Verksamhetsplan 2009
Verksamhetsplan 2009 Folkbildningsrådet Layout: Johan Nilsson, Kombinera Tryck: Allduplo, Stockholm 2009
Innehåll Verksamhetsplan 2009 4 Övergripande mål 4 Uppgifter 4 Inom medlemsuppdraget 4 Inom myndighetsuppdraget 5 Styr- och policydokument från Folkbildningsrådet och dess medlemmar 5 Styrdokument från staten 5 Beslutande och beredande organ 6 Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning 6 Kommunikation 7 Bidragsfördelning 8 Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete 9 Verksamhetsuppföljning 9 Kvalitetsarbete 10 Nationell utvärdering 11 Administration 13 Medlemsuppdrag 13 Folkbildningsnätet 13 Folkhögskolornas informationstjänst FIN 14 Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) 15 Kansli 16 Finansiering 17 Budget 2009 18
Verksamhetsplan 2009 Verksamhetsplanen utgör riktlinjer för styrelsens och kansliets arbete under 2009. Övergripande mål De övergripande målen för Folkbildningsrådets verksamhet har angetts av rådets medlemmar Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Folkbildningsrådet ska vid sin fördelning av statsbidragen samt uppföljning och utvärdering sträva efter att uppfylla statens fyra syften med statsbidrag till folkbildningen. Dessa är: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Staten har gett folkbildningen i uppdrag att själv identifiera målgrupper som är relevanta, men folkbildningen ska sträva efter att nå dem med kort och ofullständig utbildning eller som på andra sätt är utsatta. Vidare har riksdagen fastställt sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd. De sju områdena är: den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, det mångkulturella samhällets utmaningar, den demografiska utmaningen, det livslånga lärandet, kulturen, tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder, och folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Uppgifter Inom medlemsuppdraget Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. På uppdrag av medlemmarna svarar rådet för central drift och utveckling av Folkbildningsnätet. Av medlemmarna RIO och SKL har Folkbildningsrådet fått i uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursut- 4 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009
bud via Folkhögskolornas informationstjänst, FIN, samt att bedriva ett folkbildningspolitiskt arbete med EU-politiskt och internationellt perspektiv utifrån folkhögskolornas behov i uppdraget Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC). Därutöver ska rådet genomföra omvärldsbevakning och upprätthålla kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Inom myndighetsuppdraget Folkbildningsrådet har av riksdag och regering anförtrotts vissa myndighetsuppdrag. De innefattar: att företräda staten i förhållande till folkbildningen, att besluta om vilka studieförbund och folkhögskolor som skall få statsbidrag, att fördela statsbidraget mellan dessa, att lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen enligt gällande föreskrifter, att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften och villkor som föreskrivits för statsbidraget, att redovisa hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts, att i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbildningens verksamhet till regeringen, att återkalla statsbidrag som betalats ut till ett studieförbund eller en folkhögskola i det fall verksamheten inte är förenlig med statens syften med statsbidraget, samt att med utgångspunkt i rådets kvalitetsarbete göra mer långsiktiga bedömningar av existerande verksamheters livskraft i förhållande till behovet av att skapa utrymme för nya verksamheter och att ge nya grupper möjligheter att bedriva statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. Genom sitt myndighets- och sektorsuppdrag svarar Folkbildningsrådet för folkbildningspolitisk bevakning i ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv. Vidare har rådet en uppgift i att informera regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Styr- och policydokument från Folkbildningsrådet och dess medlemmar Folkbildningsrådets stadgar. Representantskapets beslut om organisation, arbetsformer och medlemsuppdrag. Arbetsordning för Folkbildningsrådet. Statsbidragsvillkoren för folkhögskolor och studieförbund. Kriterier och fördelningsprinciper för statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Riktlinjer för prövning av statsbidrag. Måldokument för Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst och Folkbildning Learning for Active Citizenship. Styrdokument från staten Som grund för den verksamhet som bedrivs inom Folkbildningsrådet gäller: Kulturutskottets betänkande 2005/06:KrU14 och riksdagens beslut 2006-05-31. Lära, växa, förändra. Folkbildningsproposition 2005/06:192. Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Regeringens riktlinjer år 2009 med bilagt regleringsbrev för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen. Förordningen om myndigheters årsredovisning (SFS 2000:605). Förvaltningslag (SFS 1986:233, 4). Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009 5
