Remiss: Betänkandet Självständiga lärosäten (SOU 2008:104)

Relevanta dokument
Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan

YTTRANDE Vårt. Ert datum Ert Dnr: ga lärosäten. stärka den

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Frihet och inflytande kårobligatoriets avskaffande

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Remissyttrande. Betänkandet Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) Remiss U2009/8128/UH. Vetenskapsrådet. Utbildningsdepartementet Stockholm

Anställning vid en statlig myndighet

Yttrande över Å:s anmälan till JO

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Dekanus besluts- och delegationsordning (Fastställd av dekanus )

Regeringskansliet (Finansdepartementet) Stockholm

Grunder, omständigheter och utveckling av talan

Propositionen En akademi i tiden (Prop. 2009/10:149) som riksdagen beslutade om den 15 juni 2010 innebär ökad frihet och självbestämmande

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir.

Disciplinärenden kvinnor och män

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Anmälan mot Högskolan i Gävle angående en anställning som universitetsadjunkt i kriminologi

Anmälan mot Södertörns högskola angående bl.a. fortsatt tillämpning av en disciplinnämnds beslut om avstängning efter att beslutet upphävts av domstol

Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Förslag till ny universitetslag

Ny allmän forumregel för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans (DV 2009:4) Remiss från Justitiedepartementet

Regler för bisysslor för anställda vid Göteborgs universitet

Sammanfattning. Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet)

Samfundet godtar övriga av utredningen framlagda förslag.

Utvecklad ledning av universitet och högskolor

Stockholm den 20 december 2013

En moderniserad rättsprövning, m.m.

Stockholm den 16 januari 2013

Domstolsverket har inget att erinra i dessa delar.

Stockholm den 22 april 2015

Din anmälan till Högskoleverket

Riktlinjer för hanteringen av frågor om vetenskaplig ohederlighet

Stockholms universitets synpunkter på rapporten Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 juni 2018 följande dom (mål nr ).

Förfarande vid handläggning av ett ärende om anställning

Anställningsordning vid SLU fr.o.m

Den framtida rekryteringen av nämndemän

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

Juridiska fakultetsnämnden begränsar sitt remissvar till att avse några väsentliga delar av utredningens förslag.

Justitiekanslern. Barbro Molander YTTRANDE Reg.nr

Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44)

Promemorian behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Anställningsordning för lärare vid Karolinska Institutet

Sammanfattning av dokumentet Regler för anställdas bisysslor vid Luleå tekniska universitetet

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vår referens/dnr: 41/2015. utstationeringsdirektivet

Stockholm den 19 december 2014

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 44/ Saknr 124. Departementspromemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28)

En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor

Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten.

Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112)

7. En nationell nämndmyndighet för prövning av oredlighet i forskning

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen R (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet Stockholm

Rekommendationer om kursplaner, utbildningsplaner och betygssystem

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Yttrande över promemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande.

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 81/12 Mål nr A 24/12

Gymnastik- och idrottshögskolans policy för mottagande av donationer

Yttrande över departementsskrivelsen: Tid för undervisning - lärares arbete med åtgärdsprogram (Ds 2013:50)

Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

REMISSYTTRANDE 1 (5) KST2016/ Fi2016/04014/K. Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Stockholm

Mittuniversitetets åtgärder efter ett beslut av Överklagandenämnden för högskolan

REGLER OM BISYSSLOR OCH RAPPORTERING FÖR ANSTÄLLDA VID GOTEBORGS UNIVERSITET

Angående överlämnande av ett överklagande av ett anställningsbeslut vid Kungl. Tekniska högskolan

Ingående av offentlig anställning

Riksarkivets nationella överblick över arkivfrågorna och arkivverksamheten i landet enskilda arkiv

REGERINGSRÄTTENS DOM

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Överflyttning av vissa utlänningsärenden till den ordinarie migrationsprocessen m.m.

Anställningsordning för lärare vid Karolinska Institutet

Informationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen

Högskolan Dalarnas samarbete med Folkuniversitetet

YTTRANDE. Dnr S2015/06260/FS

Anmälan mot Lärarhögskolan i Stockholm angående s.k. behovsantagning till specialpedagogiskt program

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Sammanfattning Riksdagens ombudsmän, JO, har beretts tillfälle att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Stockholm den 22 augusti 2018

Betänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77)

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm

Stockholm den 30 oktober 2014

Uppsala universitet Rektor Box Uppsala

Svar på remiss En kommunallag för framtiden

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd Järfälla

Ökad insyn i välfärden, SOU 2016:62

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)

Datainspektionen lämnar följande synpunkter.

