Swedbank Economic Outlook Uppdaterad konjunkturprognos November 2017 Färdigställd: 8 november 2017, 17:09 Distribuerad: 9 november 2017, 08:00
Swedbank Economic Outlook Swedbanks konjunkturrapport presenterar prognoser för Sverige, Norden, Baltikum och de viktigaste globala ekonomierna. I rapporten analyseras aktuella frågeställningar som har påverkan på den svenska och internationella utvecklingen. Swedbank Economic Outlook är en produkt från Swedbank Makroanalys. Swedbank Analys Olof Manner olof.manner@swedbank.se Chef Swedbank Analys +46 8 700 91 34 Makroanalys FX Advisory Sales Sverige Anna Breman anna.breman@swedbank.se Chefekonom +46 70 314 95 87 Oscar Andersson oscar.andersson@swedbank.se Juniorekonom +46 8 700 92 85 Martin Bolander martin.bolander@swedbank.se +46 8 700 92 99 Alexandra Igel alexandra.ext.igel@swedbank.se Analysassistent +46 73 999 42 15 Jörgen Kennemar jorgen.kennemar@swedbank.se +46 8 700 98 04 Ingrid Wallin Johansson Ingrid.wallin-johansson@swedbank.se Ekonom +46 8 700 92 95 Estland Lija Strasuna lija.strasuna@swedbank.lv +371 6744 5844 Linda Vildava linda.vildava@swedbank.lv Juniorekonom +371 6744 42 13 Litauen Nerijus Mačiulis nerijus.maciulis@swedbank.lt Chefekonom Litauen +370 5258 22 37 Anders Eklöf anders.eklof@swedbank.se Valutastrateg G10 +46 8 700 91 38 Hans Gustafson hans.gustafson@swedbank.se Valutastrateg tillväxtekonomier +46 8 700 91 47 Cathrine Danin cathrine.danin@swedbank.se Ekonom +46 8 700 92 97 Jana Eklund jana.eklund@swedbank.se Senior ekonometriker +46 8 5859 46 04 Josefin Fransson josefin.fransson@swedbank.se Assistent +46 8 5859 03 05 Åke Gustafsson ake.gustafsson@swedbank.se +46 8 700 91 45 Knut Hallberg knut.hallberg@swedbank.se +46 8 700 93 17 Tõnu Mertsina tonu.mertsina@swedbank.ee Chefekonom Estland +372 888 75 89 Liis Elmik liis.elmik@swedbank.ee +372 888 72 06 Siim Isküll siim.iskull@swedbank.se Ekonom +372 888 79 25 Lettland Mārtiņš Kazāks martins.kazaks@swedbank.lv Vice Gruppchefekonom/Chefekonom Lettland +371 6744 58 59 Agnese Buceniece agnese.buceniece@swedbank.lv Ekonom +371 6744 58 75 Laura Galdikiené laura.galdikiene@swedbank.lt +370 5258 22 75 Vytenis Šimkus vytenis.simkus@swedbank.lt Ekonom +370 6945 71 95 Norge Øystein Børsum ob@swedbank.no Chefekonom Norge +47 99 50 03 92 Ingvild Almestad Aasen ingvild.aasen@swedbank.no Ekonom +47 48 12 63 30 Kjetil Martinsen kjetil.martinsen@swedbank.no +47 92 44 72 09 Avstämningdatum för prisdata är 2017-11-06 Swedbank Economic Outlook finns tillgänglig på www.swedbank.se/seo och går även att se som webbsändning. Länken är då: www.swedbankdirekt.se. För dig som vill ha en fördjupad investeringsanalys och nuvarande placeringsrekommendationer rekommenderar vi att läsa Swedbank Investeringsstrategi som ni hittar här: www.swedbank. se/investeringsstrategin. Nästa utgåva publiceras den 5 december. Omslagsfoto: Ieskas/Getty Images
VÄRLDEN Världen global tillväxt stärks Utsikterna för global tillväxt är fortsatt goda. Tillväxten i euroområdet har förbättrats och den amerikanska ekonomin fortsätter att växa i god takt. Tillväxtmarknader har stabiliserats och bidrar till en konjunkturuppgång i världsekonomin. Politisk oro har ökat något de senaste månaderna och utgör fortfarande en betydande risk för det ekonomiska läget. Långsiktigt riskerar populistisk politik att undergräva ekonomiska och politiska institutioner som är en förutsättning för hållbar tillväxt. På kort sikt räknar vi dock med att god tillväxt i världsekonomin kan stå emot politisk osäkerhet. Euroområdets tillväxt stärks Återhämtningen i euroområdet fortsätter med en bred ekonomisk tillväxt i flera sektorer och länder. I Tyskland är konjunkturen mogen, men har ännu inte nått sin topp. Efter tio år med svag tillväxt har utsikterna för Frankrike stärkts. Strukturella reformer väntas ge en betydande skjuts till ekonomin på såväl kort som lång sikt. I Spanien är tillväxten fortsatt stabil, men politisk instabilitet har gjort de ekonomiska utsikterna mer osäkra. Även Italien