Därutöver kan regeringen och riksdagen via riktlinjer, förordningar och riksdagsbeslut ge rådet andra uppdrag. Beslutande och beredande organ Folkbildningsrådets beslutande och beredande organ utgörs av: Representantskapet Representantskapet sammanträder två gånger årligen för att fastställa styrelsens och revisorernas berättelser, ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och fastställa ekonomisk ram för rådets egen budget, välja styrelseordförande och revisorer samt ta emot anmälan om utsedda styrelseledamöter av medlemmarna. Styrelsen Styrelsen leder verksamheten och fattar beslut i alla principiella frågor. Styrelsen ska tillse att de uppgifter som anförtrotts Folkbildningsrådet fullföljs samt att rådets verksamhet genomförs inom den av medlemmarna beslutade ekonomiska ramen. Styrelsen kan delegera till ordföranden eller generalsekreteraren att, utifrån av styrelsen fastställda riktlinjer, fatta beslut. Beredningsgrupp, styrgrupp och referensgrupp För att bereda frågor kan styrelsen tillsätta en beredningsgrupp. Denna grupp leds av en styrelseledamot och medlemmarna inbjuds att utse representant enligt stadgarna. Styrelsen fastställer uppgifter och tidsplan och generalsekreteraren svarar för att grupperna tillförs sekreterarstöd och andra kansliresurser. En styrgrupp kan tillsättas för att närmare följa och styra ett medlemsuppdrag. Referensgrupper kan inrättas av generalsekreteraren för att tillföra sakkunskap kring kansliets arbete med myndighets- och medlemsuppdragen. Aktuella styrgrupper inom medlemsuppdrag Styrgrupp för Folkbildningsnätet. Styrgrupp för Folkhögskolornas informationstjänst. Styrgrupp för Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC). Samråd med medlemsorganisationerna Samspelet med rådets medlemmar sker i form av adjungering av ledamöter till styrelsen och genom representation i styrelsens beredningsgrupper. Vidare ska, enligt rådets stadgar, särskilda samråd genomföras kring frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär. Till denna typ av frågor hänförs till exempel verksamhetsplan och ekonomisk budgetram för Folkbildningsrådet samt förslag om budgetunderlag till regeringen. Varje år genomförs även en styrelsekonferens. Folkbildningsrådets och medlemsorganisationernas styrelser deltar. Styrelsekonferensen är ett reflekterande möte för att bland annat göra en gemensam omvärldsanalys. Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning Folkbildningsrådet svarar för omvärlds- och folkbildningspolitisk bevakning i syfte att kunna analysera områden som påverkar förutsättningar och villkor för folkbildningen och för Folkbildningsrådets arbete (exempelvis vuxenutbildnings-, skol-, folkrörelse- och integrationspolitik). Detta sker utifrån Folkbildningsrådets regeringsuppdrag att svara för rapportering och bedömning av folkbildningens samlade insatser och effekter. Vidare har rådet i uppgift att informera regeringen, myndigheter, andra organisationer, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Rådet ska ha kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. 6 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009
Folkbildningsrådet ska årligen lämna treårigt budgetunderlag till regeringen. Underlaget utgör en motivering för framtida anslag till folkbildningen. En väsentlig grund för detta arbete är fördjupade analyser av den folkbildningspolitiska utvecklingen och av omvärldsbevakningen. Folkbildningsrådet svarar för myndighetsrelaterade internationella folkbildningsfrågor. Folkbildningsrådet ska särskilt följa utvecklingen i EU och på global nivå inom områden som berör folkbildningen samt det europeiska och globala samarbetet inom folkbildning och vuxenutbildning. Motivet är att folkbildningen i ökande grad påverkas av beslut inom EU. Vidare svarar rådet för bevaknings- och representationsuppdrag i olika organ och arbetsgrupper med nordisk, europeisk och global anknytning. Folkbildningsrådet deltar i möten med Utbildningsdepartementet inför rådsmötena i EU. Folkbildningsrådet ska bevaka utvecklingen av de offentliga bidragen till studieförbunden och folkhögskolorna. Folkbildningsrådet ska, i myndighets ställe och med sitt sektorsansvar för folkbildningen som grund, framföra rådets uppfattningar i nationella sammanhang och inom EU. Det sker bland annat när rådet anmodats att lämna remissyttranden inom berörda utredningsområden. Folkbildningsrådet kan vidare efter anmodan delta i statliga arbetsgrupper, styrelser och råd, såväl på nationell som på internationell nivå. Genom kontakter med universitet, högskolor, myndigheter och organisationer ska rådet verka för att folkbildningsforskningen får större utrymme och uppmärksamhet. Utarbeta en strategi för Folkbildningsrådets omvärldsbevakning. Arrangera två forskningsbaserade seminarier om folkbildning i Almedalen. Arrangera en nationell folkbildningskonferens. Kommunikation Målet för Folkbildningsrådets kommunikation är att målgrupperna ska ha bra kännedom om Folkbildningsrådets verksamhet och resultat samt om statens syften med statsbidraget till folkbildningen. Målgrupperna ska också ha bra kännedom om Folkbildningsrådets uppgifter att fördela statsbidraget till folkbildningen samt att följa upp och utvärdera verksamheten. Externa målgrupper är bidragsmottagare (studieförbund, folkhögskolor och studerandeorganisationer vid folkhögskolor), regering och riksdag, myndigheter, landsting och kommuner, organisationer, internationella samarbetsorganisationer och allmänheten. Interna målgrupper är medlemsorganisationerna inom Folkbildningsrådet, styrelse, ledning och medarbetare. Folkbildningsrådets kommunikationsstrategi syftar till att göra det lättare att kommunicera rådets uppdrag och verksamhet internt och externt. Kommunikationsarbetet ska planeras och integreras i det dagliga arbetet. Det betyder att kommunikationsplaner ska tas fram för samtliga verksamheter och projekt. Därefter följs kommunikationsarbetet upp och utvärderas på samma sätt som annan verksamhet på Folkbildningsrådet. Webbplatsen www.folkbildning.se ska utvecklas som primärt redskap för extern kommunikation för att nå rådets mål med genomförda informationsinsatser. I övrigt används digitala, skriftliga och fysiska kanaler som exempelvis e-post, tryckt informationsmaterial och möten. Dessa kanaler analyseras och värderas kontinuerligt utifrån rådets kommunikationsbehov. Arbetet fortsätter med koordinering av Folkbildningsrådets, FIN:s, FOLAC:s och Folkbildningsnätets webbplatser för att uppnå samordningsfördelar. Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009 7
