SKR Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund Läs om MailJouren Tjejjouren.se barnperspektivet sexköpslagen Jourbesök med mera... 2010 Verksamhets berättelse www.kvinnojouren.se 1
2
Inledning Min resa tillsammans med SKR började egentligen innan augusti 2010. Som anställd på Alla Kvinnors Hus i Stockholm hade jag god inblick i vårt riksförbund och det var med stora förväntningar som jag tog mig an förbundssekreterarrollen för SKR på sensommaren 2010. Olga Persson Förbundssekreterare Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Innehåll Inledning 1 Organisation 2 Fokus: Ny förbundssekretare 4 Medlemsstöd 5 Fokus: Barnperspektivet 8 Påverkan och synlighet 12 Fokus: Besök av Wallström 16 Fokus: Prostitution och sexköp 18 Fokus: Mailjouren 22 Samverkan 24 Fokus: Tjejjouren.se 25 Internationellt 28 Slutord 30 Bilagor 31 Jag visste att SKR var i framkant, att SKR växte så det knakade och att SKR hade kompetenta medlemsföreningar. Men att det var så roligt och så spännande att leda arbetet på förbundskansliet och att det var så mycket på gång i förbundet, det kunde jag aldrig föreställa mig. När jag ser tillbaka på 2010 så är det med stor stolthet. Vi har sjösatt en ny värdegrund som lägger grunden för det kvalitetsarbete som kommer underlätta enormt för jourerna att visa upp för omvärlden all den kunskap de har och hur den bidrar till ett jämställt, solidariskt samhälle. Arbetet med att synliggöra jourerna i sitt uppdrag tar aldrig slut och ju tydligare vi är med vad vi kan och vad vi är bra på desto enklare är det att samverka med andra. Vi har tagit ett stort steg framåt i det normkritiska arbetet med maskulinitetsnormer genom att färdigställa Machofabriken som lanserades under våren 2011. Vi har fått Tjejjouren.se att bli en permanent del av SKR:s verksamhet och därmed säkerställt att unga tjejer har en feministisk storasyster på nätet som finns där att utforska och hitta stöd hos närhelst man önskar. Vi har tagit klivet in i SIDA:s gigantiska värld och påbörjat två projekt som kommer att sprida SKR över världen, bokstavligt talat. Det är stort och det är roligt och det är på tiden att den svenska kvinno- och tjejjoursrörelsen på allvar sprider sin gedigna erfarenhet och kunskap utanför Sveriges gränser. När vi delar med oss av det vi kan är jag säker på att det ger tusenfalt tillbaka till oss här i Sverige i form av kraft att fortsätta arbetet för ett jämställt samhälle fritt från våld. Allt detta och mer därtill har hänt utöver allt ordinarie arbete med att stötta och handleda medlemsföreningarna och att vara en samlad röst för er! Jag vill tacka alla medlemmar för era inlägg, era synpunkter, ert deltagande på utbildningar och konferenser och framför allt vill jag tacka er för ert vardagliga arbete. Det är ni som träffar kvinnorna, tjejerna och barnen och det är det som är det viktigaste av allt. Tillsammans tar vi oss an 2011, här hemma och i världen. Varma hälsningar Olga Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund Bondegatan 40 116 33 Stockholm Tel: 08-642 64 01 Fax: 08-642 64 07 info@kvinnojouren.se www.kvinnojouren.se Stöd oss SKR arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Du kan stödja SKR:s arbete för ett jämställt samhälle fritt från våld på BG: 5075-8317. 1
Organisation SKR:s styrelse består av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och fem ledamöter. Vid årsmötet 25-26 april omvaldes Carina Ohlsson till ordförande på två år och Catarina Andersson, Fariba Shojaei och Sabina Nilsson till styrelsen för ytterligare två år. Styrelsen har under året hållit elva protokollförda sammanträden, varav ett konstituerande möte. Arbetsutskottet har utgjorts av ordförande, vice ordförande, kassör och sekreterare och har haft särskilt ansvar för ekonomi, personal och fördelning av extra anslag. Arbetsutskottet har hållit tre protokollförda möten. Carina Ohlsson Lidköping, Ordförande Katarina Björkgren Göteborg, Vice ordförande Margaretha Olofsson Nyköping, Kassör Lotta Sonemalm Falkenberg, Sekreterare Sara Bäckström Stockholm, Ledamot Aisha Mussa Gaas Järfälla, Ledamot Sabina Nilsson Kristianstad, Ledamot Fariba Shojaei Malmö, Ledamot Catarina Andersson Eskilstuna, Ledamot 2
Kansli och personal Kansliet utför förbundets operativa arbete, däribland administration, omvärldsbevakning, kommunikation, kvalitetsutveckling och medlemsutbildning. Kansliet besvarar dagligen förfrågningar från hjälpsökande, journalister och allmänhet via telefon och e-post. Kansliet deltar också i samverkansmöten och gemensamma projekt med andra organisationer och myndigheter, samt bistår förbundsstyrelsen i dess arbete. Under året hade SKR följande anställda: Ingrid Rosmark Kanslichef t.o.m. april Maria Munkhammar Samordnare t.o.m. maj Susanne McCusker Samordnare för Mailjouren t.o.m. januari Ulla Andersson Samordnare för Mailjouren fr.o.m. februari Clara Christiansson Informatör (tjänstledig september 2009 mars 2011) Hannah Zackrisson Informatör t.o.m. april (vikarie för Clara Christiansson) Emma Söderström Informatör fr.o.m. maj (vikarie för Clara Christiansson, t.o.m september därefter fast tjänst.) Olga Persson Förbundssekreterare fr.o.m. augusti Linnéa Halvarsson Organisationsutvecklare och projektledare, föräldraledig t.o.m. juli Åse Wulcan Kanslist Carin Göransson Projektkoordinator Tjejjouren.se Margaretha Olofsson, Nyköping, ansvarade för förbundets bokföring, löner och övrig ekonomisk administration. Medlemmar Under 2010 kunde vi hälsa nio medlemsorganisationer välkomna till SKR; fem kvinnojourer, en kvinnooch tjejjour, två tjejjourer och en jour för personer utsatta för sexuella övergrepp. Medlemsstatistik Av de 87 föreningar som var medlemmar i SKR under år 2010 54 lämnade in uppgifter om kommunala anslag och om antalet kontakter med hjälpsökande för år 2010. Under 2010 hade SKR:s medlemsföreningar haft 41 567 kontakter med hjälpsökande via telefon, besök, brev, fax och e-post. 794 kvinnor och 699 barn erbjöds skyddat boende. Siffrorna baseras på uppgifter från 38 medlemsföreningar som uppgivit att de erbjudit skyddat boende under 2010. 794 kvinnor har övernattat 29668 dygn, dvs 37,36 i snitt. 699 barn har övernattat 23859 dygn, dvs 34,13 i snitt. Statistiken är ofullständig då alla jourer inte svarat på alla frågor. Årsmöte Årsmötet är förbundets högsta beslutande organ och har ordinarie sammanträde en gång per år. Årsmötet består av ombud från de anslutna föreningarna. 