Verksamhetsplan 2014

Transkript

1 Verksamhetsplan 2014

2

3 Innehåll Verksamhetsplan Inledning 4 Representantskapets riktlinjer 4 Riktlinjer från regeringen 5 Fördelning av statsbidrag 6 Uppföljning och utvärdering 7 Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning 8 Folkhögskolan som skolform/myndighetsrollen för folkhögskolor 9 Kommunikation 10 Folkbildningsnätet 10 Folkhögskolornas informationstjänst 11 Administration och internt stöd 12 Kansli 12 Finansiering 13 Budget 2014 (tkr) 13

4 Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplanen utgör riktlinjer för styrelsens och kansliets arbete under Inledning Folkbildningsrådets medlemsorganisationer, Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Sveriges Kommuner och Landsting, fattade i april 2013 beslut om ett nytt framtidsdokument, Folkbildningens Vägval & Vilja, samt fastställde i september 2013 nya Stadgar för föreningen Folkbildningsrådet samt Principiella utgångspunkter för ett förnyat Folkbildningsråd. I enlighet med beslut vid representantskapet kommer styrelsen att göra en översyn av Folkbildningsrådets styrning, organisation och verksamhet. Medlemmarnas beslut utgör, tillsammans med riksdagens beslut om folkbildningen samt regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet, grund för Folkbildningsrådets uppdrag och verksamhet. Medlemmarnas utgångspunkter för ett förnyat Folkbildningsråd värna självförvaltningsmodellen som innefattar att besluta om fördelning av statsbidraget stärka legitimiteten såväl internt som externt vara sektorsansvarig för folkbildningen förstärka uppföljning, kontroll och granskning den statliga utvärderingen ska ske oberoende tillämpa Förvaltningslagen offentlighetsprincipen ska gälla vid all myndighetsutövning tydliggöra rollerna mellan medlemsorganisationer och Folkbildningsrådet. Under 2014 kommer Folkbildningsrådets styrelse att arbeta för att förnya Folkbildningsrådet utifrån medlemmarnas beslutade riktlinjer. Detta arbete ska vara genomfört senast Representantskapets riktlinjer Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet har som sektorsansvarig för folkbildningen i uppgift att bevaka och sprida kunskap om folkbildningen gentemot regering, riksdag, myndigheter, kommuner, landsting, regioner samt internationella organ. Folkbildningsrådet har att särskilt bevaka folkhögskolan som skolform i utbildningssystemet. Representantskapet Representantskapet är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ och sammanträder två gånger per år. Vid vårsammanträdet behandlas styrelsens och revisorernas berättelser samt prövas frågan 4 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2014

