ÖKAD ETNISK MÅNGFALD I

ÖKAD ETNISK MÅNGFALD I ARBETSLIV OCH FÖRETAGANDE Version 0612 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. PROGRAMMETS MÅLSÄTTNING, OMFATTNING OCH INRIKTNING... 3 3. FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER OCH AKTIVITETER... 4 3.1 Åtgärder & aktiviteter som skall underlätta inträdet på arbetsmarknaden...4 3.2 Åtgärder & aktiviteter som främjar eget företagande...5 3.3 Attitydförändrande åtgärder...6 4. GENOMFÖRANDE, UPPFÖLJNING OCH RESURSER... 7 4.1 Uppföljning...7 4.2 Resurser...8 Version 0612 2

1. BAKGRUND Under våren 2003 bildades en arbetsgrupp med representanter från näringsliv (BRG och IFS), arbetsmarknad (LAN), social ekonomi (Kooperativ Konsult), Folkhögskolan (Gbg:s Folkhögskola) samt Länsstyrelsen med uppgift att ta fram ett idéunderlag för temaområdet integration och etnisk mångfald i det regionala tillväxtprogrammet för perioden 2004-2007. De styrdokument som legat till grund för idéunderlaget är RUS En region att växa i, Hållbar tillväxt i Västra Götaland och Det goda livet en kartläggning över den invandrade befolkningens socioekonomiska situation i Västra Götaland. Flera av de åtgärder som föreslås har även koppling till de andra temaområdena i tillväxtprogrammet. Tanken med denna koppling är att integration och etnisk mångfald skall genomsyra samtliga utvecklingsinsatser i tillväxtprogrammet. 2. PROGRAMMETS MÅLSÄTTNING, OMFATTNING OCH INRIKTNING Programmets övergripande målsättningen är att öka sysselsättningen hos utrikes födda genom en ökad etnisk mångfald på alla arbetsplatser. Målet är att 6 000 fler personer med utländsk bakgrund skall få arbete under perioden 2004-2007 och att sysselsättningsgraden för utrikes födda skall upp till samma nivå som hos svenskfödda, dvs från ca 60% till ca 80%. Programmet omfattar förslag till åtgärder som är attitydförändrande, långsiktiga och nyskapande, och som bygger på tidigare erfarenheter samt förvärvade kunskaper. En förutsättning för att nå målet är att det genomförs i bred samverkan mellan aktörer från näringsliv, offentlig och privat sektor, social ekonomi samt universitet och högskolor. De områden som prioriteras i tillväxtprogrammet är: Individanpassad validering (tillgodoräkning av utländsk utbildning och yrkeskompetens) Koppling mottagande och arbete, dvs mottagande av flyktingar och andra invandrargrupper direkt till arbete och egen försörjning Program för ökad mångfald inom vård, skola, omsorg och andra samhällstjänster Attityder till andra kulturer. Program för att motverka diskriminerande attityder till etniska minoriteter och osvenska kulturer i arbetslivet Företagande. System för att underlätta för företagare med invandrarbakgrund att utvecklas och att integreras bättre i övrigt näringsliv och samhället i stort Inom alla dessa områden är det viktigt att beakta jämställdhetsperspektivet. Version 0612 3

3. FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER OCH AKTIVITETER De förslag på aktiviteter och åtgärder som finns med i detta program har tagits fram av arbetsgruppen och bygger på nuvarande systembrister och de behov som utkristalliserat sig i arbetet med att underlätta invandrares integration på arbetsmarknaden. För att lyckas med arbetsmarknadsintegrationen måste vi bli bättre på att hitta snabbare vägar för nyanlända att få jobb, utbildning och språkträning. Redan vid ankomsten bör man ta reda på vilken utbildning eller vilket yrke den invandrade personen har och göra en matchning med behovet på arbetsmarknaden. Man bör också upprätta en individuell integrationsplan i samråd med den invandrade personen. Validering av utländsk utbildning och reell kompetens är ytterligare en viktig åtgärd för att underlätta det för invandrade personer att få ett arbete som motsvarar kvalifikationerna eller för att se vilken kompletteringsutbildning som erfordras. Arbetsprövning eller arbetspraktik i kombination med språkträning och mentorskap är andra exempel på hur man kan underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Samtliga åtgärder förutsätter samsyn och en samverkan mellan sektorerna. Det värsta som kan hända i integrationsprocessen är att hamna mellan stolarna. Anhöriginvandrare är en sådan grupp, vilka utgör 50% av den totala invandringen. Denna grupp är varken föremål för introduktionsstöd eller några andra åtgärder som skall underlätta integrationsprocessen. Det är också viktigt att ha ett invidvidperspektiv om åtgärderna skall lyckas. 3.1 Åtgärder och aktiviteter som skall underlätta inträdet på arbetsmarknaden: A. I samverkan utveckla ett utbildnings/praktikssystem som bygger på en individuell handlingsplan och där berörda aktörer tidigt kommer in i SFI-fasen. Målgrupper är nyanlända flyktingar och andra invandrare. B. Hitta praktiska lösningar på strukturella hinder, t ex genom att utveckla nya, mer individanpassade valideringssystem. Ett exempel är Invandrarakademin vid Högskolan i Borås. C. Starta ett attitydförändrande programarbete som leder till att öka kunskapen om mångfaldens lönsamhet och minska den dolda eller öppna främlingsrädslan hos arbetsgivare Huvudmän: A. Länsarbetsnämnden/AMV, Migrationsverket (endast nyanlända), Kommuner, Vuxenutbildningen B. Arbetsmarknadens parter, Vuxenutbildningen, VGR, Skolverket, Socialstyrelsen C. VGR i samverkan med olika arbetsmarknadsaktörer Version 0612 4