2010 höll SKR:s årsmöte 24-25 april i Ystad. Det lockade drygt 100 deltagare från SKR:s medlemsföreningar, varav 52 ombud. Förutom de sedvanliga årsmötesförhandlingarna presenterades projekt som SKR är involverade i, däribland Ur barnens perspektiv, Machofabriken och Tjejjouren.se. Ett trevligt inslag var utdelandet av Idépriset till Kvinnojouren Frideborg i Karlskrona samt till Stjärnjouren, Sundbybergs tjejjour. Tillsammans med årsmötet hade Brottsoffer- och kvinnojouren i Sydöstra Skåne ett eget program på fredagen för att uppmärksamma sitt 20-års jubileum. Nya medlemmar 2010 Sollentuna kvinnojour Kvinno- och Tjejjouren Vändela, Västervik Kvinnojouren Nordvärmland, Torsby Kvinnojouren Kungsbacka Lidingö kvinnojour Novahuset, Linköping Ronneby kvinnojour Tjejjouren Astrid, Ystad Tjejjouren Kitty, Stockholm Vid verksamhetsårets slut var totalt 87 medlemsorganisationer anslutna till SKR: 59 kvinnojourer 3 kvinno- och tjejjourer 20 tjejjourer 2 anhörigföreningar 1 halvvägshus 1 länsförening 1 jour för personer utsatta för sexuella övergrepp Valberedning På årsmötet utsågs Gabriella Nilsson från Södertälje, Monika Anderson från Ystad/Sjöbo och Elisabeth Hätting från Skövde till valberedning. Medlemskap i andra organisationer SKR var vid utgången av 2010 medlem i följande organisationer för att bevaka och föra fram medlemsföreningarnas intressen. UNIFEM Forum Kvinnor och Funktionshinder ECPAT KFO Sveriges Kvinnolobby Forum för frivilligt socialt arbete KSAN (Kvinnoorganisationernas samarbetsråd för alkohol- och narkotikafrågor) EAPN (European Anti Poverty Network), Sverige Nätverket för Barnkonventionen 3
FOKUS Förbundssekreterare Ny förbunds sekreterare I augusti tillträdde Olga Persson som SKR:s första förbundssekreterare. Fram till och med april hade kansliet letts av kanslichef Ingrid Rosmark. Skillnaden mellan rollerna kanslichef och förbundssekretare är att den senare har en mer utåtriktad funktion. Precis som förbundsordföranden är förbundssekreteraren talesperson för SKR. Tidigare arbetade Olga Persson som ansvarig för stöd- och kommunikationsverksamheten på Team för våldtagna kvinnor på Alla Kvinnors Hus. Alla Kvinnors Hus är Sveriges största kvinnojour och medlem i SKR. Så här sa Olga när hon precis tillträtt i augusti 2010. Har du någon egen hjärtefråga i arbetet för ett jämställt samhälle fritt från våld? Alla frågor SKR jobbar med är mina hjärtefrågor. Min starkaste drivkraft är ökad samverkan och kunskapsspridning mellan olika aktörer som arbetar med de här frågorna. Jag brinner för att riva murar och sprida kunskap. För att barn och kvinnor som behöver stöd och skydd ska få bästa möjliga hjälp. Vad ser du för utmaningar framöver för SKR:s medlemsföreningar? Att dokumentera och presentera all kunskap, erfarenhet och engagemang som finns i kvinno- och tjejjoursrörelsen. Det behövs för att visa vad vi kan. Vi måste våga möta krav på kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering och våga tro att det i längden kommer att gynna oss som rörelse. En annan utmaning är barn som är utsatta för och bevittnar våld i hemmet. Vi är skyldiga att förebygga våld mot barn och motverka de stereotypa och förtryckande könsnormer som de växer upp med. Med barn menar jag alla personer under 18 år. Vilken bild tror du att folk i allmänhet har av kvinno- och tjejjoursrörelsen? Jag har föreläst om våldtäkt och mäns våld mot kvinnor till mängder med yrkesverksamma som arbetar med människor, till vården, socialtjänsten, rättsväsendet, lärare och allmänheten. Under mina föreläsningsresor runt om i landet har jag mött en oerhörd tilltro till vår kunskap, ödmjukhet och en vilja att lära sig mer. Men jag har också mött en rädsla för att tala om våldtäkt och våld i nära relationer. Kanske för att de ofta ligger oss så nära. Många har själva någon gång varit utsatt, förövare, kollega, bekant eller anhörig. Hur kan människor bidra till att stoppa mäns våld mot kvinnor? Våga fråga, våga vara jobbig om du misstänker något, våga lägg dig i och våga bry dig. Vi måste våga ta ett moraliskt ansvar och stå upp för det demokratiska rättssamhälle vi lever i. Vill vi ha ett samhälle fritt från våld måste vi också lägga oss i varandras liv, särskilt när det finns barn med i bilden. Våldtäkt och våld i nära relationer står under allmänt åtal och är inte en privatsak. Att misstänka något men inte agera är inte okej. Alla, både kvinnor och män, har också ett ansvar för att inte understödja de maskulinitetsnormer kring våld och makt som begränsar och påverkar så många människors liv. Vad ser du mest fram emot i din nya roll som förbundssekreterare för SKR? Att SKR inte bara ska påverka, utan ta kommando och väcka och ge svaren på viktiga politiska frågor. Jag vill också arbeta för att vi som rörelse ska vara självkritiska och reflektera kring våra egna låsningar kring det biologiska könet. Jag vill att alla som definierar sig som tjej eller kvinna ska känna sig välkomna ute hos jourerna. Och jag vill att alla ska känna sig välkomna att delta i kampen för ett jämställt samhälle fritt från våld, och känna att de själva vinner på det. 4
Medlemsstöd SKR:s högsta prioritet är att stödja medlemsföreningarna och den lokala utvecklingen av jourer. Detta gör förbundet bland annat genom att erbjuda medlemmarna kompetensutveckling och omvärldsbevakning. SKR vill också underlätta kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan jourerna. Kvalitetssäkring, organisationsutveckling och ökad synlighet är också en viktig del av medlemsstödet. Värdegrund och policy Under 2010 fortsatte samarbetet med Erik Blennberger, docent och forskningsledare på Ersta Sköndal högskola, för att ta fram en värdegrund och policy för SKR. Under våren fick alla medlemsföreningar och några utomstående organisationer och myndigheter möjlighet att lämna synpunkter på den text som Blennberger tillsammans med en arbetsgrupp inom SKR hade arbetat fram. Ett tiotal medlemsföreningar, BOJ och Barnombudsmannen inkom med synpunkter som togs i beaktande när den slutgiltiga versionen formulerades. Under sommaren färdigställdes dokumentet Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR. Dokumentet formgavs, trycktes och lagom till styrelsekonferensen i december kunde deltagarna få varsitt exemplar. En stor del av konferensen ägnades åt att låta deltagarna bekanta sig med dokumentet. Lagom till jul skickades Värdegrunden och ett tillhörande arbetsmaterial ut till alla medlemsföreningar. Interna utbildningar och konferenser Under 2010 genomförde SKR fem medlemsutbildningar. En med fokus på kvinnor i missbruk, en om prostitution, en tjejjourshelg, en styrelsekonferens och en inspirationshelg. Inspirationshelg