5 om ansvarsfrihet för styrelsen. Vartannat år väljs styrelse. Vid höstsammanträdet fastställs ekonomisk ram för Folkbildningsrådets budget, anmäls styrelsens verksamhetsplan samt fattas beslut om särskilda uppdrag för Folkbildningsrådet kommande verksamhetsår. Medlemmarnas inflytande och styrning av Folkbildningsrådet sker genom beslut och uppdrag fattade av representantskapet. Ordförandena i Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Styrelseföreningen inom Sveriges Kommuner och Landsting förbereder, i dialog med styrelseordföranden i Folkbildningsrådet, de beslut som representantskapet kan behöva fatta. Styrelsen Styrelsen är Folkbildningsrådets beslutande organ på uppdrag av representantskapet. Frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär underställs representantskapet för beslut. Styrelsen upprättar och fastställer Folkbildningsrådets budget inom av representantskapet angivna ramar. Styrelsen anställer generalsekreterare samt ansvarar för att kansliet kan fullgöra Folkbildningsrådets uppdrag. Riktlinjer från regeringen Enligt Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen, har Folkbildningsrådet att pröva frågor om statsbidrag till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer besluta om vilka som ska få statsbidrag enligt förordningen och fördela tillgängliga medel mellan dem lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen följa upp och utvärdera verksamhetens i förhållanden till de syften som anges i förordningen och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag ska utgå lämna sådana sakuppgifter om verksamheten som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringens meddelar besluta om att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag. Regeringens riktlinjer 2014 Regeringen har lämnat riktlinjer för Folkbildningsrådets arbete Enligt dessa ska Folkbildningsrådet följa Förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Folkbildningsrådet ska, inom ramen för Folkbildningsnätet, tillsammans med andra lämpliga åtgärder, göra särskilda insatser för att öka den digitala delaktigheten vid folkhögskolor och studieförbund. 30 miljoner kronor av det statliga stödet ska desineras till planerad läsfrämjande verksamhet inom folkbildningen och de åtgärder som har genomförts ska redovisas i en publikation. Satsningen på den Studiemotiverande folkhögskolekursen ska fortsätta i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Allmän kurs utökas med årsplatser för ge dessa ungdomar möjlighet till fortsatt utbildning på folkhögskola. Finansieringen och i vilken utsträckning som dessa elever har fortsatt på folkhögskolans allmänna kurs och resultatet av detta ska redovisas till regeringen. Folkbildningsrådet får rekvirera bidrag från Arbetsförmedlingen för folkhögskoleutbildningar för nyanlända invandrare inom ramen för myndighetens etableringsuppdrag. Utbildningarna ska omfatta flera insatser som kombineras med varandra, bland annat svenska samt orienterande och arbetsförberedande insatser som syftar till att underlätta den enskildes etablering i samhället. Omfattningen och innehållet i dessa kurser ska redovisas. Senast den 1 september 2014 ska Folkbildningsrådet slutredovisa den särskilda insatsen som syftar till att förbättra romska kvinnors möjligheter till egen försörjning eller vidareutbildning. Folkbildningsrådet ska följa bestämmelserna i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag med undantag av 2 kap. 2 samt 3, 7, 8, 10 och 1 kap. Av årsredovisningen ska Folkbildningsrådets verksamhetsplan

6 framgå resultatet för de förvaltningsuppgifter som överlämnats till Folkbildningsrådet och resultatet av fördelade statsbidrag, Folkbildningsrådet ska redovisa hur stor del av anslaget som har använts för de förvaltningsuppgifter som överlämnats till Folkbildningsrådet samt för bidrag till Folkhögskolornas informationstjänst och Folkbildningsnätet. Man ska också redovisa beslut om fördelat statsbidrag samt principerna för denna fördelning. Resultatet av de uppföljnings- och utvärderingsinsatser som Folkbildningsrådet har genomfört ska redovisas till regeringen. Folkbildningsrådet ska också redovisa hur statsbidraget har bidragit till att statens syften med stödet till folkbildningen har uppnåtts, samt hur det har använts för folkhögskolornas respektive studieförbundens verksamheter. Folkbildningens kvalitetsarbete inkluderat risk- och väsentlighetsanalys samt intern kontroll ska redovisas särskilt. Fördelning av statsbidrag Folkbildningsrådet fastställer statsbidragsvillkor och bidragskriterier samt fördelar folkbildningsanslaget till studieförbund, folkhögskolor och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Utgångspunkt vid fördelningen är att statens syften med stödet till folkbildningen ska uppnås. Folkbildningsrådet arbetar för att kvalitetssäkra bidragsfördelningen och förebygga felaktig användning av statsbidragen. Riktlinjer för beredning av och beslut om återkrav ses över. Till stöd för kansliets beredning av etik och gränsdragningsfrågor inrättas under 2014 en rådgivande grupp också för studieförbund. Arbetet kring etik och gränsdragningsfrågor för folkbildningen implementeras och utvecklas. Folkbildningsrådet uppmärksammar om verksamhet i studieförbund och folkhögskolor inte uppfyller bidragsvillkoren och korrigerar i förekommande fall beräkningsunderlag för statsbidrag. Det kan innebära att Folkbildningsrådet återtar statsbidrag samt omfördelar dessa medel. Frågan om att inrätta en intern instans för prövning av vissa av Folkbildningsrådets beslut utreds. Folkbildningsrådet bereder ansökningar om statsbidrag från organisationer som avser att starta nya folkhögskolor eller studieförbund samt tar ställning till eventuell utfasning av statsbidrag till befintliga bidragsmottagare. Vidare behandlas ansökningar från organisationer som önskar statsbidrag vid övertagande av huvudmannaskap för en befintlig folkhögskola. Folkbildningsrådet bedömer om organisatoriska förändringar hos nuvarande bidragsmottagare är av betydelse för erhållande av statsbidrag. Riktlinjer för beredning av beslut om bidragsfrågor och annan handläggning av myndighetskaraktär ses över. Särskilda riktlinjer för beredning av och beslut om nya bidragsmottagare utarbetas. Enligt medlemmarnas önskemål görs under våren 2014 inledningsvis en översyn av de övergripande principerna som ligger till grund för statsbidrag till såväl folkhögskolor som studieförbund. Därefter påbörjas översynen av systemet för statsbidrag till studieförbund. Inom ramen för regeringsuppdraget att främja folkbildningens arbete med digital delaktighet och flexibelt lärande sker fortsatt olika fortbildningsinsatser samt stöd till utveckling av Folkbildningsnätet. Folkbildningsrådet fördelar medel till den särskilda folkhögskolesatsningen för arbetslösa som saknar slutbetyg från grund- och gymnasieskola (Studiemotiverande folkhögskolekurs, SMF) och till folkhögskoleutbildning för nyanlända invandrare inom ramen för etableringsreformen samt eventuella övriga anslag som tilldelas Folkbildningsrådet under året. Vidare fördelas medel för kompetensutveckling i form av bidrag till rektors- och personalfortbildning inom folkhögskolan. Folkbildningsrådet har kontakt med andra bidragsgivande myndigheter samt med kommuner och landsting/regioner. Det sker genom information, deltagande i nätverk och kontakter i konkreta bidragsärenden. Förstärkningsbidrag till 6 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2014