Övriga intressenter och utförare: Valideringscentra, GR Utbildning, Universitet, Högskolor, Folkhögskolor, Integrationsverket, Kooperativa utvecklingscentra, Studieförbund, Sverige 2000 institutet (mångfaldsutveckling), Länsstyrelsen. 3.2 Åtgärder och aktiviteter som främjar eget företagande Nyföretagandet bland utrikes födda minskade med 8% under perioden 2001-2002. För att stimulera nyföretagandet hos kvinnor och män med utländsk bakgrund krävs särskilda insatser såsom interkulturell företagsrådgivning, mentorskapsprogram, utbildning samt att det skapas mötesplatser och nätverk. Kvinnor med utländsk bakgrund behöver särskilt stöd då de mer sällan än män startar företag. Myndigheter, banker och rådgivningsverksamheter behöver också förändra attityderna till invandrarföretagare. För många personer med utländsk bakgrund är eget företagande en väg att gå för att kunna försörja sig. En hel del av våra nya svenskar bär på kunskaper och idéer som kan tillföra nytänkande inom näringslivet och tillgodose behov som finns såväl på den svenska som den internationella marknaden. Vissa har kanske varit företagare i sitt gamla hemland och vill fortsätta som företagare i det nya hemlandet. Andra ser kanske eget företagande som den enda möjligheten att få ett arbete. Oavsett vilka skälen är till eget företagande, är insatser som leder till att främja eget företagande och entreprenörskap mycket viktiga för att skapa tillväxt. Åtgärder som främjar eget företagande A. Öka andelen IF-företagare (Internationella företagare med invandrarbakgrund), framförallt inom turist- och kulturnäringarna, import/export och nya välfärdstjänster B. Skapa goda förutsättningar för att utveckla ett socialt entreprenörskap, dvs företagare som inte har vinst som mål, utan som främst bygger sin verksamhet på att tillgodose olika samhällsbehov utifrån centrala värderingar som demokrati, solidaritet, uthållig tillväxt etc. C. Underlätta det för företagare med utländsk bakgrund att delta i offentliga upphandlingar D. Skapa goda förutsättningar för företagare med utländsk bakgrund att integreras i näringslivet E. Öka kunskapen om möjligheterna med mångfald som ett led i ett hållbart företagande (CSR, Corporate Social Responsibility) Förslag på aktiviteter : A. Utveckla industriella kluster för kulturarbetare och företagare inom turistnäringen och upplevelseindustrin. Satsa på företagsstöd som är anpassade efter företagets/företagarens specifika behov. Stimulera korsbefruktningar mellan sektorer, t ex kultur & teknik.utveckla nya, mer långsiktiga finansieringsformer för sociala entreprenörer, dvs Version 0612 5

verksamheter inom den sociala ekonomin. Ett exempel är NESE-projektet (Ny Ekonomi Socialt Entreprenörskap) inom EQUAL-programmet. B. Bearbeta av upphandlingsansvariga inom offentliga förvaltningar och upphandlingsbolag. Utbilda IFS-rådgivare i regelverket. C. Synliggöra IF-företagare vid mässor, i medier mm genom att lyfta fram goda förebilder. Skapa mötesplatser, bygg nätverk, tillhandahåll mentorskapsprogram och dörröppnare. Underlätta det för IF-företagare att få tillgång till olika stödssystem för innovationer, entreprenörskap och företagsutveckling. Skapa flexibla, internetbaserade företagsutvecklingsverktyg som kan anpassas efter målgruppen. D. Utveckla modeller och metoder för implementering av mångfald i näringslivet Huvudmän: A. IFS, Västsvenska Turistrådet AB, BRG, VGR (RU), LAN (Starta eget), Västsvenska Industri och Handelskammaren, Exportrådet, B. Kooperativa utvecklingscentra, Lst, kreditinstinstitut/banker, C. Offentliga upphandlingsbolag, Kommuner och VGR D. IFS, BRG, GBG Folkhögskola, Kommunernas näringslivssekr.,vgr E. Universitet, regionala högskolor, folkhögskolor och VGR Övriga intressenter och utförare: Länsstyrelsen, Frivilligorganisationer, Kooperativ, NUTEK, Sv Näringsliv, Nfc, Almi, FR, CFE Centrum För Egenföretagande, Chalmers, GU, Lokala Högskolor och Folkhögskolor, Nätverkstan, Industriella Utvecklingscentra, Studieförbund, Sverige 2000 Institutet, IVF Industriforskning 3.3 Attitydförändrande åtgärder För att kunna skapa ett öppet och inkluderande samhälle i vilket den kulturella mångfalden utgör en resurs, behövs också attitydförändrande åtgärder som leder till att en ömsesidig förståelse mellan majoritetssamhällets kultur och olika minoritetskulturer. Ett exempel kan vara att utveckla den kulturella, internationella och språkliga kompetensen i arbets- och näringslivet, genom olika utbildningar. Andra exempel är att skapa mötesplatser och nätverk. Huvudmän: Föreningar, intresseorganisationer, politiska organisationer, Kooperativa utvecklingscentra, Integrationsverket, Migrationsverket, Länsstyrelsen Universitet, regionala högskolor och folkhögskolor Kommuner VGR, Version 0612 6

