings fond. Det internationella seminariet ordnas i januari 2007 i Åbo och behandlar problematiken kring introducerade arter. Koordinatorn har samarbetat med institutionen för biologi vid Åbo universitet gällande forskning kring minkens effekter på biodiversiteten i skärgården. Koordinatorn har deltagit i kvalitetarbetsgruppens arbete för internationella ärenden vid YH Sydväst. I vissa möten och förhandlingar som berört miljö- eller högskolefrågor, har koordinatorn representerat Region Åboland. Likaså har koordinatorn förberett Region Åbolands utlåtanden och kommentarer gällande miljö- och utbildningsfrågor. Synlighet och information Föredrag och föreläsningar Archipelago Sea Biosphere, föredrag på European Small Islands Networks (ESIN) Inter Island Exchange Project (IIEP) möte om marin utveckling, Utö, 6.-8.4.2005. (på engelska) Saaristomeren biosfäärialue, föredrag på föreningen Arkipelagia r.y.:s möte i Pargas, 14.4. 2005. (på finska) Föredrag om Region Åboland på Åbo yrkeshögskolas regionutvecklingsseminarium, 20.4. 2005. (på finska) Föredrag om biosfärområdet och annat, studentföreningen Dendriticum, Åbo Akademi, 22.4. 2005. (på svenska) 8

Vikaren i Skärgårdshavet, föredrag på sälseminariet, Korpoström, 28.4. 2005. (på svenska) Housing and migration movements on Finnish Islands föredrag på ESINs IIEP möte om boende, Gullholmen, Sverige 2.-4.5. 2005. (på engelska) Archipelago Sea Area Biosphere Reserve, föredrag på Unescos MAB-expertmöte: kustbiosfärområden och marin forskning, Venedig, Italien, 12.-13.5. 2005. (på engelska) Saaristomeren biosfäärialue, föredrag för Sjöbjörnarna r.f., Korpoström 19.5. 2005. (på finska) Archipelago Sea Area Biosphere Reserve, föredrag om biosfärverksamheten för utländska forstexperter, Region Åboland, Pargas 23.5. 2005. (på engelska) Skärgårdshavets miljö vattenkvalitet och renhållning, inledningsföredrag, Korpoström, 5.8. 2005 (på svenska) Skärgårdshavets temaår, på träff för intresserade, Pargas, 19.8. 2005. (på svenska) Sälars biologi och identifiering på kurs för jägare, Åbolands fiskarförbund & Egentliga Finlands jaktvårdsdistrikt, Kasnäs, 17.9. 2005. (på svenska) Skärgårdshavets temaår, föredrag för personalen, Region Åboland, Pargas, 29.9. 2005. (på svenska) Föredrag på arbetsforum, Åbo Akademi, 29.9. 2005. (på svenska) Local entrepreneurs and landscape management föredrag på EuroMAB koordinatorers möte Wienerwald, Österrike 25.-30.10. (på engelska) Saaristomeren biosfäärialue föreläsning för studerande för hållbar utveckling, Åbo Yrkeshögskola, 1.11. 2005. (på finska) Korkeakoulut Turunmaalla föredrag på seminarium åt gäster från Birkaland inom Högskolorna i regionerna projektet, Åbo, 3.11. 2005 (på finska) Storskarven i Skärgårdshavet, inledningsföredrag Pargas, 10.11. 2005. (på svenska) Skärgårdshavets temaår, föredrag för samarbetsrådet, Nordiska Ministerrådets Skärgårdssamarbete, Stockholm, Sverige, 15.11. 2005. (på svenska) Skärgårdshavets biosfärområde, föreläsning för turismstuderande, YH Sydväst, Åbo, 8.12. 2005. (på svenska) Seutukuntien tarpeet ja korkeakoulujen tarjonta, föredrag på Högskolorna i regionerna projektets seminarium, Laitila, 16.12. 2005. (på finska) Intervjuer i tidningar, radio och TV Under årets gång har biosfärområdets aktiviteter och sakkunskap presenterats vid olika radio-, TVoch tidningsintervjuer. Bland dessa kan följande nämnas: 12.4. Radio Vega Åboland: sälseminariumet 24.5. ÅU: artikel om SOL -projektet från Houtskär, Berghamn (tillsammans med Jukka Tobiasson) 26.5. FST: Intervju om havsörnen till programmet Uteliv (utkommer i slutet av 2005) 3.8. Radio Vega Åboland: intervju om seminariet i Korpoström 5.8. 9

12.8. ÅU: intervju med anledning av tidigare intervju med Johanna Mattila från seminariet i Korpoström 5.8. 17.8. YLE, Aamutv Luontoaamu: om biosfär och SOL (tillsammans med Jukka Tobiasson). Utkom 19.9. 19.8. ÅU: om Skärgårdshavet 2006 1.12. ÅU: om utvecklingsfonden Presstillfällen: 9.3. Migrationsundersökningen i Kimito och Korpo med Åbo Akademi, Åbo universitet och I Samma Båt r.f. (ÅU, TS, Radio Vega Åboland m.fl.) Pargas. 1.9. Skärgårdshavet 2006 (Sydvästra Finlands miljöcentral, Åbo yrkeshögskola): intervju för Radio Vega Åboland. Åbo. 10.10. Företagarenkät (Högskolorna i regionerna projektet) tillsammans med Åbo yrkeshögskola (TS, ÅU, Radio Vega Åboland). Pargas. 8.11. Skärgårdshavet 2006 (Sydvästra Finlands miljöcentral) (Åland, Nya Åland, radio Åland). Mariehamn. 17.11. Skärgården och människan kulturen som påverkare av miljön (ÅU, TS, Radio Vega Åboland, YLE-Lounais-Suomen uutiset, Vene-lehti). Pargas. Övrigt Text om biosfärområden allmänt och om de finska biosfärområdena i boken: Hemmi, J. 2005. Matkailu, ympäristö, luonto. Osa 1. ss 241-246 (skrivet av författaren samt Timo Hokkanen och Martin Öhman). 11.-12.8. företrädde koordinatorn biosfärområdet tillsammans med Region Åbolands övriga verksamhet på händelsen Åboland på Stortorget. På hösten 2005 kopplades biosfärområdets hemsidor ner från miljöministeriets server. Samarbetsgruppen beslöt utreda alternativet att biosfärområdets hemsida upprätthålls vid Region Åbolands server. 4. SAMMANFATTNING Biosfärområdet har under verksamhetsåret 2005 fungerat som en del av Region Åbolands verksamhet. Detta har betytt att verksamheten i praktiken stått nära regionen och kommunerna. Biosfärområdesverksamhetens styrorgan - samarbetsgruppen och Utskärsdelegationen - har arbetat inom ramen för samt stött biosfärverksamheten. Resurserna för biosfärområdets koordination (50 000 euro beviljat av miljöministeriet) räckte för att förverkliga verksamheten. Till detta bidrog att en löneinbesparing på ca 1,5 månader gjordes. Under ett år med helårs-anställning kommer situatiuonen att vara snålare. De genom biosfärområdets verksamhet startade projekten har i huvudsak finansierats externt. Region Åboland stöder projektet Skärgården och människan kulturen som påverkare av miljön som startade år 2005 med 6 000 euro. 10

Projektverksamheten har under verksamhetsåret förverkligats enligt planerna. Projekten Skärgården och människan kulturen som påverkare av miljön och Åboländsk utvecklingsfond (startar 1.1. 2006) har tilldelats finansiering. Dessa två projekt ger en bra grund för verksamheten under 2006 och tar också starkt fasta på viktiga delar i biosfärområdesverksamheten: verksamhet med anknytning till hållbar utveckling och informationsspridning, undersökning samt gynnandet av socioekonomiska och kulturella aspekter. Dessutom kan det först nämnda projektet bidra till att lyfta fram Skärgårdhavets nationalpark som en resurs för den lokala turismnäringen och integrera nationalparksturismen i regionens allmänna turismutveckling. Under verksamhetsåret har biosfärområdet ordnat tre större seminarier. Temana har behandlat sälar, Skärgårdshavets miljö och storskarven. Ordnandet av seminarier och diskussionstillfällen ger synlighet åt biosfärområdet men kräver samtidigt relativt stora insatser. I fortsättningen är målet att ordna två seminarier per år. Samarbetet med de regionala universiteten har under verksamhetsåret förverkligats genom ett mindre utredningsprojekt om in- och utflyttning i Åbolands skärgård. Vid sidan om detta har biosfärområdets koordinator fungerat som Region Åbolands representant i Åbo universitets fortbildningscentrals projekt Högskolorna i regionerna. Målsättningen med projektet är att konkretisera de regionala högskolornas tredje uppgift, dvs samarbete och kontakter med samhället. Projektets innehåll och målsättningar utformas i samarbete med regionkommunerna. Inom ramen för projektet utförde Åbo yrkeshögskola en företagar enkät som tog fasta bl.a. på företagens behov av högskolornas tjänster. Under 2005 hade biosfärområdet kontakt med olika biosfärområden i andra länder, bl.a. i Estland, Lettland, Sverige och Frankrike. En bra grund för ett framtida utvidgat internationellt samarbete finns. Ett konkret internationellt samarbete förutsätter dock både person- och ekonomiska resurser och biosfärområdets internationella samarbete borde därför både beträffande målsättningar och praktiskt arbetet i framtiden effektivare samordnas med de regionala samarbetsparternas verksamhet på det internationella planet. Åtgärdsplanen för Åbolands yttre skärgård, som också utgörs av FN:s Millennium Assessment program, fungerar som en utgångspunkt för biosfärområdets långsiktiga verksamhet. Åtgärdsplanen har under årets lopp behandlats och diskuterats av Utskärsdelegationen, och kommer i fortsättningen att vara en central del av delegationens arbetsplan. 11