7 folkhögskolor fördelas i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. utveckla arbetet kring etik- och gränsdragningsfrågor inrätta en rådgivande grupp för etik och gränsdragningsfrågor för studieförbund se över principerna för fördelning av stats bidrag till folkhögskolor och studieförbund påbörja arbetet med översyn av fördelningsmodell för statsbidrag till studieförbund fördela 30 miljoner till läsfrämjande folkbildningsinsatser 2014 utveckla nya stödformer för digital delaktighet inrätta på försök ny instans för prövning av Folkbildningsrådets bidragsbeslut se över riktlinjer för myndighetshandläggning fördela extra platser till Allmän kurs på folkhögskola fördela medel till särskild utbildningssatsning för arbetssökande (SMF) fördela medel till särskilda studier vid folkhögskola för nyanlända invandrare. Uppföljning och utvärdering Samlad bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse Folkbildningsrådets nationella utvärderingar och uppföljningar utgör underlag för den samlade bedömningen av folkbildningens samhällsbetydelse som Folkbildningsrådet varje år lämnar till regeringen, som underlag för regeringens redovisning till riksdagen. Detta arbete vidareutvecklas kontinuerligt. Från och med 2014 kommer den samlade bedömningen att tematiseras, det vill säga ett antal tematiska fördjupningar görs inom områden som anknyter till statens fyra syften med stödet till folkbildningen. Olika teman kommer att uppmärksammas varje år. Uppföljning Folkbildningsrådet tar fram statistiska och ekonomiska underlag för bidragsfördelning och till årsredovisning, samlad bedömning och budgetunderlag samt för övrig återrapportering till regeringen. Folkbildningsrådet tillhandahåller också officiell statistik avseende studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet och ekonomi. Under året stärks Folkbildningsrådets arbete med uppföljning, kontroll och granskning av statsbidragsberättigad verksamhet. De olika delarna av uppföljningen får följande syften och inriktning: återrapportering till regeringen underlag till Folkbildningsrådets samlade bedömning och budgetunderlag belysa grundläggande villkor för folkbildningen/skolformsfrågor för folkhögskolan uppföljning och kontroll av statsbidrags villkor upptäcka och förebygga felaktig bidragsanvändning. Arbetet med uppföljning och kontroll av statsbidragsvillkor samt att upptäcka och förebygga felaktig bidragsanvändning kommer att skärpas. I arbetet ingår bland annat att konkretisera villkor och kriterier för statsbidrag och att systematisera uppföljningen av dessa. Utbildning och avstämning för rapporteringsansvariga i folkhögskolor och studieförbund genomförs för att säkra kvaliteten i rapporteringsunderlagen. Regelmässiga rimlighetskontroller genomförs och en modell för Folkbildningsrådets särskilda granskningar utarbetas. Granskningen av, och stödet till, studieförbundens och folkhögskolornas interna system för kvalitetssäkring, internkontroll och uppföljning intensifieras. Kontakterna med andra bidragsgivare till samma verksamhet inom folkbildningen utvecklas. För att bevaka och sprida kunskap om folkbildningen till regering, riksdag, myndigheter, kommuner/landsting/regioner och i internationella organ, genomförs särskilda uppföljningsstudier som belyser grundläggande villkor för folkbildningen. Dessa inriktas bland annat mot folkhög Folkbildningsrådets verksamhetsplan