Folkbildningsrådet ska medverka vid för folkbildningen betydelsefulla seminarier och konferenser samt vid behov arrangera egna konferenser. Vidare ska rådet ta emot studiebesök. Utveckla www.folkbildning.se så att webbplatsen tydligare kommunicerar Folkbildningsrådets verksamheter. Utvärdera och eventuellt omarbeta FBR info. Utvärdera och vidareutveckla Folkbildningsrådets internkommunikation. Kommunikationskanaler www.folkbildning.se FBR info Studieförbundsaktuellt Folkhögskoleaktuellt Seminarier och konferenser Tryckt material Folkbildningsnätet Media Bidragsfördelning Folkbildningsrådet ska fastställa statsbidragsvillkor och bidragkriterier samt fördela folkbildningsanslaget till studieförbund, folkhögskolor och studerandeorganisationer inom folkhögskolan på sådant sätt att statens syften med stödet till folkbildningen uppnås. Rådet ska i förekommande fall fördela medel för utvecklingsarbete och kompetensutveckling, bland annat till folkhögskolorna i form av bidrag till rektorsfortbildning och personalfortbildning. För nyanställda rektorer i studieförbund och folkhögskolor genomför Folkbildningsrådet särskild introduktion. Folkbildningsrådet ska bereda ansökningar om statsbidrag från organisationer som avser starta nya folkhögskolor eller studieförbund samt från organisationer som önskar statsbidrag vid övertagande av huvudmannaskap för en befintlig folkhögskola. Vidare ska rådet ta ställning till nuvarande bidragsmottagares ansökningar om organisatoriska förändringar som är av betydelse för statsbidragsanvändningen. Folkbildningsrådet ska arbeta för att förebygga felaktig användning av statsbidragen genom informationsinsatser av olika slag, konferenser, utbildningsaktiviteter och överläggningar tillsammans med bidragsmottagarna. Rådet ska vidare uppmärksamma och återkalla statsbidrag för verksamhet i studieförbund och på folkhögskolor som inte uppfyller bidragens villkor samt omfördela de medel som återkallats. Folkbildningsrådet ska bedriva ett utvecklingsarbete i syfte att tillföra fler kvalitativa element till statsbidragsmodellerna. Från och med 2007 är det ett statsbidragsvillkor att samtliga bidragsmottagare ska lämna en årlig kvalitetsredovisning. Folkbildningsrådet ska inom ramen för Folkbildningsnätet, tillsammans med andra lämpliga åtgärder, göra särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet ska samarbeta med andra bidragsgivande myndigheter (Specialpedagogiska skolmyndigheten, CSN, Svenska Institutet, Allmänna arvsfonden m fl) samt kommuner och landsting. Det sker genom deltagande i nätverk, kontakter i konkreta bidragsärenden, samarbete kring fördelning av folkhögskolans förstärkningsbidrag. Vidare ska rådet upprätthålla kontakter med Sveriges Kommuner och Landsting och andra organisationer, myndigheter och utredningar av betydelse för folkbildningens och de studerandes villkor (studiestöd, tillträdesfrågor, validering, studeranderätt, diskriminering). Fördela extra tilldelade medel till jämställdhetsinsatser inom folkbildningen (kvinnligt entreprenörskap). 8 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009
Fördela extra tilldelade medel för förstärkta folkbildningsinsatser om EU. Se över och vidareutveckla förstärkningsbidragen för att öka folkbildningens möjligheter att möta utmaningarna i det mångkulturella samhället samt förbättra tillgängligheten för deltagare med funktionsnedsättning. Påbörja arbetet med att se över och utveckla statsbidragsmodellerna genom att tillföra ytterligare kvalitativa element. Fortsätta insatsen som syftar till att stärka de studerandes rättsliga ställning inom folkhögskolan. Utvärderingsprojekt Studieförbundens och folkhögskolornas roll i civilsamhället samt deras koppling till folkrörelserna. När ansökningar från nya bidragsmottagare prövas av Folkbildningsrådet eller när organisatoriska förändringar prövas, lägger rådet stor vikt vid stiftarnas motiv och roll i studieförbund och folkhögskolor. Studieförbunden och folkhögskolorna kan uppfattas som medlemsorganisationernas respektive huvudmännens utförarorganisationer. Studien ska belysa folkbildningens organisationer och deras relationer till sina stiftare, huvudmän och medlemmar. Studien har pågått under 2008 och avslutas under 2009. Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete Folkbildningsrådet ska med utgångspunkt i folkbildningspropositionens krav på ett förstärkt kvalitetsarbete utveckla och förankra gemensamma ramar för ett sådant arbete. Kvalitetsarbetet ska utföras av studieförbund och folkhögskolor och präglas av deras mångfald och olika ideologiska profiler. Folkbildningsrådet ska stimulera och stödja arbetet, samt kontrollera att det sker. Folkbildningsrådet ska i enlighet med regeringens riktlinjer lämna rapporter och resultatredovisning av folkbildningens insatser till regeringen. Verksamhetsuppföljning Folkbildningsrådet ska följa upp verksamheten i förhållande till statens fyra syften med stödet till folkbildningen och de villkor som rådet har föreskrivit för att statsbidrag ska lämnas. Folkbildningsrådet ska utveckla former för uppföljning av verksamheten inom folkhögskolor och studieförbund kopplat till statsbidragsvillkoren och bidragssystemen. Vidare ska rådet följa hur studieförbunden och folkhögskolorna arbetar med egenkontroll och uppföljning av rapporterad verksamhet samt effekter av vidtagna åtgärder. Folkbildningsrådet ska besöka alla studieförbunds förbundsledningar, ett antal lokalavdelningar och ett antal folkhögskolor för att ta del av anordnarnas kvalitets- och uppföljningsarbete samt för återkoppling av gemensamma aktuella frågor av uppföljningskaraktär med ledningsansvariga. Vidare ska rådet följa upp att folkhögskolor och studieförbund årligen upprättar och sänder in de dokument/ kvalitetsredovisningar som anges i statsbidragsvillkoren samt att dokumenten uppfyller de krav som ställts. Folkbildningsrådet ska redovisa resultat av de utvärderings- och uppföljningsinsatser samt den försöks- och utvecklingsverksamhet som bedrivs inom folkbildningen (återrapporteringskrav i regeringens riktlinjer). Folkbildningsrådet ska tillhandahålla officiell statistik avseende studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet och ekonomi. Folkbildningsrådet ska följa upp och genomföra analyser av ekonomin i folkhögskolor och studie- Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009 9