Årets inspirationshelg hölls i ett vintrigt Nyköping 20-21 februari och inleddes med att Ann Isaksson från Alla Kvinnors Hus höll ett föredrag om polisanmälan. Advokat Barbro Sjöqvist berättade om gången från brott till rättegång och gav en beskrivning av regler runt vårdnad, boende och umgänge. Inför helgen hade medlemsorganisationerna haft möjlighet att anmäla om de ville berätta om ett eget projekt. Vi fick lyssna till Kvinnojouren Liljan, Atsub Göteborg, Brottsoffer- och kvinnojouren i sydöstra Skåne, Stjärnjouren samt Jönköpings kvinnojour. Presentationerna var mycket uppskattade bland de närvarande. Medlemsutbildning: Kvinnor i missbruk med fokus på bemötande Ett fyrtiotal kvinnor från SKR:s medlemsorganisationer kom till utbildningen med många frågor och ett öppet sinnelag för att lära och få större kunskap för dessa särskilt utsatta kvinnor. Utbildningen hölls 20-21 mars i Södertälje. Medverkade och berättade om sin verksamhet gjorde EWAmottagningen samt Stödcentrum för unga brottsoffer. Från SKR deltog medlemsorganisationen Q-jouren RFHL:s kvinnojour för kvinnor i missbruk. De höll en inspirerande föreläsning om jourens arbete, vi och dom-tänkande och att våld och missbruk är två olika huvudproblem. De lyfte också vikten av att reflektera över sin egen syn på missbrukande kvinnor. Söndagens avslutning av utbildningen var en mycket givande gruppdiskussion där alla fick möjlighet att komma till tals. Många bra tankar och åsikter delades bland de närvarande. 5
Tjejjoursutbildning: Mötas och Stärkas strategier och metoder för utåtriktat tjejjoursarbete Utbildningen, som skulle innehålla teori och praktiska övningar kring förebyggande verksamhet, rekrytering, marknadsföring, volontärvård och feministiskt ledarskap, fick ställas in på grund av för få anmälningar. Medlemsutbildning: Prostitution och människohandel Höstens medlemsutbildning om prostitution hölls i Södertälje 13-14 november och samlade över 60 deltagare. Fyra föreläsare stod för innehållet; Kajsa Ekis Ekman (författare till Varat och varan), Charlotta Green (Tjejjouren.se och projektet Ses online!), Mia Jonsson (Karlskrona kvinnojour, Projekt Lilja) och Fataneh Nik-khakian (författare till SKR:s rapport Prostitution Ett fritt valt yrke?). Syftet med utbildningen var att ge en bred grund i det svåra och komplexa ämnet prostitution, samt att väcka nya tankar inför en vidare diskussion på den lokala jouren. Deltagarna fick lära sig om sex mot ersättning bland unga, jourernas ansvar när de möter offer för människohandel för sexuella ändamål, paralleller mellan surrogatmödraskap och prostitution och mycket mer. Utvärderingarna visade att deltagarna överlag var väldigt nöjda med utbildningen; 83 procent gav den 4 eller 5 på en skala av hur användbara kunskaperna är för den egna jourens arbete (där 5 betydde helt nödvändiga och 1 helt irrelevanta). Flera önskade mer tid för mindre grupparbeten. Många uppskattade att det lyftes fram att många kvinnor som befinner sig i prostitution också har ett missbruk och tvärtom. Styrelsekonferens Första helgen i december samlades runt 50 styrelseledamöter från SKR:s medlemsföreningar för årets styrelsekonferens på Lidingö. Helgen ägnades till stor del åt att prata om värderingar och jourernas uppdrag. Konferensen inleddes med arbete kring SKR:s värdegrund. Därefter gicks värdegrunden igenom punkt för punkt med Erik Blennberger, som fungerat som redaktör under arbetet med att ta fram detta dokument. Deltagarna fick möjlighet att vrida och vända på formuleringarna och få svar på varför det står på ett sätt in och ett annat. Under dag två berättade juristen Magdalena Giertz om varför man i flera kommuner väljer att upphandla kvinnojoursverksamhet. Hon förklarade när det kan vara aktuellt med upphandling och när man kan låta bli, och hur man gå kan gå in i samarbete med kommunen utan att verksamheten upphandlas. Slutligen fick deltagarna tillfälle att i grupp diskutera vad som är kvalitet på en kvinnojour, hur vi kan mäta vår kvalitet och visa på att det är kvalitet i det arbete som vi bedriver. Tjejjoursutbildning: Självförsvar för självkänsla En grupp på 17 personer deltog i medlemsutbildningen Självförsvar för självkänsla som hölls på Lidingö 10-12 december. Inbjudan hade gått ut till både kvinno- och tjejjourer, och två av deltagarna kom från kvinnojourer. Konceptet bygger på metoder som används i så kallat feministiskt självförsvar, men tar självförsvarsbegreppet ett steg längre och fokuserar också på rollen som jourtjej och ledare. Deltagarna fick bland annat gå igenom fysiska och psykiska försvarsmetoder, ledarskap och retorik, självkänsla, självförtroende och självbild. Med sig fick de ett ökat självförtroende i sina roller som ledare och förebilder, samt nya metoder redo att användas i mötet med de unga tjejerna. Helgen fick ett mycket gott betyg utav deltagarna; snittbetyget i utvärderingarna var 4,6 av 5. Ledare för utbildningen var Pernilla Karlsson från Addgender, som i samarbete med studieförbundet Bilda tagit fram materialet som användes under helgen. Extra anslag till medlemsföreningar Varje år har SKR:s medlemsföreningar möjlighet att söka extra anslag för att genomföra mindre projekt. År 2010 inkom 115 ansökningar från 57 medlemsorganisationer. Det sökta beloppet översteg 6 miljoner. SKR beviljade medel till en summa av 2 459 950 kr. Bland ansökningar som beviljades fanns projekt som gällde utbildning, nysatsningar, informationsmaterial, internationella utbyten, planeringsdagar, metodutveckling och mycket mer. Utvecklingsgruppen för tjejjourer Utvecklingsgruppen för tjejjourer i SKR fortsatte under 2010 sitt arbete med att stärka tjejjourerna och få dem mer delaktiga i förbundets arbete. Tyvärr ställdes två av årets tre planerade aktiviteter in. Deltagande i Hultsfredsfestivalen på grund av att festivalen gick i konkurs och vårens tjejjourshelg på grund av för få anmälningar. Den tredje aktiviteten, tjejjoursutbildning i Självförsvar för självkänsla, kunde dock genomföras med lyckat resultat. SKR:s grundkurs Under 2010 genomgick 38 personer SKR:s grundkurs. De som arrangerade grundkurser var Kvinnojouren i Höganäs, Kvinnojouren i Malmö, Kvinnojouren i Jönköping och Kvinnojouren Linnéan i Lidköping. 6