4. GENOMFÖRANDE, UPPFÖLJNING OCH RESURSER Programarbetet inleds med att sprida och förankra handlingsprogrammet hos berörda parter. Parallellt med genomförandet av programmet kommer vi att bjuda in strategiska aktörer och intressenter att delta i en s k Framtidsverkstad. Målet med Framtidsverkstaden är att bilda ett nätverk alt. partnerskap och arbeta fram en regional samverkansmodell kring frågan; Hur kan vi bli ett föredöme i integration? med fokus på mångfald som tillväxtfaktor. Framtidsverkstaden är en metod som innebär att man under demokratiska och engagerande former åstadkommer samsyn kring de viktigaste framtidsfrågorna och åtgärderna inom ett specifikt område, klargör roller samt fördelar ansvar och resurser. Resultatet är konkret och alla som deltagit har med sig en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Resultatet av Framtidsverkstaden följs upp kontinuerligt under en längre tid för att se om man nått målet. För att underlätta implementeringen av integrations- och mångfaldsperspektiven kommer även en kartläggning genomföras för att se vilket stöd de delregionala stödstrukturerna för näringslivet behöver så att de kan medverka till att främja mångfald och integration i näringslivet. Ett förslag har framförts att bilda en regional referensgrupp för temaområdet etnisk mångfald inom ramen för tillväxtprogrammet. Referensgruppens uppgift föreslås vara att samordna regionala, integrationsfrämjande aktiviteter, bedöma ansökningar, följa upp och utvärdera åtgärderna. Gruppen kan, utöver de som medverkade i framtagningen av idéunderlaget, bestå av representanter från de fyra kommunförbunden, Länsarbetsnämnden, Integrationsverket, Migrationsverket, Göteborgs Universitet och regionala högskolor. I samband med kartläggningen kommer detta förslag att följas upp för att se om behov föreligger. 4.1 Uppföljning Under genomförandet av handlingsprogrammet kommer nedanstående indikatorer att följas upp på regional och delregional nivå, avseende temaområdet etnisk mångfald: Sysselsättning/sysselsättningsgrad hos utrikes födda fördelat på kvinnor och män Andel kv/m med utländsk bakgrund som arbetar med sitt yrke/utbildning Antal nystartade IF-företag fördelat på kv/m och bransch Andel IF-företagare som deltar regionala stödprogram Antal IF-företagare som expanderar (kv/m, bransch) Utbildning, antal studenter (kv/m) med utomeuropeisk bakgrund som går en högskoleutbildning och/eller deltar i en kompletteringssutbildning (validering) Andel anställda (kv/m) med utländsk bakgrund inom offentlig sektor (landstingssektorn, kommuner, statliga verk och myndigheter i regionen) samt vilken typ av befattningar de innehar Mottagning tid från ankomst till beslut < 6 månader Version 0612 7

Programmet kommer också att bli föremål för utvärdering, vilket sker inom ramen för den utvärdering som görs av tillväxtprogrammet. Enskilda projekt kommer dock att bli föremål för särskilda utvärderingar. 4.2 Resurser Programmet förutsätter att berörda aktörer och huvudmän tillsammans bidrar med resurser för genomförandet av åtgärderna. För att underlätta genomförandet kan Västra Götalandsregionen bistå med ekonomiskt stöd inom nedanstående områden när det gäller prövande av nya modeller och metoder, spridning av etablerade och fungerande modeller/metoder och opinionsskapande aktiviteter. Ett villkor för att få stöd är att projekten/aktiviteterna inte är av lokal karaktär. För temaområdet kommer anslag att äskas med 3 mkr per år, dvs totalt 12 mkr under hela programperioden. Av dessa medel kommer ca 500 tkr avsättas till arbetet med kartläggningen och framtidsverkstaden och 11,5 Mkr för genomförande av programmet, enligt fördelningen nedan inklusive resultatspridning. Resurser kommer också att läggas på implementering av beprövade metoder/modeller som leder till en ökad mångfald på arbetsmarknaden. Åtgärder under programperioden 2004-2007 tkr Kartläggning & framtidsverkstad 500 Underlätta inträdet på arbetsmarknaden 4000 Främjande av entreprenörskap och nyföretagande 6500 Attitydpåverkande och opinionsskapande 1000 aktiviteter Summa 12000 Version 0612 8