Journalnr:2009-7731 SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE Att utveckla turismen i Haparanda Skärgård. Förstudie utförd av Seskarö Hembygdsförening

1 Journalnr:2009-7731 SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE Att utveckla turismen i Haparanda Skärgård Förstudie utförd av Seskarö Hembygdsförening

2 Kontaktperson Sten-Inge Videhult projektledare 070-5957370; sten-inge.videhult@telia.com Bakgrund Förstudien syftar till att undersöka möjligheter för en ökad turism i Haparanda Skärgård. För närvarande driver ett fåtal entreprenörer en turistisk verksamhet i skärgården i relativt liten skala. Förutom några restauranger, transportentreprenör och hotell drivs verksamheterna för det mest i form av bisyssla under sommarmånaderna. Höst, vinter och vårsäsongen är för närvarande endast öppen för turismverksamheter i mycket begränsad omfattning. I diskussioner med entreprenörer, beslutsfattare och personer med intresse för turistfrågor är man överres om att turismen och tillgängligheten till vår vackra skärgård i Haparanda är jämfört med andra orter i Norrlandsskärgård underutvecklad. Efter ett möte med organisationer och entreprenörer beslutade man att genomföra en förstudie för att söka klarlägga vilka hinder som finns för en utveckling av turismen i skärgården samt att inleda ett arbete med ett program för att formulera förslag för en satsning på att utveckla skärgårdsturismen i Haparanda skärgård.. Förstudiens upplägg Planerad uppläggning Förstudiens upplägg var tänkt att med en kartläggning som underlag gå ut till byagrupper och intresseorganisationer och efterhöra deras syn på utveckling av skärgårdsturismen. Förstudien skulle även ta kontakt med politiker i Haparanda för att diskutera turism i Haparanda. Specifikt vill man dels efterhöra deras syn på betydelsen av en utvecklande turism dels få igång en dialog kring utvecklingen av skärgårdsturismen. Utan politisk medverkan i ett utvecklingsarbete om turismen i skärgården skulle det var svårt att skapa nya utvecklingsvägar. I den projektplan som var underlag för beslutet om stöd står det att flera olika organisationer och företag skulle besökas inom ramen för förstudien, att ett frågeformulär skulle arbetas fram samt att små seminarier skulle ordnas i Haparanda och byar efter kusten. Beslutat upplägg Vi påbörjade förstudien med att kartlägga vad som redan var gjort i ämnet. Detta för att undvika att vi skulle återupprepa ett arbete som redan var gjort. Signaler från omgivningen visade på en viss trötthet kring nya kartläggningsarbeten. Önskan var att få igång ett operativt projekt.

