1 2014-12-29 Dnr HSS 2013-0012 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018-611 33 92 Strateg Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om att nedan kriterier 2015-02-12. Villkoren gäller för Landstinget i Uppsala Län och går i linje med regeringens överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2014-12-08. Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin har funnit sedan 2009. Det är statliga stimulansmedel med syfte att ge kvinnor och män evidensbaserad rehabilitering för att insatta åtgärder ska bidra till att en patient kan återgå i arbete eller underlätta för patienten att fortsätta arbeta, samt förhindra och förebygga sjukskrivning. 2. Rehabiliteringen ska ha fokus på arbetsförmåga och återgång i arbete efter sjukskrivning eller på att kvinnor och män delvis kan stanna kvar i arbete trots nedsatt arbetsförmåga. Vården ska ha rutiner för att inhämta och journalföra patientens samtycke till samordning och samverkan med andra aktörer när det bedöms värdefullt såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, företagshälsovård, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten (kommunen). 3. Vårdgivaren ska för alla patienter som har en arbetsgivare inhämta patientens samtycke och på lämpligt sätt ta kontakt med arbetsgivaren så att denne blir delaktig i patientens rehabilitering i syfte att tidigt kartlägga varje patients möjligheter och förutsättningar att ta tillvara sin arbetsförmåga. Detta ska göras i samband med att en rehabiliteringsplan görs inför eller i början av en behandling eller rehabilitering. 4. Målgrupp är kvinnor och män inom två sjukdomsgrupper: a) Ihållande eller intermittent långvarig smärta >3 mån i rygg, nacke och axlar samt icke specificerad generaliserad smärta, se punkt 5 b) Lindrig till medelsvår depression, ångestsyndrom och stress 5. Nytt för 2015 är att det endast är följande 18 diagnoser inom sjukdomsgruppen långvarig smärtproblematik (a) som får ingå i rehabiliteringsgarantin: F45.4 Kroniskt somatoformt smärtsyndrom M53.0 Cervikokraniellt syndrom (Nackhuvudvärk) M53.1 Cervicobrachiellt syndrom (Nack/skuldervärk) M54.2 Cervikalgi (Nacksmärta) M54.4 Lumbago med ischias (Ländryggssmärta med ischias) M54.5 Lumbago (Ländryggssmärta) M54.6 Thoracalgi (Smärtor i bröstryggen) M54.9 Ryggvärk
M75.1 Rotator cuff-syndrom i skulderled M75.9 Sjukdomstillstånd i skulderled, ospecificerad M77.9 Smärta i muskelfästen/senor/bindväv kring axelled M 79.1 Myalgi (muskelsmärta nacke, axlar, rygg) M 79.7 Fibromyalgi R52.2A Nociceptiv smärta R52.2C Smärta utan känd orsak R52.9 Generaliserad smärta (uppfyller ej kriterierna för fibromyalgi) S13.4 Sen-effekter av Whiplash-skada (nack-skulder värk) T91.8 Sena besvär efter WAD 2 6. Behandling som ger stimulansmedel från rehabiliteringsgarantin är: a) Multimodal rehabilitering (MMR) av team för smärtproblematiken b) Kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT) för den psykiska ohälsan 7. Patienterna ska vara i åldern 16-67 år och behöver inte vara sjukskrivna. 8. Det är viktigt att arbetet med rehabiliteringsgarantin inte medför att andra typer av insatser som ingår i hälso- och sjukvårdens uppdrag undanträngs eller uteblir. 9. Nytt för 2015 är att alla vårdgivare som har cosmic, på rutin och inte enbart på indikation, ska tillfråga alla patienter inom rehabiliteringsgarantin om våldsutsatthet i nära relation. Frågan kan ställas under utredning före påbörjad behandling, under behandlingsperioden eller precis vid rehabiliteringsperiodens avslut. Om patienten behandlas av team gör teamet en överenskommelse om vem i teamet som lämpligast ska fråga och när. Dokumentation sker genom att journalföra på landstingsgemensamt sökord i cosmic. Vid behov av att lägga till sökordet i mallar tas kontakt med Enheten för elektronisk patientjournal (EPJ), 018-611 30 20. Om vårdgivaren önskar fördjupad kunskap inom området våld hänvisas till Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), www.nck.uu.se, ing 17 Akademiska sjukhuset, 018-611 27 93. 10. Nationella direktiv är framtagna av regeringen i överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och återfinns på SKL s hemsida www.skl.se/sjukskrivningar. Vårdgivaren ansvarar för att ta del av och följa de dokument från Landstinget i Uppsala län, SKL och socialdepartementet som beskriver krav och kriterier. 11. MMR i detta sammanhang Med MMR avses ett antal välplanerade och synkroniserade evidensbaserade komponenter under en längre tid. Personalen ska arbeta i ett integrerat team, vara tränade på att arbeta patientcentrerat och i nära samarbete med andra aktörer. Rehabiliteringen ska präglas av ett biopsykosocialt synsätt och ett psykologiskt förhållningssätt. Programmet ska innehålla undervisning om smärta och dess konsekvenser samt egna hanteringsstrategier och hemuppgifter, fysisk träning och/eller gradvis ökad fysisk aktivitet i kombination med olika form av aktiv återhämtning för att åstadkomma en balans. Patienten ska bedömas kunna återgå i arbete eller stanna kvar i arbete efter genomgånget multimodalt rehabiliteringsprogram. Patienten ska få såväl muntlig som skriftlig information om MMR. Den skriftliga får vårdgivaren själv ta fram.