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Remiss av promemorian Ds 2014:30 Informationsutbyte vid samverkan mot grov organiserad brottslighet

En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)

Transkript:

1 (5) YTTRANDE 2009-03-30 Dnr SU 302-0421-09 Bengt Johansson Kanslichef Juridiska fakultetskansliet Rektor Remiss: Betänkandet Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) Juridiska fakultetsnämnden, som beretts tillfälle att yttra sig i rubricerade ärende, får härmed anföra följande. 1- Inledning och allmänna kommentarer Ett genomgående drag i betänkandet är att utredningsgruppen utgår från fyra olika, sinsemellan likställda autonomibegrepp, nämligen akademisk autonomi, som innefattar det som normalt förstås med akademisk frihet vad avser undervisning och forskning; finansiell autonomi, organisatorisk autonomi samt personalpolitisk autonomi. Autonomin skall enligt betänkandet realisera två liberala frihetskrav, nämligen frihet från statlig styrning och intervention samt frihet till självbestämmande inom samtliga angivna autonomisfärer. Utredningen ger i denna mening uttryck för ett klassiskt universitetspolitiskt program, som har sina rötter i Wilhelm von Humboldts universitetsidé, som man för övrigt hänvisar till. Det humboldtska arvet gör sig, enligt betänkandet, framför allt gällande i den särställning som universitet och högskolor hävdar i förhållande till andra offentliga organisationer och inrättningar. Universitetet representerar något annat än övriga myndigheter. Det är denna särart som motiverar en fullständig emancipation av universiteten ur den statliga maktsfären. En svaghet i den argumentation som utredaren för till förmån för sitt förslag är att den framhållna särarten och vilka överväganden den grundar sig på inte underkastas någon analys. Enligt den humboldtska universitetsidén, som fortfarande utgör en bärande tanke i svensk forsknings- och utbildningspolitik, är det kravet på vetenskapens frihet som motiverar autonomiprivilegiet. Autonomin kan med andra ord inte vara ett mål i sig utan den är ett utflöde av något annat för vars skull den en gång har givits. Den är och förblir ett medel, vars uppgift det är att realisera och skydda en högre målsättning, nämligen vetenskapens frihet. Det är således enligt nämndens mening ur denna synvinkel som kravet på autonomi måste betraktas. Utredaren har dock inte utrett detta inbördes förhållande mellan mål och medel. Istället för att låta utredningen av frågan om en utvidgad autonomi för universitet och högskolor ta sin utgångspunkt i vad som borde vara föremålet för alla organisatoriska och ekonomiska strävanden på området, nämligen att garantera och skydda det fria, vetenskapligt Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 2049 106 91 Stockholm Rum E 5156-5165 Telefax: 08-674 75 44 E-post: bengt.johansson@juridicum.su.se

2 (5) disciplinerade kunskapssökandet, har man låtit omsorgen om formen komma i första rummet. Den organisatoriska och finansiella autonomin har därmed blivit ett självändamål som aldrig sätts ifråga. Omvänt sett är det givet att universitetsautonomin måste ha sin gräns, som naturligt nog går vid den punkt, där den inte längre behövs för att skydda den vetenskapliga argumentationens särart i förhållande till andra diskurser i samhället såsom t.ex. politik. Det finns därför inte något i universitetets huvudsakliga bestämning, d.v.s. att skydda den vetenskapliga friheten från intrång från andra intressen, som motiverar den totala autonomi som utredningen förespråkar. Mot bakgrund av vad som ovan anförts kan det på goda grunder ifrågasättas om inte den absoluta autonomi som förespråkas i betänkandet snarare är till mer skada än gagn för den akademiska friheten. Långsiktighet är utan tvekan den första förutsättningen för en kontinuerlig och lyckosam utveckling inom såväl forskning som utbildning. Att låta universiteten även fortsättningsvis ingå i den statliga myndighetssfären kan därför betraktas som ett skydd mot marknadens kortsiktighet. I betänkandet framhålles som ett argument för det i förhållande till staten helt autonoma universitetet att universitet genom en sådan självständighet snabbt kan anpassa sig till andra aktörer och ingå i olika former av samarbeten som det annars skulle vara utestängt från. Här finns anledning att hissa varningsflagg. En sådan anpasslighet står i bjärt kontrast mot den eftersträvade långsiktigheten och den kan sätta den akademiska friheten i fara. Vad säger att staten även fortsättningsvis vill ta ett långsiktigt ansvar när universiteten väl emanciperats? Och vad mer är, vad händer med det lärosäte som gör en felsatsning, om inte staten finns som garant för verksamheten? Den nuvarande organisatoriska strukturen och dess principer för beslutsfattande tillgodoser i stort det angivna syftet. Frågor som rör forskning och utbildning avgörs enligt en kollegial princip, som i sig är en konsekvens av den akademiska friheten. Förvaltningsfrågor i övrigt, t.ex. sådana som rör medelsförvaltning eller arbetsgivaransvar, representerar däremot en annan sida av verksamheten, som sköts enligt en byråkratisk princip. Härvidlag föreligger knappast något skyddsbehov av ovan nämnda slag, d.v.s. skyddet för den akademiska friheten. Istället bör denna verksamhet genomsyras av samma värdegrunder som samhället i övrigt. I detta hänseende skulle den absoluta autonomin istället kunna leda till att universiteten förvandlas till akademiska elfenbenstorn utan samhörighet med sin omgivning Givetvis kan staten fullt legitimt framföra önskemål till universiteten som t.ex. avser utbildningsmål och liknande, så länge som dessa inte inkräktar på den akademiska friheten. Den delikata balansen mellan frihet och styrning kräver såväl återhållsamhet från statsmakternas sida som vaksamhet från universitetens. Det finns således anledning att överväga om det inte vore lämpligt att följa Finlands exempel och grundlagsfästa den akademiska friheten, I dagens läge är det dock inte direkta ingripanden från statsmakternas sida som uppfattas som det största hotet mot den akademiska friheten. Istället är det den långt gående öronmärkningen av externa forskningsresurser som främst hotar den akademiska autonomin. Det är svårt att upprätthålla en fri och förutsättningslös vetenskaplig verksamhet i skuggan av detaljerade och kortsiktiga strategier för den externa forskningsfinansieringen. Den fortgående urholkningen av lärosätenas egna forskningsresurser bidrar i hög grad till

3 (5) denna utveckling. Det är nämndens uppfattning att man i betänkandet sammanblandar mål och medel. Den vetenskapliga verksamheten kräver och förtjänar en autonomi som motsvarar dess syfte - fri forskning och undervisning på vetenskaplig grund. Däremot är universiteten inte övrigt betjänta av att isoleras från de politiska beslutsprocesserna i ett demokratiskt statsskick. Det är därför en felvänd ordning att, som utredarna föreslår, låta forskning och utbildning anpassa sig efter en autonomi som styrs av andra hänsyn. 2- Offentligrättsliga aspekter av utredningens förslag Fakultetsnämnden delar utredarens uppfattning om att dagens detaljreglering på många områden lägger hinder för en nödvändig utveckling. Däremot ifrågasätter nämnden den modell utredaren anvisar för att komma till rätta med detta. Nämnden menar att det inte är nödvändigt med den osäkerhet som under många år kommer att följa av tillskapandet av en ny offentligrättslig associationsform. Många problem går i själva verket att lösa inom ramen för nu existerande ordning. Förvaltningslagen anger i 3 1 st. att om annan lag eller förordning innehåller en avvikande regel gäller denna. Det är alltså fullt möjligt att i högskolelagen och högskoleförordningen på sätt som redan skett införa från förvaltningslagen avvikande bestämmelser för att på de punkter det anses önskvärt tona ned myndighetsfunktionen. Utredaren avvisar reformer inom det befintliga regelverket som en möjlig väg och hänvisar härvidlag till utvecklingen efter den avreglering som skedde efter 1993 års reform, då mycket av avregleringen återtogs. Den av utredningen föreslagna modellen skulle skänka en större stabilitet. Nämnden ifrågasätter detta argument då det rimligen inte kan vara svårare att genom lagar och förordningar återreglera den självständiga högskolans verksamhet. En lag kan ju ändras genom ett enda riksdagsbeslut med enkel majoritet (jfr RF 4 kap. 5 ). Nämnden delar inte heller utredarens uppfattning om att universitet och högskolor endast i begränsad omfattning ägnar sig åt myndighetsutövning (s. 112 och även s. 155) även om det är sant att den rena undervisningen och forskningen inte hör dit. Förutom examination hör till myndighetsutövning sådan verksamhet som antagning, studieortsbyten, uppehåll i och återkomst till studier, disciplinärenden, avskiljandeärenden, utredningar och ställningstaganden med anledning av anmälan om diskriminering, anställningsärenden m.m. Personalen skall enligt förslaget inte längre vara statsanställd men ändock avlönas av statliga medel, åtminstone till en del ägna sig åt myndighetsutövning och stå under tillsyn av Justitieombudsmannen och Justitiekanslern samt omfattas av offentlighetsprincipen m.m. Frågan är då vari skillnaden mot att vara statsanställd egentligen består. 3- Arbetsrättsliga aspekter av utredningens förslag Utredningens förslag vad gäller de arbetsrättsliga frågorna (s. 178, 191-203) är vilseledande, bristfällig eller direkt felaktiga. Utredningen menar att de flesta av dessa frågor får lösas utifrån arbetsrättsliga regler eller med stöd av kollektivavtal. För att få till stånd ett