förbund, inklusive en årlig sammanställning av studieförbundens lokalavdelningars ekonomi. Folkbildningsrådet ska till regeringen redovisa kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och folkhögskolor (återrapporteringskrav i regeringens riktlinjer). Folkbildningsrådet ska utveckla systemet för inrapportering av verksamhet för att höja kvaliteten i de insamlade uppgifterna och i efterföljande analys. Insatsen utgör grund för framtagandet av underlag för ny bidragsfördelning. Vidare ska rådet ta fram statistiska och ekonomiska underlag till Folkbildningsrådets årsredovisning, budgetunderlag och övrig återrapportering till regeringen. Bland annat ska rådet inhämta uppgifter om i vilken grad deltagare vid folkhögskolor har avbrutit utbildningarna samt i vilken grad deltagarna erhåller studieomdömen och behörighetsintyg (återrapporteringskrav i regeringens riktlinjer). Folkbildningsrådet ska genomföra möten med studieförbundens rapporteringsansvariga samt arrangera utbildningsdagar i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SCB och Centrala studiestödsnämnden (CSN) för folkhögskolans administrativa personal. Folkbildningsrådet ska utifrån införandet av nya fördelningsmodeller och tillkommande uppgifter se över automatiska kontroller/valideringar i inrapporteringen och vid behov konsekvensändra för att motsvara förändringarna och samtidigt höja kvaliteten i de insamlade uppgifterna. Även rapporter i webbpubliceringen ska ses över, justeras och kompletteras. Utveckla rutiner för fortlöpande uppföljning av kvalitén i folkhögskolans allmänna kurs samt årlig uppföljning av deltagare i folkhögskolans allmänna kurs med avseende på uppnådd behörighet eller avbrutna studier. Utveckla rutiner för insamling av uppgifter om pedagogiska utbildningsnivåer hos folkhögskolans personal. Utveckla analyser med stöd av uppgifter från deltagarrapportering inom studieförbundens och folkhögskolans verksamheter. Utveckla deltagarrapporteringen för personer med funktionsnedsättning och invandrare med brister i svenska språket i studieförbundsstatistiken. Definiera och införa viss rapportering av uppgifter för statistisk uppföljning av de i förordningen prioriterade verksamhetsområdena. Genomföra möten med studieförbundens ekonomiansvariga. Följa Forskningsprojektet Folkbildningens nytta vid Örebro universitet vad gäller delen om ekonomisk nytta och forskningsstudien Studieförbundens och folkhögskolornas roll i civilsamhället samt deras koppling till folkrörelserna vid Ersta Sköndal Högskola AB vad gäller delen om folkbildningens ekonomiska beroende av medlemsorganisationerna. Följa upp resultat av extra tilldelade medel till jämställdhetsinsatser inom folkbildningen (kvinnligt entreprenörskap). Kvalitetsarbete Den nationella kvalitetsredovisningen ska vila på relevanta och tillförlitliga underlag samt ge en fullständig bild av studieförbunds och folkhögskolors verksamhet i relation till statens fyra syften. Folkbildningsrådet ska utveckla riktlinjer och ramar för det systematiska kvalitetsarbetet samt ta fram anvisningar för studieförbunds och folkhögskolors kvalitetsredovisning. Folkbildningsrådet ska årligen utarbeta nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen utifrån folkhögskolornas och studieförbundens kvalitetsredovisningar. Rådet ska vidare följa upp och återrapportera folkbildningens kvalitetsarbete till regering. 10 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009
Folkbildningsrådet ska stödja utvecklingen av ett systematiskt kvalitetsarbete och ett nätverksbyggande hos folkhögskolor och studieförbund genom att sprida erfarenheter av det kvalitetsarbete som finns inom folkbildningen och inom närliggande verksamhetsområden. Folkbildningsrådet ska samverka med andra myndigheter och organisationer för att utbyta erfarenheter som utvecklar kvalitetsarbetet inom folkbildningen. Förankra och inhämta synpunkter på utvecklingsarbetet vid möten med referensgruppen för nationell kvalitetsredovisning. Ta fram studiematerial i utvärderingsmetodik med speciell inriktning på folkbildningsverksamhet samt genomföra seminarier, distansutbildning, föreläsningar i utvärderingsmetodik för spridning och utbildning. Redovisa kvalitén i de allmänna kurserna vid folkhögskolor inom ramen för den nationella kvalitetsredovisningen. Utvärderingsprojekt Studiecirkeldeltagare 2008 Studien syftar till att ge en fördjupad bild av deltagarna i studiecirklarna, exempelvis deras motiv, bakgrund och upplevelser av eller inställning till deltagandet. Liknande studier har genomförts vid fyra tidigare tillfällen (1992, 1995, 2000, 2004). Studien genomförs i form av enkätundersökning som kompletteras med intervjuer och rapporteras under 2009. Folkhögskoledeltagare 2009 Planera genomförande av deltagarundersökning inom folkhögskolan 2010. Nationell utvärdering Riksdagen har beslutat att statens stöd till folkbildningen ska användas till verksamhet som syftar till att stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation samt skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen och i kulturlivet. De utvärderingar som genomförs under 2009 skall söka analysera och belysa i vilken grad folkbildningen uppfyller dessa syften. Enheten för Nationell utvärdering svarar för den vetenskapliga ledningen för utvärderingsprojekt inom Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet har beslutat att inrätta en, i förhållande till styrelsen självständig, rådgivande expertgrupp, som består av personer med såväl sektors-, forsknings- som utvärderingskompetens. Gruppen har bland annat till uppgift att föreslå område för utvärdering, bidra med analyser utifrån folkbildningens villkor och vardag samt se till utvärderingarnas relevans för folkbildningsområdet. Ett viktigt delmoment i expertgruppens arbete är att precisera vad som menas med effekter på nationell nivå. Folkbildning och kultur I utvärderingsprogrammet kommer folkbildningens betydelse för kultur att studeras på olika sätt. Det är i huvudsak betydelsen och effekterna det kan få på ett samhällsplan som är i fokus. Tre delprojekt planeras som var och ett har olika fokus. Det första delprojektet utgår i huvudsak från en vidare syn på begreppet kultur och rör frågor kring mångkultur och integration. Det andra projektet fokuserar folkbildningens betydelse och roll för den folkliga kulturen i form av olika kulturarrangemang och olika estetiska verksamheter. Tidigare studier visar att dessa verksamheter har stor betydelse och ofta utgör människors enda möjlighet till deltagande i kulturella arrang- Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009 11