Innehållet i SKR:s grundkurs handlar till stor del om förhållningssätt och att som jourkvinna eller jourtjej reflektera över vad som händer med en själv i jourarbetet. Genom att uppmärksamma och förstå sina egna reaktioner kan deltagarna bli ett bättre stöd för andra. Kursen innehåller också grundläggande fakta om våldet och kvinno- och tjejjourernas uppdrag. Syftet med en gemensam grundkurs för SKR:s medlemmar är att ge jourerna möjlighet till en hög och jämn kompetens inom det verksamhetsområde som SKR verkar inom. Med hög kompetens menas att alla i en jour har kunskap och känner trygghet i sitt engagemang i jouren. Med jämn kompetens menas att likadan kunskap finns i alla jourer. Nyhetsbrev Under 2010 gav SKR ut sex nyhetsbrev, jämnt fördelade över året. De skickades ut via post och e-post till medlemsföreningarna. I nyhetsbreven fanns information om vad som var på gång inom förbundet och kvinno- och tjejjoursrörelsen. Debattunderlag Debattunderlag skickades ut till SKR:s medlemsföreningar inför Internationella kvinnodagen den 8 mars, samt Internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november. Debattunderlagen användes fritt av jourerna, och ledde till flera publicerade debattartiklar i lokalpress. Juristjouren SKR hade under 2010 ett samarbete med Advokatbyrå Barbro Sjöqvist AB för att kunna ge medlemsföreningarna svar på frågor av juridisk karaktär. Juristjouren användes av SKR:s medlemmar, förtroendevalda, anställda och frågesvararna på Mailjouren. Frekvensen av frågor minskade under året. Forskning Under 2010 påbörjades arbetet med att skriva SKR:s historia (de första 15 åren) tillsammans med forskaren Lars Svedberg på Ersta Sköndal Högskola. SKR:s besök hos medlemsorganisationer Under året besökte representanter från SKR följande medlemsorganisationer: Kvinnohuset Tranan, Skövde Systerjouren Somaya, Kista Stjärnjouren, Sundbyberg Alla Kvinnors Hus, Stockholm Lidingö kvinnojour Malmö kvinnojour Sörmlands länsförening Västerviks kvinnojour ATIM Kvinno- och tjejjour, Malmö Kvinnojouren Blenda i Växjö 7
Illustration: Moa Dunflak Fokus: Barnperspektivet Sedan bildandet 1996 har SKR haft ett starkt barnperspektiv. Det innebär att förbundet och dess medlemmar ser de barn som följer med sin mamma till kvinnojouren som individer med egna behov, önskemål och upplevelser av våldet. Många barn tar på sig ett stort ansvar för det som sker, och mår dåligt av att inte kunna stoppa våldet. Upplevelserna kan ge trauman som kräver psykiatrisk vård. Dessutom vet man att barn som lever i en familj där mamman blir misshandlad i högre grad blir utsatta för fysiskt våld själva, än vad andra barn blir. 8
FOKUS Barnperspektivet Fler och fler av SKR:s kvinnojourer har möjlighet att ta emot medföljande barn på det skyddade boendet. Några av jourerna har också särskild verksamhet, såsom samtalsgrupper, riktade till barnen. Både SKR som förbund, och de flesta av de enskilda jourerna, strävar efter att utveckla mer formaliserad verksamhet för de medföljande barnen. Under 2010 arbetade SKR på flera fronter med frågan om barn som upplever våld, bland annat genom utåtriktade projekt, samverkan och opinionsbildning. Listan för barnfrågor inom SKR För att underlätta erfarenhets- och kunskapsutbyte inom förbundet när det gäller barn som upplever våld, skapades en särskild e-postlista kallad barnlistan. Barnlistan fick snabbt prenumeranter och vid verksamhetsårets slut bestod den av 37 personer, alla verksamma i någon av SKR:s medlemsföreningar. På listan tipsades det under året om aktuella seminarier, föreläsningar och utbildningar inom ämnet. Flera använde också listan till att berätta om sig själva och hur den egna jouren arbetar med barnfrågan. Children in Law, Örebro 16-17 september Den internationella konferensen Children in Law hölls på Örebro universitet den 16-17 september. Fokus var barns juridiska rättigheter runt om i världen. Catarina Andersson, ledamot i SKR:s styrelse, deltog och SKR:s film Jag sa att jag hade en mardröm visades vid ett informationsbord. Under konferensen diskuterades bland annat ett europeiskt och gränsöverskridande perspektiv på barns behov av skydd och vilka juridiska problem som kan uppkomma då de rättigheter för barn och unga som Barnkonventionen fastslår ska säkerställas. Hjördis Flodström-Enquist presenterade en rapport om barns situation i det svenska rättsväsendet, med hänvisning till Barnkonventionens 12 om barnets rätt att bli hörd i det som berör dem. Även Brottsoffermyndighetens CURE-projekt presenterades. Våldets olika perspektiv Barn-Mamma-Pappa Projektet Våldets olika perspektiv Barn-Mamma-Pappa genomfördes i samarbete med Rädda Barnen, Rikskriscentrum (Sveriges professionella kriscentra för män) och Roks. Projektet innebar en pilotstudie i kommunerna Tyresö, Haninge och Trelleborg. Under en sexmånadersperiod kartlades antalet barn som upplevt våld samt vilket stöd de erbjudits. Syftet var att få en bild av de kontakter man haft med pappor som utövat våld, mammor som blivit utsatta för våld och barn som upplevt våld. Projektet ska ses som ett försök att undersöka och diskutera hur stödet och behandlingsarbetet bedrivs utifrån våldets olika perspektiv: barnets, den utsatta förälderns och den som utövat våldet. I de kommuner som projektet samarbetat med finns det stöd att erbjuda till alla tre. Kartläggningen visade bland annat att man i de tre kommunerna hade kännedom om sammanlagt 232 barn som upplevt våld mot sin mamma under de sex månader som kartläggningen avsåg. Av de 232 barnen fick 105 barn ett eget stöd. 85 barn bedömde man behövde mer stöd än det man hade erbjudit. För endast sex av barnen fanns en pågående parallell kontakt med någon av barnets föräldrar inom kvinnojour/ kvinnofridsmottagning. Barnen till de män de tre mansmottagningarna hade kontakt med var inte kända hos den verksamhet i kommunen som erbjuder barnen stöd. Efter att kartläggningarna sammanställts bjöds inblandade personer från berörda kommuner, kvinnojourer, barnverksamhet och mansverksamhet in till ett rundabordssamtal då de fick möjlighet att mötas och reflektera över resultaten. Seminarium om barn som brottsoffer Barn som brottsoffer var även detta år fokus för SKR under Almedalsveckan i juli, då ett panelsamtal med titeln Små brottsoffer stora sår arrangerades tillsammans med HOPP och BOJ. Evenemanget var en uppföljning av 2009 års Almedalsaktivitet då fem yrkanden hade överlämnats till socialminister Göran Hägglund och riksdagens tvärpolitiska barngrupp. I panelen deltog Thomas Bodström (s), ordförande i justitieutskottet, 9