3 Om programupplägget är 2-3 ggr/vecka ska programmet pågå längre tid, 6-8 veckor. Är programmet mer intensivt såsom 4-5 ggr/vecka kan programmet löpa över kortare tid, 4-5 veckor. Det är effektivt och även uppskattat av patienter att denna rehabilitering sker individualiserat i ett gruppkoncept om cirka 6-10 patienter, men rehabiliteringen kan även ske individuellt. Varje team ska fylla i en framtagen mall som beskriver teamet och programupplägget. Mallen får man vid mejlkontakt med landstigets strateg. Vid förändringar ansvarar teamets kontaktperson för att strateg på hälso- och sjukvårdsavdelningen får en uppdaterad beskrivning. En uppdaterad mall kommer mejlas ut till alla kontaktpersoner för smärtteamen i mitten av kvartal 1 och det kommer krävas ett förnyat godkännande inför kvartal 2. För att få leverera inom ramen för rehabiliteringsgarantin patientgrupp a) ska teamet vara representerat vid varje nätverksträff då alla team i Uppsala län möts för kompetensutveckling. Träffarna äger rum cirka 2 gånger per termin en halvdag. Eventuellt förhinder ska prövas av landstingets strateg. Det finns två nivåer av MMR. Indelningen handlar om bland annat om smärtsjukdomens komplexitet samt teamens kompetens och kapacitet. Skillnaden på MMR1 och MMR2 är i detta sammanhang inte lika med vårdnivå (primärvård respektive sjukhusanknuten vård). Se beskrivning i de mediciniska indikationerna (2011), www.skl.se/sjukskrivningar. MMR1 = Patientens problematik ska, efter individuell utredning och bedömning i linje med de medicinska indikationerna, klassas som komplex. Professioner i teamet ska minst vara läkare, sjukgymnast och psykolog/socionom/motsvarande. Teamkonferens ska äga rum minst 3 gånger under det sammanhållna programmet. Enhetens team ska rehabilitera minst 20 patienter per år. Nytt för 2015 är att för att ett team ska få redovisa måste det per kvartalsredovisning vara minst 5 patienter tills teamet har nått totalt 20 patienter för året. Man får redovisa patienter tillhörande ett kvartal på nästkommande kvartal (punkt 25). Får teamet svårigheter med att uppfylla denna volym tas en diskussion med landstingets strateg som beslutar om teamet ska få lov att fortsätta leverera inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Ytterligare en nyhet för 2015 är att ett sammanhållet program ska omfatta minst 40 timmar. Detta inkluderar vårdgivarens tid med patienten, egenträning och tid för teamarbete. Om enheten är intresserad finns möjlighet att utan kostnad under 2015 ansluta sig till nationellt kvalitetsregister för MMR1 (NRS light). Detta administreras nationellt och kontakt tas då såväl med landstingets strateg som med SKL, anna.ostbom@skl.se. Landstingen får ingen ersättning för att ingå i NRS light men behöver under 2015 inte betala för att vara med. Oavsett deltagande i NRS light förväntas teamet använda validerade instrument för att registrera smärtintensitet, psykologisk belastning och för hälsoupplevelse. MMR2 = Patientens problematik ska, efter individuell utredning och bedömning i linje med de medicinska indikationerna, klassas som mycket komplex. Professioner i teamet ska minst vara läkare, sjukgymnast, psykolog, arbetsterapeut och socionom. Teamkonferens minst 1 gång per vecka under det sammanhållna programmet. Enhetens team ska rehabilitera minst 32 patienter per år. Nytt för 2015 är att för att ett team ska få redovisa måste det per kvartalsredovisning vara minst 8 patienter tills teamet har nått totalt 32 patienter för året. Man får redovisa patienter tillhörande ett kvartal på nästkommande kvartal (punkt 25). Får teamet svårigheter med att uppfylla denna volym tas en diskussion med landstingets strateg som beslutar om teamet ska få lov att fortsätta leverera inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Ytterligare en nyhet för 2015 är att ett sammanhållet