emang då de statsfinansierade kulturinstitutionerna endast finns på ett mindre antal platser i Sverige. Det tredje delprojektet rör kvinnor och mäns deltagande i kulturarrangemang och estetisk verksamhet. Finns det olika anledningar till att man engagerar sig i denna verksamhet? Vad spelar deltagandet för roll i ett större livssammanhang och går det att resonera kring de samhälleliga vinsterna av ett sådant deltagande? I detta sammanhang kan en koppling till andra utvärderingar som innehåller sociala bokslut vara av intresse. En projektplan för studierna 2009 har tagits fram. Vidare har en förstudie som behandlar kunskapsläget inom området genomförts under 2008. De tre delstudierna startas under 2009. Projektet avslutas under 2010. Folkbildningen i internationell belysning Utvärderingen handlar om att i ljuset av andra länder spåra folkbildningens effekter på vårt sätt att organisera vår demokrati. Det handlar om att finna jämförelsegrunder som gör det möjligt att förklara sociala processer och folkbildningens effekter på nationell nivå. Under 2009 genomförs en förstudie inom området. Denna behandlar bl a metodologiska frågor vad gäller folkbildningens samhälleliga effekter. Huvudstudien genomförs 2010. Folkbildning och hållbar utveckling Folkbildningens roll för hållbar utveckling och internationell solidaritet utvärderas. En viktig frågeställning är: På vilket sätt synliggörs effekterna av folkbildningens arbete inom detta område? I Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:04) framhölls: Det finns mycket som tyder på att folkbildningens stora betydelse för deltagarna består i att medverka till en ökad självkänsla och handlingsförmåga. Effekter avseende de lärandes vilja och förmåga att agera för en hållbar utveckling är svårare att påvisa. Under 2009 produceras en genomgång av befintlig kunskap inom området, samt en större förstudie. Studien avslutas under 2010. Folkbildningens arbetssätt och metoder Utvärderingen genomförs inom Folkbildningsrådet kansli och handlar om att gå igenom och analysera redan befintligt material. Centrala frågeställningar är: Vad går att läsa ut av tidigare studier vad gäller folkbildningens samhälleliga effekter? Vad innebär det att präglas av folkbildningens kännetecken? Vad innebär det att självständigt forma sin undervisning med mera till arbetssätt och innehåll? I vad mån har det specifika för folkbildningens spridits utanför den egna kretsen? Studien genomförs under 2009. Tidigare utvärderingar och studier genomförda av Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet har sedan 1993 genomfört en stor mängd utvärderingar och studier. Det som saknas är emellertid en samlad bedömning av dessa projekts resultat. Flera av de tidigare utvärderingarna eller studierna kan betraktas som lokala fallstudier med okänd representativitet. Vissa utvärderingar och studier saknar anknytning till etablerad teoribildning och har därför inte kunnat användas för generaliseringar eller orsaksanalyser. Utvärderingen genomförs inom Folkbildningsrådets kansli och har karaktären av en metautvärdering av befintligt material. Studien slutförs under 2009. Folkbildningens självbestämmande Folkbildningens självbestämmande dess frihet i ett samhälle kan enbart värderas utifrån vad den resulterar i. Ett grundläggande antagande är att en hög grad av självbestämmande leder till en förbättrad kvalitet inom folkbildningen och att man effektivt når uppsatta mål. Detta självbestämmande förutsätts även leda till kreativitet och långsiktighet. Folkhögskolor och studieförbund är självständiga 12 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009
enheter, men de är samtidigt beroende av statsmakternas beslut och administrativa villkor och finansiering. Staten, å andra sidan, är beroende av att folkbildningsverksamheten fungerar väl och kan prestera goda resultat. Detta ömsesidiga beroende skapar underlag för förhandlingar som då och då manifesterar sig i ett samhällskontrakt parterna emellan. Hur påverkar detta folkbildningens möjlighet att effektivt nå de av staten angivna fyra syften med stödet? Vad betyder folkbildningens självbestämmande i detta sammanhang? Utvärderingen genomförs under 2009 i form av en dokumenterad hearing med speciellt inbjudna deltagare. Administration Folkbildningsrådets administrativa enhet utgör ett stöd till samtliga enheter inom rådets kansli och arbetar med frågor som rör ekonomi, personal, produktion, konferens, IT och service. Arbetsuppgifterna inom ekonomi är bland annat bokföring och bokslutsarbete samt att följa upp förändringar i gällande lagstiftning inom dessa områden. Inom personal sker stödet genom rekryteringar, löneutbetalningar, avtal om köp av tjänster, arbetsmiljöarbete, framtagande av olika personalpolicys etc. Enheten svarar för samordning och upphandling av rådets produktion och följer upp att den grafiska profilen används/anpassas på ett konsekvent sätt i olika produktioner. Enheten svarar också för samordning, utveckling, planering och administration av rådets konferenser, seminarier och studiebesök. IT-stödet sker genom programuppdatering och drift av rådets datatrafik både internt och externt. Servicestödet innefattar bland annat växel