FOKUS BARNPERSPEKTIVet SKR, BOJ och HOPP:s yrkanden 1. Inrätta en Barnbalk grundad på FN:s barnkonvention och Europeiska konventionen om utövandet av barns rättigheter 2. Gör det straffbart att misshandla inför barn 3. Inrätta ett Nationellt Riksbarnscentrum 4. Inrätta barnahus i hela landet 5. Förstärk rättsväsendet med sakkunniga på barn Foto: Amanda Säfström, BOJ Johan Pehrson (fp), ledamot i justitieutskottet och rättspolitisk talesman, Brottsoffermyndighetens generaldirektör Margareta Bergström och rikspolischef Bengt Svenson. Inför en fullsatt sal diskuterades hur skyddet för våldsutsatta barn kan förbättras. Samtalet modererades av BOJ:s förbundsordförande Sven- Erik Alhem som inledde med att konstatera att flera av de yrkanden för stärkta rättigheter för barn som organisationerna överlämnat 2009 nu fått gehör. I propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) som regeringen överlämnade till riksdagen den 28 juni sägs bland annat att all lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med Barnkonventionen. Ett av de yrkanden som fördes fram 2009 var att barn som bevittnat våld ska betraktas som målsäganden i juridisk mening. Jag är positiv om vi hittar en rättssäker lagstiftning, sa Thomas Bodström, som framhöll svårigheterna kring att skapa en lagstiftning där alla enskilda barns bästa kommer till sin rätt. Jag tycker inte att man ska hasta förbi principen om barnets bästa. Det är inte alltid barnets bästa att komma in i rättssalen. Det kanske inte är bäst för Emma 16 år att processa mot sin pappa, förklarade Bodström vidare. Jag tror att man ska ha en skärpt syn på att man gör saker inför ögonen på barn. Men också se till att man gör vad man kan för att stötta, sa Johan Pehrson. Margareta Bergström berättade om Brottsoffermyndighetens arbete med brottsskadeersättning till barn som bevittnat våld. Ett jätteproblem har varit att det inte framgår i förundersökningarna att det finns barn. Det vore bättre att ta steget fullt ut och se det här som ett brott, sa hon. En fråga som också särskilt lyftes var polisens alltför långa handläggningstider vid brott mot barn. Tidsaspekten är urdålig. Vi är överens med åklagarna om att vi måste få barnförhör inom 14 dagar. Jag har sagt att vi måste prioritera alla våldsärenden. Det här är kända gärningsmän, det går inte att låta dem ligga, sa Bengt Svenson. Han framhöll också att polisen gjort satsningar med kompetenshöjningar. Jag vill ta tillfället i akt och tala om vad vi gör. Jag är inte nöjd jag är kritisk. Men jag tycker att vi gör en hel del, och det ska polisen ha cred för. Samtalet följdes av en engagerad publik som ställde många frågor till paneldeltagarna. Bland andra fanns justitiekansler Anna Skarhed, Åsa Landberg, psykolog på Rädda Barnen, och forskaren Eva Diesen på plats. 10
FOKUS Barnperspektivet Ur Barnens Perspektiv Under 2010 redovisades projektet Ur barnens perspektiv till Allmänna Arvsfonden. Samtidigt ansökte SKR om medel för ett andra år för att möjliggöra spridning av de metoder som projektet tagit fram. Ansökan beviljades då resultaten för år ett var mycket bra. Under hösten drog det andra projektåret igång och kontakter togs för att sprida verksamheten. SKR har bland annat inlett ett samarbete med medlemsföreningen ATIM Kvinno- och tjejjour i Malmö som syftar till att starta gruppverksamhet där. I Stockholm har steg tagits för att sprida kunskap och projektets metoder till fler organisationer och till kommunen. Jag sa att jag hade en mardröm SKR fortsatte under 2010 att marknadsföra och visa filmen Jag sa att jag hade en mardröm. I den animerade dokumentärfilmen medverkar fem barn som är mellan 3,5 och 8 år. De befinner sig på en kvinnojour och har alla upplevt våld mot sin mamma. Barnen intervjuas av Lotta Molander som arbetar med barnverksamheten på Alla Kvinnors Hus i Stockholm. Samtalen är autentiska. Under 2010 såldes 267 stycken exemplar av filmen, till bland andra socialtjänst, kommuner, elevhälsa, skolor och mödravård. 11
Påverkan och Synlighet SKR deltar i den offentliga debatten och informerar media och allmänhet om medlemsföreningarnas kunskaper, erfarenheter och arbete. Efterfrågan på SKR:s kunskap och erfarenhet växer för varje år. SKR som förbund omskrevs i media ungefär 2-3 gånger i månaden under 2010. Flera debattartiklar publicerades, däribland om det dödliga våldet mot kvinnor (SVT Debatt, maj), prostitution (ETC, juli) och om mäns våld mot kvinnor (Piteå-tidningen, Sundsvalls tidning m.fl.) Medlemsföreningar i media Under året gjorde SKR ett försök att samla pressklipp där medlemsföreningar omskrevs. Allt som gick att hitta via Internet samlades i en lista på hemsidan. Då det inte finns någon liknande samling från tidigare år är det svårt att säga om jourerna syntes mer eller mindre än tidigare under 2010. Tillsammans förekom jourerna i minst 75 artiklar i dagspress, TV och radio mellan maj och december, vilket visar att jourerna når ut till allmänheten med sitt arbete. Medieinslagen bestod till största delen av intervjuer och längre nyhetsartiklar. Framför allt är det lokaltidningarna och Sveriges Radios lokala stationer som gör rapporterar om SKR:s medlemsföreningar. Varumärkesbarometern För andra året i rad deltog SKR i Varumärkesbarometern, en marknadsundersökning av Svenska Marknadsundersökningar AB. SKR:s logotyp och namn publicerades i en tryckt version av TV-Bilagan i juli. Syftet med undersökningen är att ta fram analysmaterial för kännedom, omdömen och lojalitet - d.v.s. undersöka om allmänheten känner till SKR:s namn och verksamhet genom logotyp/varumärke. Resultaten är något svårtolkade för SKR:s del, då vi kan anta att många som svarat att de känner till SKR, snarare känner till en kvinnojour eller tjejjour. Målgruppen för undersökningen var de som köpt TV- Bilagan samt en frivillig svarspanel. Antalet respondenter i 2010 års undersökning var 1489 stycken. Vid frågan om man kände till företagen/ namnen/logotypen i undersökningen svarade 16,0 procent att de kände till SKR, vilket var en ökning från året innan då motsvarande siffra var 11,2 procent. Detta kan jämföras med The Body Shop som också deltog i 2010 års undersökning, och vars igenkänningsgrad var 68,8 procent. Ett viktigt resultat är att respondenterna även 2010 år gav SKR (eller troligtvis snarare kvinnooch tjejjourerna) uteslutande goda omdömen, såsom Kvalitet och God service. Inte en enda person angav något negativt. Ett annat intressant resultat är att kvinno- och tjejjourerna var mest kända bland dem som har en årsinkomst under 200 000 kr. Slutligen så hade var femte bland dem som känner igen SKR uppgivit att de ibland, ofta eller alltid har kontakt med kvinno- eller tjejjourer. Detta utgjorde 3 procent av det totala antalet respondenter (vilka bestod av ungefär lika många kvinnor som män). Representanter för SKR uttalade sig i riksmedia vid följande tillfällen: Mars: Katarina Björkgren om skyddade personuppgifter i P1 Morgon April: Carina Ohlsson om hemförsäkringar och stöd via facket i ETC och TV4 Nyhetsmorgon Maj: Carina Ohlsson om det dödliga våldet mot kvinnor i Aftonbladet Juli: Carina Ohlsson om ökningen av våld mot kvinnor i Dagens Nyheter Augusti: Carina Ohlsson om fotboja och besöksförbud i Aftonbladet September: Carina Ohlsson om prostitution i Expressen Remissvar SKR bevakar utredningar, lagförslag och remisser inom kvinno- och tjejjourernas intresseområden. Under året lämnade SKR svar på följande remisser: SOU 2009:75 Folkbokföringsutredningens slutbetänkande Folkbokföringen SOU 2010:49 Förbud mot köp av sexuell tjänst Internationella brottsofferdagen Internationella Brottsofferdagen 12