8 skolan som utbildningsform i utbildningssystemet. Uppföljningsstudier genomförs även som underlag för Folkbildningsrådets samlade bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse, samt som underlag för budgetunderlag. Nationell utvärdering och främjande utvärdering Folkbildningsrådets nationella utvärderingar genomförs i enlighet med en femårig strategi för åren Under året slutförs tre utvärderingar som påbörjats inom ramen för strategin: Utvärdering av reviderade bidragsmodeller, Utvärdering av studieförbundens kulturprogram och Cirkeldeltagarundersökning De sammanvägda resultaten från samtliga utvärderingar under femårsperioden presenteras i en metautvärdering som startar 2014 och avslutas Dessutom uppmärksammas folkbildningen i en nationell befolkningsundersökning om ideella och informella insatser. Resultaten från denna undersökning kommer att inkluderas i Folkbildningsrådets metautvärdering. Samtidigt startar förberedelserna av Folkbildningsrådets utvärderingsverksamhet kommande år. Organisation och strategi för de nationella utvärderingarna relaterade till statens syften, utarbetas i enlighet med förordning och riktlinjer från regeringen. Om regeringens uppdrag avseende nationell utvärdering av folkbildningen förändras påbörjas planeringen av främjande utvärderingar på uppdrag av medlemsorganisationerna. stärka systematik och transparens i arbetet med uppföljning och kontroll av statsbidragsvillkor och med att upptäcka och förebygga felaktig bidragsanvändning utveckla en strategi för hur den nya bidragsmodellen för studieförbunden ska följas upp vidareutveckla arbetet med att belysa skolformsfrågor för folkhögskolan (validering, studie omdömen, lärartäthet med mera) starta metautvärdering av nationella utvärderingar utarbeta organisation och strategi för Folkbildningsrådets nationella utvärderingar Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning Folkbildningsrådet svarar, i sin roll som sektorsansvarig, för bevakning och analys av områden som påverkar förutsättningar och villkor för folkbildningen och Folkbildningsrådets arbete, på lokal/ regional, nationell, europeisk och global nivå. Hit hör politikområden som till exempel utbildning, kultur, arbetsmarknad, integration, civilsamhälle och det sociala området. Resultaten tas tillvara och analyseras vid hantering av folkbildningspolitiska frågor, bidragsfrågor samt uppföljnings- och utvärderingsfrågor. I uppdraget ingår rapportering och bedömning av folkbildningens samlade insatser och effekter, att lämna budgetunderlag med motivering för framtida anslag till folkbildningen samt att inom ramen för myndighetsuppdraget företräda folkbildningssektorn. Som sektorsorgan för folkbildningen i förhållande till staten och andra myndigheter har Folkbildningsrådet i uppgift att informera, vara sakkunnig samt yttra sig över statliga utredningar. I rollen ingår även att bevaka och informera om svensk folkbildning i internationella myndighetssammanhang. Utifrån Folkbildningsrådets myndighetsroll och roll som sektorsorgan görs insatser för att implementera Folkbildningens Vägval & Vilja i Folkbildningsrådets arbete. Folkbildningsrådet ska bevaka och analysera prioriterade politikområden och sakfrågor på grundval av Folkbildningens Vägval & Vilja samt Strategi för Folkbildningsrådets omvärldsbevakning. Folkbildningsrådet har kontinuerliga kontakter med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Samverkan med andra myndigheter utvecklas inom ramen för myndighetsnätverk. 8 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2014