4 program ska omfatta minst 75 timmar. Detta inkluderar vårdgivarens tid med patienten, egenträning och tid för teamarbete. Enheten ska rapportera till Nationella registret över smärtrehabilitering (NRS). Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset räknas i detta sammanhang som en enhet/team. 12. KBT och IPT i detta sammanhang Inom KBT (kognitiv beteendeterapi) är det fokus på att påverka tankar, känslor och beteenden i en positiv riktning bland annat med hjälp av olika övningar och hemuppgifter. Inom IPT (interpersonell terapi) är inriktningen främst på patientens centrala relationer och förändringar i livet och en behandling av problem här och nu. För att få ta del av garantin krävs att KBT eller IPT genomförs, efter utredning och medicinsk och psykologisk bedömning, i en behandlingsserie som ska omfatta minst 8 ggr. Vidare krävs det av vårdgivaren att man samarbetar med vårdgrannar och vid behov med andra aktörer kring patienten. Behandlingen kan ske individuellt eller i ett gruppkoncept. Behandlaren ska vara leg psykolog/psykoterapeut med KBT eller IPT inriktning, leg psykolog/psykoterapeut med annan inriktning men som har kompetens att arbeta med KBT eller IPT, behandlare med adekvat grundläggande utbildning (som t.ex. sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT i en omfattning som motsvararar steg 1-utbildning). Behandlare med grundläggande utbildning bör ha handledning. Behandling ska inte ske med ersättning från garantin av medarbetare under utbildning. 13. Landstinget i Uppsala Län ger vårdgivaren stimulansmedel som en fast summa utan moms enligt följande: MMR1, 24 000 kr MMR2, 35 000 kr KBT/IPT, 10 000 14. Enligt den nya patientlagen som träder i kraft 1 januari 2015 ska patienten ges möjlighet att välja utförare av offentlig finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Det är den medicinska utredningen som ligger till grund för vilken rehabilitering patienten bedöms ha nytta av. Vårdgivare i Landstinget i Uppsala Län får stimulansmedel för alla patienter oavsett var de är folkbokförda som avslutat sin rehabilitering inom rehabiliteringsgarantin enligt detta dokument. Utomlänspatienter får själva stå för eventuella resekostnader och ska betala patientavgifter enligt regler i detta landsting. Landstinget centralt hanterar faktureringar med andra landsting. 15. Efter kvartal 2 görs av landstingets ledningskontor en avstämning för att se om prognosen för 2015 håller utifrån tilldelade medel för vårt landsting. Eventuella justeringar av ersättningsnivåerna för kvartal 3 och 4 kommer då vid behov att övervägas. 16. Landstingsdrivna och privata verksamheter med landstingsavtal samt företagshälsovården i länet är välkomna att rapportera och redovisa i enlighet med krav och kriterier i detta dokument. En enskild psykolog/psykoterapeut ska ha avtal med landstinget alternativt att den enhet man är anställd av har avtal. För att få leverera och ta del av rehabiliteringsgarantin krävs att vårdgivaren är godkänd av landstinget. Kontakt för godkännande sker med landstingets strateg på Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Stimulansmedlen kan tillkomma utöver anslagsfinansierad
respektive avtalsfinansierad budget. Det är den leverantör av vård som ger den faktiska rehabiliteringen som erhåller stimulansmedel. När det gäller verksamhetsområden såsom Smärtcentrum, Psykiatridivisionen, Primärvården i egen regi och Närpsykiatrin betalas summan ut till dessa områden och respektive chef är ansvarig för hanteringen. Privata vårdcentraler, olika företagshälsor och enskilda psykoterapeuter enligt LOV erhåller utbetalning till varje enskild enhet/vårdgivare. 17. Det åligger alla vårdgivare som levererar inom ramen för rehabiliteringsgarantin att för dessa stimulansmedel på olika sätt förbättra och förstärka kvaliteten i arbetet till gagn för de två sjukdomsgrupperna t.ex. med kompetensförstärkning, utveckling av arbetssätt, utveckla utredningarna inför rehabilitering, aktivt delta i nätverk, öka produktion och tillgänglighet. På anmodan och minst en gång per år ska vårdgivaren redovisa till landstinget hur dessa medel använts. Inget speciellt formulär används för detta, utan det sker i kortfattad valfri löpande text. Den rena produktionen, det vill säga antalet patienter, rapporteras dock enbart i exceldokument varje kvartal. 18. Rehabilitering ska föregås av medicinsk utredning och bedömning. För sjukdomsgruppen smärta innebär bedömning minst en läkarbedömning och för sjukdomsgruppen psykisk ohälsa innebär det en bedömning av läkare och gärna psykolog/psykoterapeut. För en systematisk utredning speciellt för smärtproblematiken rekommenderas att använda det så kallade flaggsystemet med röda (utesluta andra tillstånd som kan orsaka tillståndet), gula (screening av psykosociala riskfaktorer), blå och svarta flaggor (arbetsplatsrelaterade förutsättningar). Ersättning utgår enbart för avslutad behandlingsserie, inte för utredning eller enbart separata bedömnings- och/eller motivationssamtal. 