och reception, mötes- och konferensservice, lokalfrågor och arkiv. Utveckla nya interna kommunikationsrutiner i syfte att öka enhetens servicestöd. Produktioner Verksamhetsplan 2009, Årsredovisning 2008, Budgetunderlag 2010 2012. Fakta om folkbildning 2009. Idéskrift: Demokrati och digital delaktighet. Informationsmaterial Almedalsveckan. Uppföljning av kvalitén i Allmän kurs 2008. Utvärderingsrapporter 2009: Utvärderingsmetodik för folkbildningen, Studieförbundens och folkhögskolornas roll i civilsamhället samt deras koppling till folkrörelserna, Studiecirkeldeltagare 2008, Folkbildningens arbetssätt och metoder, Tidigare utvärderingar och studier genomförda av Folkbildningsrådet. Medlemsuppdrag En eller flera medlemmar tillsammans kan ge Folkbildningsrådet i uppdrag att för medlemmens/medlemmarnas räkning genomföra uppdrag. Uppdrag leds av en styrgrupp bestående av personer nominerade av medlemmen/medlemmarna. Styrgruppen ansvarar för att förankra sitt förslag till verksamhetsplan och budget inom respektive medlemsorganisation innan Folkbildningsrådets styrelse tar beslut om att ta sig an uppdraget. Styrgruppen ansvarar för riktlinjer för uppdraget, måldokument, verksamhetsplan och budget. Medlemsuppdrag kan vara tidsbestämt. Utvärdering av medlemsuppdrag ska genomföras enligt beslut i styrgruppen. Folkbildningsrådet bär ansvar för att tillhandahålla kansli och personal i enlighet med budget. Folkbildningsnätet Folkbildningsnätet är öppet för alla verksamma inom folkbildningen. Det administreras centralt av Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009 13
Folkbildningsrådet på uppdrag av dess medlemmar. Till stöd för arbetet finns en särskild styrgrupp med företrädare för medlemsorganisationerna. Folkbildningsnätets uppgift är att: tillhandahålla en teknisk plattform för öppet och flexibelt lärande, erbjuda en gemensam mötesplats för alla folkbildare, erbjuda folkhögskolor, studieförbund och andra organisationer inom folkbildningen möjlighet att skapa interna konferensmiljöer, stödja den pedagogiska utvecklingen av det öppna och flexibla lärandet inom folkbildningen, erbjuda pedagogiska resurser på internet, samt erbjuda enskilda användare inom folkbildningen en möjlighet att via Folkbildningsnätet lära sig hantera de möjligheter som datorer och internet ger. Utveckling av Folkbildningsnätet 2008 genomfördes en utvärdering av Folkbildningsnätet ur ett användar-, organisations- och samhällsperspektiv. Syftet var att ge underlag för strategiska beslut om nätets framtida utveckling och att vara ett led i ett kvalitetsarbete där målen för Folkbildningsnätet tydliggörs och konkretiseras. Arbeta med resultatet av utvärderingen för att utveckla Folkbildningsnätet. Utvärdering bildar en grund för revidering av Folkbildningsnätets mål- och policydokument och för val av framtida satsningar. Spridningsinsatser Erfarenheter visar på nödvändigheten att vara ute i medlemsorganisationerna och på plats träffa cirkelledare, lärare och administratörer för att informera om de möjligheter som finns med Folkbildningsnätet. Erbjuda studieförbundsavdelningar och folkhögskolor insatser från Folkbildningsnätets sida samt informera om de digitala resurser och möjligheter som Folkbildningsnätet har. Förenkla användandet av webbvideo för dem som inte är så vana vid denna teknik och erbjuda fler valmöjligheter för dem som är mer vana. Förse lokaladministratörerna med särskild information om Pedagogiska resurser och webbvideofunktionerna så att de kan, förutom för First- Class, även vara resurser på lokal nivå för dessa delar av Folkbildningsnätet. Open Source och öppna lärresurser Open Source-rörelsen är världsomspännande och verkar för utveckling av programvaror som både kan utvecklas vidare och nyttjas fritt. Open Source- och öppna lärresursrörelsens idémässiga grund stämmer väl överens med folkbildningens tankar om samarbete och kollaborativt lärande. Öka kunskapen kring Open Source genom att fördjupa samarbetet med aktiva på området samt utveckla Folkbildningsnätets användning av Open source-program och introducera andra intresserade inom folkbildningen. Anordna ett seminarium om Open source under våren 2009. Öka Folkbildningsnätets kunskaper kring upphovsrättslicensiering av öppna lärresurser med Creative Commons. Folkhögskolornas informationstjänst FIN Folkhögskolornas informationstjänst, FIN, arbetar på uppdrag av Folkbildningsrådets medlemsorganisationer Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och finansieras via folkhögskolornas statsbidrag. FIN har till uppgift att genom målinriktat kommunikations- och marknadsföringsarbe- 14 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009
te skapa en tydlig bild av folkhögskolan som skolform samt bidra till att rekrytera kursdeltagare. FIN:s övergripande mål är att arbeta för att folkhögskolan ska bli ett lika välkänt begrepp för allmänheten som högskola, kommunal vuxenutbildning och gymnasieskola. FIN ska vara den självklara kanalen för den samlade informationen om landets folkhögskolor och deras kursutbud. FIN:s arbete har statens syften med statsbidrag till folkbildningen och de sju verksamhetsområdena som grund. FIN vägleder och informerar presumtiva kursdeltagare och vidareinformatörer dels genom www.folkhogskola.nu, dels genom produktion och distribution av kurskataloger och andra trycksaker samt genom att besvara frågor via olika kanaler. FIN kommunicerar folkhögskolans kännetecken och identitet genom budskap i media, i marknadsföringsinsatser och genom olika informationskanaler, t ex utbildningsmässor. FIN nätverkar med andra utbildningsanordnare, myndigheter och andra relevanta aktörer i omvärlden för att hålla sig uppdaterad om hur folkhögskolan förhåller sig till andra skolformer, och för att folkhögskolan ska bli synlig i utbildningsvärlden. FIN anpassar aktivt sin kommunikation till utvecklingen inom medie- och IT-området dels genom att kontinuerligt utveckla www.folkhogskola.nu, dels genom att kommunicera via aktuella kanaler. FIN stödjer folkhögskolorna i arbetet med kommunikation, marknadsföring och studie- och yrkesvägledning genom att informera och ge användbara verktyg för folkhögskolornas eget arbete inom dessa områden. En årlig informationskonferens anordnas för folkhögskolornas informatörer/marknadsföringsansvariga. Genomföra en användbarhetsstudie av webbplatsen www.folkhogskola.nu och av de tryckta katalogerna. Utvärdera och utveckla www.folkhogskola.nu under 2009 2010. Utvärdera den grafiska profilen och ta fram en ny grafisk profil för 2010 2012. Genomföra en särskild affischkampanj i de tre storstäderna. Kvalitetssäkra www.folkhogskola.nu. Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) FOLAC är ett uppdrag från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) till Folkbildningsrådet. Bakgrunden till uppdraget är behoven att förstärka folkhögskolornas bevakning och påverkan av utbildningspolitik på nordisk, global och framförallt EU-nivå samt att stödja och synliggöra folkhögskolornas internationella arbete. Arbetet leds av en styrgrupp bestående av företrädare för RIO och SKL. Uppdraget ska i ett första skede gälla treårsperioden 2008 2010. FOLAC:s syften är att: främja folkhögskolornas intressen i ett nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, stimulera och stödja folkhögskolornas deltagande i EU-relaterat och internationellt folkbildningsarbete, samt främja samverkan mellan folkhögskolor inom dessa verksamhetsfält. Verksamhetsformer FOLAC ska identifiera och etablera kontakt/samarbete med viktiga aktörer för folkhögskolornas internationella arbete. Det innefattar myndigheter och politiker inom vuxenutbildnings- och utvecklingsområdet på EU- och nationell nivå, internationella och globala folkbildningsorganisationer Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009 15
liksom organisationer i civilsamhället som arbetar med global utveckling. FOLAC ska identifiera, delta i och försöka påverka viktiga arenor och processer för folkbildningens internationella arbete. Det gäller i första hand European Association for the Education of Adults (EAEA) och Nordiska Folkhögskolerådet (NFR), men kan också komma att gälla International Council for Adult Education (ICAE), sociala forum processen och vuxenutbildningskonferensen CONFINTEA VI. FOLAC ska erbjuda folkhögskolorna möjligheter till erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling. Detta sker genom att FOLAC:s webbplats informerar om möjligheter till finansiering för internationellt arbetet, underlättar sökandet efter samarbetspartners i Sverige och internationellt samt förmedlar goda erfarenheter. Folkhögskolorna bjuds in till regionala och tematiska träffar för erfarenhetsutbyten och nätverksbyggande. FOLAC ska synliggöra folkhögskolornas internationella arbete. Detta sker genom webbplatsen, produktion av trycksaker, studiebesök och medverkan i konferenser. FOLAC ska bevaka och försöka påverka viktiga politikområden för folkhögskolornas internationella arbete. Det gäller i första hand EU:s vuxenutbildningspolitik, Sveriges politik för global utveckling (PGU) liksom folkhögskolornas möjligheter till ökat ekonomiskt stöd för sitt internationella utvecklingsarbete. Samarrangera konferenser om EU:s vuxenutbildnings- och utvecklingspolitik i samband med Sveriges ordförandeskap. Kvalitetsarbete Styrgruppen träffas varje kvartal och gör då en avstämning mot uppsatta mål och planer och beslutar om nödvändiga justeringar. Under 2009 ska former för utvärdering av den initiala perioden 2008 2010 beslutas. Kansli Kansliets organisation, kompetensområden och personal anpassas till fastställd verksamhetsplan, regeringens riktlinjer och andra beslut med konsekvenser för kansliet. Arbetsuppgifter som utförs av kansliets personal genomförs i enlighet med de anvisningar och villkor som Folkbildningsrådets medlemsorganisationer och styrelse samt regeringen anger. Uppgifterna redovisas inom respektive område i verksamhetsplanen. Till detta kommer kansligemensamma arbetsuppgifter. Folkbildningsrådets uppdrag och ansvar inför regering medför höga krav på kvalitet i beredningen av ärenden. En väsentlig del av kansliets gemensamma arbete går åt till denna beredning. Verksamheten ställer krav på att både expertkompetens och generell kompetens finns på kansliet. Kansliet förväntas att utifrån sin kompetens om sektorn folkbildning bistå utredningar med material och att medverka i regeringens och myndigheters arbetsgrupper och möten. Fastställda planer för jämställdhet, miljö (hållbar utveckling), arbetsmiljö, kompetensutveckling och friskvård ska årligen följas upp och utvärderas. Revidering av dessa planer sker i arbetsgrupper med representanter från den lokala fackklubben och arbetsgivaren. Följande områden utgör fokus i Folkbildningsrådets interna kvalitetsarbete under 2009: den nationella kvalitetsredovisningen, Folkbildningsnätet, Folkbildningsrådets webbplats, hantering av styrel- 16 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009
sehandlingar, Folkbildningsrådets konferensverksamhet, information om statsbidragskriterier samt processen kring återkrav. Legitimitet, administration och kommunikation är särskilt viktiga att belysa. Kompetensutveckling Kansliets samlade kompetens och organisation ska kontinuerligt utvecklas för att motsvara interna och externa behov. En partssammansatt grupp ska svara för samordning och planering av i första hand gemensamma kompetensutvecklingsinsatser i form av seminarier, kurser, studiebesök etc. Personalen ska ges möjlighet till individuell och gemensam kompetensutveckling i enlighet med individuellt upprättade utvecklingsplaner. Temat för gemensam kompetensutveckling 2009 är Folkbildningsrådets interna kvalitetsarbete. Arbetsfördelning Kansliet är organiserat i tre kompetensenheter för myndighetsuppdragen och en enhet för administration samt GS ledning. Medlemsuppdragen Folkhögskolornas informationstjänst (FIN), Folkbildningsnätet (FBN) och Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) är organiserade i egna kompetensenheter. Samtliga medlemsuppdrag har styrgrupper med företrädare för medlemmarna. Antalet anställda för myndighetsuppdragen uppgår till sjutton personer, varav tre arbetar delvis med service till Folkbildningshuset (reception, växel och kontorsservice). En visstidsanställning löper t o m 2009-02-28 som projektledare för det särskilda regeringsuppdraget Digitala klyftan. Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) har fyra anställda. Folkbildningsnätet (FBN) har två anställda. Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) har en anställd. Av SCB köps tjänster och IT-stöd för insamling och sammanställning av studieförbundens och folkhögskolornas verksamhetsrapporter. Av Specialpedagogiska skolmyndigheten köps tjänster och IT-stöd för insamling (ansökningar) och sammanställning av folkhögskolornas förstärkningsbidrag för funktionshindrade. Teknikstöd till både Folkbildningsnätet och kansliets lokala nätverk köps externt. Tjänster, oftast specialistkompetenser, upphandlas därutöver vid behov via folkhögskolor, studieförbund eller företag. Kansliets organisation Ledning Generalsekreterare. Folkbildningspolitik, omvärldsfrågor och kommunikation. Myndighetsuppdrag (enheter) Bidragsfördelning. Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete. Nationell utvärdering. Särskilt regeringsuppdrag Digitala klyftan (t o m 2009-02-28). Medlemsuppdrag Folkbildningsnätet. Folkhögskolornas informationstjänst. Folkbildning Learning for Active Citizenship. Administration Växel, reception, ekonomi, personal, produktion, IT och service. Finansiering Folkbildningsrådets verksamhet finansieras via de medel som representantskapet vid det årliga höstsammanträdet avsätter ur de statliga anslagsposterna. Därutöver kan finansiering av uppdrag, projekt och utveckling helt eller delvis ske genom andra Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009 17
myndighetsbidrag. Verksamheten ska präglas av effektiv resurshantering och möjligheter till besparingar ska beaktas. Genom samverkan med medlemsorganisation sker även samfinansiering av vissa kanslikostnader. Därutöver tillkommer vissa försäljningsintäkter samt de ränteintäkter som det egna kapitalet genererar. Finansiering av myndighetsuppdragen sker genom uttag ur folkbildningsanslaget i proportion till studieförbundens och folkhögskolornas andelar. Finansieringen av medlemsuppdraget Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) sker via folkhögskolornas andel ur folkbildningsanslaget. Finansieringen av medlemsuppdraget Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) sker via folkhögskolornas andel ur folkbildningsanslaget samt räntemedel som folkhögskolornas anslag genererar. Finansieringen av medlemsuppdraget Folkbildningsnätet sker via en särskild överenskommelse där studieförbundens och folkhögskolornas andel av folkbildningsanslaget relateras till insatserna inom medlemsuppdraget. Budget 2009 (tkr) Anslag Allmänna folkbildningsanslaget 3 165 909 Disposition av anslag Allmänt statsbidrag till studieförbund 1 589 650 Allmänt statsbidrag till folkhögskolor 1 530 667 flexibelt lärande 8 192 Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag 23 950 Folkbildningsrådets medlemsuppdrag Folkbildningsnätet 5 250 Folkhögskolornas informationstjänst 7 200 Folkbildning Learning for Active Citizenship 1 000 3 165 909 Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag Intäkter Statsbidrag via folkbildningsanslaget 23 950 Sålda tjänster/övriga intäkter 950 Ränteintäkter 375 Upplösning av resultatutjämningsreserv 250 25 525 Kostnader Beslutande och beredande organ 3 725 Till styrelsens förfogande 500 Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning 2 575 Statsbidragsfördelning 2 500 Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete 6 350 Nationell utvärdering 3 750 Kommunikation 2 400 FBR kansli (ledning och administration) 3 725 25 525 18 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2009
Några fakta om svensk folkbildning Sverige har 9 studieförbund och 148 folkhögskolor som får del av stats-, landstings- och kommunbidrag. Varje år genomförs i studieförbunden cirka 285 000 studiecirklar med 2 miljoner deltagare. Folkhögskolorna har cirka 26 500 deltagare i de långa kurserna från en termin till flera år och cirka 80 000 deltagare varje termin i de korta kurserna. Studieförbunden är Sveriges största kulturarrangör. Varje år genomförs cirka 250 000 kulturprogram med närmare 15 miljoner deltagare och över 1 miljon medverkande. Folkhögskolorna genomför cirka 2 800 kulturprogram med cirka 240 000 deltagare varje år. Inom studieförbunden svarar de estetiska ämnena för över 60 procent av antalet studiecirklar. Därefter följer områdena språk/historia med 14 procent och samhällsvetenskap/information med ca 6 procent. Folkhögskolorna genomför allmänna och särskilda kurser på både grundskole-, gymnasie- och eftergymnasial nivå. De allmänna kurserna kan ge behörighet för högskolestudier. Det finns även särskilda yrkesförberedande kurser inom exempelvis fritidsledarområdet, media, musik och friskvård. Studieförbunden är spridda över hela landet, med mer än 370 lokalavdelningar. Folkhögskolorna genomför kurser i 170 kommuner. Utmärkande för studieförbund och folkhögskolor är att man utgår från deltagarnas behov och förutsättningar. Deltagarna har stora möjligheter att påverka innehållet och utformningen av studiecirklar och folkhögskolekurser. Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag givna av regeringen och riksdagen. Rådet fördelar statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningens verksamhet. Rådet arbetar även med vissa uppdrag från medlemmarna. Folkbildningsrådet har tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Folkbildningsrådet Box 380 74, 100 64 Stockholm Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26 fbr@folkbildning.se www.folkbildning.se