9 Genom kontakter med universitet, högskolor, myndigheter och organisationer ska Folkbildningsrådet verka för att folkbildningsforskningen får större utrymme och uppmärksamhet. Folkbildningsrådet arbetar för att tydliggöra det gemensamma ansvaret för samhällsstödet till folkbildningen mellan staten, landsting/regioner och kommuner genom att bland annat samla in och redovisa uppgifter från kommuner och landsting/ regioner. Vidare bevakar och synliggör Folkbildningsrådet folkbildningens roll i regionala processer kring kulturplaner, kompetensplattformar och digitala agendor. Partnerskapet i nätverket Reglab och samverkan med andra myndigheter är ett led i det arbetet. Folkbildningsrådet initierar under 2014 rådslag i studieförbund och folkhögskolor i syfte att ut veckla strategier kring folkbildningens insatser för digital delaktighet och flexibelt lärande. Rådslagen ska ge underlag för kommande beslut i Folkbildningsrådet ifråga om bland annat statsbidragsvillkor och stödformer. Folkbildningsrådet ska bevaka genomförande av EU:s nya programperiod med särskilt fokus på Europeiska Socialfonden och Programmet för livslångt lärande, (Erasmus+). En kartläggning och analys av folkbildningens förutsättningar att delta i relevanta EU-program görs. implementera Folkbildningens Vägval & Vilja i Folkbildningsrådets arbete bevaka och synliggöra folkbildningens roll i nationella och regionala processer kring kulturplaner, kompetensplattformar och digitala agendor bevaka genomförandet av EU:s nya programperiod kartlägga och analysera folkbildningens förutsättningar att delta i relevanta EU-program utarbeta strategi för Folkbildningsrådets arbete för digital delaktighet se över strategi för Folkbildningsrådets om världsbevakning och omvärldsanalys se över policy för Folkbildningsrådets internationella engagemang. Folkhögskolan som skolform/ Myndighetsrollen för folkhögskolor Folkbildningsrådets uppdrag på folkhögskoleområdet utvecklas genom ett tydligare nationellt uppdrag att bevaka, stärka och slå vakt om folkhögskolornas roll i utbildnings- och studiestödssystemet. Nya riktlinjer för folkhögskolans studieomdömen gäller från och med läsåret 2013/14. Kontakterna med Universitets- och högskolerådet, Myndigheten för yrkeshögskolan och Centrala studiestödsnämnden med flera myndigheter utvecklas. Principen med ett delat ansvar för finansieringen av folkbildningen mellan stat, landsting/ region och kommun bör följas upp. Folkbildningsrådet följer utvecklingen av interkommunala ersättningar för studier vid folkhögskola. Folkbildningsrådet ska samordna folkhögskolans anslutning till det nationella (NQF) och europeiska (EQF) ramverket för kvalifikationer samt följa arbetet med validering av generella kompetenser. Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR) har till uppgift att stärka de folkhögskolestuderandes rättsliga ställning. FSR har sedan 2010 varit ett medlemsuppdrag hos Folkbildningsrådet. Från och med 2014 knyts FSR till Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag. Uppdraget och arbetssätt ses över och anpassas så att det harmoniserar med Folkbildningsrådets myndighetsutövning i förhållande till folkhögskolorna. utveckla uppdraget att stärka de studerandes ställning samordna folkhögskolans anslutning till det nationella (NQF) ramverket för kvalifikationer (förväntat regeringsbeslut) medverka i försöksverksamheten och arbetet Folkbildningsrådets verksamhetsplan