arrangeras årligen av Brottsoffermyndigheten i samverkan med SKR med flera organisationer som har erfarenheter av brottsofferarbete. 2010 hölls konferensen 25 februari i Stockholm och tema var temat Vem tar ansvar för våldet? Flera av huvudföreläsningarna och seminarierna berörde våra områden, däribland Mauro Råkil som pratade om Utmaningar i att markera ansvar för våld i nära relationer och ett seminarium om Projekt Karin om utveckling av kvinnofridssamverkan i Malmö. Flera seminarier uppmärksammade också barns utsatthet ur olika perspektiv. Kampanj: Krafttag mot våldtäkt I början av 2010 genomförde SKR, RFSU, Amnesty, Män för Jämställdhet, Roks, Alla Kvinnors Hus, Unifem, RFSL och Sveriges Kvinnolobby en gemensam kampanj mot våldtäkt. I april överlämnade organisationerna en lista på över 13 000 namnunderskrifter för krafttag mot våldtäkter till Nyamko Sabuni. Regeringen uppmandes i uppropet att: 1. Anta en särskild handlingsplan för att förebygga och bekämpa våldtäkter och annat sexuellt våld 2. Öka stödet till brottsoffren, bland annat genom att inrätta särskilda mottagningar för våldtagna och se till att långsiktigt professionellt stöd och rehabilitering finns tillgängligt för alla som utsatts för våldtäkt och annat sexuellt våld. 3. Inrätta en oberoende granskningskommission med uppgift att systematiskt samla in information om alla utredningar rörande våldtäkt som läggs ned eller leder till beslut om att inte väcka åtal. Kommissionen ska analysera utredningskvaliteten och identifiera brister så att rättsväsendets hantering av våldtäktsärenden kan förbättras. Hultsfredsfestivalen Under sommaren skulle Hultsfredsfestivalen fira 25-års jubileum och givetvis skulle SKR:s tjejjourer som vanligt delta med ett tjejjourstält. De praktiska förberedelserna gjordes utav Malin Tilling i samarbete med utvecklingsgruppen för tjejjourer. Lagom till att alla pusselbitarna börjat falla på plats, en vecka innan festivalen skulle gå utav stapeln, begärde Rockparty (arrangörerna för festivalen) sig i konkurs. Festivalen blev inställd vilket innebar att SKR inte kunde delta. Stockholm Pride Tillsammans med HOPP, BOJ, Roks och RFSL:s brottsofferjour arrangerade SKR och Tjejjouren.se en rad aktiviteter under Stockholm Pride, 26 juli-1 augusti. Alla samarbetsorganisationer samlades kring den gemensamma kampanjen Om livet inte är en schlager längre, som riktade sig till våldsutsatta hbtpersoner. Under ett par veckor i juli fanns annonser i tunnelbanan med detta budskap och information om att stöd finns, och annonserna låg även på internetforumen Cruiser och QX. Samarbetsgruppen planerade tillsammans Bitterfittan goes gay, en teaterföreställning med efterföljande samtal om våld i hbt- respektive heterorelationer. Cirka 150 personer deltog i arrangemanget, som ägde rum i Pride house i Kulturhuset i Stockholm. Tillsammans förfogade gruppen också över ett tält i Pride park, där tjejjourer från SKR och Roks tillsammans hade aktiviteter och information en dag medan kvinnojourer från SKR och Roks arrangerade aktiviteter under en annan. Tjejjourerna och Tjejjouren.se hade dessutom ett informationsbord på ungdomssamlingspunkten Lava, en mobil tjejjoursskrinda och ett ekipage i Prideparaden. Hearing om regeringens handlingsplan I samband med att 2007 års handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer utvärderades, höll jämställdhetsminister Nyamko Sabuni en hearing för ideella organisationer. Inför hearingen i november träffades nätverket kring Krafttag mot våldtäkt för att utbyta erfarenheter och synpunkter på handlingsplanen. Gruppen var enig kring att man inför den kommande handlingsplanen måste inkludera mer förebyggande arbete, gå från projektstöd till organisationsstöd, samt särskilt lyfta det sexuella våldet. Det var också dessa krav SKR framförde under hearingen. Förbundet lyfte också att det måste bli tydligare vilken roll den ideella sektorn har och hur samverkan mellan olika aktörer kan se ut. 13
Synlighet och räckvidd SKR:s hemsida kvinnojour.com hade under 2010 i snitt cirka 3700 unika besökare per månad. Under sommaren och julen var besöksantalet lägst. De flesta besökare hittade till hemsidan via Google genom att söka på kvinnojouren, skr eller kvinnojour. Under hösten blev det vanligare att söka på skr än på kvinnojour vilket skulle kunna indikera att förbundets namn blivit mer känt. En annan positiv trend under året var att fler hittade till SKR:s hemsida via andra hemsidor, det vill säga att de länkade och hänvisade till kvinnojour.com. De populäraste sidorna på kvinnojour.com (förutom startsidan) var sidorna Om SKR, Hjälp finns och Kunskapsbanken. De allra flesta besökare var förstås från Sverige. I övrigt var de flesta besök från Finland, Norge och USA. Hemsida under omgörning SKR lanserade en ny hemsida i början av 2009. Tekniken uppdateras och förbättras dock snabbt och för att optimera hemsidan påbörjades en uppdatering under 2010. Hemsidan behövde moderniseras och anpassas efter förbundets och medlemsföreningarnas behov. Även formen var i behov av uppfräschning. För detta arbete knöt SKR till sig nya samarbetspartners: webbyrån Rabash (www.rabash.se) som har gjort hemsidor för bland andra Svenska Freds, Fair Trade Center, Arbetaren och Kvinna till Kvinna, samt formgivaren Louise Bååth (www.kingisland.se) som bland andra arbetat med Action Aid, LO, Norstedts, ABF och Kvinna till Kvinna. I slutet av året skickade kansliet ut en enkät till medlemsföreningarna för att få hjälp med vilken riktning den nya hemsidan skulle ha. Svaren visade bland annat att medlemmarna anser att hemsidan framförallt bör vända sig till stödsökande kvinnor och deras anhöriga. Där ska finnas fakta om våldet, om kvinno- och tjejjourernas arbete, och om hur man kan kontakta en jour eller få annan