uppvisar god tillväxt, men det kommande valet utgör en risk. På kort sikt förväntar vi oss sammantaget en fortsatt konjunkturuppgång i euroområdet trots politisk oro. Starkare tillväxt i Europa är särskilt viktigt för de nordiska och baltiska ekonomierna, som drar nytta av högre exporttillväxt. USA fortsätter med en långsam normalisering av penningpolitiken USA:s tillväxtutsikter är fortsatt stabila. Arbetsmarknaden är fortfarande stark och vi förväntar oss att inflationen stiger mot två procent. Den amerikanska centralbanken (Fed) förväntas fortsätta med långsamma räntehöjningar och gradvis normalisering av balansräkningen. Fed-ordförande Yellen och NY Feds Dudley kommer att avgå inom det närmaste året och vice Fed-ordförande Fischer har nyligen avgått, vilket öppnar upp för ett skifte i penningpolitiken. Trumps förslag till ny Fed-chef, Jerome Powell, väntas dock stå för kontinuitet. Den gradvisa penningpolitiska normaliseringen som inleddes av Yellen väntas därför bestå. Tillväxtmarknader bidrar till global uppgång Tillväxtmarknaderna gynnas av konjunkturuppgången i råvarurika länder som Brasilien och Ryssland. Kina klarar av att hålla tillväxten uppe under en strukturell övergång till tjänster och inhemsk efterfrågan. En lång period av hög kredittillväxt, och därmed en återgång i kreditcykeln, utgör dock fortfarande en betydande risk för de ekonomiska utsikterna. I Indien är reformprocessen långsam, vilket påverkar tillväxten. Den långsiktiga tillväxtpotentialen är dock fortsatt bra, inte minst tack vare goda demografiska förutsättningar. Politiska risker fortfarande i fokus Riskerna som kan påverka ekonomin långsiktigt utgörs främst av politiska faktorer snarare än makroekonomiska obalanser. På kort sikt skulle en mer aggressiv normalisering av penningpolitiken kunna utlösa en korrigering på tillgångsmarknader. Skulduppbyggnaden i Kina utgör alljämnt en risk mot finansiell stabilitet. Geopolitiska spänningar, till exempel en upptrappning av läget mellan USA och Nordkorea, utgör ytterligaren en risk. Dessutom utgör svagare ekonomiska och politiska institutioner en allvarlig risk för långsiktiga tillväxtutsikter. Särskilt bekymmersamt är attackerna på rättssystemet, den demokratiska processen och den fria pressen i bland annat USA. Ett svagare USA skulle förflytta den globala ekonomiska och politiska makten mot mindre demokratiska länder. Detta kommer sannolikt inte att sakta ner tillväxten på kort sikt, men vi bör inte underskatta det hot som det innebär för tillväxt och välstånd på längre sikt. 3
VÄRLDEN Swedbanks globala BNP prognos 1/ (årlig förändring i %) 2016 2017P 2018P 2019P USA 1,5 2,2 (2,1) 2,2 (2,0) 1,7 (1,7) EMU länder 1,8 2,3 (2,1) 2,1 (2,0) 1,8 (1,8) Tyskland 1,9 2,3 (2,1) 2,2 (2,0) 1,8 (1,7) Frankrike 1,1 1,8 (1,8) 1,8 (1,9) 1,9 (1,6) Italien 1,1 1,5 (1,3) 1,3 (1,1) 1,1 (1,1) Spanien 3,3 3,1 (3,1) 2,6 (2,7) 2,3 (2,4) Finland 1,9 2,8 (2,6) 2,2 (2,0) 1,8 (1,5) Storbritannien 1,8 1,6 (1,6) 1,5 (1,5) 1,6 (1,6) Danmark 1,7 2,4 (2,4) 2,2 (2,0) 2,0 (2,0) Norge 0,9 1,8 (1,8) 1,8 (2,1) 1,4 (2,1) Japan 1,0 1,6 (1,9) 1,3 (1,4) 0,8 (0,9) Kina 6,9 6,7 (6,6) 6,6 (6,4) 6,3 (6,3) Indien 7,9 6,3 (7,0) 7,3 (7,6) 7,9 (7,9) Brasilien -3,6 0,9 (0,8) 2,7 (2,3) 2,4 (2,4) Ryssland -0,2 2,0 (2,0) 2,3 (2,3) 2,0 (2,0) Global BNP i PPP 2/ 3,3 3,6 (3,6) 3,8 (3,7) 3,7 (3,6) 1/ Kalenderjusterat bortsett för Ryssland. Föregående prognos inom parantes. 2/ Vikter från IMF (reviderade 2017) Källa: IMF och Swedbank 4