4 (5) kollektivavtal krävs dock två parter. Om en av dessa parter av någon anledning inte vill träffa ett kollektivavtal så får man inte till stånd en reglering som avviker från t.ex. LAS. Det kan även befaras att den form av flexibilitet vad gäller olika anställningsformer som följer av bestämmelserna i 4 kap. 30 HF inte kommer att komma till stånd med stöd av avvikelser från LAS genom kollektivavtal. Den bestämmelse som idag finns enligt 2 kap 8 HF avseende det tidsbegränsade förordnandet för rektor saknar t ex motsvarighet i LAS. Utredaren har även tänkt sig att frågan om förtroendeskadliga bisysslor skall regleras genom kollektivavtal. Fakultetsnämnden vill bestämt avråda från en sådan ordning. Att avveckla disciplinpåföljdsreglerna i LOA vilket följer av utredningens förslag - är ett alltför stort offer i sammanhanget. Inte heller skall bestämmelsen i 6b LAS avseende frågan om verksamhetsövergång läsas så att det skall träffas nya anställningsavtal av det självständiga lärosätet efter att lärarna övergått från sin gamla arbetsgivare till den nye. Lagtekniskt är denna regel utformad som en substitutionsregel, dvs. det bestående anställningsavtalet får en ny arbetsgivare med stöd av lag. Detta är en tvingande bestämmelse som inte kan avtalas bort. Denna bestämmelse gäller även för de fullmaktsprofessorer som finns kvar i systemet då utredningens förslag eventuellt skall genomföras. Att en annan lösning kunde väljas för fullmaktsprofessorerna beträffande stiftelseombildningen av Chalmers och Högskolan i Jönköping berodde på att dessa verksamhetsövergångar ägde rum innan 6b LAS tillkom. Enligt förslaget skall möjligheten att överklaga anställningsbeslut upphöra (s. 190). Nämnden är osäker på om man så lättvändigt kan trolla bort verksamhetens offentligrättsliga drag. Anställningsförhållanden avses såvitt nämnden kan bedöma vara mycket lika de befintliga(se. s 14 p. 5). Det bådar inte gott att genom sådana manövrar försöka ta bort den rätt till domstolsprövning som numera följer av Europakonventionen (jfr RÅ 2006 ref. 65 och t.ex. fallet Pellegrin mot Frankrike (s. 197 not. 11)). Rätten att överklaga utgör en rättssäkerhetsgaranti och Europadomstolen tolkar olika begrepp autonomt. Nämnden utesluter inte att de anställda även efter den särreglering som övervägs alltjämt skulle uppfattas som offentligt anställda. Nämnden ser dessutom en risk med att vi på detta sätt ger oss ut på obruten mark. Om vi tar bort Överklagandenämnden för Högskolan som av EG-domstolen accepterats som en domstol för att konstatera att tjänstebeslut inte längre kan överklagas, så föreligger en stor risk att de som ändå vill överklaga vänder sig till länsrätt med stöd av förvaltningslagen 22 a - vilken alltid skall tillämpas (d v s oavsett regler i specialförfattningar om att t.ex. regeringen är besvärsinstans eller att ett överklagandeförbud är uppställt) om en rätt till domstolsprövning föreligger enligt konventionen. Detta följer nämligen efter en lagändring år 2006 av förvaltningslagen 3 st. 2. 4- Akademisk kvalitet Utredningens förslag om att den centrala regleringen av befattningsstrukturen och anställningsförfarandet skall upphöra och att dessa frågor fortsättningsvis skall regleras vid lärosätena, kommer sannolikt att leda till att lärosätena kommer att tillämpa olika kriterier och villkor i tillsättningsärenden. Det finns en risk för mindre stringent tillsättningsförfarande vid

vissa lärosäten, som på sikt kan påverka den akademiska kvaliteten hos andra universitet och högskolor. En sådan utveckling kommer att skada det höga och jämna akademiska anseende som Sverige har på internationell nivå. 5 (5)