hjälp. Det framkom också att sökmotorn över landets alla kvinnooch tjejjourer är viktig i jourernas arbete och att medlemswebben inte används i särskild hög utsträckning. Sociala medier I slutet av april tog SKR klivet ut i de sociala medierna. En profil på microbloggen Twitter och en sida på det sociala nätverket Facebook skapades. Sammanlagt följde flera hundra personer och organisationer SKR:s flöden på Twitter och Facebook, där i genomsnitt ett inlägg om dagen publicerades. SKR:s sida på Facebook följdes vid årsskiftet av över 1400 användare och Twittersidan av över hundra stycken. Inläggen på Facebook genererade en hel del dialog, och ungefär 90 reaktioner i form av gillanden och kommentarer varje månad. Dessutom fungerade Facebook-sidan som en sluss till kvinnojour.com. Handböcker SKR:s handböcker hade under 2010 följande försäljningssiffror (2009 års siffra inom parantes) Barn på kvinnojour: 115 ex (78) Att starta och driva tjej-och kvinnojour: 104 ex (58) Våld i samkönade relationer: 139 ex (197) 14
Representation: SKR har under året deltagit som sakkunniga eller representerats vid bland andra följande seminarier, utbildningar och konferenser: Projekt Lilja, 13/1 Serbernas Riksförbunds kvinnoorganisation God vilja räcker inte, 23/1 Brukardelegationen, 27/1 Projektgrupp till Idéburen kvalitet (Överenskommelsen) 11/2 Det offentliga frivilliga arbetet, 2/2 Kvinna till Kvinnas filmvisning Kvinnornas krig, 2/2 Hearing om särlevande föräldrar, 11/2 Brottsofferdagen, 22/2 Stockholm stad, Allmänna råden och kvinnojoursutvärderingen, 23/2 Global Network arbetsmöte i New York, 25-26/2 CSW konferens, 1-5/3 Temadag om relationsvåld, 1/3 Regeringskansliet, möte om överenskommelsen om integration, 8/3 Möte med jämställdhetsrådet, 18/3 Föreläsning Unga flickor och läkemedel, 22/3 Ungdomsstyrelsen, möte om Internet och prostitution på nätet, 26/3 Sveriges Kvinnolobbys årsmöte, 27/3 Debatt i Riksdagen om bloggsfären angående tvåårsregeln, 8/4 Forum för frivilligt socialt arbete, 13/4 Kvinnors Nätverk, seminarium i Riksdagen, 14/4 Samverkansgruppen för brottsoffer, 14/4 Sveriges Kvinnolobby, arrangemang om Fruimport, 16/4 Socialstyrelsen om kvinnofridsuppdragen, 16/4 Möte med Länsstyrelsen om kampanj mot prostitution och trafficking, 19/4 Samverkan och ansvar vid våld i nära relationer, Hässleholm, 6/5 Barn och våld, landstinget Stockholm, 17/5 NCK, lansering av forskning om hedersvåld och förtryck, 20/5 Brukardelegationen, 20/5 Sveriges Kommuner och Landsting, konferens om nyanländas etablering, 26-27/5 Tänk om!, seminarium, 1/6 Jämställdhetsrådet (hedersvåld och tvångsäktenskap), 3/6 Ungdomsstyrelsens idéseminarium med temat insatser som kan förebygga och förhindra att unga mellan 13 och 25 år blir gifta mot sin vilja, 8/6 NCK, seminarium om våldtäkt, 8/6 Stora Rådet, Socialstyrelsen, 11/6 Allmänna Råden, 23/8 Röda Korsets och Slagfärdigas möte, 3/9 Stora Rådet, Socialstyrelsen, 10/9 Internationella Barndagen, 14/9 The 2010 International conference Children in Law, 16-17/9 KSAN ordförandekonferens, 13/10 BROM s saverkansgrupp, 13/10 Nyanländas engagemang i föreningslivet, MIP, 13-14/10 Projekt Liljas seminarium, 13-14/10 (Malmö), 4/11 (Stockholm), 9/11 (Karlskrona) Ending Violence Against Women. 12th WAVE Conference & Globala nätverket, Polen, 14-16/10 NKMV, Island, 22-23/10 Konferens, stiftelsen Allmänna Barnhuset, Sätra Bruk, 9-10/11 MR-dagarna, Örebro, 15-16/11 Unga kvinnors värn, Skyddat boende och sen?, 17/11 Konferens, How to fight violence against women, Belgien, 25-26/11 Hearing, uppföljning av handlingsplanen, 29/11 Arvsfonden, presentation av projekt, 3/12 Pressmeddelanden Följande pressmeddelanden skickades under 2010: 2010-01-14 SKR har nytt namn fr.o.m. januari 2010 2010-02-01 Åtta organisationer kräver krafttag mot våldtäkter 2010-02-03 SKR stödjer BRIS kravställen 2010-06-28 Lansering av den annorlunda rapporten Prostitution Ett fritt valt yrke? 2010-06-28 Carina Ohlsson ordförande i Europarådets barnkommitté 2010-07-01 Små brottsoffer stora sår 2010-08-20 Olga Persson är SKR:s nya förbundssekreterare 2010-08-23 Margot Wallström och Thomas Bodström lär av kvinno- och tjejjoursrörelsen 2010-08-23 Margot Wallström talar om våldtäkt i krig och fred 2010-12-06 Järfälla Tjejjour och Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund hyllar sexköpslagen 8 dec! 15
Fokus: Jourbesök av Margot Wallström Den 23 augusti fick två av SKR:s medlemsföreningar besök av Margot Wallström, FN:s särskilda representant för arbete mot sexuellt våld mot kvinnor i konflikter. Med på besöken var också Thomas Bodström (s), dåvarande ordförande i justitieutskottet. På Systerjouren Somaya fick Wallström lära sig om hur jouren arbetar för att skydda och stärka de kvinnor och tjejer som söker sig dit. Jouren har särskild kompetens i att möta kvinnor med muslimsk och/eller utländsk bakgrund. Verksamhetschef Susanne Namaani ledde samtalet och besökarna fick inledningsvis delta i en kvinnojoursrunda då var och en fick presentera sig. På så sätt fick alla närvarande möjlighet att mötas på samma plan och komma in i samtalet. Wallström uppmärksammades på de svårigheter som jouren ofta upplever. För det första utgör den så kallade tvåårsregeln ett stort problem. Den säger att personer som kommer till Sverige på grund av anknytning har en prövotid på två år för att få permanent uppehållstillstånd. Somaya möter många våldsutsatta kvinnor som hämtats till Sverige av sina män, men som av rädsla för att bli utvisade 16
FOKUS Jourbesök stannar kvar hos männen. Att skickas tillbaka sitt hemland kan innebära en lika stor katastrof som att stanna hos sin våldsutövande make. Vidare beskrev Namaani ett annat mycket vanligt problem; muslimska kvinnors möjlighet till skilsmässa. Även om en kvinna och en man är skilda enligt svensk lag krävs ett intyg från en religiös företrädare för att skilsmässan ska vara giltig också i hemlandet. Bodström presenterade idén att de samfund som har vigselrätt också skulle göras skyldiga att erkänna skilsmässor och därmed underteckna detta intyg så att skilsmässan också godkänns i hemlandet. Efter besöket på Somaya åkte Wallström och Bodström vidare till Sundbybergs tjejjour Stjärnjouren. De togs emot av jourens två anställda, Kinen Erixon och Sandra Åslund, som gav dem en snabbkurs i tjejjourskunskap. Bland annat förklarade Erixon och Åslund hur tjejjourer arbetar förebyggande, så att de tjejer som söker sig dit förhoppningsvis aldrig ska behöva uppsöka en kvinnojour när de blir äldre. Wallström och Bodström fick också varsitt