SVERIGE Sverige allt ljus på bostadsmarknaden Svensk ekonomi gynnas av en god tillväxt i omvärlden. Exporten och industriproduktionen har tagit fart. Sysselsättningen, investeringar och hushållens konsumtion växer i god takt, understödd av låga räntor och expansiv finanspolitik. De senaste månaderna har vi dock sett en tydlig dämpning av prisökningarna på bostadsmarknaden vilket skapar oro för fallande priser. Kommer priserna att stabiliseras, falla eller fortsätta öka? Vad händer med svensk ekonomi om bostadsmarknaden bromsar in? Drivkraften i svensk ekonomi håller på att flyttas från inhemsk efterfrågan till exportdriven industriproduktion. Sverige gynnas av en högre tillväxt i vårt närområde. Under 2018 bidrar en stark arbetsmarknad, i kombination med höjda barnbidrag och sänkt pensionärsskatt, till att nominella disponibla inkomster stiger med nära fem procent. Riksbankens första räntehöjning bedöms komma under sommaren 2018, vilket dämpar ökningstakten i hushållens konsumtion. Hushållens konsumtion kommer att mattas av ytterligare under 2019 då sparandet förblir högt, bl.a. till följd av ökade amorteringar. BNP-tillväxten förväntas också dämpas av att bostadsinvesteringarna inte ökar i lika hög takt de kommande åren. Bostadsmarknaden stabiliseras Avmattningen på bostadsmarknaden förklaras främst av två saker. Amorteringskravet som infördes 2016 har haft en dämpande effekt på prisökningarna, främst i storstadsregionerna. Detta var väntat och skapar en mer långsiktigt hållbar utveckling. Samtidigt har byggandet ökat kraftigt och utbudet av nyproducerade bostäder är stort. Nyproduktionen domineras dock av relativt dyra lägenheter och i många kommuner är bostadsbristen fortsatt stor, främst på billiga hyresrätter. Vi bedömer att den stabilisering av bostadspriser som inletts kommer att fortsätta. För landet som helhet förväntar vi oss i stort sett oförändrade priser, +/- fem procent, beroende på marknad och typ av objekt. För dyra objekt i storstadsregioner och universitetsstäder kan det komma att ske en större korrigering, men det reflekterar snarare ett överutbud i det dyrare segmentet på enskilda marknader än att förutsättningarna för hela den svenska bostadsmarknaden har försämrats. En stark arbetsmarknad, stigande disponibla inkomster och en hög befolkningsökning motverkar en större nedgång för bostadspriserna överlag i landet. När priserna stabiliseras kommer de senaste årens höga tillväxttakt i nyproduktion av bostäder att bromsa in, framför allt under 2019. Samtidigt ökar investeringar i näringslivet och offentlig sektor, framför allt inom kommuner och landsting. Det är en följd av en växande befolkning, framför allt av unga och äldre. Det medför ett ökat behov av exempelvis förskolor, skolor, äldreomsorg, renoveringar av sjukhus och utbyggd infrastruktur. Bristen på arbetskraft är stor inom byggsektorn men risken för ökande arbetslöshet är liten då sysselsatta inom byggindustrin lätt kommer att få jobb i en stark investeringskonjunktur. Tillväxten växlar ner till långsiktigt hållbara nivåer Tillväxttakten i svensk ekonomi kommer att växla ner från dagens cirka tre procent till en mer långsiktigt hållbar nivå med en tillväxt kring två procent 2019. Ett konkurrenskraftigt och diversifierat näringsliv, starka statsfinanser och en god befolkningsökning skapar förutsättningar för en fortsatt god tillväxt. Utvecklingen på bostadsmarknaden är dock en viktig faktor. Ett prisfall på 15 20 procent skulle få en märkbar negativ påverkan på svensk ekonomi med risk för lägre tillväxt och stigande arbetslöshet. Det är därför viktigt att politiker går varsamt och ansvarsfullt fram med nya åtgärder som skärpta amorteringskrav och nedtrappade ränteavdrag. I dagsläget finns det en risk att ytterligare åtgärder, istället för att stabilisera bostadsmarknaden, får den att falla. 5
BALTIKUM Baltikum starka medvindar Den ekonomiska tillväxten har överträffat förväntningarna i alla tre baltiska länder i år. Ökad efterfrågan lyfter export och investeringar. Starka arbetsmarknader driver upp lönerna och de högre inkomsterna stöder i sin tur konsumtionen. BNP väntas växa kring fyra procent innevarande och nästa år. År 2019 väntas tillväxten dock minska när konjunkturuppgången avtar. Inflationen har stigit till följd av ökade råvarupriser, punktskatter och växande arbetskraftskostnader. Ekonomisk tillväxt fortsatt stark 2018 Alla de tre baltiska ekonomierna har haft oväntat snabb tillväxt i år. Högre extern efterfrågan och stabil inhemsk efterfrågan har medfört ökad