3 Det var inte svårt att konstatera att organisationer, kommunen och andra projektgrupper, vilket framgår av denna rapport, redan analyserat och tagit fram förslag på åtgärder för att stimulera en ökad skärgårdsturism i Haparanda skärgård. Kontakter togs även med personer verksamma i byråd. Det genomgående svaret vi fick var att det inte behöver kartläggas mer. Material för att arbeta fram förslag på åtgärd finns redan. Genomgång av materialet visade att det fanns ett behov av att sammanställa olika arbeten samt när detta var gjort bli mer operativ i förstudien. Med utgångspunkt från detta förändrades förstudiens upplägg till att omfatta en mindre kartläggningsfas och mer koncentration på att sammanställa olika förslag som tagits fram i olika utredningar. Förhoppningsvis kommer föreslagen att genomföras av berörda aktörer. Förslagen är så pass disparata att en och samma aktör kan inte lösa alla förslagen. Vissa förslag som bedöms tillräckligt kommersiella kommer näringslivet att genomföra, andra ligger mer på kommunen att lösa medan förslag som berör länet och landet kan ha länsstyrelsen och eller statliga organisationer som huvudmän. Exempel är muddringen på Sandskär som kommer igång i vår med EU medel. En del förslag som direkt riktar sig till t ex Seskarö kommer med all sannolikhet att genomföras via projektfinansiering av huvudmän från Seskarö. Andra projekt kommer att ta sin början då frågan om Tromsö Campingens utveckling får sin lösning. Arbetsgruppen En arbetsgrupp bestående av företagare inom turistbranschen, kommunpolitiker, projektledaren för destinationsprogrammet i Haparanda, yrkesfiskare och personer intresserad av att utveckla verksamheter i skärgården. Totalt bestod arbetsgruppen av 10 personer jämt fördelat mellan män och kvinnor. Genomförande Tidigare genomförda studier av skärgården Ganska snart upptäcktes att Haparanda Kommun, organisationer och företag hade gjort en mängd utredningar som bara ligger och väntar på att bli realiserade. De flesta hade drivits i form av projekt med stöd av EU medel. Följande arbeten har vi funnit vara intressanta och viktiga för denna kartläggning av möjligheter för en utveckling av skärgårdsturismen i Haparanda skärgård. Urvalet och genomgången gör inte anspråk att vara heltäckande dock tror vi att de problem, slutsatser och förslag till åtgärder som rapporterna tar upp är viktiga för en fortsatt utveckling av turismen i Haparanda. 1. Inre farled - en förutsättning för båt- och kustturism, -- Bothnian ARC 2001 2. Turism och Miljö, -- Bothnian ARC 2001 3. Bottenvikens Skärgård - en del av Swedish Lapland

4 4. Utvecklingsstrategi för kustkommunerna Skellefteå Haparanda Pågående arbeten för utveckling av skärgårdsturismen Det finns en arbetsgrupp bestående av representanter från kustkommunerna: Skellefteå, Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda. Haparanda Kommuns representant är Göran Wigren. Arbetsgruppen har tagit fram ett strategiprogram som heter: Bottenvikens Skärgård - en del av Swedish Lappland -- 2008-2013 Sammanfattning av intressanta förslag på åtgärder för att utveckla skärgårdsturimen 1.1 Inre farled en förutsättning för båt- och kustturism Bothnian ARC -- 2001 Avsikten med projektet var att kartlägga möjligheterna och förutsättningarna att ta i bruk en inre farled i Bottenviksbågen. Den förslagna huvudleden ligger i stort sett på samma ställe som den gamla kustfarleden. På svenska sidan finns redan farleden som kräver endast mindre förbättringar men vi har bara ett fåtal högklassiga gästhamnar. 1.2 Beskrivning åtgärder för att skapa intressanta besöksmål i Haparanda. Nedan följer en uppräkning av några av de viktigaste besöksmålen i Haparanda skärgård samt förslag på enkla åtgärder för at höja attraktionsvärdet. Hanhinkari med klubbstuga. Vattendjup 1,7m. Brygga, grillplats. Hamnbassängen borde muddras Haparanda hamn i Nikkala. Småbåtshamn med gästplatser. Båtturer till Sandskär. Service: telefon, el, tankställe brygga, tvättmaskin, bastu, sopkärl, båtslip, mastkran, grillplats, wc. Handikappanpassning och grillkåta bör ordnas. Skomakaren med sandstrand på nordöstra sidan. Natthamn i norrviken. Man bör muddra hamnbassängen och bygga en brygga och grillkåta. Seskarö, gammalt sågverkssamhälle. Kyrka med unik gravplats. Sortisviken en fin naturhamn. Tromsöviken, badstrand, stugor. Service: vatten, telefon, tankstation, brygga. Borde muddra och bygga bryggor. Handikappanpassning, ökad tillgänglighe för båtturister. Haparanda Sandskär Nationalpark, gammal fiskeläge och kyrka, kyrkogård. Särpräglad natur. Hamnbassängen bör muddras till 3 m djup. Handikappanpassning.