exemplar av Stjärnjourens metodbok Mötas och Stärkas, metoder och strategier för utåtriktat tjejjoursarbete. Under kvällen deltog Margot Wallström i ett samtal arrangerat av SKR och Alla Kvinnors Hus. Hon berättade att hon genom studiebesöken påmints om att de maktförhållanden och den brist på jämställdhet som ligger till grund för våldet i vardagen också ligger till grund för det sexuella våld i konflikter som hon möter i sitt uppdrag. Samtal med Margot Wallström SKR och Alla Kvinnors Hus arrangerade 23 augusti en samtalsstund med Margot Wallström på temat mäns våld mot kvinnor i krig och fred. Arrangemanget ägde rum på Alla Kvinnors Hus i Stockholm och var öppet för allmänheten. Runt 75 personer kom för att lyssna på samtalet som leddes av Johanna Palmström. Kvällen kom till stor del att handla om våld mot kvinnor i konflikter, då Wallström bjöd på flera berättelser från sitt uppdrag som FN:s särskilda representant för arbete mot sexuellt våld mot kvinnor i konflikter. Hon förklarade hur civilbefolkningen i hög grad är offer i en modern krigsföring och att kvinnor då hamnar i frontlinjen. Wallström beskrev hur sexuellt våld används kontinuerligt, systematiskt och beordrat. Det är ett mycket effektivt vapen vars syfte är att sprida skräck. Det sexuella våldet sänder signaler till männen att de inte kan skydda sina kvinnor och är ett sätt att säga att "ni ska vara rädda för oss och fly". En skräck sprids som varar i flera generationer framåt, då dessa handlingar ofta utförs inför en hel by. Wallström menade att det är viktigt att skilja mellan "vanligt" våld och sexuellt våld, eftersom det sexuella våldet historiskt har omgetts av tystnad och tabu. Handlingarna har därmed inte erkänts som brott, ingen har straffats och förövarna har gått fria. Sexuellt våld är en erkänd kriminell handling men det räknas som cole Laterale, det vill säga skador som sker vid sidan om den huvudsakliga konflikten. En likhet mellan sexuellt våld i krig och fred är kvinnans underordning; bristen på jämställdhet. Dessutom kan man se att män vars situation, position och/eller självuppfattning som ifrågasätts oftare använder våld mot kvinnor. I fredstid kan det handla om män som blivit arbetslösa, i en väpnad konflikt om soldater som tjänstgör som vapen och måltavlor. Att Säkerhetsrådet har fattat beslut om att ge Margot Wallström uppdraget som FN:s särskilda representant för arbete mot sexuellt våld mot kvinnor i konflikter såg Wallström själv som ett tecken på att den här frågan nu betraktas som ett säkerhetspolitiskt problem och ett hinder för fredsarbete. Hon framhöll vikten av att kvinnor släpps in i samhällets alla funktioner för att ett land ska kunna bygga en varaktig fred. Särskilt viktigt är det med kvinnor inom poliskåren, rättsväsendet och militären. 17
Illustration: Moa Dunflak Fokus: Prostitution och sexköp SKR arbetar mot prostitution på flera plan. Många tjejer och kvinnor som jourerna möter har erfarenhet av prostitution, särskilt vanligt förekommande är det bland kvinnor som lever med ett missbruk. Kvinnojourerna har en viktig roll både i mötet med enskilda individer som söker stöd och som samverkanspart i andra aktörers arbete. 18
FOKUS Prostitution och sexköp SKR:s vision är ett jämställt samhälle fritt från våld, något som är oförenligt med prostitution och sexköp. Prostitution är en del av mäns våld mot kvinnor och också en förutsättning för människohandel för sexuella ändamål. Under 2010 fokuserade SKR särskilt på utbildning, opinionsbildning och samverkan kring frågor om prostitution, sexköp och människohandel för sexuella ändamål. Rapporten Prostitution Ett fritt valt yrke? I juli släppte SKR rapporten Prostitution Ett fritt valt yrke?. Upphovsperson och författare är filmskaparen Fataneh Nik-khakian. Nik-khakian intervjuade under ett års tid ett 30-tal personer i Sverige och Tyskland, som alla arbetade med eller hade erfarenhet av prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Bland de intervjuade finns psykoterapeuter, socialsekreterare, aktivister, sexköpare och prostituerade. I rapporten presenterar Nik-khakian sin utredning i ett ovanligt format, inspirerat av film och teater. Genom att utforska prostitutionens förhållande till de faktorer som enligt FN definierar människohandel våld, tvång, maktmissbruk och utnyttjande söker hon svar på frågan om det är möjligt att sälja sex av egen fri vilja. 3 frågor till Fataneh Nik-khakian, författare till rapporten Prostitution - Ett fritt valt yrke? Hur kommer det sig att du fördjupade dig i ämnet prostitution? Det började med Etnografiska museets utställning Trafficking, 2009. Jag var med och arrangerade ett seminarium och det var egentligen då jag fick idén att fördjupa mig i prostitution och trafficking. Prostitution är ett mycket komplext ämne som berör inte bara de inblandade parterna utan hela samhället. Vi har en lag i Sverige som förbjuder sexköp, att köpa tillgång till en annan människas kropp för att tillfredsställa sina sexuella lustar. Det finns en del kritiker till sexköpslagen som gärna talar om den fria viljan och det personliga ansvaret, som bortser från socialt arv och olika utsattheter. Jag tycker det är nödvändigt att fördjupa sig och våga ta diskussionen kring det fria valet. Vad är din drivkraft? En gränslös och demokratisk värld utan våld och vi och domtänkande. Vad tror du är viktigt i bemötande av kvinnor i prostitution? Till exempel när någon söker skydd på en kvinnojour? Att se människan bakom prostitution och komma ihåg Melissa Farleys omfattande undersökning med 854 personer som befann sig i eller nyligen varit i prostitution i nio länder. Den visar att 63 procent hade varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen av i genomsnitt fyra förövare. Under tiden i prostitutionen hade 71 procent blivit misshandlade. 68 procent uppfyllde kriterierna för posttraumatiskt stressyndrom och deras symtom var lika allvarliga som för krigsveteraner, våldtäktsoffer och torterade flyktingar. 89 procent uppgav att de ville lämna prostitutionen om det var möjligt. Lansering av rapporten Prostitution Ett fritt valt yrke? SKR:s rapport Prostitution Ett fritt valt yrke? lanserades i samband med ett seminarium under Almedalsveckan i Visby i juli. Efter presentationen av rapporten följde ett panelsamtal som väckte starka känslor hos publiken och de medverkande. Deltog gjorde Marit Östberg, feministiskt aktivist och filmskapare, Camilla Lindberg (fp), Mia Jonsson, Kvinnojouren Karlskrona, Tomas Wetterberg, ordförande i Män för Jämställdhet och Carina Hägg (s). 19