10 med validering av generella kompetenser (förväntat regeringsbeslut) följa upp principen med ett delat ansvar för finansiering av folkbildningen följa utvecklingen av interkommunala ersättningar utveckla kontakterna med myndigheter inom utbildningsområdet följa implementeringen av nya studieomdömen och ny behörighetsgivning genomföra konferens om skolformsfrågor för folkhögskolan. se över hur uppföljningsdata och utvärderingsrapporter presenteras och publiceras se över Folkbildningsrådets grafiska profil utveckla Folkbildningsrådets webb genomföra introduktionsseminarium för nya ordföranden och rektorer i studieförbund och vid folkhögskolor i samverkan med medlemsorganisationerna arrangera seminarier om folkbildning i Almedalen. Folkbildningsnätet Kommunikation Folkbildningsrådet har i uppgift att sprida kunskap om folkbildning till regering, riksdag, myndigheter, kommuner/landsting/regioner och i internationella organ. Folkbildningsrådets kommunikationsstrategi är utgångspunkt för hur Folkbildningsrådet kommunicerar internt och externt. Webbplatsen är det primära redskapet för kommunikation. I syfte att anpassa avrapporteringen bättre efter de behov som Folkbildningsrådet användare har, och att stärka rapporternas användbarhet generellt, genomförs under året en översyn av hur uppföljningsdata och utvärderingsrapporter presenteras och publiceras. Vidare görs en översyn av Folkbildningsrådets grafiska profil för ökad tydlighet i uppdraget. Till uppgifterna hör samordning och upphandling av Folkbildningsrådets produktioner, planering av seminarier samt att ta emot studiebesök. I samverkan med medlemsorganisationerna utvecklas formerna för introduktionsseminarier för nya rektorer och ordföranden i studieförbund och vid folkhögskolor. se över kommunikationsstrategi för Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag Folkbildningsnätet är öppet för alla inom folkbildningen. Det drivs centralt av Folkbildningsrådet på uppdrag av dess medlemmar. Folkbildningsnätets inriktning beslutas av en särskild styrgrupp med företrädare från de tre medlemsorganisationerna. Folkbildningsnätet består av: FirstClass kommunikations- och studieplattform Pedagogiska resurser Videomaten Webbvideo Folkbildning Videokonferens Folkbildning nättidningen re:flex Wikifarmen Folkbildningsnätets mål Folkbildningsnätet ska erbjuda pedagogiska verktyg och resurser för folkbildningens lärande stödja den pedagogiska utvecklingen av flexibelt lärande inom folkbildningen erbjuda mötesplatser för folkbildningen erbjuda organisationerna inom folkbildningen möjlighet att skapa interna konferensmiljöer. Flexibelt lärande Samhällsutvecklingen ställer ökade krav på studieförbundsavdelningar och folkhögskolor vad gäller att verka för att öka den digitala delaktigheten, utveckla digital kommunikation och digitala resurser i den pedagogiska verksamheten. 10 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2014