omsättning och investeringsvolymer för företagen. Det har även haft en positiv inverkan på arbetsmarknaden. Kreditefterfrågan ökar något, särskilt i Estland. Nästa år saktar den ekonomiska tillväxten ner något, men ligger fortfarande över potentialen (den potentiella tillväxttakten uppskattas till omkring eller något under tre procent i Estland, Lettland och Litauen). År 2019 väntas tillväxten sakta in till cirka tre procent, då konjunkturuppgången mattas av. Under 2018-2019 kommer den ekonomiska tillväxten främst att stödjas av inhemsk efterfrågan; konsumtion och investeringar. Konsumtionen kommer att vara fortsatt stabil som en följd av höga inkomstökningar då arbetsmarknaden är stark och lönerna stiger. Under de kommande två åren drivs investeringarna upp genom ökad efterfrågan och genomförandet av projekt finansierade med EU:s strukturfonder. De senare väntas nå sin topp under de kommande två åren under EU: s nuvarande budgetperiod. Arbetsmarknaderna stramas åt Konsumentprisutvecklingen väntas sakta ner i Estland och Litauen 2018-2019, då importerad inflation minskar något. Inflationen väntas dock vara fortsatt hög (och toppa i Lettland 2018) som ett resultat av en ökning av punktskatter och ökade arbetskraftskostnader. Löneutvecklingen förblir relativt hög i Baltikum. Detta på grund av bristen på arbetskraft, orsakad av tillväxtdriven efterfrågan och negativ demografisk utveckling, men delvis också tack vare inkomstlegalisering, särskilt i Lettland och Litauen. Skattesänkningar på arbete i Estland, Lettland och Litauen väntas öka nettolönerna 2018. Sysselsättningen i Baltikum väntas förbli relativt stabil under prognosperioden. Trots den goda ekono-miska tillväxten begränsas sysselsättningen av minskande befolkning i arbetsför ålder. Problem med matchning, både kompetensmässigt och regionalt, mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft påverkar också arbetsmarknaden. Arbetslösheten fortsätter sin nedåtgående trend, förutom i Estland, där en förändring av socialförsäkringssystemet för funktionshindrade kommer att öka arbetskraftsutbudet i dessa grupper. Externa faktorer största hotet mot tillväxt Lokalval i Estland i oktober 2017 och allmänt val i Lettland i oktober 2018 borgar för en fortsatt expansiv finanspolitik i de två länderna, men valen kommer förmodligen inte att förändra den ekonomiska politikens huvudinriktning. Det statliga budgetunderskottet förväntas förbli litet i Estland och Lettland (under en procent av BNP) medan ett budgetöverskott väntas i Litauen 2017-2019. De huvudsakliga riskerna för tillväxten är externa, bland annat politisk osäkerhet i Europa. Inbromsning på den skandinaviska fastighetsmarknaden skulle också kunna påverka Baltikum genom lägre exportefterfrågan eller inkomstfall i byggsektorn. I de baltiska länderna är arbetskraftsbrist en riskfaktor då det driver upp arbetskraftskostnaderna och kan utgöra ett hot mot ländernas konkurrenskraft. 6
VALUTA- OCH RÄNTEPROGNOSER Räntor och valutakurser Även om takten är långsam är inriktningen bland centralbankerna tydlig; ett gradvist tillbakadragande av penningpolitisk stimulans har inletts. Vi förutser att denna normaliseringsprocess fortsätter, något som i stor utsträckning påverkar såväl marknadsräntor som växelkurser framöver. Räntorna stiger och vi ser att både kronan och euron stärks under prognosperioden. Centralbankernas försiktiga policynormalisering fortsätter Efter att ha höjt styrräntan en hel procentenhet och påbörjat minskning av obligationsinnehaven, har Fed kommit längst i sin process att avlägsna monetära stimulansåtgärder. Vi förutser att amerikanska centralbanken stadigt men försiktigt fortsätter att höja räntan under de kommande åren. Ett inflationstryck som åter tilltar tillsammans med en mycket stram arbetsmarknad blir centralt för Federal Reserve. Europeiska Centralbanken (ECB), däremot, kommer fortfarande att genomföra tillgångsköp under 2018, men med en minskad månadsvolym från årsskiftet. Försiktiga styrräntehöjningar kommer inte att ske förrän i början av 2019, men policyn kommer fortsätta att vara mycket stimulativ under prognosperioden. ECB fortsätter att noga bevaka en svag inflation och en fortsatt relativt bräcklig ekonomisk återhämtning. Riksbanken, med hänsyn tagen till kronkursen och importerad inflation, börjar höja reporäntan i mitten av 2018 när direktionen blivit mer övertygad om att ECB också kommer att börja skala ned stimulansåtgärderna. Höjningstakten för reporäntan framöver kommer däremot fortfarande att vara långsam med historiska mått. Penningpolitiken sätter tonen på räntemarknaden Hur centralbankerna hanterar sina höjningscykler och hur de avslutar sina okonventionella penningpolitiska stimulansåtgärder kommer att vara den viktigaste faktorn som påverkar marknadsräntorna under de kommande åren. Vi förutser att räntekurvorna blir brantare då de långa räntorna kan stiga mer än de kortfristiga räntorna, som förankras av styrräntorna. Därefter, då styrräntorna gradvis stiger, förväntar vi oss att kurvorna flackar igen. Skillnaderna i centralbankernas tajming i normaliseringsprocessen kommer att vara en avgörande faktor för ränte- och kurvaturskillnader mellan marknadsräntor i olika länder. I ett historiskt perspektiv kommer de långfristiga räntorna dock fortfarande att vara relativt låga i ljuset av en fortsatt hög efterfrågan på säkra tillgångar, låg neutralränta och stabila inflationsförväntningar nära centralbankernas inflationsmål. När det gäller svenska statsobligationsräntor kommer en liten effektiv free float av obligationer, starka offentliga finanser och låga nettolånebehov att hålla tillbaka räntenivåerna. I Europa är det viktigt att vara vaksam på att politiska risker och stigande ränteskillnader för länder utanför Europas kärna kan flamma upp exempelvis i samband med det italienska valet. Stora skillnader i centralbankernas tidplan för normalisering Centralbankernas styrräntor och Swedbanks prognoser 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 jan-15 jul-15 jan-16 jul-16 jan-17 jul-17 jan-18 jul-18 jan-19 jul-19 BoE ECB Fed Norges bank Riksbank BOJ Källa: Swedbank Analys & Macrobond 7
VALUTA- OCH RÄNTEPROGNOSER Skillnader i styrräntor och i kortfristiga marknadsräntor påverkar växelkurser Centralbankspolitiken fortsätter också att vara den största kraften som driver relativstyrka på valutamarknaden. Kortfristiga ränteskillnader som stöder US-dollarn kommer långsamt att blekna när andra centralbanker på allvar börjar dra tillbaka policystimulans. Vi ser därför en gradvis starkare euro relativt dollarn över prognoshorisonten. Vi förväntar oss också att den svenska kronan stärks mot stora handelspartners, särskilt under år 2018, detta gäller mot både euron och dollarn. Den norska kronan försvagas något på kort sikt till följd av bostadsmarknadens svaghet, men kommer att återkomma starkare mot slutet av 2018. Osäkerhet kring Brexit-förhandlingarna fortsätter att förmörka utsikterna för det brittiska pundet var beredd på volatilitetsutbrott. Vi förväntar oss att tillväxtekonomiernas valutor stärks något mot den amerikanska dollarn. Oljepriset har visserligen stigit under de senaste månaderna i kölvattnet av geopolitiska spänningar, men på medelfristig sikt är utsikterna i stora drag oförändrade. Vi förutspår att oljepriset gradvis faller mot $55 per fat. Globala oljelager faller, men endast mycket långsamt. Vi förväntar oss att OPEC säkerställer att neddragningarna i produktionen efterlevs. Dessutom har data på sistone indikerat att det finns begränsningar för tillväxten av amerikansk skifferoljeproduktion. Ränte- och valutaprognos (%) Utfall Prognos 2017 6 NOV 2017 31 DEC 2018 30 JUN 2018 31 DEC 2019 30 JUN 2019 31 DEC Styrräntor Federal Reserve, USA 2/ 1,25 1,50 1,75 2,00 2,25 2,25 Europeiska centralbanken 3/ 0,00 0,00 0,00 0,00 0,25 0,50 Bank of England 0,50 0,50 0,50 0,75 0,75 1,00 Riksbank -0,50-0,50-0,50 0,00 0,25 0,50 Norges Bank 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,75 Bank of Japan -0,10-0,10-0,10-0,10-0,10-0,10 Statsobligationsräntor Sverige 2-årig -0,9-0,7-0,2 0,3 0,7 0,9 Sverige 5-årig -0,2 0,2 0,7 1,2 1,4 1,5 Sverige 10-årig 0,8 1,0 1,4 1,8 1,9 2,0 Tyskland 2-årig -0,8-0,7-0,5-0,2 0,3 0,6 Tyskland 5-årig -0,4-0,2 0,1 0,6 1,1 1,3 Tyskland 10-årig 0,3 0,5 0,7 1,1 1,6 1,8 USA 2-årig 1,6 1,8 2,1 2,5 2,8 2,6 USA 5-årig 2,0 2,3 2,7 2,9 3,1 2,8 USA 10-årig 2,3 2,8 3,1 3,3 3,4 3,2 Växelkurser EUR/USD 1,16 1,16 1,18 1,20 1,20 1,22 EUR/SEK 9,79 9,70 9,40 9,20 9,20 9,10 USD/SEK 8,44 8,36 7,97 7,67 7,67 7,46 KIX (SEK) 1/ 114 112 108 106 106 105 EUR/NOK 9,44 9,70 9,50 9,30 9,20 9,00 NOK/SEK 1,04 1,00 0,99 0,99 1,00 1,01 EUR/GBP 0,88 0,91 0,92 0,94 0,94 0,92 USD/CNY 6,62 6,70 6,60 6,55 6,60 6,50 USD/JPY 114 113 115 115 120 115 USD/RUB 59 59 58 57 57 56 1/ Handelsviktat index 2/ Övre gräns 3/ Refi räntan Källa: Macrobond & Swedbank 8
BILAGA Bilaga SVERIGE: Makroekonomiska nyckeltal, 2016 2019 1/ 2016 2017P 2018P 2019P BNP (kalenderkorrigerad) 4/ 3,1 3,0 (3,2) 2,8 (2,6) 1,9 (2,1) BNP 4/ 3,3 2,7 (2,9) 2,7 (2,5) 2,0 (2,0) Hushållens konsumtionsutgifter 2,2 2,4 (2,4) 2,4 (2,2) 2,0 (1,7) Offentliga konsumtionsutgifter 3,4 0,4 (0,1) 2,3 (2,4) 1,9 (1,8) Fasta bruttoinvesteringar 5,6 7,9 (7,6) 3,6 (3,7) 2,2 (2,5) Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,0-0,1 (0,1) -0,1 (0,0) 0,0 (0,0) Export av varor och tjänster 3,3 3,4 (2,8) 5,2 (5,0) 4,2 (4,2) Import av varor och tjänster 3,4 4,5 (3,1) 5,3 (5,6) 4,6 (4,2) Industriproduktion (kalenderkorrigerad) 2,6 2,8 (2,7) 4,8 (3,2) 3,7 (3,5) KPI, årsgenomsnitt 1,0 1,8 (1,9) 2,1 (2,1) 2,8 (2,5) KPI, dec-dec 1,7 1,8 (2,0) 2,5 (2,3) 2,8 (2,5) KPIF, årsgenomsnitt 2/ 1,4 2,0 (2,0) 1,7 (1,8) 1,9 (1,9) KPIF, dec-dec 2/ 1,9 1,9 (2,0) 1,7 (1,7) 1,9 (1,9) Riksbankens reporänta (dec) -0,50-0,50 (-0,5) 0,00 (0,0) 0,50 (0,5) Arbetslöshet, % av arbetskraften 6,9 6,7 (6,6) 6,4 (6,5) 6,3 (6,4) Arbetskraften 1,0 2,1 (1,9) 1,2 (1,1) 0,8 (0,6) Antalet sysselsatta 1,5 2,3 (2,3) 1,5 (1,2) 0,9 (0,7) Nominella timlöner (KL), totalt 2,4 2,7 (2,8) 3,1 (3,1) 3,4 (3,4) Hushållens sparkvot, % av disponibelinkomsten 15,8 15,3 (16,3) 15,4 (16,3) 15,1 (16,6) Real disponibelinkomst 2,3 2,0 (2,6) 2,7 (2,2) 2,3 (2,1) Bytesbalans, % av BNP 5,1 5,3 (5,3) 5,3 (5,1) 5,2 (5,0) Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP 3/ 1,1 1,2 (1,4) 0,7 (0,8) 1,0 (1,1) Offentliga sektorns skuld, % av BNP 3/ 42,2 38,7 (38,6) 36,9 (36,6) 35,1 (34,9) 1/ Årlig procentuell förändring om inte annat anges. Föregående prognos i parentes 2/ Konsumentprisindex med fasta räntor 3/ Enligt Maastricht definition 4/ Real BNP Källa: SCB och Swedbank ESTLAND: Makroekonomiska nyckeltal, 2016 2019 1/ 2016 2017P 2018P 2019P Real BNP, % 2,1 4,2 (3,5) 3,5 (3,2) 3,0 (2,7) Hushållens konsumtionsutgifter 4,3 2,0 (2,0) 4,0 (4,0) 2,5 (2,5) Offentliga konsumtionsutgifter 1,9 1,8 (2,5) 2,0 (2,0) 2,0 (2,0) Fasta bruttoinvesteringar -1,2 15,5 (11,5) 5,5 (6,0) 5,5 (5,0) Export av varor och tjänster 4,1 4,0 (6,5) 4,5 (4,2) 4,0 (4,0) Import av varor och tjänster 5,3 5,0 (7,3) 5,0 (5,0) 4,5 (4,3) KPI, årsgenomsnitt 0,1 3,4 (3,3) 3,0 (2,9) 2,5 (2,5) Arbetslöshet, % av arbetskraften, % 2/ 6,8 7,0 (6,9) 7,5 (7,2) 7,3 (7,1) Antalet sysselsatta 0,6 0,5 (0,7) 0,2 (0,1) 0,2 (-0,1) Månadslön, brutto 7,6 6,5 (6,0) 5,3 (5,0) 5,0 (4,7) Nominell BNP, miljarder euro 21,1 22,8 (22,4) 24,4 (23,7) 25,9 (25,0) Export av varor och tjänster (nominell), % 4,1 7,7 (8,1) 7,2 (5,7) 6,1 (5,6) Import av varor och tjänster (nominell), % 4,3 7,9 (8,9) 7,4 (6,6) 6,6 (5,9) Handelsbalans, varor och tjänster, % av BNP 3,9 4,2 (3,4) 3,7 (2,7) 3,4 (2,5) Bytesbalans, % av BNP 1,9 2,2 (2,1) 2,0 (1,1) 1,6 (0,8) Bytes- och betalningsbalansen, % av BNP 4,9 5,7 (5,1) 5,0 (3,0) 4,1 (2,4) Utländska direktinvesteringar, inflöde, % av BNP 3,2 3,5 (2,9) 3,0 (3,0) 3,0 (2,8) Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP 3/ -0,3 0,0 (-0,5) -0,1 (-0,7) -0,3 (-0,5) Offentliga sektorns skuld, % av BNP 9,4 9,0 (9,5) 8,5 (10,0) 8,5 (10,5) 1/ Augusti 2017 prognos i parentes 2/ Enligt Arbetskraftsundersökningen 3/ Enligt Maastricht definition Källa: Swedbank 9
BILAGA LETTLAND: Makroekonomiska nyckeltal, 2016 2019 1/ 2016 2017P 2018P 2019P Real BNP, % 2,1 4,7 (4,2) 4,2 (4,0) 3,2 (3,2) Hushållens konsumtionsutgifter 3,3 4,5 (4,5) 6,0 (5,5) 5,0 (5,0) Offentliga konsumtionsutgifter 2,7 4,3 (4,3) 3,0 (3,0) 3,0 (3,0) Fasta bruttoinvesteringar -15,0 20,0 (10,0) 15,0 (12,0) 10,0 (10,0) Export av varor och tjänster 4,1 5,0 (6,5) 4,5 (5,0) 4,0 (3,5) Import av varor och tjänster 4,5 9,5 (7,5) 7,8 (7,8) 7,0 (7,2) KPI, årsgenomsnitt 0,1 2,9 (2,9) 3,5 (2,8) 2,5 (2,2) Arbetslöshet, % av arbetskraften, % 2/ 9,6 8,5 (8,5) 7,5 (7,5) 7,2 (7,2) Antalet sysselsatta -0,3 0,1 (0,1) 0,1 (0,1) -0,5 (-0,5) Månadslön, brutto 5,0 7,5 (6,5) 9,0 (5,0) 7,0 (7,0) Nominell BNP, miljarder euro 24,9 26,9 (26,9) 29,0 (28,7) 30,8 (30,5) Export av varor och tjänster (nominell), % 1,9 8,7 (10,2) 6,6 (6,6) 5,6 (5,1) Import av varor och tjänster (nominell), % -0,5 13,3 (11,8) 9,4 (9,5) 8,6 (8,8) Handelsbalans, varor och tjänster, % av BNP 0,9-1,6 (-0,3) -3,3 (-1,9) -5,1 (-4,0) Bytesbalans, % av BNP 1,4-0,7 (0,5) -2,6 (-1,2) -4,4 (-3,4) Bytes- och betalningsbalansen, % av BNP 2,4 0,2 (1,8) -0,5 (0,9) -2,1 (-1,6) Utländska direktinvesteringar, inflöde, % av BNP 0,9 2,2 (1,7) 2,2 (1,9) 2,1 (1,8) Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP 3/ 0,0-0,8 (-0,4) -0,8 (-1,0) -0,8 (-0,8) Offentliga sektorns skuld, % av BNP 40,3 37,2 (38,3) 35,0 (36,2) 33,3 (34,6) 1/ Augusti 2017 prognos i parentes 2/ Enligt Arbetskraftsundersökningen 3/ Enligt Maastricht definition Källa: Swedbank LITAUEN: Makroekonomiska nyckeltal, 2016 2019 1/ 2016 2017P 2018P 2019P Real BNP, % 2,3 3,8 (3,8) 3,5 (3,5) 2,5 (2,5) Hushållens konsumtionsutgifter 5,6 4,3 (4,5) 3,7 (4,0) 3,5 (3,5) Offentliga konsumtionsutgifter 1,6 2,0 (2,0) 1,5 (1,0) 1,0 (1,0) Fasta bruttoinvesteringar -0,5 9,0 (10,0) 9,0 (8,0) 7,0 (7,0) Export av varor och tjänster 3,5 10,0 (8,0) 6,0 (7,0) 3,0 (3,0) Import av varor och tjänster 3,9 11,0 (10,0) 7,5 (8,0) 4,0 (4,0) KPI, årsgenomsnitt 0,9 3,7 (3,5) 3,3 (3,0) 2,5 (2,5) Arbetslöshet, % av arbetskraften, % 2/ 7,9 7,2 (7,2) 6,8 (6,8) 6,5 (6,4) Antalet sysselsatta 2,0-0,4 (-0,4) -0,4 (-0,4) -0,4 (-0,4) Månadslön, brutto 7,9 8,2 (8,0) 7,0 (7,0) 6,0 (5,0) Nominell BNP, miljarder euro 38,6 41,7 (41,6) 44,8 (44,3) 47,2 (46,7) Export av varor och tjänster (nominell), % 1,4 17,0 (12,0) 8,0 (9,0) 5,0 (5,0) Import av varor och tjänster (nominell), % -0,6 17,0 (14,0) 10,0 (11,0) 6,0 (6,0) Handelsbalans, varor och tjänster, % av BNP 0,8 0,9 (-0,5) -0,6 (-2,0) -1,3 (-2,7) Bytesbalans, % av BNP -0,9-0,8 (-1,4) -1,7 (-2,2) -2,0 (-2,7) Bytes- och betalningsbalansen, % av BNP 0,6 0,4 (0,7) 0,1 (0,1) -0,1 (-0,6) Utländska direktinvesteringar, inflöde, % av BNP 0,9 1,0 (1,0) 1,0 (1,0) 1,0 (1,0) Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP 3/ 0,3 0,1 (-0,5) 0,5 (0,0) 0,2 (-0,5) Offentliga sektorns skuld, % av BNP 40,1 41,2 (41,5) 36,4 (37,1) 36,7 (37,7) 1/ Augusti 2017 prognos i parentes 2/ Enligt Arbetskraftsundersökningen 3/ Enligt Maastricht definition Källa: Swedbank 10
Generell ansvarsfriskrivning Detta dokument har sammanställts av analytiker på Swedbank Makroanalys, en del av Swedbank Analys som tillhör Large Corporates & Institutions (LC&I) makroavdelning. Makroavdelningen består av analysavdelningar i Estland, Lettland, Litauen, Norge och Sverige, och de är ansvariga för att förbereda rapportering om den ekonomiska utvecklingen på globala och hemmamarknader Analytikern intygar Analytikern(a) som är ansvarig(a) för innehållet i detta dokument intygar att det reflekterar deras personliga åsikt/er om de företag och värdepapper som de täcker. Detta oavsett om det kan finnas sådana intressekonflikter som det refereras till nedan. Analyserna är självständiga och baseras endast på publik tillgänglig information. Utgivare, distribution och mottagare Detta dokument har sammanställts av makroavdelningens analytiker på Analys, en del av LC&I, och ges ut av affärsområdet Swedbank LC&I inom Swedbank AB (publ) ( Swedbank ). Swedbank AB står under tillsyn av Finansinspektionen i Sverige. Distributörerna har inte rätt att göra några ändringar i dokumentet innan distribution. I Finland distribueras dokumentet av Swedbanks filial i Helsingfors, som står under tillsyn av Finlands tillsynsmyndighet (Finanssivalvonta). I Norge distribueras dokumentet av Swedbanks filial i Oslo, som står under tillsyn av Norges tillsynsmyndighet (Finanstilsynet). I Estland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som står under tillsyn av Estlands tillsynsmyndighet (Finantsinspektsioon). I Storbritannien får detta dokument endast distribueras till relevanta personer. De som ej är relevanta personer får ej agera utifrån eller lita på detta dokument. Endast relevanta personer får ges tillgång till och delta i de investeringar eller investeringsaktiviteter som nämns i detta dokument. Med relevanta personer, avses personer som: Har yrkeserfarenhet av den typ av investeringar som avses i artikel 19(5) i the Financial Promotions Order. Är personer som avses i artikel 49(2)(a) till (d) i the Financial Promotion Order. Är personer till vilka en inbjudan eller uppmuntran att delta i investeringsaktiviteter (i enlighet med avsnitt 21 i the Financial Services and Markets Act 2000) i samband med utgivning eller försäljning av värdepapper som annars lagligen kommuniceras, direkt eller indirekt. Ansvarsbegränsningar All information i detta dokument är sammanställt i god tro från källor som anses vara tillförlitliga. Swedbank påtar sig dock inte något ansvar för dess fullständighet eller riktighet. Du rekommenderas därför att bilda dig din egen uppfattning och inte enbart förlita dig på information från detta dokument. Observera att analysen kan vara subjektiv. Analytikern baserar sin analys på den information som finns tillgänglig just nu och att analytikern kan ändra åsikt om förutsättningarna förändras. Om analytikern ändrar åsikt eller om en ny analytiker med en annan åsikt blir ansvarig för att täcka ett företag, strävar vi efter att informera om detta så snart det är möjligt med tanke på eventuella regleringar, lagar, interna procedurer eller andra omständigheter. Detta dokument är framställt i informationssyfte för allmän spridning till behöriga mottagare och är inte avsett att vara rådgivande. Dokumentet utgör inte ett erbjudande om att köpa eller sälja finansiella instrument. I Litauen distribueras dokumentet av Swedbank AB, som står under tillsyn av Republiken Litauens centralbank (Lietuvos bankas). Swedbank påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada av vad slag det än må vara, som grundar sig på användande av detta dokument. I Lettland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som står under tillsyn av Finans- och kapitalmarknadsinspektionen i Lettland (Finanšu un kapitala tirgus komisija). I USA distribueras dokumentet av Swedbank Securities US, LLC ( Swedbank Securities US ), som ikläder sig ansvar för innehållet. Dokumentet får endast distribueras till institutionella investerare. De institutionella investerare i USA som får detta dokument och som önskar utföra en transaktion i något finansiellt instrument som nämns i rapporten, ska endast göra detta via Swedbank Securities US. Swedbank Securities US är en USA-baserad mäklare/handlare, som är registrerad hos Securities and Exchange Commission, och är medlem av Financial Industry Regulatory Authority. Swedbank Securities US är en del av Swedbankkoncernen. Mångfaldigande och spridning Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbank Analys, en del av LC&I:s, medgivande. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Mångfaldigad av Swedbank Analys, en del av Large Corporates & Institutions, Stockholm 2014. Adress Swedbank LC&I, Swedbank AB (publ), SE-105 34 Stockholm. Besöksadress: Malmskillnadsgatan 23, 111 57 Stockholm. För viktiga upplysningar i USA, hänvisas till: http://www.swedbanksecuritiesus.com/disclaimer/index.htm 11