19. Journalplikt och vårdgarantin gäller som vanligt. Patientens avgift för behandling påverkas inte av rehabiliteringsgarantin utan gäller som vanligt. 20. Redovisning med bestämda parametrar (patientidentifikation, kön, ålder, behandlingsform, tidpunkt för avslutad rehabilitering, behandlare/team, arbetsställe, privat eller offentlig vårdgivare) sker kvartalsvis via mejl på för detta avsett exceldokument till landstingets strateg. Landstingets strateg ska inte i rapporten se individers personnummer utan det ska vara kodade avidentifierade patienter. Leverantören ska ha kontroll på kodning så att journaler vid behov kan granskas för att se att kriterierna är uppfyllda. Landstinget gör kvartalsvis en sammanställning till Försäkringskassans huvudkontor som i sin tur sköter utbetalningen till landstinget. 21. För att få ersättning ska, utöver de kvartalsvisa parametrarna (punkt 20) även nedan parametrar redovisas via mejl i samma excelfil med rätt format (se röd triangel i varje kolumns rubrik i exceldokumentet) per varje kvartal på alla patienter: sjukskrivningsgrad i fjärdedelar (0, 25, 50, 75 eller 100 %) före och efter behandling (med sjukskrivning avses i detta sammanhang all form av ersättning från Försäkringskassan i form av t.ex. sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning). om patienten varit sjukskriven mer eller mindre än 3 månader i direkt anslutning till påbörjad rehabilitering om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med Försäkringskassan om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med arbetsgivare om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med Arbetsförmedlingen om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med socialtjänsten 5
22. Varje vårdgivare får ombesörja och ansvara för hur man organiserar och administrerar sitt sätt att sköta dokumentation, rapporteringar och redovisningar. För de vårdgivare som kan och önskar finns en dynamisk mall att tillgå i det elektroniska journalsystemet Cosmic. Landstingets strateg ansvarar inte för denna mall i sig och inte heller för uttag från den. 23. Det är avslutade behandlingar som ska rapporteras och inte påbörjade. För MMR innebär avslutad behandling när det samlade programmet är avslutat, inte efter eventuella uppföljningstillfällen. I undantagsfall kan en patient behöva ytterligare en behandlingsserie under samma år, men för att det ska godkännas ska det röra sig om behandlingsserier som är tydligt skilda från varandra tidsmässigt, och framförallt genom olika dokumenterade beslut. 24. Efter vårdgivarens kontakt på mejl med landstingets strateg får vårdgivaren en excelfil där det i varje rubrik vid röd triangel finns en kort instruktion för vad som ska stå i varje kolumn och i vilket format. Med rätt format avses t.ex. att skriva 1 eller 2 och inte x i kolumnerna samt att använda korrekt format på datum. 25. Avslutade behandlingsserier som inte tagits med på underlag för innevarande kvartal kan tas med på underlaget för nästkommande kvartal. 26. Redovisning sker varje kvartal med ifylld excelfil via mejl till landstingets strateg. Vårdgivaren ska räkna samman alla kolumner som kan summeras i excelfilen samt någonstans i filen skriva vilken totalsumma i kronor som vårdgivaren gör anspråk på. Exceldokumentet ska av vårdgivaren döpas med namn på vårdenheten samt vilket kvartal det avser. Redovisning: kvartal 1 (jan, febr, mars) senast fre 17 april 2015 kvartal 2 (apr, maj, juni) senast fre 14 augusti 2015 kvartal 3 (juli, aug, sept) senast fre 16 oktober 2015 kvartal 4 (okt, nov, dec) senast fre 11 mars 2016 (se punkt 25) 27. Behandlingen för patienter år 2015 ska vara påbörjad under 2015 och ska avslutas senast 11 mars 2016. 28. Vårdgivaren ges klartecken att fakturera landstinget för varje kvartal först när summan har bekräftats över mejl från landstingets strateg. Detta sker i ett utskick omkring: 28 maj för kvartal 1 30 sept för kvartal 2 28 nov för kvartal 3 29 april 2016 för kvartal 4 29. Fakturaadress: Rehabiliteringsgarantin Birgitta Pleijel Landstingets ledningskontor Box 6363 751 35 Uppsala FE73 Ref nr CK 752 00 15 6