11 Här spelar Folkbildningsnätet en viktig roll i utvecklandet av det nätbaserade lärandet inom folkbildningens organisationer. Digital tillgänglighet: Projektet förlängs med ett halvår med syfte att genomföra en nationell konferens inom folkbildningen om digital tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Konferensen ska inspirera folkbildningens konkreta arbete med frågorna samt att inspirera lokala informatörer hur man kan utveckla de egna webbplatserna ur ett tillgänglighetsperspektiv. Pedagogiska nätverk inom folkbildningen: Arbeta med att utveckla och understödja nätverk inom folkbildningen. Syftet är att mötas på Folkbildningsnätet för erfarenhetsutbyte, utveckla ny kunskap och tillsammans jobba med studiematerial t.ex. på Mina resurser. Resurser ska finnas för att anordna fysiska möten vid behov, till bidrag för att skapa studiematerial et cetera. UR-samverkan: Tillsammans med UR arbeta för att öka användandet av programmen, samarbeta för pedagogisk utveckling och erfarenhetsutbyte kring programutbudet. Fortbildning: kurser kring Folkbildningsnätets resurser. Fortsätter från föregående år. Pedagogiska resurser: Utveckla webbplatsen så att inloggade användare kan personifiera utseende och funktioner. Pedagogisk utveckling av Folkbildningsnätet. Fortsätter från föregående år. Folkhögskolornas informationstjänst Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) arbetar på uppdrag av Folkbildningsrådets medlemsorganisationer Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Sveriges Kommuner och Landsting och finansieras via folkhögskolornas statsbidrag. FIN:s arbete har förordningen om statsbidrag till folkbildningen som grund. FIN:s uppdrag Att genom målinriktat kommunikationsarbete skapa en tydlig bild av folkhögskolan som skolform och bidra till rekrytering av kursdeltagare. FIN:s vision Att alla vet vad folkhögskolan ger, gör och skapar och att FIN är den självklara vägen till den samlade informationen om skolformen folkhögskola och dess kursutbud. Detta nås genom att FIN marknadsför folkhögskolan och kommunicerar folkhögskolans identitet och kännetecken så att folkhögskolan som skolform blir mer synlig i utbildningssystemet vägleder och informerar presumtiva kursdeltagare och vidareinformatörer om folkhögskolan som skolform och om folkhögskolekurser nätverkar med andra utbildningsanordnare, myndigheter och aktörer inom medieområdet samt anpassar sin kommunikation till medieutvecklingen stödjer folkhögskolorna i arbetet med kommunikation, marknadsföring och studie- och yrkesvägledning. FIN fortsätter att utveckla och marknadsföra FIN samordnar Folkhögskolans dag lördagen den 29 mars FIN gör inför läsåret 2014/2015 den sista upplagan av Folkhögskolekatalogen. Under 2014 planeras vad som sedan kan ersätta katalogen. FIN tar fram en medie- och pressmeddelandestrategi. FIN utvecklar en plattform med stöd i olika former till skolornas informatörer. Folkbildningsrådets verksamhetsplan

12 Administration och internt stöd Folkbildningsrådets administrativa enhet utgör ett stöd till samtliga enheter inom Folkbildningsrådets kansli och arbetar med frågor som rör ekonomi, personal, arkiv, konferensadministration, IT och service. Enheten svarar för organisatoriskt och administrativt stöd för verksamhetens genomförande samt personalfrågor. Under året utvecklas rekryteringsrutinerna och en rekryteringspolicy tas fram. Hösten 2013 togs underlag till IT-policy för Folkbildningsrådet fram. Denna färdigställs och implementeras under året. Post och telestyrelsen har fått regeringens uppdrag att följa upp huruvida myndigheter är nåbara via IPv6. IPv4-adresserna håller på att ta slut och därför bör arbetet med övergången till IPv6 att påbörjas snarast. Ett kansli gemensamt system för ärendehantering utvecklas. Rutiner för hantering av Folkbildningsrådets handlingar som lyder under offentlighetsprincipen ses över. Utveckla rekryteringsrutinerna och ta fram en rekryteringspolicy. Ta fram och implementera IT-policy för Folkbildningsrådet. Utveckla ett kansligemensamt ärendehanteringssystem. Kansli Nya riktlinjer till Folkbildningsrådet innebär att myndighetsuppdragen ska förtydligas och förstärkas. Både vad gäller bidragsgivning och uppföljning ska arbetet inom etik och gräns dragning förstärkas liksom för granskning och överklagande. Myndighetskontakterna och sektorsrollen ska förtydligas i syfte att stärka folkbild ningens betydelse inom olika politikområden. Förvaltningslagen ska följas i alla avseenden vilket innebär att registratur, arkivering och lagstiftning får en ökad betydelse i det dagliga arbetet. Regeringens e-myndighetskrav har hittills inte ställts på Folkbildningsrådet men om sektorsansvaret ska tydligöras och myndighetskontakterna stärkas så krävs en digitalisering av ärendehantering och arkivering på Folkbildningsrådet. Digitalisering behövs för insamling av uppgifter och utlämning av uppgifter liksom för att förenkla tillgången till gemensamma uppgifter i kansliet. För att kunna genomföra denna förändring behöver nya program installeras och registrator- och arkiveringskompetensen förstärkas. Folkbildningsrådet har inte egen juridisk kompetens idag utan sådan köps för särskilda insatser. Det finns alltfler frågor och arbetsområden som kräver juridisk kompetens till exempel tillämpning av offentlighetsprincipen och avgränsningar till denna, prövning av nya och befintliga bidragsmottagare (organisationer/stiftelser/ personalkooperativ och företag), gränsdragningsfrågor och granskning av verksamhet samt för studeranderättsliga frågor. Om folkhögskolans skolformsfrågor ska förstärkas så handlar det om att påverka lagstiftning liksom tillämpning och anpassning av regler till folkhögskolans verksamhet. I detta arbete behövs utöver god folkhögskolekompetens, juridisk och kompetens kring studie- och yrkesvägledning. Juridisk kompetens hos Folkbildningsrådet kan också bli en resurs för andra organisationer inom folkbildningen. Stadgefrågor är vanligt förekommande när organisatoriska förändringar ska genomföras och idag finns ingen expertis inom detta område i kansliet. De kommande tre till fem åren kommer fem erfarna medarbetare med expertfunktioner att pensioneras. Det innebär att organisationen får utrymme för förändringar men också stor utmaning i att möta kompetensbehoven med nya medarbetare. Dessa faktorer ska också beaktas i översynen av kansliet och konsekvenser på kort och lång sikt. Behovet av kompetenskomplettering och förstärkning beslutas och verkställs i enlighet med beslutad kompetens- och personalplan. 12 Folkbildningsrådets verksamhetsplan 2014