5 Majgården, Salmis Behov: Grundläggande satsningar för ökad tillgänglighet Staffanskajen, Säivis Behov: Grundläggande satsningar för ökad tillgänglighet 2.Turism och Miljö, Bothnia ARC -- 2001 2.1 Beskrivning av intressanta miljöer i Haparanda skärgård. Nedan följer en uppräkning av några av de intressantaste miljöerna inom Haparanda skärgård samt förslag på enkla åtgärder för at höja attraktionsvärdet. Haparanda skärgårds nationalpark (Sandskär), exempel på skärgårdsnatur, stränder med påverkan av landhöjning Seskarö: sågverksmiljö och fiskekultur Malören fiskeby sedan medeltiden Centrala problem: Det finns begränsningar ur turistiskt perspektiv: landstigning är förbjuden på några av områdets öar under sommarsäsongen, på grund av fågelskydd. Detta måste det tas hänsyn vid planering för turism Viktiga planeringsaspekter: Bevarande av traditionella byggnader Ändringar på bland annat byggnader rekommenderas att utföras försiktigt och måste anpassas till miljön En del byggnader och områden är skyddade, men behöver också vårdas Utveckling av eventuella båtleder bör anpassa till områdets fågelliv 3. Bottenvikens Skärgård en del av Swedish Lappland 3.1.1 Ett generellt styrdokument för framtida skärgårdsutveckling BD län -- 2008 2013 Allmänt Styrdokumentet är framtaget av den arbetsgrupp bestående av representanter från Skellefteå, Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda kommuner. Här nedan följer en beskrivning av dokumentet som är gemensamma för samtliga kommuner och det som specifikt berör Haparanda kommun. Målsättning med dokumentet: Skapa en levande skärgård med befolkning, näringsliv och besök.

6 3.1.2 Miljömål 1. Hav i balans samt levande kust och skärgård 2. Levande skogar. 3. God bebyggd miljö. 3.1.3 Gemensam marknadsföring: 1. Websida, länsturistorganisationen 2. Bokningssystem för stugor, turbåtar 3. Broschyr 4. Skyltmaterial 5. Karta 6. Skärgårdssida för alla kommuner med info om skärgårdens kulturhistoria, vandringsleder och liknande upplevelser 7. Guide till skärgården som Luleå skärgårds bok 8. 3.1.4 Besöksnäring: Skärgården skall göras mer tillgänglig för turistiska aktiviteter. De turistentreprenörer som verkar i skärgården ska samarbeta och ha hög kvalitetsnivå. Skärgården skall delas i två delar, där varje del anpassas till det antal besökare som området är avsett för. 1. Inre skärgården kan ta emot relativt stora mängder besökare 2. Ytterskärgården ett färre antal. 3.2 Haparanda 3.2.1 Specifika kommunala förslag för ökad turism 1. Goda turbåtskommunikationer behövs för att öka skärgårdens tillgänglighet och nyttjande av stugor i skärgården 2. Intresset ökar på de flesta båtklubbar längs kusten och det är ibland långa köer för att få en båtplats. 3. Kommunen har flera populära naturhamnar bl a på Seskarö och Skomakaren 4. Vintertid har trafiken längs skoterlederna ökat och tack vare det ökar besöken av utflyktsmål/vindskydd vintertid 5. Kommunen vill främja satsningar på aktiviteter, besöksmål och turistboende längs kust och skärgård där målet inte bara är att öka antalet aktiviteter eller turistbäddar utan också förbättra kvalitet, tillgänglighet och service 6. I skärgården finns idag turistanläggning på Seskarö, uthyrningsstugor på Haru och Sandskär och viss campingmöjlighet i Haparanda hamn (Nikkala). På Sandskär

7 finns även bastu och raststuga för allmänheten samt en större stuga att hyra för konferenser och fester eller dylikt. 7. Enkla gästhamnar finns i Säivisbyn, Staffansviken, Haparanda Hamn och Haparanda/Torneå, samt på Seskarö, Hanhinkari och Seskarklubb. 8. Vintertid finns På-Isenbyn som utvecklats till en mobil och attraktiv turismanläggning 3.2.2 Förslag på åtgärder för att färdas och kommunicera i skärgården. 2010 har skärgården fullständig mobiltäckning och utbyggt bredband 2013 finns sammanhängande is-/skoterleder mellan Skellefteå och Haparanda 2013 kan anläggningarna nås med turtrafik eller beställningstrafik och vara helårsanläggningar där vinterturismen en viktig och imagehöjande del. 2013 har den gemensamma turtrafiken Bottenviken runt permanentats och genomförs på kommersiell grund. 2013 är Bottenviksbågens inre farled för fritidsbåtar förverkligad. 2013 har öar med fast befolkning kommunikationslösningar anpassade efter de behov som finns. 3.2.3 Förslag på åtgärder i Haparanda skärgård. 1. Den av Bottenvksbågen utpekade inre farleden är fortfarande aktuell. Halsön/Granön, söder om Björn, norr om Seskarö, över Skomakarfjärden vidare norr om Hanhinkari och bör därifrån kompletteras med en farbar led på 3 meters djup mot Haparanda/Torneå. 2. Muddring behövs från Hanhinkari och upp emot städerna i älvmynningen. 3. Gästhamnar och hamn för turbåtar behöver utvecklas i Haparanda-cementkaj, Sundholmen och Greenline. 4. Enslinjen behöver restaureras 5. Farledens koppling från Hanhinkari österut och mot den finska kusten är viktig 6. Tromsöviken, Seskarö Camping, vid campingen bör det muddras och anläggas en hamn 7. Den andra farleden som Bottenviksbågen pekat ut och som skulle behöva prioriteras är den ut till Sandskär och Malören, muddringar behövs för båda dessa hamnar 3.2.4 Förslag på åtgärder för att bygga och bo i skärgården. Målsättning Den långsiktiga målsättningen med bebyggelse i skärgården ska vara att stärka skärgårdens roll och status som en tillgång för regionen 2010 har alla kommuner utpekade områden för ny kompletterande permanent- och fritidshusbebyggelse i skärgården

8 2013 har varje kommun pekat ut områden där det finns möjlighet till byggnation av nya permanenthus i de byar som har permanentbebyggelse idag (2007) 2013 har varje kommun, i sin översiktsplan, studerat möjligheterna till ytterligare fritidsbebyggelse i skärgården 2013 har arbetet påbörjats med att utveckla standard och kapacitet på de större befintliga turist- och konferensanläggningarna 2013 har varje kommun, i sin översiktsplan, studerat möjligheterna till att bygga ytterligare ett antal mindre anläggningar med boende av medelstandard motsvarande fem till tio stugor och fem mikroanläggningar ( 1-2 uthyrningsstugor) där även lägre standard accepteras. 2013 är anläggningarna klassindelade så att utbudet upplevs som en helhet för skärgården. 2013 ska kommunerna, eventuellt tillsammans, ha aktuella översiktsplaner gällande skärgården 3.2.5 Haparanda förslag på fysiska åtgärder De förslag till åtgärder som finns i den detaljerade åtgärdslistan ska ses som kommunala förslag och önskemål. 3.2.5.1 Haparanda stad Gästhamn och hamn för turbåtar behöver utvecklas i Haparanda-cementkajen, Haparanda-Sundholmen och Torneå-Greenline. Tankmöjligheter behöver anordnas. 3.2.5.2 Säivis Förbättrad gästhamn i Staffansviken med besöksservice med bastu, grillplatser, utedass och sophämtning. 3.2.5.3 Seskarö Förbättrad service i naturhamn Räpilahti/Sorttisviken med grillplatser, utedass, sophämtning Förbättrad gästhamn vid Leppäniemikajen med tankmöjligheter bensin/diesel för båtar och snöskotrar Tromsö campingplanering, ansökan vattendom, utförande av gästhamn med kaj, vilken kräver muddring 3.2.5.4 Seskaröklubbarna

9 Bättre marknadsförd och utmärkt gästanläggning med bastu och grillplats. Anläggningen behöver kompletteras med en brygga 3.2.5.5 Santasaari, Reväsaari, Haru Enkel planutredning för tillkommande permanent- och fritidsbebyggelse 3.2.5.6 Seskarö Furö Enkel planutredning för fem uthyrningsstugor. Planering, ansökan vattendom, utförande av gästhamn med kaj, vilken kräver muddring. På ön finns en labyrint 3.2.5.7 Sandskär Byggnation av ytterligare tre uthyrningsstugor för att komplettera de tre befintliga uthyrningsstugorna i enlighet med detaljplanen och skötselplanen. Muddring av inlopp till hamnen till tre meters djup 3.2.5.8 Haparandahamn, Nikkala Förbättrad gästhamn och utökad campingservice medbastu, grillplats, utedass, sophämtning. 3.2.5.9 Skomakaren Detaljplan för turismanläggning med fem uthyrningsstugor och tiotal nya fritidshus. Planering, ansökan vattendom, utförande av gästhamn med kaj, vilken kräver muddring. 3.2.5.10 Stora Hamnskär Detaljplanering för turismanläggning med ca. fem uthyrningsstugor och ett begränsat antal nya fritidshus. Planering ansökan vattendom, utförande av gästhamn med kaj, vilket kräver muddring. 3.2.5.11 Tirro, Västra Knivskär, Östra Knivskär, Klaus, Kataja. Enkle planutredning för begränsad tillkommande bebyggelse 3.2.5.12 Hanhinkari Förbättrad och renoverad gästhamn med bastu, grillplatser, utedass.

10 Ballastkajen behöver renoveras 3.2.5.13 Farleder Planering och uprättande av ansökan om vattendom för muddring av tre meters farled från Hanhinkari till Haparanda/Torneå. 3.2.5.14 Turtrafik Regional turtrafik längs kusten Lokal turtrafik Haparanda/Torneå-Haparanda Hamn-Stora Hamnskär- Skomakaren-Seskar Furö-Sandskär-Malören. 4. Inventeringa av företag och verksamheter inriktad på turistisk verksamhet i Haparanda kommun. Nedan följer en förtecknig över företag, organisationer och verksamheter inriktade på turismverksamheter i Haparanda kommun. 4.1 Haparanda stad. Stadshotellet, restaurang, rum Cape East, restaurang, Spa, Gym Vandrarhem Sverige Finska Folkhögskolan, restaurang, rum Församlingshemmet. Lunch varannan torsdag 4.2 Vuono Byagården, luncher sommartid, föreningsdrift Båtklubbens stuga, föreningsdrift, öppet efter önskemål HOK:s Klubbstuga, föreningsdrift, öppet efter önskemål 4.3 Salmis Majgården, vandrarhem, föreningsdrift 4.4 Nikkala Haparanda Hamn, klubblokal med service. Begränsad camping, föreningsdrift Bya lokal, föreningsdrift

11 Yrkesfiskare 4.5 Seskarö Seskarö Wärdshus Seskarö Camping Seskarö Bensin och Service, kooperativ, bensinservice, grill, kiosk och café Seskarö Båtklubb Folkets Hus, föreningsdrift Yrkesfiskare. 4.6 Säivis Byagården, föreningsdrift Båtklubbens stuga, föreningsdrift 4.7 Sjöturism Bosmina AB Privata entreprenörer, mindre beställningstrafik 4.8 Uthyrning Seskarö Camping Kyrkans lägergård Tromsöviken. Drivs av en stiftelse. som numera är präst i Pajala. Stugor på Sandskär Jukkolagården Sesakrö 5. Förstudiens sammanfattning. Målsättningen var att kartlägga förutsättningarna för en utveckling av skärgårdsturismen. Mycket av de frågor som ställdes vid starten av förundersökningen har bearbetats bl a i den strategi som arbetsgruppen för kustkommunerna Skellefteå, Piteå, Luleå, Kalix, Haparanda tagit fram. Strategin har också på olika nivåer behandlats i respektive kommuns politiska organisationer. 5.1 Exempel på ytterligare åtgärder som kommit fram under förstudien Utöver de förslag som tidigare lyfts fram och som tagits med som angelägna åtgärder för en positiv utveckling av skärgårdsturismen har nedanstående frågeställningar lyfts fram och förslag listats. Vilken service saknas för ökad skärgårdsturism Bättre grundläggande service till båtfolket En marknadsundersökning bland turister på Seskarö bör göras under kommande sommar för att kartlägga turisternas behov och önskemål.

12 Vilka hinder finns för ökad skärgårdsturism Möjligheten för turister att komma ut i skärgården för dem som saknar båt finns knappt idag. Turbåtstrafik saknas och angöringsbryggor saknas eller är i dåligt skick. Eftersom stränderna i Haparanda Skärgårds är grunda och havsbotten består mest av sand är muddring inte en generell metod att förbättra möjligheten för större båtar att komma ut till skärgårdens öar. Man bör undersöka möjligheten att sätta ut nya typer av flytbryggor som t ex lätt kan tas i land på vintern.. När det gäller regelverket för sjötrafik bör man hitta ett regelverk som gör det möjligt till ökade småskaliga sjötransporter. Alla sjökort är gamla och inte korrekta. Farledsprickningarna, igenvuxna enslinjer behöver ses över. Länsstyrelsens insatser för information om tillgänglighet och skötselanvisningar i reservaten och nationalparkerna behöver förbättras. Undersöka vilka möjligheter att på kort tid få igång en ökad vinterturism Vi saknar entreprenörer som bedriver aktiviteter under vintern. Satsningar på att utbilda befintliga och nya entreprenörer föreslås komma igång. Aktiviteter för att bygga nätverk mellan entreprenörerna ska startas upp.. Går det att skapa en bred mobilisering/samverkan med företagare, entreprenörer, organisationer, föreningar, enskilda personer och kyrkan? Hur ska det göras? Samverkan med andra projekt och med olika intressenter är viktig och en förutsättning för en positiv utveckling. Ett arbete för att skapa nätverk och samverkan mellan aktörer som driver olika utvecklingsprojekt i kommunen ska intensifieras. Ex. på projekt är Destinationsprojektet, Mustapartaprojektet och kommunernas arbetsgrupp för utveckling av skärgården. Kartlägga om det finns entreprenörer som idag inte arbetar med turism men som skulle vilja göra det. Yrkesfiskarna och andra säsongsverksamma skulle kunna komplettera sina verksamheter idag med annat? ( Entreprenörskap Nyföretagande). Utbildning av nya turistentreprenörer med studiebesök är förslag som framförts. Diskussioner kommer att föras också med Nystartskontoret. Hur ska man gemensamt marknadsföra skärgården i Haparanda? I strategin som tagits fram för Norrbottens och Västerbottens skärgård finns förslag på utveckling av marknadsföringen som vi gemensamt bör jobba för. Förslag har framförts om att undersöka möjligheterna att utveckla ECO Turismen på Seskarö. Vad skulle det innebära? En bok om Haparanda Skärgård liknande den som finns om Luleå Skärgård bör tas fram. Hur öka kommunens intresse för skärgårdsturism? Infrastruktur satsningar

13 En dialog med politiker och tjänstemän som ansvarar för skärgårdsfrågor har förts.. Ett forum för fortsatt utvecklingsarbete och samverkan med de politiska organen bör skapas. De tidigare verksamma tskärgårdsråd där politiker, entreprenörer och övriga intresserade för skärgårdsutveckling deltar föreslås bli formulariserat. Aktiviteter och Aktivitetspaket För att ökade möjligheter för rekreation för kommunens medborgare men också för turister förslås att nya vandringsleder och kulturstigar i skärgården skapas med början på Seskarö Projektet i Riekkola-Välivaara naturreservat kan vara förebilden för en sådan satsning. Seskarö Camping Nya besöksmål i skärgården behöver utvecklas. Förslagen kring Seskarö Camping i Tromsö är exempel på detta. Åsa Stenströms konsultrapport om Tromsö Campings utveckling. Rusta upp båthusen Under början på 1900-talet byggde Seskaröborna egna båthus i anslutning till dom servitut som medföljde deras fastigheter. Båthusen förfaller idag på samma sätt som ladorna på våra ängar. Förslagsvis bör man göra en inventering av de båthus som funnits runt Seskarö, undersöka dess status och om möjligt exteriört återställa dessa båthus till sin ursprungliga form. Möjligheten att interiört skapa andra funktioner bör också undersökas. En reparation av insidan behöver göras. Företag som säljer aktiviteter Förslag finns att skapa ett turistföretag som utvecklar och säljer olika aktivitetspaket runt om i kommunen. Resultatspridning Resultatet av projektet kommer att spridas till företag verksamma i skärgården och till Haparanda Byaråd där samtliga byar är representerade. Förslag på nya framtida projekt Förstudien har genomförts under en period där mycket kan hända i Norrbottens skärgård och andra aktiviteter som kommer att påverka turismströmmarna till bl a Haparanda skärgård. Hit kan nämnas starten av Cape East i Haparanda, EU:s satsning på 39 milj kr på infrastruktursatsningar i skärgården. Seskarö Campings utveckling, se Åsa Stenströms konsultrapport om Tromsö Campings utveckling. Förstudien har lyft fram många idéer på satsningar i Haparanda skärgård som borde komma igång så snart som möjligt. Idéer som redan utretts och är klarar för att sjösättas. Arbetsgruppen är dock enig om att invänta att en ny entreprenör kommer till Tromsö Camping. Detta för att den personen för möjlighet att påverka

14 inriktningen på arbete, dels för att möjliggöra en mer sammanhållande satsning i Haparanda skärgård. Nedan lämnas ytterligare förslag på aktiviteter som man funnit vara värdefullt att kunna genomföra så snart som möjligt. 1. Turister som kommer i grupp till Haparanda efterfrågar i öka omfattning något slag av aktivitetsprogram som spänner över flera dagar. Det kan vara frågan om gormetiska resor parat med friluftsliv mm. Aktiviteter som varierar från dag till dag. Idag har vi inget företag som kan paketera aktiviteter i Haparanda kommun. En tanke som väckts är att starta ett projekt där någon engageras för att skapa sådana aktivitetspaket ute i alla byar i kommunen 2. Ett förslag har framförts för att genomföra en mobilisering och samverkan mellan byar, företag, organisationer och kommunen rörande olika frågor runt skärgården. Ett tidigare verkande skärgårdsråd föreslås bli väckt till liv igen. 3. Att finna specifika särarter i Haparanda skärgård som gör att folk söker sig hit är lockande. Att bygga upp och utveckla en EKO-turism i Haparanda skärgård har tagits upp i arbetet med förstudien. Ett projekt som tar fram innebörden och villkoren för EKO Turism skulle vara av intresse.

15 Källor som använts vid kartläggningen - Bottenviksbågens Natur-, Kultur- och miljöinventering Turism och Miljö - Bottenviksbågen projektrapport, Inre farled- En förutsättning för båt- och kustturism - Bottenvikens Skärgård- en del av Swedish lapland. Gemensam strategi för Skellefteå, Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda kommuner. - Stenströms Information & Marknadsföring. Utredning: Utveckling av Seskarö Camping - Upptäck Riekkola Välivaara. Haparanda Kommuns planering och genomförande av naturstig i naturreservatet.