13 Genomföra kompetensutveckling. Budget 2014 (tkr) Finansiering Folkbildningsrådets verksamhet finansieras via de medel som representantskapet vid det årliga höstsammanträdet avsätter ur folkbildningsanslaget. Därutöver kan finansiering av uppdrag, projekt och utveckling helt eller delvis ske genom anslag från regeringen eller myndigheter. Verksamheten ska präglas av effektiv resurshantering och att möjligheter till besparingar beaktas. Genom samverkan med RIO sker samfinansiering av kanslikostnader. Därutöver tillkommer vissa försäljnings- och ränteintäkter. Finansiering av myndighetsuppdragen sker genom uttag ur folkbildningsanslaget i relation till studieförbundens respektive folkhögskolornas andel av anslaget. Myndighetsuppdraget folkhögskolan som skolform och studeranderätten inom folkhögskolan finansieras enbart via folkhögskolornas andel av folkbildningsanslaget. Finansiering av medlemsuppdraget Folkbildningsnätet sker via en särskild överenskommelse där studieförbundens och folkhögskolornas andel av folkbildningsanslaget relateras till insatserna inom medlemsuppdraget. Finansiering av medlemsuppdragen Folkhögskolornas informationstjänst sker via folkhögskolornas andel av folkbildningsanslaget. FINANSIERING Anslag Allmänna folkbildningsanslaget Anslag via Arbetsförmedlingen Övrig finansiering Upplösning reserverade medel Övriga intäkter och ränteintäkter DISPOSITION Allmänt statsbidrag till Folkhögskolor Studieförbund Studerandeorganisation inom folkhögskolan 250 Myndighetsuppdrag Folkbildningsrådet (1) inom Flexibelt lärande Övriga uppdrag Folkhögskolesatsning för arbetslösa Nyanländas etablering Medlemsuppdrag Folkbildningsnätet Folkhögskolornas informationstjänst (1) Folkbildningsrådet Beslutande och beredande organ Till styrelsens förfogande 500 Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning Kommunikation Bidragsfördelning Etik- och gränsdragningsfrågor Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete Nationell utvärdering Folkhögskolorna som skolform och studeranderätt Folkbildningsrådets verksamhetsplan

14 Folkbildningsrådet Box , Stockholm Tel: , fax: