Årsredovisning med verksamhetsberättelse

Transkript

1 Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

2 Innehåll Inledning 4 Folkbildningens uppdrag 6 Folkbildningsrådets uppdrag 6 Nya förutsättningar för Folkbildningsrådet Folkbildningsrådets verksamhet 8 Bidragsfördelning 8 Anslagsutvecklingen 10 Uppföljning 11 Nationell utvärdering 12 Resultatet av Folkbildningsrådets uppföljningsverksamhet och utvärderingsinsatser 14 Folkbildningspolitik, omvärlds bevakning och kommunikation 15 Medlemsuppdrag 18 Administration och internt stöd 20 Organisation 22 Beslutande och beredande organ 22 Styrelse 22 Kansli och medarbetare 23 Medlemsuppdrag 23 Administration och intern service 23 Verksamhetsredovisning 24 Studieförbunden 24 Folkhögskolorna 28 Folkbildningens arbete för deltagande och möten 34 Samlad bedömning av folkbildningens samhälls betydelse 34 Folkbildningens pedagoger 41 Folkbildning och digital delaktighet 46 Folkbildningens spridning och förankring i landet 50 Kulturens och kulturprogrammens betydelse 56 Folkbildningens systematiska kvalitetsarbete 60

3 Folkbildningsrådets årsredovisning för Förvaltningsberättelse 66 Resultaträkning (tkr) 71 Balansräkning (tkr) 72 Noter 73 Revisionsberättelse 80 Bilagor 82 Fördelning av statsbidrag till de 150 folkhögskolorna 82 Fördelning av statsbidrag till de 10 studieförbunden 86 Disposition av 2012 års resultat- och räntemedel 87 Fördelning av regionala och lokala projektmedel för folkbildningens flexibla lärande 88 Fördelning av projektmedel avseende jämställdhetsinsats 89 Studiemotiverande utbildningsinsatser för arbetslösa vid 121 folkhögskolor 90 Beredningsgrupper 92 Rådgivande grupp 92 Expertgrupp 92 Styrgrupper 93 Styr- och policydokument 93 Remissyttranden 94 Representation, medlems- och partnerskap 94

4 Inledning Nya riktlinjer 2013 ett år som kännetecknats av många framtidsfrågor för folkbildningen, av nya riktlinjer för Folkbildningsrådet och med en ny styrelse som fått ett självständigare mandat. Representantskapet antog i april ett nytt gemensamt framtidsdokument Folkbildningens Vägval & Vilja där den samlade folkbildningen identifierar och prioriterar folkbildningens mest relevanta bidrag till en positiv samhällsutveckling. Dokumentet har överlämnats till regeringen. Folkbildningsrådet lämnade i februari sitt yttrande över utredningen Folkbildningens samhällsvärden en ny modell för statlig utvärdering. I utredningen föreslås att två statliga analysmyndigheter ska få ansvaret att utvärdera folkbildningen och att Folkbildningsrådet ska få ett förtydligat uppföljningsansvar, som bättre kan fungera som underlag för regeringens syftesbaserade redovisning till riksdagen. Utredningen delade Folkbildningsrådets uppfattning att de sju verksamhetsområdena kunde tas bort och att de fyra syftena med statens stöd till folkbildningen var tillräckliga för styrningen av statsbidraget. I mars arrangerade Folkbildningsrådet tillsammans med fyra riksdagsledamöter ett seminarium i riksdagen om behovet av en statlig utvärdering av folkbildningen och ett fördjupat uppföljningsansvar för Folkbildningsrådet. Under året påbörjade regeringen arbetet med en ny folkbildningsproposition. Folkbildningsrådet kunde bistå i arbetet genom att vara värd för två hearings med företrädare för studieförbund och folkhögskolor där målet för folkbildningen och syftena för statsbidraget till folkbildningen behandlades. I september återupptogs representantskapets ajournerade vårmöte för att behandla nya stadgar för föreningen Folkbildningsrådet, riktlinjer till Folkbildningsrådet samt val av ordförande och styrelse. De nya riktlinjerna för Folkbildningsrådets arbete ledde bland annat till att styrelsen uppdrog åt generalsekreteraren att göra en kompetenskartläggning och organisationsöversyn för att anpassa kansliet till de nya förutsättningarna. Verksamhetsplanen för 2014 som förelades representantskapet i november hade så långt som möjligt anpassats till de nya riktlinjerna. Tydligare myndighetsprofil i verksamheten, förstärkt uppföljning av statsbidragsanvändningen och förebyggande insatser inom etik och gränsdragning är några av förändringarna. Den 16 oktober arrangerade Folkbildningsrådet nationell konferens med tema mänskliga rättigheter. Konferensen inleddes av demokratiminister Birgitta Ohlsson som talade om folkbildning som en viktig motkraft till intolerans och de frigivna journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson delade med sig av sina erfarenheter från tiden i etiopiskt fängelse. Med 12 inspirationsseminarier och 4 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

5 31 utställare visade studieförbund och folkhögskolor hur starkt engagerade de är i dessa frågor. Intresset för att bli statsbidragsberättigad folkhögskola eller studieförbund har ökat under talet. Det är filialer som vill bli självständiga mottagare av statsbidrag, centrumbildningar av föreningar som bedriver olika former av verksamhet och andra samhällsintressen som letar efter en mer beständig form för verksamheten. Alla gör viktiga samhällsinsatser men trots det såg Folkbildningsrådets styrelse inga möjligheter att godkänna någon ny mottagare av statsbidrag Ambitionen hos Folkbildningsrådet är hög för att kunna möta nya intressen av folkbildning hos nya anordnare och samtidigt ge möjlighet till utveckling för de senast startade verksamheterna och för verksamhet på folkhögskolor med högt söktryck. Valideringsfrågan har varit i fokus under året. Folkbildningsrådet har på uppdrag av medlemmarna tillskrivit regeringen med förslag till pilotprojekt om validering av generella kompetenser i folkbildningen. För att skapa en hållbar struktur för validering av generella kompetenser är det angeläget att pröva modeller för detta. Ministerrådet i EU har rekommenderat medlemsländerna att inrätta nationella system för dokumentation och bedömning av kunskaper och kompetens som förvärvats via icke formellt och informellt lärande i arbete eller inom ideell verksamhet. Folkbildningen är beredd att medverka i detta arbete. Folkbildningsrådets styrelse beslöt 2012 att göra en bred genomlysning av projektbidrag och främjandeinsatser kring flexibelt lärande. Folkbildningsrådet har sedan slutet på 90 talet haft en främjanderoll för it-användningen i folkbildningens organisationer. Utvärderingen belyste bland annat projektverksamhetens påverkan på organisationernas verksamhetsutveckling och kopplingen till ledningsansvarigas engagemang i arbetet. Folkbildningsrådets styrelse beslöt mot bakgrund av utvärderingen att initiera ett rådslag 2014 med ledningsansvariga för att identifiera och undanröja strukturella hinder för flexibla studier och digital delaktighet. Resultaten från rådslagen utgör underlag för beslut om inriktningen på kommande stödinsatser. Studiemotiverande folkhögskolekurs är ett uppdrag från Arbetsförmedlingen att under tre månader validera deltagarnas kunskaper och motivera dem att vilja påbörja eller återuppta sina gymnasiestudier. Satsningen utökades 2013 till deltagare från 16 år och äldre. För att öka möjligheten för deltagarna att kunna fortsätta studera på folkhögskola erhöll Folkbildningsrådet fler årsplatser att fördela Uppföljningen av SMF verksamheten visar ett mycket gott resultat. Ett år efter avslutad kurs har 38 procent studerat vidare och 14 procent fått arbete sex månader efter kursen 30 miljoner kronor av folkbildningsanslaget har 2014 särskilt destinerats till läsfrämjande insatser inom folkbildningen som en del av regeringens satsning på Ett läslyft för Sverige. En miljon kronor har fördelats till jämställdhetsinsats inom folkbildningen i syfte att förbättra romska kvinnors möjligheter till egen försörjning och till utbildning. Vi behöver mer folkbildning för att stärka och utveckla demokratin, för att alla ska kunna påverka sin livssituation och sitt engagemang i samhällsutvecklingen. Men också för att höja bildnings- och utbildningsnivån, utjämna utbildningsklyftor och öka delaktigheten i kulturlivet. Allas kunskap allas bildning är namnet på folkbildningspropositionen 2013/14:172. Catharina Håkansson-Boman ordförande Britten Månsson-Wallin generalsekreterare Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

6 Folkbildningens uppdrag I 2006 års folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) markerade regeringen som en principiell utgångspunkt följande: Folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället. / Folkbildningens historia är en historia om kunskapens makt och vittnar om gruppers och individers förmåga att genom folkbildningens organisationer av egen kraft hävda sin ställning i samhället. / Utan folkbildningen hade folkrörelserna varit svagare och nått betydligt färre. Statens syfte med folkbildning Riksdagen beslutar om statens syfte med folkbildning och har gett folkbildningen i uppdrag att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Sju verksamhetsområden Riksdagen har vidare fastställt sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd: 1. Den gemensamma värdegrunden alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar 3. Den demografiska utmaningen 4. Det livslånga lärandet 5. Kulturen 6. Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Folkbildningsrådets uppdrag Folkbildningsrådet är en ideell förening med Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Sveriges Kommuner och Landsting som medlemmar. Folkbildningsrådet har enligt stadgarna till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet har av riksdag och regering anförtrotts myndighetsuppdrag och ska företräda staten i förhållande till folkbildningen. Folkbildningsrådet ansvarar för att besluta om vilka studieförbund, folkhögskolor och studerandeorganisationer inom folkhögskolan som ska få statsbidrag, samt att sedan fördela statsbidrag mellan dessa, i enlighet med Förordningen om statsbidrag (1991:977). Folkbildningsrådet ska också följa upp och utvärdera om folkbildningsverksamheten uppfyl- 6 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

7 ler villkor för statsbidrag, samt att redovisa detta i enlighet med regeringens riktlinjer. Folkbildningsrådet ska redovisa hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften uppnåtts, men också återkalla statsbidrag i de fall verksamhet inte är förenlig med statens syften för statsbidrag. Genom sitt myndighetsuppdrag svarar Folkbildningsrådet för folkbildningspolitisk bevakning i ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv. Vidare har Folkbildningsrådet i uppgift att informera regeringen, myndigheter, folkbildningens anordnare samt allmänheten om folkbildningens verksamhet och utveckling. Folkbildningsrådet har utöver sina ordinarie myndighets- och medlemsuppdrag ytterligare två myndighetsuppdrag. Det ena innebär att göra särskilda insatser för flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Det andra innebär att fördela medel till folkhögskolor för studiemotiverande insatser för arbetslösa ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola. Folkbildningsrådets verksamhet regleras av styrdokument och riktlinjer från riksdag, regering och medlemsorganisationerna, såsom stadgar, lagar, förordningar, och fördelningsprinciper. Dessa listas i bilaga. Nya förutsättningar för Folkbildningsrådet 2013 Vid representantskapets sammanträde den 13 september 2013 förändrades Folkbildningsrådets stadgar och uppdrag. De nya utgångspunkterna syftar till att skapa förutsättningar för att effektivisera och förnya Folkbildningsrådet genom ett tydligt och väl förankrat uppdrag. Folkbildningens inflytande, insyn och styrning ska säkras genom att tydliggöra rollerna mellan kansli, styrelse och medlemsorganisationer. Vidare stärks Folkbildningsrådets arbete med uppföljning, kontroll och granskning. Nya stadgar Enligt stadgarna är Folkbildningsrådet sektorsansvarig för folkbildningen. Folkbildningsrådet ska också särskilt bevaka folkhögskolan som skolform i utbildningssystemet. Därtill ska förvaltningslagen tillämpas och offentlighetsprincipen ska gälla all myndighetsutövning. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

8 Folkbildningsrådets verksamhet Folkbildningsrådet är en ideell förening med myndighetsuppdrag givna av riksdagen och regeringen. Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningens verksamhet. Bidragsfördelning Folkbildningsrådet ska fördela folkbildningsanslaget till studieförbund och folkhögskolor på sådant sätt att statens syften med stödet till folkbildningen uppnås och att de sju verksamhetsområden som fastställts av riksdagen särskilt beaktas. Folkbildningsrådet ska vidare bereda ansökningar om statsbidrag från organisationer som avser starta nya folkhögskolor och studieförbund samt från organisationer som önskar statsbidrag för att överta huvudmannaskap eller gå samman. Folkbildningsrådet har uppdaterat och fastställt nya statsbidragsvillkor för De beskriver villkor för bidragsmottagare och statsbidragsberättigad verksamhet. Fördelningsmodeller för fördelning av statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor gäller från och med Under 2013 fördelades miljoner kronor i statsbidrag till 150 folkhögskolor, varav miljoner kronor som ett verksamhetsrelaterat volymbidrag. Under året har en omfördelning (0,2 procent) av statsbidrag skett från större till 26 mindre folkhögskolor, för att ge de små folkhögskolorna möjlighet att på sikt växa i verksamhetsomfattning till deltagarveckor. Vidare erhöll varje folkhögskola kronor i grundbidrag och kronor i utvecklings- och profileringsbidrag. Cirka 163 miljoner kronor fördelades som kostnadsrelaterat bidrag riktat till deltagare med funktionsnedsättning och till deltagare som är utrikes födda och har brister i det svenska språket. Medel för påbyggnadsutbildningar till Geijerskolan och Mora folkhögskola har särredovisats i enlighet med regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet. Under 2013 har 46,3 miljoner kronor fördelats till cirka 900 nya platser vid folkhögskolornas Allmänna kurser (820 deltagare under vår- och 980 deltagare under höstterminen). Medlen avser deltagare som genomgått Studiemotiverande folkhögskolekurs och därefter fortsätter på den behörighetsgivande Allmänna kursen. Åtta organisationer har ansökt om statsbidrag till ny folkhögskola. Tre av ansökningarna uppfyllde grundvillkoren men uppräkningen av anslaget till folkbildningen gav inte utrymme för fler statsbidragsmottagare Folkbildningsrådets styrelse har därför avslagit ansökningarna från Dagfolkhögskolan på Hässleholmen i Borås, Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset samt Stiftelsen Sveriges katolska folkhögskola som samtliga uppfyllde grundvillkoren. En fortsatt förstärkning av de mindre folkhögskolorna prioriterades. Styrelsen har även avslagit tre ansökningar om medel till 8 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

9 försöksverksamhet. Ingen ansökan om statsbidrag till ny studieförbundsverksamhet har kommit in. Styrelsen har beslutat att se över riktlinjerna för beredning av beslut om bidragsfrågor och annan handläggning av myndighetskaraktär. Under 2013 fördelades miljoner kronor i statsbidrag till tio studieförbund. Enligt modellen för statsbidrag till studieförbunden fördelades 75 procent i grundbidrag och 25 procent i rörligt bidrag. Det rörliga bidraget innehåller två delar: verksamhetsrelaterat bidrag (19 procent) och förstärkningsbidrag (6 procent). Kulturens Bildningsverksamhet erhöll statsbidrag i särskild ordning på grund av infasning som nytt studieförbund (1 juli 2010). Folkbildningsrådet har lämnat kronor i bidrag till Sveriges förenade studentkårer (SFS) för att de inom ramen för sin verksamhet SFS Vux ska stödja folkhögskolestuderandes möjligheter till inflytande i sin studiesituation. I enlighet med regeringens riktlinjer har Folkbildningsrådet avsatt 8,5 miljoner kronor för särskilda insatser avseende flexibelt lärande vid folkhögskolor och studieförbund. Drygt hälften av medlen har fördelats till lokal och regional utvecklingsverksamhet (25 projekt). Därutöver har cirka 4 miljoner kronor använts till fortbildning, nätverk och kunskapsbildning samt till utveckling av Folkbildningsnätet. Dessa medel har riktats till folkhögskolornas deltagare och personal samt till studieförbundens regionala och lokala verksamhet. Under året arrangerade Folkbildningsrådet tre regionala heldagskonferenser om flexibelt lärande för spridning av erfarenheter från projekt och satsningar för att stimulera flexibelt lärande och digital utveckling. På uppdrag av Arbetsförmedlingen har Folkbildningsrådet fördelat statsbidrag till Studiemotiverande kurser hos folkhögskolorna. Kurserna riktar sig till arbetssökande som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola. Målgruppen är dels ungdomar mellan 16 och 24 år, dels deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som fyllt 25 år. Deltagarna har rekryterats av Arbetsförmedlingen lokalt. Under 2013 har personer deltagit, vilket är en ökning jämfört med Av deltagare som gått en Studiemotiverande folkhögskolekurs under 2013 har 38 procent studerat vidare inom en 12-månaders period efter kursslut. 14 procent har fått arbete sex månader efter avslutad kurs. Såväl fördelningen av folkbildningsanslaget som projektmedel och bidrag för Studiemotiverande folkhögskolekurs redovisas per bidragsmottagare i bilaga. Regeringen beslutade att anslå kr till Folkbildningsrådet för att under 2013 genomföra en jämställdhetsinsats med romska kvinnor. Sex ansökningar har beviljats bidrag, fyra från folkhögskolor och två från studieförbund. De beviljade projekten bedöms ha förutsättningar att förbättra romska kvinnors möjligheter till egen försörjning eller vidareutbildning. Projekten avslutas under Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

10 Anslagsutvecklingen Folkbildningsanslagets utveckling År Anslag (mkr) Pris- o löneomräkning (%) Anslagsförändring (%) KPI-förändringar (%) ,61 1,82 0, ,03-0,08-0, ,45 0,00 1,96 Not: I anslaget inkluderas inte bidraget till Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève då det inte fördelas av Folkbildningsrådet. Fördelning av anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen (tkr) Studieförbund Allmänt statsbidrag Förstärkningsbidrag (1) Folkhögskolor Allmänt statsbidrag Extra platser Allmän kurs (2) Förstärkningsbidrag (1) Etik och gränsdragningsfrågor Fortbildning för folkhögskolornas personal Folkhögskolornas informationstjänst (3) Folkbildningsnätets specifika folkhögskoledrift (3) Folkbildning Learning for Active Citizenship (3) Studeranderättsliga frågor (3) Studerandeorganisationer inom folkhögskolan (4) Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag Flexibelt lärande (5) Folkbildningsnätet Summa fördelat statsbidrag, anslag 14:1 ap Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève (anslag 14:1 ap.3) (6) Summa bidrag till folkbildningen (14:1) (1) Medel för insatser för deltagare med funktionsnedsättning och invandrade med brister i svenska språket. Folkhögskolornas bidrag för 2013 inkluderar tkr via medlen för Extra platser Allmän kurs. (2) Beloppet inkluderar tkr för den del som påbörjats 2013 och som avser första halvåret Bidraget är inte utbetalat då det kräver regeringens godkännande. (3) Medlemsuppdrag. (4) Fördelade till Sveriges förenade studentkårer. (5) Varav cirka tkr fördelas i form av regionala och lokala projektmedel till folkhögskolor och studieförbund. (6) Fördelas inte av Folkbildningsrådet. Fördelningen till varje studieförbund och folkhögskola framgår av bilagor på sidorna Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

11 Uppföljning Folkbildningsrådet ska i enlighet med regeringens riktlinjer följa upp och utvärdera folkbildningen samt årligen lämna rapporter och resultatredovisning av folkbildningens insatser. Uppföljning av statsbidragsvillkor I publikationerna Statsbidragsvillkor 2013, Statsbidrag till folkhögskolor 2013 kriterier och fördelningsprinciper, och i Statsbidrag till studieförbund 2013 villkor, kriterier och fördelning anger Folkbildningsrådet vilka villkor som gäller för fördelning av statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet följer årligen upp att studieförbund och folkhögskolor svarar upp mot gällande villkor för statsbidrag. Detta sker i första hand genom analys av inlämnade årsredovisningar. Uppföljning av statsbidragsvillkor och kvalitetsarbete är teman för de tio uppföljningsbesök vid landets folkhögskolor, respektive vid de tio besöken hos studieförbundens centrala kanslier, som Folkbildningsrådet genomför varje år. Under 2013 har en särskild uppföljning gjorts av studieförbundens grundbidrag. Uppföljningen ledde inte till justering av bidragsfördelningen. Däremot visade den på behovet av tydligare formulerade statsbidragsvillkor och -kriterier för att möjliggöra en mer effektiv kontroll. Vidare har folkhögskolornas redovisning av hur man uppfyllt grundvillkoren för statsbidragsberättigad verksamhet granskats särskilt. Upptäckt och förebyggande av felaktig bidragsanvändning Folkbildningsrådet följer upp studieförbundens internkontroll. Denna uppföljning används dels som underlag vid justering av statsbidrag till studieförbunden, dels som en del i Folkbildningsrådets återrapportering av folkbildningens kvalitetsarbete till regeringen. Uppföljningen av internkontrollen ledde under 2013 endast till marginella justeringar av fördelningen av statsbidraget. Folkhögskolorna har ansvar för att bygga upp rutiner för uppföljning och utvärdering. Dessa rutiner bör ha en sådan struktur att de kan utgöra grund för internkontroll. Rutinerna för uppföljning och utvärdering avrapporteras inom ramen för uppföljningen av folkhögskolornas kvalitetsarbete. Folkbildningsrådet följer varje år upp studieförbundens och folkhögskolornas kvalitetsarbete, inklusive risk- och väsentlighetsanalys samt internkontroll. Årets uppföljning visar att studieförbundens kvalitetsarbete blir allt mer systematiskt, med förbättrade arbets- och kvalitetssäkringsrutiner som resultat. Internkontrollen är en process som prioriteras, och som beskrivs som ett bra verktyg i kvalitetsarbetet. Studieförbunden lägger också mycket arbete på att utveckla rutinerna för samarbete med medlemsorganisationer och samverkande organisationer. När det gäller systematik och integrering av risk- och väsentlighetsanalys i det interna kvalitetsarbetet återstår en hel del arbete i de flesta studieförbunden. Även bland folkhögskolorna framstår det systematiska kvalitetsarbetet som en allt naturligare del av verksamheten. Det resulterar mest påtagligt i förbättrade administrativa rutiner, till exempel antagnings- och avrapporterings rutiner, och kompetensutveckling. De offentlig ägda folkhögskolorna har i allmänhet höga krav på internkontroll och redovisning från sina huvudmän. Ambitionsnivå och arbetssätt varierar mer mellan de rörelseägda folkhögskolorna. Systematisk risk- och väsentlighetsanalys genomförs på vissa folkhögskolor men inte alla. Det arbete med risk- och väsentlighetsanalys som rapporteras sker i första hand inom styrelser och ledningsgrupper. Särskilda utredningar om bidragets användning i enskilda folkhögskolor och studieförbund genomförs, antingen som ett resultat av Folkbildningsrådets interna rimlighetsbedömningar, eller utifrån extern information. Under 2013 har utredningar om verksamhet i folkhögskolor exempelvis handlat om folkhögskolans anordnarskap, avgränsning gentemot ordinarie verksamhet, heltidsbegreppet, rapportering av Allmän kurs och lärartäthet. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

12 Utredningarna har i vissa fall lett till justering i rapporteringen av verksamhet, vilket påverkat statsbidraget, eller till att skolorna fått vidta åtgärder för att rätta till avvikelser. Utredningarna har i flera fall väckt generella frågor som behandlats i den rådgivande gruppen för etik och gränsdragningsfrågor. Utredningarna om verksamhet i studieförbunden har gällt överrapportering av studiecirkelverksamhet i samverkan med olika föreningar samt oklar annonsering av kulturprogram. Utredningarna har lett till att studieförbund korrigerat inrapporterad verksamhet för både pågående och tidigare år (2010, 2011 och 2012). Utöver särskilda åtgärder arbetar Folkbildningsrådet kontinuerligt med att förebygga felaktig användning av statsbidragen genom information till bidragsmottagarna, rådgivning och medverkan vid kurser, konferenser och seminarier. Belysning av grundläggande villkor för folkbildning i samhället Uppföljningsverksamheten har två inriktningar: årliga uppföljningar och folkbildningspolitiska uppföljningsstudier. De årliga uppföljningarna består i huvudsak av kvantitativa uppföljningar som upprepas regelbundet och genomförs internt inom Folkbildningsrådet. Följande årliga uppföljningar har genomförts: Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2012 Studieförbundens ekonomi 2012 Folkhögskolornas ekonomi 2012 Studieomdömen, behörighet och avbrott inom folkhögskola Söktryck till folkhögskolan hösten 2013 Folkhögskolans pedagogiska personal 2012 Lärartjänster i folkhögskolan 2012 De folkbildningspolitiska uppföljningsstudierna är olika kvalitativa och kvantitativa undersökningar som bestäms per år och som i första hand genomförs med hjälp av externa utredare. Under 2013 slutfördes dessa studier: Folkbildningens arbete med flexibelt lärande och digital delaktighet Folkhögskolor, studieförbund och regionala kompetensplattformar Lärande boende? En kartläggning av folkhögskolornas internat Återrapportering till regeringen I sina riktlinjer till Folkbildningsrådet anger regeringen vilka uppgifter om folkbildningen som ska återrapporteras. Verksamhetsrapporteringen har setts över inför 2013 års årsredovisning. En tabellplan har utarbetats som överensstämmer tydligare än tidigare med regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet. En samlad bedömning av hur folkbildningen lever upp till statens syften med stödet till folkbildningen genomförs varje år. Denna tematiseras från och med I den samlade bedömningen ingår resultat från Folkbildningsrådets nationella utvärderingar, verksamhets- och deltagarstatistik samt underlag från särskilda uppföljningsstudier. Folkbildningsrådet har följt upp och återrapporterat de särskilda uppdragen flexibelt lärande och flexibla former för nätpedagogik vid folkhögskolor och studieförbund samt arbetet med folkhögskolans studiemotiverande folkhögskolekurs. Nationell utvärdering Folkbildningsrådets arbete med nationella utvärderingar följer en femårig strategi för perioden De nationella utvärderingarna undersöker i vilken utsträckning och på vilka sätt som folkbildningsverksamhet lever upp till statens syften med stödet till folkbildningen. Även folkbildningens förutsättningar att arbeta mot dessa syften belyses. Utvärderingarna utgör ett centralt underlag i den samlade bedömningen av folkbildningens samhällsbetydelse som Folkbildningsrådet presenterar till regeringen varje år. Som stöd i arbetet med de nationella utvärderingarna har Folkbildningsrådet inrättat en rådgivande expertgrupp som består av 12 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

13 personer med forsknings- och utvärderingskompetens samt av representanter från medlemsorganisationerna och nationella politiken. Pågående och avslutade insatser Utvärdering av bidragsmodeller till studieförbund och folkhögskolor 2012 infördes nya fördelningsmodeller för statsbidrag till studieförbunden respektive folkhögskolorna. Båda fördelningsmodellerna utvärderas, arbetet påbörjades 2010 och pågår till I juni 2012 presenterades den första av tre delrapporter inom denna utvärdering. Denna handlade om planeringen och framtagandet av de nya bidragsmodellerna. I december 2013 presenterades delrapport 2, som behandlar implementeringen. Slutrapporten, som behandlar resultat och effekter av bidragsmodellerna, ska vara avslutad den 30 juni Utvärderingar av studieförbundens kulturprogram Tre nationella utvärderingar av studieförbundens kulturprogram startade Den första, som behandlar kulturprogrammens betydelse för kommunerna, avrapporterades i oktober Den andra Kulturprogrammens betydelse för deltagarna och den tredje Kulturprogrammens betydelse för de medverkande publiceras våren och sommaren Kartläggning av folkhögskolans lärare En kartläggning av folkhögskolans lärare startade under hösten 2012 och avslutades i oktober Syftet med kartläggningen var att ge en bild av vilka folkhögskolans lärare är, vilka kompetenser de har, samt av lärarnas och skolledningarnas syn på lärarnas arbete och kompetensbehov. Centrala villkor för lärarnas arbete samt innebörden i lärarprofessionen belystes. Kartläggning av studieförbundens cirkelledare En kartläggning av studieförbundens cirkelledare startade under hösten Syftet var att ge en bild av vilka cirkelledarna är, vilka kompetenser de har, samt av cirkelledarnas och studieförbundens syn på cirkelledarnas uppdrag. Kartläggningen avrapporteras i mars Studiecirkeldeltagare 2013 Folkbildningsrådet utför med jämna mellanrum undersökningar bland studieförbundens cirkeldeltagare. Fyra stycken har genomförts sedan Den senaste publicerades Under 2013 startade den femte, bland 2012 års cirkeldeltagare. Den avrapporteras i maj Folkhögskolans deltagare 2013 Under 2013 påbörjades arbetet med Folkbildningsrådets andra undersökning av folkhögskolans deltagare Folkhögskoledeltagare I denna uppmärksammas särskilt två grupper av gränsöverskridare, det vill säga deltagare från Studiemotiverande folkhögskolekurs som läser vidare vid folkhögskolan, samt folkhögskoledeltagare som läser vidare vid högskolan. Rapporten publiceras i december Folkbildningen i Ersta Sköndal Högskolas befolkningsundersökning Ersta Sköndal högskola har under och talen genomfört fyra studier av befolkningens frivilliga arbete, informella hjälpinsatser och aktivitet i nätverk. En femte befolkningsstudie genomförs I denna ingår en specialstudie av folkbildningen som Folkbildningsrådet beställt och finansierat. Folkbildningsstudien avrapporteras i december Metautvärdering 2014 I enlighet med strategin för nationella utvärderingar sammanfattas resultaten av års utvärderingar i en metautvärdering. Denna fungerar samtidigt som underlag i planeringen av kommande utvärderingscykel. Förberedelserna inför metautvärderingen påbörjades under 2013, utvärderingsarbetet startar 2014 och rapporten publiceras i mars Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

14 Utvärdering av Folkbildningsrådets arbete med nationella utvärderingar I enlighet med den beslutade utvärderingsstrategin genomförs under 2014 även en extern utvärdering av Folkbildningsrådets sätt att organisera och arbeta med nationella utvärderingar under perioden Resultaten används som underlag i planeringen av kommande utvärderingscykel. Resultatet av Folkbildningsrådets uppföljningsverksamhet och utvärderingsinsatser Inriktningen på de nationella utvärderingarna och de olika delarna av uppföljningsverksamheten beslutas på olika nivåer inom Folkbildningsrådet och i viss utsträckning av externa aktörer, beroende på verksamheternas syfte. Interna beslut fattas av generalsekreteraren, i ledningsgruppen och i samverkan mellan enheten för uppföljning och utvärdering och bidragsenheten. För inriktningen på de nationella utvärderingarna ansvarar en extern expertgrupp medan Utbildningsdepartementet utformar riktlinjer för återrapporteringen till regeringen. Samtidigt som Folkbildningsrådets uppföljning och nationella utvärderingar delvis har olika inriktning kompletterar verksamheterna varandra. Resultat av uppföljningsarbetet Folkbildningsrådet lämnar sedan 2005 en årlig Samlad bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse till regeringen. I denna beskriver, analyserar och bedömer Folkbildningsrådet hur studieförbundens och folkhögskolornas statsbidragsberättigade verksamhet har bidragit till att folkbildningens fyra syften uppfyllts. Som underlag används i första hand Folkbildningsrådets nationella utvärderingar och olika uppföljningsresultat. Den samlade bedömningen utgör en central del i Folkbildningsrådets årliga återrapportering till regeringen och används i sin tur som underlag för regeringens rapportering till riksdagen om verksamheten inom folkbildningen. Folkbildningsrådets uppföljningsinsatser innebär att studieförbundens och folkhögskolornas olika verksamheter följs kontinuerligt under året. Resultaten från uppföljningsverksamheten används av Folkbildningsrådet, förutom i återrapporteringen till regeringen, som underlag vid bidragsfördelning, vid uppföljning och justering av bidragsvillkor, i arbetet med att upptäcka och förebygga felaktig bidragsanvändning och för att belysa grundläggande villkor för folkbildningen. De tjänar även som underlag i Folkbildningsrådets nationella utvärderingar. Uppföljningsdata används av studieförbund och folkhögskolor för planering och utveckling av de lokala verksamheterna. Resultaten av de olika uppföljningsinsatserna publiceras i rapporter som finns tillgängliga på Folkbildningsrådets webbplats. Information om Folkbildningsrådets uppföljning sprids till studieförbund och folkhögskolor genom nyhetsbrev, vid konferenser, seminarier och genom deltagande i medlemsorganisationernas samlingar. Folkbildningsrådet förser forskare och olika myndigheter med statistikunderlag och annan uppföljningsdata. Via uppdrag till SCB tillhandahåller Folkbildningsrådet också underlag för bidragsgivning och regional/lokal uppföljning av studieförbundens verksamhet till regioner, landsting och kommuner. Resultat av de nationella utvärderingarna I Folkbildningsrådets nationella utvärderingar ställs syftena med statens stöd till folkbildningen i centrum. De nationella utvärderingarna undersöker om den statsbidragsfinansierade folkbildningen bidrar till att demokratin stärks och utvecklas, om den ger människor möjlighet att påverka sin livssituation och skapar samhällsengagemang, om den bidrar till att utjämna utbildningsklyftor och höja samhällets bildnings- och utbildningsnivå, samt om den bidrar till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Inom den vida ram som statens övergripande syften utgör, inriktas enskilda nationella utvärderingar mot frågor av särskild relevans för folkbildningen. Under 2000-talet har uppmärksamhet 14 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

15 bland annat ägnats åt användningen av informationsteknik inom folkbildningen, folkbildningens betydelse för lokal utveckling, folkbildningens pedagoger samt folkbildningen i ett mångkulturellt perspektiv. Återkommande studier genomförs av studieförbundens och folkhögskolornas deltagare. Även studieförbundens och folkhögskolornas betydelse som resurs för det civila samhällets organisationer har uppmärksammats på olika sätt. Folkbildningens generella förutsättningar har belysts bland annat i en tredelad utvärdering av bidragsmodellerna till studieförbund och folkhögskolor. Utvärderingarna bidrar därmed till att det inom studieförbund och folkhögskolor skapas uppmärksamhet och diskussion kring dessa frågor. Utvärderingsrapporterna presenteras vid konferenser för studieförbund och folkhögskolor och vid interna seminarier för Folkbildningsrådets kansli. De utgör grund för Folkbildningsrådets medverkan under Almedalsveckan. Folkbildningsrådet har inget forskningsuppdrag. I utformningen av de nationella utvärderingarna markeras en tydlig åtskillnad mellan utvärdering och forskning. Folkbildningsrådet arbetar dock aktivt för att resultaten från utvärderingarna ska bidra till forskning och annan kunskapsuppbyggnad inom folkbildningsområdet. Företrädare för Folkbildningsrådet ingår i flera forskningsnätverk. Folkbildningsrådet finansierar även vissa forskningsartiklar och forskningsansökningar som bygger på resultaten av de nationella utvärderingarna. Folkbildningspolitik, omvärldsbevakning och kommunikation Folkbildningsrådet svarar, i sin myndighetsroll, för bevakning och analys av områden som påverkar förutsättningar och villkor för folkbildningen och Folkbildningsrådets arbete, på lokal/regional, nationell, europeisk och global nivå. I denna roll ingår rapportering och bedömning av folkbildningens samlade insatser och samhällsbetydelse samt att företräda folkbildningssektorn i förhållande till regeringskansli och myndigheter. Folkbildningspolitik Den folkbildningspolitiska bevakningen har främst varit inriktad på kontakter med riksdagen, regeringen, kommittéer och olika myndigheter. Vidare har remisser, delningar och särskilda uppdrag, som lämnats till Folkbildningsrådet, behandlats. Remissvaren redovisas i bilaga. Folkbildningsrådet har lämnat treårigt budgetunderlag till regeringen med motivering för framtida anslag till folkbildningen. En väsentlig grund för detta är arbetet med det folkbildningspolitiska dokumentet Folkbildningens Vägval & Vilja, fördjupade analyser av den folkbildningspolitiska utvecklingen och relevanta omvärldsfaktorer. I samverkan med riksdagsledamöter i Folkbildningsrådets styrelse och i Folkbildningsrådets expertgrupp för nationella utvärderingar arrangerades i mars ett seminarium i riksdagen om behovet av en statlig utvärdering av folkbildningen samt ett fördjupat uppföljningsansvar för Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådets Samlad bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse samt Folkbildningsutredningens betänkande Folkbildningens samhällsvärden En ny modell för statlig utvärdering (SOU 2012:72) utgjorde underlag för samtalen. Folkbildningens Vägval & Vilja antogs av Folkbildningsrådets representantskap den 17 april och överlämnades till regeringen. Dokumentet är ett underlag från folkbildningen till riksdag och regering inför kommande beslut om folkbildningen. Det redovisar den samlade folkbildningens syn på folkhögskolornas och studieförbundens roll och uppgifter i dagens och morgondagens samhälle. I samband med representantskapets höstsammanträde i november bekantgjorde Utbildningsdepartementet att regeringen har för avsikt att presentera en folkbildningsproposition i mars Propositionen kommer att behandla Folkbildningsutredningens betänkande Folkbildningens samhällsvärden En ny modell för statlig utvärdering (SOU 2012:72) samt det som framkom i den efter- Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

16 följande remissomgången. För att få synpunkter inför den kommande propositionen arrangerade Utbildningsdepartementet en hearing på Folkbildningsrådet den 12 december. Ett 60-tal representanter för folkbildningen deltog. Ytterligare en hearing hölls den 24 januari Omvärldsbevakning Folkbildningsrådet har följt upp arbetet med regionala kulturplaner, kompetensplattformar och digitala agendor. Bakgrunden är regionernas förstärkta roll inom dessa politikområden, vilka samtliga berör folkbildningsverksamheten. Folkbildningsrådet har också deltagit i regionnätverket Reglab:s lärprojekt Regional digital agenda där fokus legat på planering och implementering av regionala digitala agendor. Folkbildningsrådet står som undertecknare av den nationella digitala agendan för Sverige. En utvärdering av folkbildningens arbete med flexibelt lärande och digital delaktighet har genomförts under året. Resultaten visar på en ojämn utveckling av den pedagogiska IT-användningen i folkbildningen och på generellt sett svaga kopplingar mellan lokala projekt och långsiktig verksamhetsutveckling. Kampanjen Digidel 2013 har samlat aktörer i civilsamhället och i privat och offentlig sektor för att öka den digitala delaktigheten bland medborgarna. Folkbildningsrådet har deltagit i kampanjledning och analysgrupp inom kampanjen, som avslutats i december Underlag har lämnats till den slutrapport som sammanställts av Digidels kansli. Folkbildningsrådet ingår i Utbildningsdepartementets referensgrupp för EU-frågor och har framfört synpunkter på det nya programmet för livslångt lärande , Erasmus +, och då särskilt behovet av att förstärka stödet till vuxnas lärande. Folkbildningsrådet ingår också i Nationellt forum för validering som Myndigheten för yrkeshögskolan samordnar och har medverkat vid en europeisk konferens om EQF/NQF i förhållande till icke-formellt lärande samt i konferenser och möten om validering med särskilt fokus på generella kompetenser. Efter samråd med medlemmarna har Folkbildningsrådet sänt en skrivelse till Utbildningsdepartementet med förslag på pilotprojekt kring validering av generella kompetenser i folkbildningen. Folkbildningsrådet har deltagit i träffar med företrädare för EU-kommissionen vid lanseringen av kommissionsmeddelandet Opening up Education och informerat om den svenska folkbildningssektorn vid särskilt möte på begäran av företrädare för EU-kommissionen. Folkbildningsrådet har lämnat underlag inför yttrande från Regionkommitténs svenska rapportör i frågan. Ett nytt myndighetsnätverk där Folkbildningsrådet ingår kring vuxenutbildning och livslångt lärande har bildats på initiativ från Skolverket och Universitets- och högskolerådet. Nätverket arbetar med myndighetssamverkan med syftet att stödja och underlätta vuxnas lärande, bland annat utifrån EU:s Agenda för vuxnas lärande. Hittills har valideringsfrågor och internationellt utbildningssamarbete behandlats. Folkbildningsrådet har under året ingått i en arbetsgrupp vid Arbetsmarknadsdepartementet kring prioriteringar och arbetssätt för Europeiska socialfonden inför kommande programperiod En referensgrupp med företrädare för Folkbildningsrådets medlemmar har inrättats för att ge underlag från folkbildningssektorn inför ställningstaganden om prioriteringar i arbetsgruppen. På Landsbygdsnätverkets årliga konferens behandlades det nya landsbygdsprogrammet för kommande period. Förutsättningarna för civilsamhällsorganisationer att med stöd av programmet arbeta med Lokalt ledd utveckling (CLLD, Community Led Local Development) behandlades. Folkbildningsrådet har vidare deltagit i möten om Partnerskapsöverenskommelsen på inbjudan från Arbetsmarknads-, Närings- och Landsbygdsdepartementet. 16 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

17 Folkhögskolan som skolform Folkbildningsrådet har under 2013 arbetat med flera frågor som rör folkhögskolan som skolform. Styrelsen har fastställt nya riktlinjer för folkhögskolans studieomdöme, omfattande sju steg i omdömesskalan, att gälla från och med läsåret 2013/14. Tidigare riktlinjer var från år Sedan dess har utbildningssystemet förändrats på flera områden. Förutsättningarna för urval till högskolan är inte desamma och folkhögskolornas egen verksamhet har genomgått förändringar. Vidare fanns behov av att tydliggöra studieomdömets syfte och karaktär med folkhögskolans kunskapssyn som bas. Folkhögskolans Allmänna kurs kan ge grundläggande behörighet att söka vidare till högskola eller yrkeshögskola. Under 2012 träffades en överenskommelse med Högskoleverket och under 2013 har Folkbildningsrådet träffat överenskommelse med Myndigheten för yrkeshögskolan om nya behörighetsintyg för folkhögskolans Allmänna kurs. För att underlätta övergången för studerande från folkhögskola till gymnasieskola/kommunal vuxenutbildning har Folkbildningsrådet tagit fram ett intyg som kan användas av folkhögskolorna. Kommunikation Folkbildningsrådet arbetar med att sprida kännedom om folkbildning och organisationens verksamhet. Folkbildningsrådet kommunicerar de beslut som fattas och resultaten av de utvärderingar och uppföljningar som genomförs. Syftet med Folkbildningsrådets kommunikationsarbete är att stärka folkbildningen som sektor och som samhällsaktör. Folkbildningsrådet publicerar rapporter, flera av dem på uppdrag av regering och riksdag, och är aktiv på internet och i olika sociala medier. Under 2013 har Folkbildningsrådet också medverkat vid flera seminarier och arrangerat egna konferenser. Folkbildningsrådets viktigaste kanal för extern kommunikation är webbplatsen se. Folkbildningsrådet har under 2013 påbörjat arbetet med uppgradera publiceringsverktyg och gå över till så kallad responsiv (följsam) design då webbplatsen anpassas för mobila enheter (smarta telefoner, surfplattor et cetera). Syftet är att göra webbplatsen tillgänglig för så många som möjligt oavsett tekniska hjälpmedel. Antalet unika besökare på webbplatsen ökar för varje år. Under 2013 hade webbplatsen unika besökare, vilket kan jämföras med besökare år 2012 och besökare år Nyhetsbreven Folkhögskoleaktuellt och Studieförbundsaktuellt som skickades ut sammanlagt 36 gånger under 2013 genererade mycket trafik till webbplatsen. Folkbildningsrådets har under 2013 ökat närvaron i sociala medier och är idag aktiv på Facebook och på Twitter. Antal följare på Twitter har ökat med 33 procent under Antal personer som gillar Folkbildningsrådet på Facebook har ökat med 30 procent under Närvaron i sociala medier har lett till en ökad dialog med befintliga användare och möjlighet att nå nya målgrupper. Folkbildningsrådet publicerar varje år en rad rapporter vilket redovisas under avsnittet Uppföljning och Nationell utvärdering. Det folkbildningspolitiska dokumentet Folkbildningens Vägval & Vilja, med övergripande prioriteringar för den samlade svenska folkbildningen, trycktes i stor upplaga och skickades ut brett samt har översatts till engelska. Därutöver publicerade Folkbildningsrådet Verksamhetsplan 2013, Årsredovisning 2012 samt Budgetunderlag Folkbildningsrådet har även publicerat Folkbildning 2013 Årsskrift om folkbildningen i samhället, med artiklar från verksamheten och analyser av folkbildningens betydelse, samt en broschyr med Fakta om Folkbildning som bland annat har skickats till alla riksdagsledamöter. Folkbildningsrådets rapporter sprids brett inom folkbildnings- och utbildningssektorn. Folkbildningsrådet har under 2013 inlett en översyn av de rapporter och skrifter som tas fram, för att öka intresset och spridningen. Under 2013 har Folkbildningsrådet medverkat vid flera seminarier och arrangerat egna konfe- Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

18 renser. Som en del av Folkbildningsrådets kommunikation av nationell utvärdering genomfördes två forskningsbaserade seminarier under politikerveckan i Almedalen: Lokal kultur utan folkbildning? samt Varför lyckas folkhögskolans lärare? Folkbildningsrådet arrangerade i oktober en nationell folkbildningskonferens med temat Folkbildning och mänskliga rättigheter. Målgruppen för konferensen var personer på ledningsnivå i folkhögskolor och studieförbund, ideella organisationer, myndigheter och departement. Konferensen samlade drygt 300 personer från hela landet. Två av folkbildningens grunduppdrag är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin och göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. Syftet med konferensen var att ge inspiration och kunskap om hur folkbildningen kan utveckla och stärka sitt folkbildningsarbete i frågor som rör mänskliga rättigheter. Medlemsuppdrag Folkbildningsrådet har under året haft tre medlemsuppdrag: Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst samt Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. De två sistnämnda är på uppdrag av Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Samtliga medlemsuppdrag leds av en styrgrupp med företrädare för medlemsorganisationerna. Folkbildningsnätet Folkbildningsnätet består av gemensamma nätbaserade konferenssystem och pedagogiska verktyg. Tjänsterna är Pedagogiska resurser - en webbplats med digitala lärresurser, FirstClass konferenssystem och studieplattform, webbvideotjänster, Wikimediaplattform samt nättidningen re:flex. Folkbildningsnätet är öppet för alla folkbildningsorganisationer och för alla verksamma inom folkbildningen. Syftet med Folkbildningsnätet är att: erbjuda pedagogiska verktyg och resurser för folkbildningens lärande stödja den pedagogiska utvecklingen av flexibelt lärandet inom folkbildningen erbjuda mötesplatser för folkbildningen erbjuda organisationerna inom folkbildningen möjlighet att skapa interna konferensmiljöer. Genomförda insatser Folkbildningsnätets omfattande satsning på digital tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning har genomfört sitt andra projektår. Fokus har legat på att träffa många pedagoger, annan personal och deltagare ute i folkbildningen för att samla kunskaper om hur den digitala tillgängligheten ser ut i folkbildningen samt att tillgänglighetsanpassa Folkbildningsnätets egna tjänster. Syftet är att Folkbildningsnätet ska bli så tillgängligt som möjligt. Inom ramen för projektet har studiematerial kring digital tillgänglighet börjat produceras. En enkätundersökning till Folkbildningsnätets lokaladministratörer genomfördes i början av året. Enkätsvaren har gett Folkbildningsnätet aktuell samlad kunskap om lokaladministratörernas situation, behov och synpunkter på Folkbildningsnätets utveckling. Enkäten har också varit en viktig del i den nationella utvärderingen av flexibelt lärande inom folkbildningen som genomfördes under Utveckling av Pedagogiska resursers funktioner att ladda upp lärobjekt för till exempel sammanställning av studiematerial har genomförts och insatser för att göra verktyget mera känt i folkbildningen har påbörjats. En lösning för att studieförbundens intranät ska få tillgång till samtliga Pedagogiska resurser och tjänster har presenterats. Studiefrämjandet är först med att använda lösningen. Förberedelsearbete har genomförts tillsammans med Folkbildningsnätets webbyrå för att slå samman hemsida med webbplatsen pedagogiska resurser och i detta arbete skapa integration mellan våra olika tjänster. FirstClass har kommit ut med en ny version som är helt webbaserad. Resan från klientprogram till webben har därmed påbörjats på allvar. Två webb- 18 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

19 sända seminarium har hållits, en film producerats om nya FirstClass 12 på webben och en skriftlig handledning har tagits fram. Antal konton på Folkbildningsnätet ligger på cirka användare, sett över året. Kontot används för att logga in på FirstClass-systemet, Videokonferens Folkbildning samt Pedagogiska Resurser som kräver inloggning, för till exempel UR:s programutbud och andra inköpta tjänster. Grundkursen för lokaladministratörer/resursperson för Folkbildningsnätet är en distanskurs på cirka fem veckor med fysisk träff under en dag. Alla nya lokala administratörer för Folkbildningsnätet inleder sitt uppdrag med en grundkurs. Under 2013 har 5 kurser genomförts med 39 deltagare (21 kvinnor och 18 män, varav 10 från studieförbund). Folkhögskolornas informationstjänst Folkhögskolans informationstjänst, FIN, är folkhögskolornas gemensamma informationstjänst och ansvarar för den samlade informationen om landets alla folkhögskolor. Till stöd för arbetet finns en styrgrupp med företrädare för medlemsorganisationerna SKL och RIO. FIN ska genom målinriktat kommunikationsarbete skapa en tydlig bild av folkhögskolan som skolform och bidra till rekrytering av kursdeltagare. FIN:s vision är att alla vet vad folkhögskolan ger, gör och skapar och att FIN är den självklara vägen till den samlade informationen om landets folkhögskolor och deras kursutbud. Genomförda insatser En webbplats kräver ständig utveckling, FIN:s arbete med folkhögskola.nu har därmed präglat även detta år. Utgångspunkt för webbutveckling är dels den årliga användarundersökning som genomförs i början av varje år, dels den användarstatistik som samlas in och analyseras. Allt fler besökare på folkhögskola.nu använder mobil eller surfplatta när de besöker webbplatsen och planeringen inför en responsiv/följsam webbplats har inletts. En särskild insats under året har varit att på folkhögskola.nu utveckla möjligheten att kunna ansöka till olika kurser. En ny ansökningsfunktion lanserades i november. Nu kan alla folkhögskolor som önskar skapa egna unika ansökningsformulär till olika kurser och sedan få ansökningarna förmedlade till sig via folkhögskola.nu. FIN:s digitala annonsering är koncentrerad till Google AdWords och Facebook. Tryckt annonsering sker i vissa kanaler med stor spridning till exempel Kupé, Platsjournalen och Metro. Samarbetet med andra utbildningsmyndigheter fortsätter för att sprida information om folkhögskolorna och folkhögskolekurser vidare till både offentliga och kommersiella utbildningssajter. Närvaron på sociala medier fortsätter, främst med aktivitet på Facebook där också folkhögskolornas hela kursutbud visas. Under verksamhetsåret har FIN producerat Folkhögskolekatalogen, Sommarkurskatalogen och en affisch. För fjärde året i rad firades Folkhögskolans dag runt om i Sverige. Cirka 80 folkhögskolor deltog och de lokala aktiviteterna spreds vidare nationellt via webben och sociala medier. Årets gemensamma aktivitet var flashmobs på några olika orter, filmer från dessa spreds genom webb och sociala medier. FIN har fördelat ett mässbidrag till tolv grupperingar av folkhögskolor (främst geografiska) för att stödja samarbete kring medverkan på olika större utbildningsmässor. FIN:s årliga informationskonferens för folkhögskolornas informationsansvariga hölls på Katrinebergs folkhögskola. Konferensen samlade 120 deltagare. Seminarierna fokuserade på webb och tillgänglighet. FIN har varit ett stöd åt folkhögskolornas informatörer och vägledare genom tre digitala konferenser på Folkbildningsnätet samt genom nyhetsbrev till nyckelpersoner på folkhögskolorna. FIN:s kommunikatörer har också deltagit på några nätverksmöten i olika regioner. FIN medverkade också vid den årliga konferensen för folkhögskolornas SYV-ansvariga, som hölls på Södra Vätterbygdens folkhögskola och Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

20 hade 120 deltagare. Konferensens teman var folkhögskolornas nya behörighetsintygande och nya studieomdöme, vägledning för studerande på studiemotiverande folkhögskolekurs och för studerande med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, samt information från CSN. Året har präglats av folkhögskolornas förändrade behörighetsintygande på grund av förändrade tillträdesregler till högre studier som en följd av Gy2011. Folkhögskolorna befinner sig i en övergångsperiod under åren med två parallella behörighetsmodeller vilket har krävt insatser för att stödja folkhögskolorna. FIN har producerat en folder med fördjupad information om den nya behörighetsmodellen som främst riktade sig till studie- och yrkesvägledare inom andra skolformer. Folkhögskolornas studeranderättsliga råd På uppdrag av RIO och SKL inrättade Folkbildningsrådet 2010 Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR. En styrgrupp och en handläggare finns för uppdraget. Syftet med FSR är att stärka det studeranderättsliga arbetet inom folkhögskolan. Detta görs genom stöd till folkhögskolorna i deras arbete med studeranderättsliga frågor och genom information till studerande. Sedan den 1 januari 2011 har det rättsliga råd till vilket studerande kan anmäla vissa beslut funnits på plats. Grunden för det rättsliga rådets bedömning är den aktuella skolans egna studeranderättsliga standard. Genomförda insatser Under året har överenskommelser om anslutning till FSR, och studeranderättsliga standarder från folkhögskolorna samlats in och behandlats. FSR har bistått med rådgivning och stöd till skolorna i arbetet med att ta fram standarder. Vid årets slut hade 133 skolor skickat in överenskommelser och av dem har 118 bekräftats som anslutna, övriga 15 har uppmanats att komplettera sina standarder. Tio skolor har ännu inte skickat in någon överenskommelse har varit det studeranderättsliga rådets tredje år. En utvärdering med alla ledamöter har genomförts i början av året. En speciell introduktion genomfördes för de nyvalda studeranderepresentanterna. Det studeranderättsliga rådet har under året tagit emot en anmälning från studerande på folkhögskolor. Ärendet har behandlats och yttrande med rekommendationer till den aktuella har publicerats i Folkhögskoleaktuellt och på FSR har under året deltagit vid möten och konferenser för att informera folkhögskolorna om studeranderättsliga frågor och om det studeranderättsliga rådets roll och arbete. I april arrangerades en kurs om diskrimineringslagen som vände sig till ordförande och rektorer för folkhögskolor. Hemsideinformationen riktad till studerande och blivande studerande på har vidareutvecklats. Stöd och rådgivning i studeranderättsliga frågor har getts kontinuerligt till folkhögskolor och studerande. Under året har två arbetsgrupper med företrädare för folkhögskolor tagit fram stödmaterial till skolorna om informationsarbete ur ett studeranderättsligt perspektiv och om antagning och urval till folkhögskolan. Administration och internt stöd Administration Administrationsenheten utgör ett stöd till andra enheter på kansliet främst inom ekonomi, personal, produktion, konferens, IT och allmän service. Ett stort antal möten, seminarier och konferenser har ägt rum i Folkbildningsrådets egna konferenslokaler. Under 2013 har antalet webbsända möten ökat och vid omkring 60 möten har deltagare kunna följa mötet via webben. Under 2013 har ett nytt ekonomisystem samt nya rutiner kring detta införts för att öka tillgängligheten till ekonomiuppgifter och säkra hantering och godkännande av kostnader. Kompetensförsörjning Folkbildningsrådet har under hösten 2013 genomfört en organisationsanalys med kompetensinven- 20 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

21 tering. Som en konsekvens av nya riktlinjer från Folkbildningsrådets medlemmar, nya uppdrag och nya medarbetare samt de kommande årens pensionsavgångar har en översyn av kansliets samlade kompetens och organisation genomförts för att på bästa sätt kunna möta förändringarna i uppdraget och i personalgruppen. Externt stöd har använts för organisationsanalys och kompetenskartläggning. Kompetensinventeringen har identifierat kompetensbehov som bör beaktas vid kommande rekryteringar. Eftersom en tredjedel av personalen kommer att pensioneras under de närmaste fem åren är det angeläget att kompetensöverföring genomförs kontinuerligt och parallellt med nyrekrytering. Arbetsmiljö Folkbildningsrådets arbetsmiljöpolicy diskuteras årligen i en arbetsgrupp med arbetsgivar- och fackliga representanter. Gruppen arbetsområde är arbetsmiljö- och hälsofrågor. För förebyggande hälsovård och rehabilitering har Folkbildningsrådet tecknat avtal med Globenhälsan. För bedömning av personalens hälsoläge, samt för behovet av arbetsmiljöinsatser, erbjuds anställda regelbundna hälsoundersökningar. Under 2013 har en medarbetarenkät genomförts som visar att 95 procent av medarbetarna upplever att stämningen på arbetsplatsen är god och inga större fysiska arbetsmiljöproblem finns. Personalens sjukfrånvaro är fortsatt låg, 2,4 procent (2,4 procent 2012). Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

22 Organisation Beslutande och beredande organ Folkbildningsrådets beslutande och beredande organ utgörs av representantskapet och styrelsen. Kansliet organiserar och genomför arbetet baserat på de beslut som fattas. Medlemsorganisationer och representantskapet Folkbildningsrådets medlemsorganisationer är Folkbildningsförbundet (FBF), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). Representantskapet som är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ består av tio ombud för FBF, fem ombud för SKL och fem ombud för RIO. Representantskapet har till uppgift att välja valberedning med sex ledamöter, besluta om särskilda uppdrag för Folkbildningsrådet och att ta ställning till frågor av mer övergripande och principiell karaktär. Samråd med medlemsorganisationerna Enligt de nya stadgarna ska överläggningar med ordföranden i Folkbildningsrådets medlemsorganisationer genomföras kring frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär. Till denna typ av frågor hänförs främst verksamhetsplan och ekonomisk budgetram för Folkbildningsrådet samt förslag om budgetunderlag till regeringen. Styrelse Vald av representantskapet till och med : Torsten Friberg (ordförande) Birgitta Lanér (vice ordförande) Lena Hallengren Leif Kindblom Angelica Rage Magnus Ramstrand Thomas Strand Anna-Britta Åkerlind Ann-Britt Åsebol Gunnar Falkeby, personalrepresentant till och med 21 februari Tomas Östlund, personalrepresentant från och med 17 april Tomas Aronsson, adjungerad Kerstin Enlund, adjungerad Åsa Kratz, adjungerad Vald av representantskapet från och med : Catharina Håkansson Boman (ordförande) Carola Gunnarsson Lena Hallengren Hanna Hallin Ulf Melin Lawen Mohtadi (till och med 11 december) Lars Nordström Andreas Norlén Johan Söderman 22 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

23 Tomas Östlund, personalrepresentant Styrelsens beredningsgrupper redovisas i bilaga. Revisorer Ann-Christine Holgersson och Anders Larsson, förtroendevalda revisorer samt Mats Blomgren, auktoriserad revisor, PwC. Kansli och medarbetare Kansliets organisation, kompetensområden och bemanningsbehov baseras på fastställd verksamhetsplan, regeringens riktlinjer och andra beslut med konsekvenser för kansliet. Ledning Britten Månsson Wallin, generalsekreterare Anna-Carin Bylund, bitr. generalsekreterare Tomas Eriksson, kommunikation, tjänstledig från och med 17 januari Björn Garefelt, omvärldsbevakning Rebecka Svensén, kommunikationsansvarig, från och med 14 oktober Fördelning av statsbidrag Elisabet Andersson, enhetsansvarig Signild Håkansson, handläggare folkhögskola Ulrika Knutsson, projektledare FlexLär Paul Norén, ekonom Mikaela Smedberg, administratör SMF Lena Östlund, projektledare SMF Benton Wolgers, etik- och gränsdragning folkhögskola, från och med 15 april Verksamhetsuppföljning (t o m 30 juni) Gunnar Falkeby, enhetsansvarig till och med 26 augusti Judit Bak, kvalitet, vikariat till och med 31 juli Elvir Gigovic, ekonomi från och med 15 april Carmela Guida, kvalitet Tomas Östlund, statistik Nationell utvärdering (t o m 30 juni) Eva Åström, enhetsansvarig Karin Darin, utvärderare Verksamhetsuppföljning och nationell utvärdering (från och med 1 juli) Eva Åström, enhetsansvarig Karin Darin, utvärderare, till och med 8 oktober Elvir Gigovic, ekonomi Carmela Guida, kvalitet Tomas Östlund, statistik Medlemsuppdrag Folkbildningsnätet Ronny Schueler, enhetsansvarig Lars-Göran Karlsson, redaktör Folkhögskolornas informationstjänst Agneta Wallin, enhetsansvarig Sandra Löfstedt, administratör Fredrik Olén, kommunikatör, tjänstledig 25 mars till 28 oktober Lina Remnert, kommunikatör Ivan Strömberg, kommunikatör, vikarie 1 februari till 31 oktober Folkhögskolornas studeranderättsliga råd Linda Rosén, handläggare Administration och intern service Lotta Ragelius, enhetsansvarig Annika Blom, intern service Robin Forsberg, kontorsservice/it, tjänstledig 1 februari till 30 augusti Gustaf Lansner, kontorsservice/it, vikarie 23 januari till 30 september Linda Lindqvist, ekonomiadministration Ingrid Sundberg, webbkommunikation Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

24 Verksamhetsredovisning Studieförbunden Studieförbunden rapporterar årligen verksamheten i grupprapportering per genomfört arrangemang och i deltagarrapportering för deltagare i verksamhetsformerna Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet. När deltagarrapporteringen utgör underlag för denna analys nämns uppgiften avseende unika personer. Fler studietimmar men färre deltagare och arrangemang i Studiecirkel De tio studieförbunden arrangerade studiecirklar med 1,7 miljoner grupprapporterade deltagare, fördelat på 57 procent kvinnor och 43 procent män. Nära 12 miljoner studietimmar rapporterades vilket är 3 procent högre än föregående år. Antal genomförda studiecirklar var färre mot föregående år, medan antalet deltagare minskade i runda tal med Studietimmar ökade med Deltagarsnittet var liksom förra året 6,3 deltagare per cirkel. Antal studietimmar per cirkel ökar till 44,2 jämfört med 41,9 föregående år. Jämfört med 2010 pågår cirklar i snitt sex studietimmar längre. Annan folkbildningsverksamhet minskar Över arrangemang genomfördes i Annan folkbildningsverksamhet med deltagare, fördelade på 66 procent kvinnor och 34 procent män. Antalet deltagare minskade med och antalet studietimmar med cirka mot verksamhetsår Kulturprogram fortsätter att öka Nära Kulturprogram genomfördes med över 19 miljoner besökare/deltagare, fördelade på 56 procent kvinnor och 44 procent män. Jämfört Tabell 1. De tio studieförbundens samlade verksamhet 2013 Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Annan folkbildningsverksamhet Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Kulturprogram Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Medverkande Not. Tal är avrundade till närmsta hundratal. 24 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

25 med föregående år rapporterades fler Kulturprogram och mer än en miljon fler deltagare. Antalet Kulturprogram ökade med 5 procent. Nära en miljon unika personer deltar i studieverksamhet Med studieförbundens deltagarregister som underlag motsvarar antalet deltagare i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet unika personer 1. Fördelat på de två verksamhetsformerna deltog personer i Studiecirkel och i Annan folkbildningsverksamhet. Runt personer deltog i båda verksamhetsformerna. Jämfört med 2012 minskade antalet unika personer med en procent. Målgrupper i gruppstatistiken När mer än hälften av deltagarna i en Studiecirkel är att hänföra till en målgrupp rapporteras cirkeln och deltagare som målgrupp. Av deltagarna i Studiecirkel rapporterades 25 procent som deltagare i målgrupperna 2, varav 17 procent som utrikes födda 3. Deltagare med funktionsnedsättning utgjorde 8 procent och arbetslösa 4 0,2 procent. Målgruppsrapporterade deltagare ökade med en procentenhet mot Utrikes födda deltagare som över åren ökat sin andel av deltagare totalt ökade med 1 procentenhet. 1. SCB sammanställer uppgiften om unika personer utifrån de deltagare som rapporterats med fullständigt personnummer genom att matchning görs mot register över rikets totalbefolkning (RTB). 2. Arbetslösa, deltagare med funktionsnedsättning och ut rikes födda. 3. Av studieförbundens deltagarrapportering framgår att 16 procent av de unika personerna i Studiecirkel var födda utomlands. 4. Verksamheten med arbetslösa genomförs i högre grad i andra typer av arrangemang än statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. I folkbildnings- och uppdragsverksamhet sammantaget rapporterade studieförbunden arrangemang med arbetslösa deltagare varav kvinnor utgjorde 59 procent och män 41 procent. Rapporteringen av uppdragsverksamhet är frivillig. Av deltagarregistret framgår att i det studieförbund som hade störst andel utrikes födda deltagare i studiecirkel utgjorde dessa 77 procent av deltagarna. I det som hade minst andel utgjorde de ut rikes födda 9 procent av deltagarna 5. Humaniora ökade mest medan estetiska ämnesinriktningar var störst 6 Humaniora var det ämnesområde vars studietimmar procentuellt ökade mest. Ökningen var 7,3 procent mot föregående år och återfinns främst i underämnena Studier i religion och Främmande språk. Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media var fortsatt störst, med sina 61 procent av alla cirkeltimmar. På en undergruppsnivå var de ämnen som ökade mest i studietimmar räknat; Improvisatorisk musik (rock, jazz mm), Musik (för scenframställning), Annan utbildning i religion, Svenska som främmande språk och Föreningskunskap. Motsvarande 33 procent av totala deltagarantalet, deltagare rapporterades i Musik-, teater- och dansverksamheten. Improvisatorisk musik var det enskilda underämne som samlade flest deltagare, Med nära 2,8 miljoner studietimmar var det också det enskilt största ämnet och samlade 23 procent av samtliga cirkeltimmar. Improvisatorisk musik avvek i könsfördelning från studiecirklar i övrigt 89 procent av deltagarna var män. Andel kvinnor i detta ämne ökar med 1 procentenhet till 11 procent. Andra mansdominerade ämnen var till exempel Träslöjd, Skogsbruk och Fiske och vattenbruk. En motsvarande kvinno- 5. Källa: SCB Deltagare fördelat på förbund, verksamhetsform, kön, utländsk bakgrund och utbildningsbakgrund 6. Ämneskategorierna är en anpassning till svensk utbildningsnomenklatur (SUN), avsedd att göra studieförbundens verksamhet jämförbar med ämnesstudier i annan studieverksamhet. Denna ämnesindelning tillämpas med verksamhetsår 2004 som startår. Huvudämnet Humaniora, språk och konst där merparten av cirklar återfinns, har för att bättre spegla studieförbundens verksamhet delats upp i estetisk inriktning (Konst, musik och media) och humaniora i övrigt (Humaniora språk, historia, livsåskådning). Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

26 Tabell 2. Studiecirkelverksamhet per deltagargrupp Cirklar Deltagare Andel av deltagare (%) Män Kvinnor Studietimmar varav arbetslösa , funktionsnedsättning , utrikes födda varav arbetslösa , funktionsnedsättning , utrikes födda , varav arbetslösa , funktionsnedsättning , utrikes födda , Tabell 3. Studiecirklarnas ämnesinriktning, studietimmar och deltagare, andel per huvudämne Studietimmar Deltagare Kvinnor Män Ämne Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Konst, musik och media , , , ,4 varav Bild- och formkonst , , , ,5 Musik, dans och dramatik , , , ,5 Medieproduktion , , , ,7 Formgivning , , , ,1 Konsthantverk , , , ,6 Humaniora (språk, historia ) , , , ,6 varav Religion , , , ,3 Främmande språk , , , ,2 Svenska och litteraturkunskap , , , ,8 Historia och arkeologi , , , ,1 Livsåskådning, filosofi, logik och etik , , , ,3 Samhälls- och beteendevetenskap , , , ,3 Personliga tjänster , , , ,6 Lantbruk, trädgård, skog och fiske , , , ,4 Data , , , ,2 Hälso- och sjukvård , , , ,3 Socialt arbete och omsorg , , , ,4 Företagsekonomi, handel och administration , , , ,6 Teknik och teknisk industri , , , ,1 Pedagogik och cirkelledarutbildning , , , ,8 Övriga , , , ,2 Summa , , , ,0 dominans återfinns i Textila konsthantverksämnen, Keramik, Porslinsmålning och Balett där mer än 90 procent av deltagarna var kvinnor. Inom Medieproduktion (grafisk formgivning) ökade andelen kvinnor med 5 procentenheter. 26 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

27 Tabell 4. Deltagares medel- och medianålder i jämförelse med befolkning Antal Andel Medelålder Medianålder Studiecirkel ,7 51,8 54 Annan folkbildningsverksamhet ,9 42,1 44 Deltagare i folkbildning ,5 47,7 50 Befolkningen ,0 40,8 41 Not. Som cirkeldeltagare räknas endast personer 13 år och äldre. Källa: SCB Sveriges befolkning efter ålder och kön 1 november 2013 och Studieförbundens deltagarrapportering. Tabell 5. Deltagares utbildningsbakgrund Utbildningsnivå Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet Andel Befolkning i utbildningsregistret Andel Förgymnasial utbildning (inkluderar folkskola och grundskola) 20% 24% Gymnasial utbildning högst 2-årig 22% 23% Gymnasial utbildning 3 år 17% 21% Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år 16% 13% Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre (inkluderar forskarutbildning) 25% 19% Totalt 100% 100% Not. 13 procent av deltagarna hade en okänd utbildningsbakgrund vilket förklaras med att personer under 16 år inte ingår i Utbildningsregistret. Totalt rör det sig om cirka personer. Många unga och äldre Folkbildningsverksamheten riktar sig i första hand till vuxna, vilket tar sig uttryck i åldersgränsen 13 år för att vara godkänd som cirkeldeltagare. Deltagare i folkbildningsverksamhet motsvarade 9,5 procent av rikets befolkning 7. En stor del av landets pensionärer deltog i verksamheten, men även unga var väl representerade. Sammantaget utgjorde deltagare över 65 år 33 procent mot 20 procent av befolkningen. Åldersstrukturen skiljde sig vitt mellan de studieförbund vars deltagare till mer än hälften var i åldrarna över 65 år, till det förbund där den åldersgruppen endast svarade för 2 procent av deltagarna. Ungdomar år utgör 14 procent av deltagarna totalt mot 15 procent av befolkningen. 7. Exklusive Kulturprogram Störst andel unga återfinns i verksamhetsformen Annan folkbildningsverksamhet. Gruppen yngre än 13 år var där 18 procent mot 15 procent i befolkningen. Andelen deltagare i Annan folkbildningsverksamhet i åldrarna var 3 procentenheter lägre än sin andel av befolkningen. Deltagarnas utbildningsbakgrund 8 En högre andel personer med eftergymnasial utbildning återfinns i studieförbundens verksamhet än i befolkningen i utbildningsregistret totalt. Andelen deltagare med kortare utbildning än 3-årigt gymnasium varierar mellan 59 procent av 8. Tabell 5 baseras på uppgifter där deltagares och motsvarande befolknings utbildningsbakgrund är känd. Unika personer i verksamheten har stämts av mot SCB:s Utbildningsregister för att hämta uppgift om högsta fullföljda utbildning. Populationen i registret består av i Sverige folkbokförda personer 16 år och äldre. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

28 deltagarna till 19 procent sett till enskilda studieförbund. Deltagare med eftergymnasial utbildning utgjorde sammantaget 41 procent. Deltagare med förgymnasial utbildning minskar med 1 procentenhet. Föreläsningar i kulturprogram fortsatte att öka Studieförbunden bedrev en omfattande kulturverksamhet, dels i form av Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet där deltagarna själva var utövarna dels som arrangör av Kulturprogram. Mer än 19 miljoner deltagare fick ta del av Kulturprogram. Kulturprogramsverksamheten ökade med 5 procent mätt i antal program, vilket motsvarar en ökning med program. Föreläsningsverksamheten som utgjorde 38 procent av programmen ökade med arrangemang. De tio vanligaste föreläsningsämnena var Historia, Religion, Samhälls- och beteendevetenskap, Livsåskådning, filosofi, logik och etik, Husdjursskötsel, Zoologi, Friskvård, Skönlitteratur och svenska, Geografi och Jakt, viltvård. Sång och musik samlade liksom förra året flest deltagare med 45 procent. Folkhögskolorna Folkbildning Den folkhögskoleverksamhet som Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till benämns i sammanställningen folkbildning. Hit hör den behörighetsgivande Allmänna kursen, liksom den för året nya kurstypen Extraplatser i Allmän kurs och den Särskilda kursen, som utmärker sig genom ett stort inslag av ämnesprofil. I den omfattande långkursverksamheten ingår också Påbyggnadsutbildningar, bedrivna av två folkhögskolor. Korta kurser särredovisas liksom Öppen folkbildningsverksamhet, den försöksverksamhet i friare form som bland annat syftar till att nå nya grupper som annars inte skulle komma i kontakt med folkhögskolan. Kulturprogram utgör den utåtriktade verksamhet folkhögskolorna genomför för allmänheten. Kultur integreras därutöver i utbildningarna i en omfattande kulturverksamhet, som i denna redovisning till stor del återfinns i avsnittet Kursinriktningar i långa kurser. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning kan till form och innehåll likna folkbildningsverksamheten, men finansieras av uppdragsgivare och inte genom det statliga folkbildningsanslaget. Utbildningarna delas in i Individuella gymnasieprogram, Kurser beställda av Arbetsförmedlingen lokalt, Kurser beställda Tabell 6. Kulturprogram Antal Antal Andel (%) Antal program deltagare Kvinnor Män medverkande Föreläsning Sång/musik Dramatisk framställning Film/foto/bild Dans Utställningar Litteratur Konst/konsthantverk Tvärkulturellt Totalt Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

29 Tabell 7. Folkhögskolornas samlade verksamhet 2013 Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män Vt 13 Ht 13 Vt 13 Ht 13 Vt 13 Ht 13 Allmän kurs Särskilda kurser Extraplatser allmän kurs Påbyggnadsutbildning Summa långa kurser Korta kurser Öppen folkbildning Kulturprogram Summa folkbildning Indiv. gy-program Kurser via LAN/Af Kurser via kommuner Övr uppdragsutbildningar Studiemotiverande folkhög skolekurs Summa uppdragsutbildning Totalt exkl kulturprogram Andel inom folkbildningsanslaget 88% 89% 92% Andel Uppdragsutbildning 12% 11% 8% Not. Värden avrundade till hundratal för deltagarveckor, tiotal för deltagare. Ett Kulturprogram motsvarar två deltagarveckor. Påbyggnadsutbildningen bedrivs av Mora folkhögskola och Geijerskolan av kommuner, Övriga uppdragsutbildningar samt Studiemotiverande folkhögskolekurs, som är ett uppdrag från Arbetsförmedlingen centralt. Verksamhetens omfattning uttrycks i deltagarveckor, som är en produkt av antal deltagare och kursernas längd. Långa kurser ökade sin andel av deltagarveckor I den fortsatta analysen inräknas Extra platser allmän kurs i Allmän kurs och Påbyggnadsutbildning i Särskilda kurser. För att möta behovet av fortsatt utbildning efter den Studiemotiverande folkhögskolekursen fördelade Folkbildningsrådet på regeringens uppdrag Extra platser till allmän kurs 2013 och kommer även att göra så Platserna är enligt regeringens riktlinjer avsedda för arbetslösa ungdomar som gått vidare från den Studiemotiverande folkhögskolekursen. Folkhögskolorna rapporterade för höstterminen cirka 980 deltagare som på så sätt sökt sig vidare till studier i Allmän kurs. Mätt i deltagarveckor svarade de långa kurserna för 93 procent av den statsbidragsberättigade kursverksamheten och de Korta kurserna för cirka 6 procent. Den Allmänna kursen 9 utgjorde 43 procent av folkbildningsverksamheten 2013, vilket motsvarar en ökning med 2 procentenheter. Andelen deltagarveckor i Särskilda kurser minskade med 2 procentenheter till 49 procent. Deltagare i de långa kurserna ökade med 2 procent mot föregående år. Ökningen hänförs främst till Extraplatser i allmän kurs som tillsammans med Allmän kurs var hela 8 procent högre än Allmän kurs föregående år. I de Korta kurserna minskade deltagarna med 4 procent. Antal deltagare i de långa kurserna var höstter- 9. Ett minimikrav för folkhögskolan är att minst 15 procent av verksamheten ska utgöras av Allmän kurs. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

30 minen , vilket motsvarar cirka 570 fler deltagare än föregående år. Allmänna kursen hade cirka deltagare under hösten, fördelat på 56 procent kvinnor och 44 procent män. Antalet deltagare ökade med 930 jämfört med föregående år. I Särskilda kurserna deltog personer, en minskning med cirka 370 deltagare. Fördelningen var 64 procent kvinnor och 36 procent män i de Särskilda kurserna. Deltagarveckorna i den Allmänna kursen inklusive Extra platser ökade med (6 procent), och minskade med (1 procent) i de Särskilda kurserna inklusive Påbyggnadsutbildning. Ökningen förklaras till stor del av den nya kurstypen Extra platser i allmän kurs. I de Korta kurserna minskade antal deltagarveckor med 4 procent. Folkhögskolorna arrangerade sammanlagt drygt Kulturprogram riktade till allmänheten med totalt cirka deltagare, varav 44 procent var män och 56 procent kvinnor. Under 2013 genomförde folkhögskolorna 108 procent av det ingångsvärde om 100 procent för vilket man erhöll folkbildningsanslag 10. Uppdragsutbildningar en allt större del av verksamheten Uppdragsutbildningarna svarade sammanlagt för cirka 12 procent av folkhögskolornas totala verksamhet mätt i deltagarveckor. Den arbetsmarknadspolitiska satsningen Studiemotiverande folkhögskolekurs, som initierades 2010, var med deltagarveckor den största kurstypen inom uppdragsutbildningar. Antalet deltagare som påbörjade denna kurs var under Cirka 110 studerande deltog under hösten i folkhögskolans långa kurser i form av Individuellt gymnasieprogram. Deltagarnas hemkommuner betalade interkommunala ersättningar för skolornas undervisningskostnader. Övriga uppdragsutbildningar genomfördes med deltagarveckor och fortsätter därmed att 10. Extraplatser allmän kurs för vilken bidragsfördelning sker i särskild ordning exkluderat. öka. Dessa kurser genomfördes på uppdrag av och finansierades via ersättningar från landsting, organisationer och föreningar. Här återfinns också Yrkeshögskoleutbildningar (YH). Urikes födda deltagare Utrikes födda deltagare utgjorde 31 procent av deltagare i Allmän kurs under höstterminen. Var fjärde deltagare i Allmän kurs var utrikes född med behov av stöd i svenska språket. I de Särskilda kurserna var andelen utrikes födda deltagare 7 procent, medan 3 procent var utrikes födda med behov av stöd i svenska. Deltagare med funktionsnedsättning Folkhögskolan har en lång tradition av samarbete med handikapporganisationer, som i vissa fall även ingår bland huvudmän för folkhögskolor. Det har lett till att flera skolor har utvecklat verksamhet anpassad till deltagare med specifika funktionsnedsättningar. På andra skolor ingår deltagare med funktionsnedsättning i blandade grupper. Av de 150 folkhögskolorna rapporterade 145 skolor deltagare med funktionsnedsättning i de långa kurserna Tabell 8. Deltagare med funktionsnedsättning i långa kurser, höstterminen Allmän kurs Särskild kurs Summa långa kurser Rörelsehinder Synskada Hörselskada Döv Dövblind Utvecklingsstörning Hjärnskadad i vuxen ålder Psykiskt funktionshinder Medicinskt funktionshinder Aspergers, DAMP m fl Dyslexi Totalt Andel av deltagare 31% 13% 21% Deltagare totalt Not inräknas Extra platser allmän kurs i Allmän kurs och Påbyggnadsutbildning i Särskilda kurser. 30 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

31 Tabell 9. Kursinriktningar i långa kurser, höstterminen Antal deltagare Deltagarveckor Totalt Kvinnor Män Allmän, bred ämnesinriktning Allmän, dominerad av basämnen Musik Bild, form och målarkonst Religion och livsåskådningsfrågor Fritidsledarutbildning Scenisk konst (dans, film och teater) Informationsverksamhet & mediautbildning Friskvård Annan ledarutbildning inkl organisation Språk Slöjd och konsthantverk Medicin, hälsa och sjukvård Beteendekunskap, humaniora Svenska Internationella frågor Estetiska ämnen Samhällsfrågor, allmänt Estetiska ämnen Samhällsvetenskap Litteratur Datorteknik Ekonomi Summa Övriga ämnen (< 2 000dv) Totalt Sammantaget utgjorde deltagare med funktionsnedsättning inklusive dyslexi 31 procent av deltagarna i Allmän kurs under höstterminen. I Särskilda kurser hade 13 procent av deltagarna funktionsnedsättning dyslexi inräknat. I de korta kurserna totalt utgjorde andelen deltagare med funktionsnedsättning 11 procent av deltagarna. 59 folkhögskolor anordnade dessa korta kurser. Antal deltagare med funktionsnedsättning visar en stor kontinuitet över åren. Kursinriktningar i långa kurser De mest framträdande kursinriktningarna i den behörighetsgivande Allmänna kursen var Allmän inriktning, dominerad av basämnen (svenska, matematik, samhällskunskap och engelska). Denna kurstyp kan även ha inslag av mer profilerade ämnen, då i mindre omfattning. I de Särskilda kurserna var det estetiska ämnesområdet dominerande med 39 procent av deltagarveckorna, motsvarande 21 procent av den totala långkursverksamheten. Till estetområdet räknas inriktningar som Bild, form och målarkonst, Musik, Scenisk konst (dans, film och teater) och Slöjd och konsthantverk. Störst deltagarantal som enskilt ämne hade Musik med deltagare i långa kurser under höstterminen. Största procentuella ökning uppvisar ämnena Annan ledarutbildning och Språk Övrigt Annan ledarutbildning: utbildningar för behandlingsassistenter och församlingspedagoger med mera. Språk Övrigt: teckenspråk, tolk, skrivarkurser och övriga främmande språk med mera. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

32 Utbildningsbakgrund för deltagare i långa kurser I den Allmänna kursen hade 88 procent av deltagarna kortare utbildningsbakgrund än 3-årigt gymnasium. Av de Särskilda kursernas deltagare hade 76 procent en utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre utbildning. Av samtliga deltagare i långa kurser hade 51 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium. Förgymnasial utbildning var med 44 procent den enskilt vanligaste utbildningsbakgrunden. Åldersfördelning Den genomsnittlige deltagaren i folkhögskolans långa kurser var 31 år gammal medan medianen var 24 år. Lägst medelålder hade deltagare i Extraplatser allmän kurs med 23 år och medianen 22 år. I Allmän kurs med extraplatser inräknat utgjorde deltagare under 25 år 60 procent av deltagarna, det vill säga 1 procentenhet mer än tidigare år. I de Särskilda kurserna var 44 procent yngre än 25 år. Över en treårsperiod har en långsam förskjutning skett mot större andel yngre än 25 i Allmän kurs och det motsatta i Särskilda kurser. Tabell 10. Utbildningsbakgrund i långa kurser, höstterminen Utbildningsnivå Allmän kurs Särskilda kurser Lång kurs Befolkning i utbildningsregistret Förgymnasial utbildning 81% 17% 44% 24% (inkluderar folkskola och grundskola) Gymnasial utbildning högst 2-årig 7% 7% 7% 23% Gymnasial utbildning 3 år 11% 57% 38% 21% Eftergymnasial utbildning 1% 19% 12% 32% Totalt 100% 100% 100% 100% Källa: Folkhögskolans Statistikrapport. Tabell 11. Medel- och medianålder för deltagare i långa folkhögskolekurser, höstterminen Kurstyp Antal Andel Medel Median Allmän kurs % Särskild kurs % Extraplatser allmän kurs 975 3% Påbyggnadsutbildning 94 0% Total % Diagram 1. Åldersstruktur i långa folkhögskolekurser, höstterminen 70% 60% Allmän kurs Särskild kurs 50% 40% 30% 20% 10% Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

33 Yrkesutbildning i folkhögskolan Folkhögskolorna har fått allt fler uppdrag i form av arbetsmarknadsinsatser. Inom ramen för de ordinarie kurserna genomför folkhögskolorna dessutom yrkesutbildningar. Ett mindre antal av dessa genomförs på den gymnasiala nivån, till exempel Personlig assistent och Turistguide. De flesta yrkesutbildningarna var eftergymnasiala i fråga om inträdeskrav och innehåll. Bland de längre yrkesutbildningarna var Fritidsledarutbildning, Språk, Informationsverksamhet och mediautbildning, Scenisk konst (dans, film och teater), Religion och Beteendekunskap de som samlade flest deltagare och deltagarveckor. Av yrkesutbildningar kortare än två år var inriktningar med flest deltagare och deltagarveckor Informationsverksamhet & mediautbildning, Friskvård, Annan ledarutbildning inkl organisation, Fritidsledarutbildning och Bild, form och målarkonst. På den eftergymnasiala nivån studerade deltagare under höstterminen. Några folkhögskolor har bedrivit utbildningar inom Yrkeshögskolans ram. Tabell 12. Eftergymnasial yrkesutbildning deltagarveckor helår och deltagare, höstterminen Helår Hösttermin Typ av kursinriktning Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män Kortare än två år Informationsverksamhet & mediautbildning Friskvård Annan ledarutbildning inkl organisation Bild, form och målarkonst Beteendekunskap, humaniora Scenisk konst (dans, film och teater) Musik Medicin, hälsa och sjukvård Fritidsledarutbildning Övrigt <2 000 dv Minst två år Fritidsledarutbildning Språk Informationsverksamhet & mediautbildning Scenisk konst (dans, film och teater) Religion och livsåskådningsfrågor Beteendekunskap, humaniora Medicin, hälsa och sjukvård Övrigt <2 000 dv Totalt Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

34 Samlad bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse Folkbildningsrådet ska varje år redovisa till regeringen hur statsbidraget bidragit till att folkbildningens syften har uppnåtts. Den syftesuppfyllelse som Folkbildningsrådet ska bedöma handlar om folkbildningens betydelse för samhällsutvecklingen i mycket vid mening. I den samlade bedömningen av folkbildningens samhällsbetydelse 2013 tematiseras analysen. Folkbildningsrådet har valt följande teman: Folkbildningens arbete för deltagande och möten Folkbildningens pedagoger Folkbildning och digital delaktighet Folkbildningens spridning och förankring i landet Kulturens och kulturprogrammens betydelse Folkbildningens systematiska kvalitetsarbete Varje tema är härlett ur Folkbildningsförordningen och anknyter både till folkbildningens fyra syften och till de prioriterade verksamhetsområden som den samlade folkbildningen anger i Folkbildningens Vägval & Vilja. Folkbildningens arbete för deltagande och möten Folkbildningsrådets bedömning Folkbildningen är i dag en mötesplats för människor med olika förutsättningar och bakgrund. Varje år rapporterar studieförbund och folkhögskolor mer än en miljon unika deltagare. Var och en av dessa har gjort ett fritt och frivilligt val att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning. För många sker lärandet ihop med vänner och bekanta som man delar intressen, åsikter och identitet med. Framför allt de arrangemang som genomförs i samarbete med det civila samhällets organisationer ser ofta ut på det sättet. Denna idéutveckling och fortbildning som sker bland medlemsorganisationer, samverkande organisationer och huvudmän är omistliga delar i folkbildningens arbete med att utveckla demokratin, skapa engagemang och ge människor möjligheter att påverka sin livssituation Under senare år har t.ex. ett studieförbund och två folkhögskolor startats som syftar till att möta vissa etniska och religiösa gruppers (folk)bildningsbehov: Agnesbergs folkhögskola med romsk profil, Kista folkhögskola med särskild inriktning mot muslimer i Sverige, samt studieförbundet Ibn Rushd med uppgift att stärka muslimer i Sverige och att ge icke-muslimer mer kunskap om islam. Kulturens Bildningsverksamhet startade 2010 med särskild fokus på ideella kul- 34 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

35 Samtidigt ska folkbildningen bidra till att perspektiv möts och idéer utmanas. Gränser mellan människor och grupper ska överskridas. Därför behöver den uppdelning som sker i delar av verksamheten uppmärksammas. En central uppgift för folkbildningen är att skapa arenor där människor med olika ekonomisk, kulturell och social bakgrund möts under jämbördiga villkor. Deltagandet i studieförbundens kulturprogram är större än någonsin. Men många människor står fortfarande utanför folkbildningen och inom till exempel cirkelverksamheten har antalet personer som deltar minskat under senare år. Studieförbund och folkhögskolor behöver stärka sina insatser för att göra folkbildningen tillgänglig för nya grupper, för att bredda deltagandet i alla verksamhetsformer. Dagens ålderspensionärer lever ett aktivt liv med många sociala kontakter och många söker sig till studieförbunden. Folkbildningens deltagare med högst medelålder finns i studiecirklarna, deras andel har dessutom ökat. Att folkbildningen på det här sättet når ut till landets äldre innebär ett proaktivt arbete för att stärka folkhälsan inom dessa grupper. Folkbildningens olika verksamhetsformer attraherar delvis olika deltagargrupper. Detta kommer att uppmärksammas i den revidering av systemet för statsbidrag till studieförbund som Folkbildningsrådet genomför under 2014, och i översynen av de övergripande principerna för fördelningssystemen till studieförbunden och folkhögskolorna. Folkbildningen når många olika Unga, medelålders och äldre i delvis olika verksamheter Studieförbund och folkhögskolor vänder sig till delvis olika åldersgrupper. Folkhögskolornas delturutövares behov av utveckling både av verksamheternas kvalitet och deras omfattning. tagare är i allmänhet yngre än studieförbundens och deltagarna i Allmän kurs är yngst. Under 2013 var medelåldern i Allmän kurs 28 år och i den Särskilda kursen 33 år. Ungefär 60 procent av deltagarna i Allmän kurs och 45 procent av deltagarna i Särskild kurs var yngre än 25 år. Tendensen under senare år är dessutom att deltagarna blir allt yngre inom Allmän kurs och äldre inom den särskilda kursen. Under 2013 var medelåldern bland studieförbundens deltagare nästan 48 år, alltså betydligt högre än inom folkhögskolan, och även högre än befolkningen. Gruppen som var yngre än 25 år utgjorde 21 procent, och gruppen äldre än 65 år 32 procent. I befolkningen är 29 procent 25 år eller yngre och 19 procent är ålderspensionärer. Annan folkbildningsverksamhet genomförs i friare och flexiblare former än studiecirkeln. Sammankomsterna kan vara längre och genomföras tätare. Antalet sammankomster kan vara färre, del- 13. Folkhögskolorna rapporterar sin verksamhet i två delar: 1. Statistikrapport med gruppuppgifter kring deltagare per kurs. Denna statistik används bland annat som underlag för verksamhetsvolymer i mått av deltagarveckor, kulturprogram, redovisning av deltagare med funktionsnedsättning och för redovisning av förstärkningsbidraget. 2. Deltagarrapport med personuppgifter med uppgift på personnivå. Denna statistik används för att beskriva unika personer. Registret sammanställs av SCB som underlag för Utbildningsregistret och justeras vid olika tillfällen under året. Studieförbunden rapporterar sin verksamhet i två delar: 1. STUV (studieförbundens verksamhetsredovisning) med gruppuppgifter kring deltagare per arrangemang. Denna statistik används bland annat som underlag för verksamhetsvolymer i mått av antal arrangemang och studietimmar, kulturprogram, redovisning av deltagare med funktionsnedsättning och för redovisning av förstärkningsbidraget. 2. Deltagarrapport med personuppgifter med uppgift på personnivå. Denna statistik används för att beskriva unika deltagare. I den följande texten redovisas i första hand uppgifter från studieförbundens och folkhögskolornas deltagarrapporter. 14. Enligt Skolverkets statistik var medelåldern bland Komvux deltagare (alla nivåer samt gymnasial nivå) 30 år (Komvux Elever och kursdeltagare Riksnivå. Tabell 6: Elevernas ålder kalenderåren ) Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

36 tagarna kan vara fler, och också yngre. De friare formerna slår igenom i deltagargruppens sammansättning deltagarna i Annan folkbildningsverksamhet är i allmänhet yngre än cirkeldeltagarna. Nästan alltid fler kvinnor än män Kvinnorna är fler än männen inom folkbildningen, precis som inom andra former av vuxenutbildning. Under 2013 var 61 procent av folkhögskolornas deltagare i långa kurser kvinnor, jämfört med 64 procent av studieförbundens deltagare med en något större andel kvinnor i Annan folkbildningsverksamhet än i studiecirklarna. Andelen kvinnor var något mindre i vissa verksamheter, t.ex. i Allmän kurs. Här har kvinnornas del minskat från 60 till 56 procent sedan Sammantagen har dock könsfördelningen sett ungefär likadan ut de senaste tio åren. Männen är flest i några delar av verksamheten. Inom ämnet improvisatorisk musik är 82 procent av de deltagare som är under 25 år män. Totalt bland cirkeldeltagarna i åldern år är 51 procent män. Sedan 2010 pågår inom folkhögskolan en satsning på så kallade Studiemotiverande folkhögskolekurser. Också i den här gruppen var männen i majoritet, 58 procent, under Andelen kvinnor i folkhögskolans långa kurser är särskilt hög procent i kursinriktningar som Slöjd och konsthantverk, Bild, form och målarkonst, Övriga språk och Friskvård. I studiecirklarna är kvinnoandelen större än 90 procent i flera konsthantverksämnen. Alla utbildningsnivåer representerade Folkhögskolans Allmänna kurser är behörighetsgivande, det påverkar utbildningsnivån. Folkhögskolans deltagare har betydligt kortare formell utbildningsbakgrund än befolkningsgenomsnittet. Under 2013 hade 81 procent av deltagarna i Allmän kurs kortare utbildning än två års gymnasium. Det var dessutom en ökning med 4 procent jämfört med 15. De Studiemotiverande folkhögskolekurserna beskrivs även senare i texten, under rubriken Studieförbundens och folkhögskolornas nya deltagargrupper. två år innan. Motsvarande andel inom befolkningen var 24 procent. Inom de Särskilda kurserna hade 17 procent av deltagarna kortare utbildning än tvåårigt gymnasium. De flesta av studieförbundens verksamheter är inte behörighetsgivande. Många av studieförbundens deltagare har relativt lång formell utbildning, även jämfört med befolkningen: 41 procent av dem har eftergymnasial utbildning. Studieförbundens andel deltagare med eftergymnasial utbildning har ökat sedan början av 1990-talet, och även jämfört med Andelen högskoleutbildade deltagare ökar dessutom snabbare än motsvarande andel i befolkningen 32 procent under Cirkeldeltagarnas formella utbildningsbakgrund varierar mellan studieförbunden. Kontrasterna är störst mellan å ena sidan ABF, Ibn Rushd och NBV, vars deltagargrupper har den kortaste formella utbildningsbakgrunden, och å andra sidan Folkuniversitetet och Kulturens Bildningsverksamhet med jämförelsevis få kortutbildade deltagare och relativt många som har läst vidare efter gymnasiet. Deltagarna i Annan folkbildningsverksamhet har i allmänhet längre utbildning än cirkeldeltagarna. Allt fler utrikes födda deltagare Andelen utrikes födda deltagare ökar inom folkhögskolans långa kurser. Inom de Allmänna kurserna var 38 procent av deltagarna födda utanför Sverige 2013, och inom de Särskilda kurserna 17 procent. Andelarna har ökat med 4 procent jämfört med året innan. 16. Enligt Skolverkets statistik var nästan 42 procent av Komvux deltagare födda utomlands 2012 (genomsnitt, alla nivåer). På gymnasial nivå var andelen 31 procent och på grundläggande nivå drygt 90 procent. (Komvux Elever och kursdeltagare Riksnivå. Tabell 3 A: Elever kalenderåren ) 17. Under 2013 genomfördes deltagarveckor SFI vid landets folkhögskolor. Drygt hälften var i form av uppdragsutbildning, resten i egen regi, dvs. vid folkhögskolor som ansökt och fått betygsrätt i SFI. 18. Inom folkhögskolan finns även gäststuderande, dvs. personer som bor i andra länder och som kommer till Sverige 36 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

37 Tabell 13. Andel (procent) inrikes födda och utrikes födda deltagare i studieförbundens Studiecirklar och Annan folkbildningsverksamhet 2013, samt i folkhögskolornas långa kurser höstterminen 2013 Inrikes födda Utrikes födda Totalt Unika deltagare 19 Studieförbund, verksamhetsform Studiecirkel Annan folkbildningsverksamhet Folkhögskola, kurstyp Allmän kurs Särskild kurs i de Allmänna kurserna 31 procent. 21 Under den senaste tioårsperioden har andelarna ökat tydligt inom både Allmän och Särskild kurs. Gruppen deltagare med funktionsnedsättning framstår som stor inom folkhögskolan jämfört med andra utbildningsformer. 22 Av studieförbundens deltagare hade 7,8 procent någon form av funktionsnedsättning 2013, det vill säga en tydligt lägre andel än inom folkhögskolan. 23 I Annan folkbildningsverksamhet var andelen 3,1 procent. Den rapporterade andelen har legat på samma nivå under 2000-talet. 24 År 2013 var 16 procent av cirkeldeltagarna utrikes födda, vilket innebär en liten ökning jämfört med året innan. I Annan folkbildningsverksamhet var andelen lägre och oförändrad jämfört med procent. Deltagarstatistiken visar att åtta av nio studieförbund ökade andelen utrikes födda deltagare i studiecirkel under 2013 jämfört med Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) och Studieförbundet Bilda ökade mest både avseende andel och i reda tal. 20 Många deltagare med funktionsnedsättning inom folkhögskolan Framför allt inom folkhögskolan finns många deltagare med funktionsnedsättning. I de Särskilda kurserna hade 13 procent någon form av funktionsnedsättning under höstterminen 2013, och för att studera. Hösten 2013 var två procent av alla långkursdeltagare gäststuderande, dvs. 586 personer. Av dessa var 30 procent nordiska medborgare, 29 procent EU-medborgare och 41 procent kom från andra länder. Ungefär två tredjedelar av dem studerade på Särskild kurs och en tredjedel på Allmän kurs. 19. I värden för folkhögskolan är personer av okänd etnisk bakgrund. 20. Kulturens Bildningsverksamhet, Kulturens, startade 2010 och ingår inte denna sammanställning eftersom man inte funnits under hela den tidsperiod som redovisas. Förstärkningsbidrag och språkschablon Inom folkbildningen satsas särskilda resurser på vissa deltagargrupper. Folkbildningsrådet avsatte under 2013 ungefär 8 procent av statsbidraget till vissa deltagare med funktionsnedsättning eller med brister i svenska språket. Totalt uppgick dessa medel till 269 miljoner kronor 169 miljoner kronor till folkhögskolorna och 100 miljoner till stu- 21. Inkluderar deltagare med dyslexi. 22. I sin Årsredovisning 2011 konstaterar Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) att när det gäller kommunala vuxenutbildningen tyder resultaten på att färre vuxna med funktionsnedsättning väljer kommunal vuxenutbildning i förhållande till folkhögskola. I rapporten Vuxenutbildning för personer med funktionsnedsättning belyser forskare vid Linköpings universitet, på uppdrag av SPSM, möjligheterna för vuxna med funktionsnedsättning att ta del av utbildning på lika villkor som andra. Vid 25 av de 55 komvuxenheter (45 procent) som ingick i studien var andelen deltagare med funktionsnedsättning 1-3 procent, vid 11 enheter var andelen 4-6 procent och vid 10 enheter 7-9 procent. Fyra enheter hade en andel på minst 10 procent. Vid fem enheter fanns inga deltagare alls med funktionsnedsättning. Den genomsnittliga andelen var alltså betydligt lägre än inom folkhögskolan. 23. Siffran avser grupprapporterade deltagare, alltså ej unika personer. 24. Folkbildningsrådets uppföljning av grundbidraget 2013 visade att det finns en utbredd motvilja inom studieförbunden mot att i deltagarrapporteringen efterfråga och rapportera deltagare som har en funktionsnedsättning. Den andel som rapporteras är därför troligen i underkant. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

38 Tabell 14. Studieförbundens nya deltagare Jämförelse med återkommande deltagare. Procent Nya cirkeldeltagare 28 Återkommande cirkeldeltagare 29 Nya deltagare Annan folkbildningsverksamhet Återkommande deltagare Annan folkbildningsverksamhet Andel 25 år och yngre Andel 65 år och äldre Andel män Andel med förgymnasial utbildning Andel med eftergymnasial utbildning Andel utrikes födda dieförbunden. 25 Det är en satsning som till sin storlek är unik bland myndigheter och organisationer som ger statsbidrag till ideella organisationer. 25. I och med den nya modell för fördelning av statsbidraget som infördes 2012 integrerades en del av studieförbundens andel av förstärkningsbidraget i det så kallade grundbidraget. I detta grunduppdrag ingår att studieförbunden utifrån sitt samlade stöd från staten ska rikta resurserna på ett sådant sätt att verksamhet för dessa målgrupper prioriteras och att genom aktiva åtgärder se till att ingen utestängs från folkbildningsverksamhet. 26. Under 2012 fanns deltagare med funktionsnedsättning inom högskolan. Det innebär att antalet redovisade studenter med funktionsnedsättning har ökat med nästan de senaste fem åren. Ungefär av dessa fick särskilt pedagogiskt stöd, det vill säga pedagogiska insatser i den enskilde studentens studiesituation för att kompensera en funktionsnedsättning, eller riktade pedagogiska insatser som erbjöds studenter i grupp. Mer än hälften av de studenter som fick sådant stöd hade dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter. Den näst största gruppen, som ökat mest, vad studenter med kognitiva funktionsnedsättningar. Universitetskanslersämbetet (2013). 27. Ungefär 12 procent av deltagarna i de långa kurserna, 25 procent i Allmän kurs, var under höstterminen 2012 utrikes födda och behövde dessutom särskilda pedagogiska insatser som stöd för sina brister i svenska språket. För detta tilldelades folkhögskolorna en så kallad språkschablon. Deltagarna med funktionsnedsättning och med behov av förstärkt stöd var något fler. I de långa kurserna utgjorde dessa totalt 20 procent av alla deltagare, och 30 procent av deltagarna i Allmän kurs. Studieförbundens deltagare med funktionsnedsättning och dessutom behov av förstärkta insatser utgjorde 5 procent av samtliga deltagare, och de utrikes födda deltagarna som behövde stöd med svenska språket utgjorde 12 procent Studieförbundens och folkhögskolornas nya deltagargrupper Av studieförbundens deltagare 2013 var 25 procent nya för året 24 procent av cirkeldeltagarna och 29 procent av deltagarna i Annan folkbildningsverksamhet. Övriga var återkommande, det vill säga de hade också tidigare deltagit i en cirkel eller i Annan folkbildningsverksamhet någon gång under åren Studieförbundens respektive andelar nya deltagare varierade från 33 procent i det studieförbund som hade den högsta andelen till 11 procent i studieförbundet med den lägsta andelen. 30 Studieförbundens nyrekrytering var proportionellt sett störst i storstäderna, städerna och förortskommunerna. Här återfanns 65 procent av de nya deltagarna, jämfört med 61 procent av de återkommande. De nya cirkeldeltagarna var i genomsnitt yngre än andra, andelen män och andelen utrikes födda var större, och färre av dem hade endast förgymnasial utbildning. 28. Med nya deltagare avses deltagare i studiecirkel eller annan folkbildningsverksamhet 2013, som inte deltagit under perioden , dvs. under den tid då unika deltagares registrerats. Så kallade nya deltagare kan alltså ha deltagit i före Med återkommande deltagare avses deltagare i studiecirkel eller annan folkbildningsverksamhet 2013, som även deltagit någon gång under perioden Kulturens Bildningsverksamhet, Kulturens, startade först 2010 och ingår därför inte denna sammanställning. 38 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

39 Förändringar sker även bland folkhögskolans deltagare. Statistiken visar att framför allt de Allmänna kursernas deltagargrupper har förändrats under 2000-talet. Deltagarna har blivit allt yngre mest har andelen yngre män ökat deras genomsnittliga formella utbildningstid har blivit kortare och allt fler är utrikes födda eller har en funktionsnedsättning. Detta är trender som känns igen även inom Komvux och högskolan Även andelen deltagare som har tvåårigt gymnasium eller kortare utbildning har vuxit kraftigt, medan gruppen deltagare med längre gymnasieutbildning har minskat i motsvarande grad. Under senare år har deltagarsammansättningen inom Allmän kurs påverkats av de Studiemotiverande folkhögskolekurserna. Detta är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som infördes 2010 och som genomförs av folkhögskolorna i nära samarbete med Arbetsförmedlingen. De Studiemotiverande folkhögskolekurserna riktas till arbetssökande som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan och syftet är att motivera till vidare studier. Målgrupper är dels ungdomar mellan 16 och 24 år, dels deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som fyllt 25 år. De här deltagarna är i allmänhet yngre än folkhögskolans deltagare i långa 31. Även inom Komvux har den genomsnittliga åldern sjunkit. Läsåret 2000/2001 var medelåldern 33 år. Drygt tio år senare, kalenderåret 2012, var den 30 år. Medianåldern hade under perioden sjunkit från 30 till 27 år. (SCB. Sveriges officiella statistik. Komvux Elever och kursdeltagare Riksnivå). Andelen studerande med utländsk bakgrund har ökat även inom Komvux. Kalenderåret 2007 var 39 procent av totala antalet elever födda utomlands, jämfört med nästan 42 procent kalenderåret (SCB. Sveriges officiella statistik. Komvux Elever och kursdeltagare Riksnivå). 32. Inom högskolan blir nybörjarna allt yngre, en trend som fortsatt även vid antagningen läsåret 2011/12. Då var 61 procent av nybörjarna 21 år eller yngre. Det var en ökning med tolv procent jämfört med tio år tidigare. Andelen nybörjare som är 30 år eller äldre har sjunkit från 24 till 13 procent mellan läsåren 2002/03 och 2011/12. Även antalet och andelen nybörjare med utländsk bakgrund (utrikes född eller född i Sverige med utrikes födda föräldrar) har ökat över tid, från drygt läsåret 2000/01 till nästan läsåret 2011/12. Universitetskanslersämbetet (2013). kurser, och andelen män är större. Gruppen utrikes födda är ungefär lika stor som inom den Särskilda kursen 18 procent. Regeringen har avsatt extra årsplatser till Allmän kurs 2013 och 2014, för deltagare som vill läsa vidare inom folkhögskolan efter Studiemotiverande folkhögskolekurs. Enligt folkhögskolornas rapportering kom minst 8 9 procent av deltagarna i Allmän kurs från Studiemotiverande folkhögskolekurs under Folkbildningen som mötesplats Var för sig och tillsammans Andelen kvinnor, andelen deltagare med funktionsnedsättning, andelen utrikes födda deltagare, deltagargruppernas ålderssammansättning och deltagarnas utbildningsbakgrund varierar stort mellan olika studieförbund och folkhögskolor. 34 (Se tabell 15 på nästa sida.) Även andra analyser visar att olika grupper inte alltid blandas i den faktiska verksamheten. Kvinnor och män träffas till exempel inte alltid: Hälften av studieförbundens studiecirklar var så gott som enkönade 2013, det vill säga överrepresenterat kön utgjorde 90 procent eller mer av deltagarna. I Annan folkbildningsverksamhet utgjorde de enkönade arrangemangen 28 procent. Vid en majoritet (60 procent) av skolorna var andelen kvinnor i de långa kurserna större än 60 procent. Andelen kvinnor i folkhögskolornas långa kurser varierade mellan olika folkhögskolor från 31 till 99 procent (en folkhögskola). Uppdelning mellan inrikes födda och utrikes födda deltagare Svenskfödda och utrikes födda deltagare möttes i ungefär en tredjedel av 2013 års studiecirklar. I övriga skedde en uppdelning, det vill säga i de 33. Folkbildningsrådet (2014f). 34. I Allmän kurs inkluderas Extra platser i allmän kurs (för deltagare i Studiemotiverande folkhögskolekurs som läser vidare inom Allmän kurs). I Särskild kurs inkluderas påbyggnadsutbildning. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

40 Tabell 15. Median, största och minsta andel (procent) av specificerade deltagargrupper vid folkhögskolor/studieförbund under Per verksamhetsform Kvinnor Deltagare med funktionsnedsättning Utrikes född Åldersgrupp Utbildningsbakgrund <25 >60 <3gym >3gym Folkhögskolor Allmän kurs Min Max Median Totalt/medel Särskild kurs Min Max Median Totalt/medel Studieförbund (>64) Studiecirkel Min Max Median Totalt/medel Annan folkbildningsverksamhet Min Max Median Totalt/medel procent av cirklarna där alla deltagare var födda i Sverige och i de 13 procent där alla var invandrade. I Annan folkbildningsverksamhet var den etniska uppdelningen mindre. Här blandades inrikes födda och utrikes födda i ungefär hälften av grupperna. Studieförbunden arbetar med deltagarsammansättningen i sitt interna mångfaldsarbete. Det framkom vid de uppföljningsbesök vid studieförbundens centrala kanslier och lokala avdelningar som Folkbildningsrådet genomförde Flera arbetar mer aktivt än tidigare med att arrangera verksamheter där svenskfödda och invandrade deltagare möts, och genomför fler riktade insatser för att nå invandrargrupper Folkbildningsrådet genomför varje år uppföljningsbesök vid tio folkhögskolor, vid de tio studieförbundens centrala kanslier samt vid lokala studieförbundsavdelningar. Syftet med besöken är främst att följa upp statsbidragsvillkoren. 36. Denna nya inriktning kan även ha ekonomiska skäl, påpe- Andelen invandrade deltagare i folkhögskolans långa kurser varierade mellan olika folkhögskolor från 0 procent (fyra folkhögskolor) till 97 procent (en folkhögskola). Vid 40 procent av folkhögskolorna var andelen utrikes födda 10 procent eller lägre. På övriga fanns en större blandning av utrikes födda och inrikes födda deltagare. Vid åtta folkhögskolor utgjorde de invandrade deltagarna mer än hälften av deltagarna. I ungefär 2/3 av folkhögskolans långa kurser utgör de utrikes födda deltagare mindre än 10 procent. kade flera studieförbund under uppföljningsbesöken. Inom verksamhet som bedrivs tillsammans med föreningar och fria grupper är ledarna i regel inte arvoderade. Minskade ledarkostnader totalt kan bidra till att stärka de ekonomiska förutsättningarna inom den öppna verksamheten som riktas till allmänheten. 40 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

41 Utbildningsbakgrunden skiljer deltagarna åt Deltagarnas utbildningsnivåer varierar mellan olika folkbildningsanordnare. Skillnaden mellan olika folkhögskolor är stor, delvis beroende på vilken inriktning verksamheten har. Hösten 2012 fanns till exempel folkhögskolor där alla deltagare i Allmän kurs hade högst tvåårigt gymnasium (26), och andra där detta gällde för bara en tredjedel av deltagarna (3). Det fanns också skolor där ingen deltagare i Särskild kurs hade tvåårig gymnasieutbildning (5), och en skola där samtliga deltagare hade treårig gymnasieutbildning. På sju folkhögskolor hade mer än hälften av deltagarna i Särskild kurs eftergymnasial utbildning. Inom studieförbundsvärlden blandades cirkeldeltagare med de allra kortaste respektive allra längsta utbildningarna i ungefär 30 procent av cirklarna under I övriga skedde en uppdelning: I 9 procent av alla studiecirklar hade nästan alla deltagare kortare utbildning än tvåårigt gymnasium, i 6 procent hade nästan alla eftergymnasial utbildning, i 23 procent av cirklarna fanns nästan ingen deltagare med kortare utbildning än tvåårigt gymnasium och i 32 procent var det väldigt få som hade eftergymnasial utbildning. Folkbildningens pedagoger Folkbildningsrådets bedömning Inom folkbildningen är cirkelledarna och folkhögskolornas lärare centrala när det gäller att skapa folkbildning av god kvalitet och för att förverkliga statens syften med statsbidraget. Detta framhåller studieförbund och folkhögskolor i Folkbildningens Vägval & Vilja. För cirkelledarna är kunskaper om folkbildningens pedagogik och studieförbundens idémässiga grund avgörande. Deras kvalifikationer, kompetenser och förmågor är inte kopplade till formell utbildning och behovet av ämneskunskaper varierar. Cirkelledarutbildningarna bör även i fortsättningen vara ett prioriterat område i studieförbundens kvalitetsarbete. Att mer än kvinnor och män varje år tar på sig ansvaret att som cirkelledare leda andra lyssna, dela med sig, engagera sig och entusiasmera innebär en ovärderlig resurs för det demokratiska samhället. Med den omfattningen får cirkelledarskapet betydelse både för ledarskapet inom det civila samhället och för arbetslivet. Folkhögskolans lärare är högt kvalificerade, samtidigt som förutsättningarna för deras arbete förändras. Folkhögskolan behöver uppmärksamma de krav som den förändrade deltagargruppen ställer på lärarnas kunnande. Även om det socialt stödjande arbetet tar allt mer utrymme behöver folkhögskolan säkra att pedagogiken är folkbildningsmässig och svarar mot olika deltagargruppers behov. Stödfunktioner som komplement till lärarnas arbete behöver identifieras, till exempel kurators- och studie- och yrkesvägledningsfunktioner. Förutsättningarna för lärarnas arbete påverkas också då folkbildningsverksamhetens relativa omfattning minskar på många folkhögskolor, och uppdragsverksamheterna ökar i omfång och ekonomisk betydelse. Lärarnas arbete blir på många håll mer splittrat och handlar inte längre enbart om folkbildning. Tillgången till relevant fortbildning för folkhögskolans lärare och ledningar behöver säkerställas för att möta de nya krav som ställs på folkhögskolan och för att vidmakthålla folkhögskolans identitet. På så sätt värnas folkhögskolan som skolform. Pedagoger med särskilt uppdrag och olika villkor Folkbildningen utgör en rikstäckande infrastruktur för demokrati och samhällsengagemang, och erbjuder boende i hela landet möjligheter till bildning, utbildning och kulturupplevelser. Landets Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

42 150 folkhögskolor och 10 studieförbund har ett särskilt uppdrag i samhället. Detta formuleras i statens syften med stödet till folkbildningen. Inom studieförbunden är cirkelledarna viktiga när det gäller att realisera statens syften. Studieförbunden arrangerar studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. Enligt Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen ska studiecirkeln vara basen för statsbidraget till studieförbunden. Under 2013 stod studiecirklarna för drygt 70 procent av de studietimmar som studieförbunden rapporterade. Förordningen anger också att i varje studiecirkel eller kulturaktivitet ska det finnas en cirkelledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Folkhögskolans lärare ska arbeta mot samma syften som cirkelledarna, men förutsättningarna är annorlunda. Folkhögskolan erbjuder en mångskiftande verksamhet som engagerar mer än deltagare per år. De totalt 150 folkhögskolorna anordnar långa kurser Allmänna kurser och Särskilda kurser som är mellan 15 dagar och 4 år långa och som ger rätt till studiestöd. De erbjuder även korta kurser och arrangerar kulturprogram. De långa kurserna är på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial nivå och kan ge behörighet att söka vidare till gymnasieskolan, högskolan eller andra utbildningar. Vissa av dem är yrkesutbildningar, till exempel utbildning till journalist, fritidsledare, behandlingsassistent, kantor eller tecken språkstolk. Folkhögskolan är samtidigt en egen skolform med speciella villkor för antagning, eget system för omdömen och behörighetsgivning, och med kursplaner som fastställs lokalt vid respektive folkhögskola. Tiotusentals ideellt arbetande cirkelledare Var hundrade kvinna och man Av Folkbildningsrådets rapport Cirkelledare folkbildningens fotfolk och drivkraft framgår att drygt kvinnor och män deltog i cirkelverksamhet under Av dessa var fler än 37. Folkbildningsrådet (2014a) cirkelledare. Det betyder att mer än en procent av befolkningen över 13 år var aktiva som cirkelledare i något av de tio studieförbunden. 38 I många avseenden är gruppen cirkelledare representativ för befolkningen i stort. Könsfördelningen är ganska jämn, 55 procent är kvinnor och 45 procent män, och åldersspridningen stor den äldsta cirkelledaren var 86 år när den yngsta föddes. Yrkesbakgrunden speglar befolkningens i många avseenden även om andelen lärare är högre bland cirkelledarna än i befolkningen i stort. Gruppen utrikes födda cirkelledare, nästan 18 procent, är något högre än befolkningens 15 procent. Rapporten visar hur cirkelledarnas kön, ålder, utbildning och etniska bakgrund varierar mellan olika studieförbund. Dessa skillnader hör i sin tur samman med studieförbundens olika ideologiska profiler och de organisationer som var och en samarbetar med, och därmed även med inriktningen på respektive studieförbunds verksamhet. Andelen pensionärer bland cirkelledarna är 50 procent i ABF och 45 procent i Studieförbundet Vuxenskolan, de båda studieförbund som har landets två största pensionärsorganisationer som sina medlemmar, samtidigt som pensionärerna bara utgör cirka 3 procent i Ibn Rushd. Den största gruppen cirkelledare med högre utbildning finns inom de tre studieförbund som har de mest omfattande verksamheterna inom språk, historia och religion, alltså Folkuniversitetet, Bilda och Sensus. Inom Sensus och Bilda är nästan 90 procent av alla cirkelledare svenskfödda, jämfört med Ibn Rushd där 95 procent är födda i ett annat land. Kvinnornas andel är mellan 75 och drygt 80 procent i cirklar som handlar om hälso-/sjukvård samt konsthantverk och slöjd och här är medelåldern jämförelsevis hög. Männen utgör 90 procent av de förhållandevis unga ledarna i improvisatorisk musik (pop- och rockcirklar). 38. Sedan 2011 har antalet minskat. Under 2013 fanns ungefär cirkeldeltagare. 42 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

43 Cirkelledare är något annat än lärare Studiecirklar kan delas in i tre olika typer och var och en av dessa innebär olika roller för cirkelledaren. Vanligast är kamratcirklar och föreningscirklar. I kamratcirklarna där gruppen konstituerar sig själv är cirkelledaren en i gruppen och utsedd av gruppen. Ledare i föreningscirklar, som genomförs i nära anslutning till studieförbundens medlemsorganisationer och andra föreningar, är ofta aktiva i dessa föreningar. De annonserade cirklarna (programförd verksamhet) är studieförbundets egeninitierade verksamhet. Dessa leds av cirkelledare som engageras/arvoderas av studieförbundet, eller i enstaka fall är anställda. I rapporten Cirkelledare folkbildningens fotfolk och drivkraft menar studieförbundens företrädare att cirkelledarens ämneskunskaper är viktigast i annonserade studiecirklar som deltagarna betalar för. I andra former av studiecirklar är det andra kvaliteter som väger tyngre. De betonar att i ett gemensamt kunskapssökande är cirkelledaren inte lärare. Den sociala kompetensen är central att kunna engagera, dela med sig, lyssna, leda, samtala, lyfta, delegera och att vara flexibel och öppen för förnyelse. Som folkbildare ska cirkelledaren drivas av en vilja att förändra samhället och stärka människor. Andra funktioner är, enligt rapporten, att vara lågprofilpedagog, representant och varumärkesbyggare. Hon eller han har också administrativa uppgifter. Cirkelledarutbildning håller folkbildningens idéer levande Enligt Folkbildningsrådets riktlinjer för statsbidrag ska cirkelledaren godkännas av studieförbundet och få en introduktionsutbildning. Denna äger oftast rum under ett veckoslut eller några kvällar. Utöver introduktionen erbjuder varje studieförbund cirkelledarutbildning. Omfattning, upplägg och ambitionsnivå varierar. De flesta erbjuder sina cirkelledare ledarutvecklingsprogram i flera steg och med olika inriktning. Vid Folkbildningsrådets uppföljning av grundbidraget till studieförbunden 2013 framkom exempelvis att minst tre av studieförbunden utvecklat särskild utbildning med jämställdhetsfokus för cirkelledare inom musikområdet. 39 Studieförbunden fattade ett gemensamt beslut 2009 om att införa Steg G som innehåller minimikrav på vad som ska ingå i grundutbildningen av cirkelledare: Studieförbundets egen värdegrund samt förhållande till statens syften. Teorier om allas lika värde och hur olikheter kan tas tillvara och medverka till deltagarnas egna kunskaps- och demokratiutveckling. Cirkelns pedagogik, inklusive deltagarinflytande och hur erfarenheter i gruppen kan utnyttjas i den gemensamma processen. Om hur man utan läroplaner kan bedriva planmässiga studier. Ledarrollen bestående av såväl handledning i en grupp av likar och en lärarroll med både nödvändiga och önskvärda kunskaper i ett ämne. Omfattningen ska vara minst nio studietimmar. I Folkbildningsrådets rapport uppger sammanlagt 68 procent av cirkelledarna att de deltagit i en utbildning/fortbildning i studieförbundens regi. Andelen varierar mellan olika studieförbund från drygt 80 procent till inte fullt 39 procent. Inriktningen på utbildningarna varierar. Ungefär 40 procent av cirkelledarna har gått introduktion/grundkurs, 18 procent har gått pedagogik-/metodikutbildningar och cirka 11 procent har genomgått ämnesutbildning. Mer engagerade än andra Cirkelledarskap innebär samhällsengagemang. Nästan 94 procent av cirkelledarna är medlemmar i minst en förening, och 73 procent är medlemmar i fler än en. Det här visar på ett föreningsengagemang som är större än bland befolkningen i stort. Enligt en mätning från 2010/2011 som Ungdomsstyrelsen redovisar i rapporten Ung i dag 2013 var 39. Åtta av studieförbunden är medlemmar i Nätverket 50/50, ett nationellt nät av organisationer som verkar för jämvikt mellan könen på och runt musikscenen i Sverige. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

44 antalet åringar som var medlem i en förening 49,5 procent, och andelen åringar 81,4 procent. Även valet av vilket studieförbund som man väljer att vara verksam inom i hänger samman med samhällsengagemanget. Nästan 70 procent av cirkelledarna uppger i rapporten att det studieförbund som de arbetar inom har en värdegrund som stämmer överens med mina värderingar, och 63 procent uppger att detta är det studieförbund som min förening/organisation valt att samarbeta med. Endast cirka 320 av undersökningens cirkelledare hade tillsvidareanställning i något av studieförbunden, vilken enligt avtal är möjligt att få vid en tjänstgöring som överstiger 480 studietimmar per år. Övriga arbetar i enstaka cirklar, antingen med arvode eller ideellt. Mellan 2005 och 2012 har andelen cirkelledare som utför sitt uppdrag utan arvode ökat från 55 procent till drygt 87 procent. Andelen varierar mellan olika studieförbund från över 90 procent till 50 procent. 40 Kvalificerade pedagoger och föränderliga villkor inom folkhögskolan Utbildningsnivå som motsvarar det offentliga skolväsendets I oktober 2013 uppgick den pedagogiska personalen vid landets folkhögskolor till personer, det vill säga så många skolledare, biträdande skolledare, lärare och studie- och yrkesvägledare fanns det sammanlagt. 41 I genomsnitt hade de varit anställda ungefär tio år inom folkhögskolan. Den pedagogiska personalen blir allt yngre. Medelåldern har sjunkit med nästan ett år under de senaste fem åren var den 48,6 år. Äldst är rektorerna, med en medelålder på 52,5 år, men det är i den här gruppen som medelåldern har minskat mest. Kvinnorna är flest, 55 procent av samtliga: 82 procent av studie- och yrkesvägledarna, 56 pro- 40. Folkbildningsrådet (2013j). 41. Uppgifterna avser personer som den 15 oktober 2013 arbetade minst 40 procent av heltid. Folkbildningsrådet (2014c). cent av lärarna, 47 procent av de biträdande skolledarna och 37 procent av skolledarna. Andelen utrikes födda varierar mellan som mest 11 procent av lärarna och som minst 7 procent av de biträdande skolledarna. Totalt har nästan 90 procent av den pedagogiska personalen eftergymnasial utbildning. Nästan två tredjedelar är lärarutbildade 76 procent av dem som i första hand tjänstgör inom Allmän kurs och 59 procent av dem i Särskild kurs. Mellan 17 och 36 procent av de olika personalkategorierna har examen från Folkhögskollärarprogrammet, övriga har gått annan lärarutbildning. 42 Detta betyder att andelen lärarutbildade inom folkhögskolan är lika hög som inom det offentliga skolväsendet. Av samtliga tjänstgörande lärare inom gymnasieskolan och Komvux hade 75 procent pedagogisk högskoleexamen läsåret 2012/13. Inom gymnasiefriskolan var andelen 62 procent. 43 Lärartätheten inom folkhögskolan är jämförelsevis hög. I genomsnitt går det 11,54 helårsstuderande per lärare/helårstjänst, med en variation från 5,09 till 18,8 vid olika folkhögskolor. I jämförelse med gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen är lärartätheten högre inom folkhögskolan. Inom gymnasiet går det 12,1 deltagare per lärare och inom Komvux 17,3 deltagare per lärare Folkhögskollärarprogrammet omfattar 60 högskolepoäng (motsvarande två terminers helfartstudier) och erbjuds bara vid Linköpings universitet. Studierna inom programmet byggs upp runt ämnet pedagogiskt arbete med inriktning mot folkbildning och organiseras i fyra teman: Folkbildning; Kunskap, bildning och lärande; Vuxnas lärande; Folkhögskollärarens arbete och yrkesroll. I utbildningen varvas teoretiska studier och campusförlagd undervisning med verksamhetsförlagd utbildning på en folkhögskola eller studieförbund. 43. Skolverket. Gymnasieskolan Personal Riksnivå. Tabell 2: Pedagogisk högskoleexamen och anställningsslag läsåren 2004/ /13. Komvux Personal Riksnivå. Tabell 2: Pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag och lärartäthet läsåren 2001/ / I bidragshänseende mäter Folkbildningsrådet lärartäthet i termer av helårslärartjänster per tusen deltagarveckor. I detta mått är förstärkningsinsatser exkluderade. Under 2013 var 44 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

45 Diagram 2. Folkhögskolornas intäkter från olika verksamhetsområden. Andel (%) av de samlade intäkterna 2005, 2011 och % Folkbildningsverksamhet SAGA, Ungdomsplats-AMS och SMF Uppdrag och projekt Konferens och övrig verksamhet Lärarroll i förändring nya deltagargrupper och fler uppdrag Folkbildningsrådet genomförde under 2013 en kartläggning av folkhögskolans lärare: Att vara folkhögskollärare förutsättningar, kompetensbehov och tidsanvändning. 45 Undersökningen bekräftar att folkhögskolans lärare i allmänhet är högt kvalificerade. Enligt de rektorer som intervjuades ställs dessutom idag striktare krav än tidigare på att lärarna har genomgått lärarutbildning. Ett skäl till detta är att kraven på lärarna ökar. Under senare år har allt fler deltagare med stort behov av stöd sökt sig eller hänvisats till folkhögskolorna. Statistiken visar att framför allt inom de Allmänna kurserna har deltagarna blivit allt yngre främst har andelen yngre män ökat deras genomsnittliga formella utbildningstid har blivit kortare och allt fler av dem är utrikes födda eller har en funktionsnedsättning och har behov av särskilda stödinsatser. Även andelen deltagare som har tvåårigt gymnasium eller kortare utbildning har vuxit kraftigt, medan gruppen deltagare med längre gymnasieutbildning har minskat i motsvarande grad. 46 lärartätheten mätt i helårstjänster per tusen deltagarveckor i medeltal 2,1 för samtliga folkhögskolor. Vid jämförelse med andra skolformer används måttet helårsstuderande per helårstjänst och då inkluderas även de förstärkta insatserna för att siffrorna ska vara jämförbara med Skolverkets beräkningar. 45. Folkbildningsrådet (2013a). 46. Under temat Folkbildningens arbete för deltagande och Den ökande andelen deltagare med särskilda behov leder till att villkoren för lärarnas arbete förändras. Folkhögskolans pedagogik innebär att se och tillgodose enskilda deltagares behov. Med delvis nya deltagargrupper kommer arbetet i allt större utsträckning att handla om att ge socialpedagogiskt och specialpedagogiskt stöd. Mer av arbetstiden ägnas åt att motivera och att fungera socialt stödjande. De lärare och rektorer som ingår i undersökningen berättar hur de här arbetsuppgifterna tar allt mer av lärarnas tid och ork, de förutser att de kommer att ta ännu mer utrymme i framtiden. Behoven av kompetensutveckling beskrivs som stora och växande. En annan förändring under senare år har med folkhögskolans ekonomiska villkor att göra. Folkbildningsverksamheten den del som finansieras via folkbildningsanslaget och andra offentliga medel går med allt större underskott. För att täcka underskotten blir många folkhögskolor mer beroende av medel från uppdrag/projekt och konferens- och övrig verksamhet. Diagram 2 visar att vid en genomsnittlig folkhögskola stod folkbildningsverksamheten under 2012 för drygt 77 procent av intäkterna, uppdragsverksamheten för ca 11 procent och konferensverksamheten för 10 procent. Olika arbetsmarknadsprojekt stod för någon enstaka procent. Sedan 2005 har konferens- och uppdragsverksamheternas andelar av intäkterna ökat generellt. möten analyseras denna utveckling mer ingående. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

46 Folkhögskoleverksamheten varierade 2012 i relativ omfattning från 100 procent vid någon folkhögskola, till ungefär 20 procent vid en annan. Andelen uppdragsverksamhet varierade mellan nästan 74 procent och 0 procent, och konferensverksamheten från ungefär 50 procent till ingen alls. Skillnaderna mellan rörelseägda folkhögskolor och landstingsfolkhögskolor är markant rörelsefolkhögskolorna är betydligt mer beroende av externa uppdrag och konferensverksamhet för sin finansiering. På många folkhögskolor behöver de anställda alltså också ägna sig åt annat än den reguljära folkbildningsverksamheten. De rektorer som intervjuades inom ramen för Folkbildningsrådets folkhögskollärarundersökning bedömde att folkhögskolorna i framtiden kommer att behöva arbeta ännu mer med externa uppdragsutbildningar för att öka sina intäkter. Ledning, kompetensutveckling och stödfunktioner Många och skiftande arbetsuppgifter ingår i lärarnas arbete. I den tidigare refererade rapporten beskriver lärarna mängden och variationen som stimulerande och omväxlande. De förutsättningar som man arbetar under ger stort utrymme för, och innebär höga förväntningar på, var och ens professionella kunnande. Den professionella friheten kan också innehålla avigsidor. Det visas i samma rapport. Problem uppstår om överblicken saknas och man som lärare inte har kontroll när arbetet blir reaktivt och arbetsuppgifterna samlas på hög. De lärare som deltar i undersökningen uppger att de arbetar mycket. Den genomsnittliga, självskattade, arbetstiden för en heltidsarbetande är drygt 49 timmar, eller drygt 52 timmar om arbetsresor som innebär planering och förberedelser av arbete räknas in. Jämförelsevis mycket arbete utförs hemifrån, och på kvällar och helger. Arbetsbelastningen ökar också när man som lärare ställs inför nya arbetsuppgifter som man inte är säker på att kunna hantera. Folkbildning och digital delaktighet Folkbildningsrådets bedömning Regeringen presenterade 2011 en digital agenda för Sverige. Informationstekniken kan, framhåller regeringen i det sammanhanget, göra demokratin tillgänglig. 47 Folkbildningen är inne på samma tankegångar. Folkhögskolor och studieförbund lyfter i Folkbildningens Vägval & Vilja fram befolkningens digitala delaktighet som en prioriterad folkbildningsuppgift: Att demokratisera digitaliseringen är en uppgift i paritet med den när befolkningen skulle lära sig läsa och skriva. Folkbildningsrådets bedömning är att den digitala utvecklingen går alltför långsamt på många håll inom folkbildningen. För studieförbund och folkhögskolor är det en viktig uppgift att ta sig an det digitala utanförskap som finns i stora grupper av befolkningen. Folkbildningen ska också kunna möta förväntningar från nya generationer av deltagare som ser digitala hjälpmedel som självklara redskap i sitt dagliga liv, i studier och i arbete. Pedagogiken behöver utvecklas för att bättre ta tillvara på den digitala utvecklingen. Ansvaret för att driva utvecklingen vilar i första hand på studieförbundens och folkhögskolornas ledningar. Utan strategisk planering och stöd från ledningsnivå stannar arbetet vid enskilda eldsjälars insatser. Projekt som genomförs påverkar i för liten utsträckning den generella verksamheten. Folkbildningens pedagoger är de som ska genomföra den digitala utvecklingen i praktiken. Frågor om flexibelt lärande, digitala medier och folkbildningen som digital mötesplats behöver därför ingå i cirkelledarutbildningar och i fortbildning för folkhögskolans lärare. 47. Regeringskansliet (2011). 46 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

47 För att identifiera och undanröja hinder för arbetet med digital delaktighet och flexibelt lärande genomför Folkbildningsrådet tillsammans med folkhögskolor och studieförbund Rådslag för digital utveckling under Rådslagen kommer att ge underlag för Folkbildningsrådets kommande beslut om stödformer för digital utveckling, och för generell översyn av statsbidragsvillkoren. 48 Digitalt utanförskap många står fortfarande utanför I rapporten Svenskarna och internet 2013 konstaterar författaren att i dag, ungefär 20 år efter att internet introducerades, har skillnaderna i tillgång och användning av internet minskat kraftigt. Om det i slutet av 90-talet handlade om skillnader mellan inkomst- och utbildningsgrupper på procent, så rör det sig nu om mindre än 10 procent. Sverige hör dessutom till de länder i världen där störst andel av befolkningen i åldrarna år i någon omfattning använder internet, 94 procent. Bara Island och Norge rapporterar en högre andel. 49 Att svenskarna i flera avseenden står sig väl i internationella jämförelser bekräftas i den så kalllade PIAAC-undersökningen. Av 23 länder rapporterar Sverige den högsta andelen i befolkningen som är bra på att lösa problem i IT-miljö. Nästan 90 procent kunde genomföra de datorkörningar som ingick i undersökningen och ungefär 44 procent 48. Folkbildningsrådet har i uppdrag från regeringen att inom ramen för Folkbildningsnätet, tillsammans med andra lämpliga åtgärder, göra särskilda insatser för flexibelt lärande och flexibla former för nätpedagogik vid folkhögskolor och studieförbund (Regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet 2013). Åren 2009 till 2013 har Folkbildningsrådet därför avsatt ungefär 8 miljoner kronor per år för utveckling av flexibelt lärande. Cirka hälften av anslaget har används till fortbildning, kunskapsbildning samt stöd till utveckling av Folkbildningsnätet. Den andra halvan har satsats på utvecklingsprojekt, sammanlagt 165 projekt under perioden. Under 2014 genomförs istället för utvecklingsprojekt rådslag för digital utveckling i folkbildningen. 49. Findahl, O. (2013). visade dessutom hög problemlösningsförmåga. 50 Samtidigt visar PIAAC-undersökningen att ungefär 25 procent av den svenska befolkningen har låga datorkunskaper och att utrikes födda personer och personer med kort formell utbildning uppvisar sämre förmågor än andra. Enligt Svenskarna och internet 2013 är det fortfarande 1,1 miljoner människor som inte använder sig av internet eller som använder det mycket sällan. Antalet beräknas ha minskat med det senaste året, men spridningstakten i befolkningen har stannat av. Ungefär 40 procent av befolkningen är inte aktiva på internet och känner sig inte delaktiga i informationssamhället. I rapporten pekas de äldre i befolkningen ut. Rapporten visar att framför allt bland de kortutbildade och bland kvinnorna är det fortfarande många äldre som inte använder internet, eller bara gör det i mycket begränsad omfattning. Långsam digital utveckling på många håll Utvärdering av folkbildningens arbete med flexibelt lärande och digital delaktighet 51 Folkbildningsrådet genomförde under 2013 en 50. PIAAC är en internationell undersökning av vuxnas färdigheter som OECD samordnar. Den omfattar hittills 24 länder. I undersökningen ges information om de vuxnas förmågor att läsa, att räkna och att lösa problem med hjälp av informationsteknologi. Den senaste rapporten publicerades I denna redovisas resultaten för 23 av länderna. SCB sammanfattar resultaten i rapporten Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Statistiska Centralbyrån (2013). 51. Flexibelt lärande och flexibla lärformer handlar om pedagogisk mångfald. Syftet är att skapa förutsättningar för lärande som så långt som möjligt är anpassat efter den studerandes förutsättningar. I den mening som begreppet ges i den här utvärderingen genomförs det flexibla lärandet alltid med visst stöd av digitala medier. Distansutbildning kan ses som en variant av flexibelt lärande, men begreppet är vidare än så. Flexibiliteten kan exempelvis avse anpassning av tid och plats för studierna, studietakt och lärstil. Kombinationen av flexibla kursscheman och ett varierat utbud av kommunikationsformer, digitala hjälpmedel, lärmaterial och examinationsformer skapar flexibla lärformer. (Utvärderingsplan: Flexibelt lärande och flexibla lärformer i folkbildningen. Dnr 14, 2013, 052.) Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

48 utvärdering av studieförbundens och folkhögskolornas arbete med flexibelt lärande. 52 Syftet var att ta fram ett underlag för beslut om hur Folkbildningsrådets framtida insatser inom området ska utformas för att utgöra ett effektivt stöd för utveckling i enlighet med statens fyra syften. Resultaten visar att användningen av flexibelt lärande har ökat inom svensk folkbildning jämfört med 2003 och 2006 men att volymen fortfarande är liten i förhållande till den totala verksamheten. Sammantaget ges exempel på en rik flora av digitala resurser som används i undervisning och administration. På enstaka håll är verksamheten med flexibelt lärande och digital teknik väl utvecklad och bygger på ett långsiktigt förändrings- och utvecklingsarbete, och här har folkhögskolorna i allmänhet kommit längre än studieförbunden. Men för det mesta används inte flexibelt lärande och digital teknik på ett systematiskt sätt i studieförbundens cirklar och folkhögskolornas kurser. Det betyder, menar utvärderarna, att på så sätt skapas inte heller förutsättningar för ett effektivt arbete mot digitalt utanförskap: Om digital teknik används brett i studieförbundens och folkhögskolornas olika verksamheter utvecklar deltagarna på ett naturligt sätt sin digitala kompetens, tillsammans med de kunskaper som kursen eller studiecirkeln ger. I utvärderingen ges inget entydigt svar på varför utvecklingen av flexibelt lärande inte har gått fortare, eller till skillnaderna mellan olika folkhögskolor och studieförbund. De olika delförklaringar som lyfts fram handlar om kunskap, attityder, regelverk och organisatoriska villkor. De deltagare som intervjuades menar till exempel att ny teknik sällan är svår att hantera för unga, men att den för många äldre och teknikovana ofta folkbildarna själva är ett betydande hinder. Vid de studieförbundsavdelningar och folkhögskolor som kännetecknas av låg användning av digital teknik/flexibelt lärande visar utvärderingen att det är enstaka eldsjälar i lärargruppen som försöker driva den digitala utvecklingen framåt, med svagt 52. Folkbildningsrådet (2013b). stöd eller rentav under motstånd från kollegor och ledning. I de här organisationerna har få utvecklingsprojekt genomförts inom det digitala området, utrymmet för utvecklingsarbete beskrivs som generellt svagt och tillgången till kompetensutveckling, IT-utrustning och support som liten. Utvärderarna talar även om en allmänt negativ attityd till flexibel utbildning och ny teknik, en utbredd uppfattning att flexibel utbildning inte är något som folkbildningens ska syssla med, eller i alla fall inte prioritera. Det handlar även om vilsenhet. En slutsats är att värdet av digital utveckling och flexibel utbildning inte synliggörs tillräckligt i policydokument, målskrivningar och handlingsplaner. De regelverk som omger folkbildningen kan bidra till den långsamma utvecklingstakten, menar flera av intervjupersonerna. Exempel är reglerna för hur studiecirkeltimmar och deltagarveckor med flexibla studier kan räknas och redovisas. Inom folkhögskolan, menar man, kan utvecklingen bromsas av att det finns ett volymtak för verksamheten som innebär att en befintlig kurs kan behöva läggas ner för att en ny ska kunna införas. Liknande resultat i andra undersökningar Resultaten från utvärderingen bekräftas i andra undersökningar. Frågan om distansutbildning och flexibelt lärande togs till exempel upp i Folkbildningsrådets uppföljning av grundbidraget till studieförbunden Samtliga studieförbund menade att distansutbildning och flexibelt lärande är viktiga delar av verksamheten, i första hand för att det finns ett behov av att nå ut geografiskt, men också för att nå fler deltagare och överhuvudtaget för att hänga med sin tid. Alla kunde också redovisa särskilda satsningar och insatser. Samtidigt var man överens om att det är svårt att få igång sådan här verksamhet, svårt att få volym. Uppföljningsresultaten bekräftas av statistiken: Samtliga studieförbund erbjuder distanscirklar, men i begränsad omfattning. Under 2013 var 0,5 procent av studieförbundens cirklar på distans. Andelen deltagare som läste på distans uppgick till 0,4 procent, med en variation mellan 0,2 och 48 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

49 2,3 procent i olika studieförbund. Antalet har ökat något över tid. År 2005 fanns deltagare i distanscirklar, 2013 var de nästan Distansverksamheten är mer omfattande inom folkhögskolan. Av landets 150 folkhögskolor erbjuder 108 långa kurser på distans, en ökning med 19 folkhögskolor sedan Tabell 16. Antal och andel studerande på distans inom folkhögskolan (hösttermin) Antal studerande på distans Andel studerande på distans Allmän kurs 532 5% Särskild kurs % Totalt % De allra flesta av de distansstuderande återfinns i Särskild kurs, här läser 26 procent av deltagarna på distans. Andelen är betydligt lägre i Allmän kurs 5 procent. I Folkbildningsrådets rapport Att vara folkhögskollärare förutsättningar, kompetensbehov och tidsanvändning ingick frågor om distansutbildning. Av de 19 olika lärarkompetenser som lärarna fick bedöma ansåg de sammantaget att kunskap för att undervisa på distans både var den minst viktiga och det område där de själva hade minst kunskap. Äldre manliga lärare och lärare i glesbygd var mer positiva än andra. De flesta menade också att möjligheterna till kompetensutveckling inom det här området är små, och de gav tillgången till IT-utrustning och IT-support låga betyg i den egna organisationen. Relativt många av lärarna förutsåg att det i framtiden kommer att bli viktigare att kunna undervisa på distans. I undersökningen ingick även intervjuer med rektorer. Dessa framhöll inte distansundervisning som ett viktigt kompetensområde varken i dag eller inför framtiden. 53. Sedan 2013 är det ett statsbidragsvillkor att folkhögskolorna ska erbjuda olika lärformer. Kunskap, projekt och samarbete kan ge framgång Den kanske viktigaste framgångsfaktorn när det gäller digital utveckling är kompetens. Kompetenshöjningen bidrar i sin tur till att ändra attityderna till flexibla studier och ny teknik. De ledningspersoner som deltog i utvärderingen lyfter som en av de viktigaste åtgärderna att genom riktade insatser höja kompetensen inom flexibla studier hos lärare/cirkelledare. Utvärderarna framhåller att även andra grupper verksamma inom folkbildningen behöver lära mer, inte minst ledningspersonerna själva. Som en del i utvärderarnas uppdrag ingick att undersöka och analysera Folkbildningsnätets roll och betydelse för flexibelt lärande inom folkbildningen. Resultaten visar att det framförallt är folkhögskolor som använder Folkbildningsnätet och att användarna är nöjda med innehållet i Folkbildningsnätet och med den hjälp som de får från den centrala supporten. Där Folkbildningsnätet används fungerar det som ett stöd för digitalisering och flexibelt lärande. Projekt kan också fungera som stöd för utveckling, men enbart projekt ändrar för det mesta inget. Vid de folkhögskolor och studieförbund som ingick i utvärderingen och som arbetade mycket med flexibel utbildning fanns en intresserad och stöttande ledning och många lärare eller andra anställda som var engagerade i arbetet. De här organisationerna hade också varit framgångsrika när det gällde att söka och erhålla externa medel till utvecklingsprojekt. Utvärderarna menar även att fler studieförbundsavdelningar och folkhögskolor skulle kunna få hjälp och stimulans att utveckla användningen av digital teknik inom den egna organisationen genom att samarbeta mer med universitet och högskolor, andra utbildningsanordnare, myndigheter och bibliotek. I rapporten ges flera exempel på sådan samverkan. Ett aktuellt exempel på samarbete, som dock inte tas upp i utvärderingen, är Digidel ett nätverk på nationell nivå som bildades för att öka e-delaktigheten och minska det digitala utanför- Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

50 skapet. I nätverket ingick flera av folkbildningens organisationer. Kampanjen Digidel2013 startade 2011 med målet att få ytterligare en halv miljon invånare i Sverige att använda internet, och avslutades I den slutrapport som kampanjledningen lämnade till regeringen lämnas ett antal förslag på åtgärder för att öka den digitala delaktigheten och i några av dessa berörs folkbildningen, till exempel att studieförbunden ska kunna arbeta som medborgarstöd genom så kallade E-serviceverkstäder och att Folkbildningsrådet, tillsammans med ett antal myndigheter, via regeringens riktlinjer ska få i uppgift att ansvara för insatser som syftar till att överbrygga digitala klyftor. 54 Folkbildningens spridning och förankring i landet Folkbildningsrådets bedömning Folkbildningen bildar en rikstäckande infrastruktur för demokratisering och samhällsengagemang, och erbjuder människor i hela landet möjligheter till bildning, utbildning och kulturupplevelser. Den breda, lokala och regionala förankringen utgör en viktig förutsättning för att folkbildningen ska kunna verka i enlighet med statens syften i hela landet. Inom folkhögskolan kan en urbaniseringstrend urskiljas. Att folkhögskolan på det sättet svarar mot de ökade behov av utbildning som städernas och förorternas invånare har är positivt. Till en av studieförbundens kärnuppgifter hör arbetet tillsammans med medlemsorganisationer och samverkande organisationer, för att utveckla organisationerna och deras respektive verksamheter. Det här samarbetet utgör en stor och ökande andel av studieför- bundens totala verksamhet. Det är en utveckling som i sig är positiv, men som kan samtidigt bidra till att osynliggöra studieförbundens arbete för allmänheten och beslutsfattare. Därmed påverkas både folkbildningens tillgänglighet och legitimitet. Om människor inte känner till studieförbundens arbete kommer de inte heller att kunna söka sig till dem. Troligen finns också ett samband mellan studieförbundens lokala närvaro och synlighet, och kommunernas intresse att ge ekonomiska bidrag till dem. I Folkbildningens Vägval & Vilja poängteras att folkbildningen behöver förstärka dialogen på lokal nivå. Det är en slutsats som Folkbildningsrådet delar. Den lokala dialogen behövs för studieförbundens lokala förankring och stöd. I det sammanhanget är frågan om anordnarskap studieförbundens synlighet, tydlighet och aktivitet i verksamheter tillsammans med medlems- och samverkansorganisationer central. Införandet av kultursamverkansmodellen som en del av den statliga kulturpolitiken, och uppdraget till landets regioner att etablera regionala kompetensplattformar som stöd för kompetensförsörjning och utbildningsplanering, innebär att en större del av ansvaret för den statliga politiken förs över till regional nivå. Det påverkar förutsättningarna för studieförbundens och folkhögskolornas arbete. Genom att delta i den regionala planeringen synliggörs studieförbund och folkhögskolor som regionala och lokala aktörer inom respektive politikområde. En slutsats av de båda kartläggningar som Folkbildningsrådet genomfört på temat folkbildning och regionalisering, som presenteras i den följande texten, är att studieförbund och folkhögskolor behöver arbeta mer offensivt och målmedvetet med att utveckla folkbildningens regionala arbete och roll. Former för den regionala organiseringen behöver prövas. 54. Digidel (2013). 50 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

51 Folkbildning i landets kommuner Folkbildning finns överallt De 150 folkhögskolorna erbjuder långa folkhögskolekurser i 137 av landets kommuner hösten Det är en minskning med sju kommuner sedan 2003, och med en kommun sedan Sammantaget finns studieförbunden med cirkelverksamhet i hela landet, i alla kommuner: ABF, Studieförbundet Vuxenskolan, Studiefrämjandet och Sensus finns i kommuner Bilda, NBV, Medborgarskolan och Folkuniversitetet i kommuner Ibn Rushd i 65 kommuner och Kulturens i 85 kommuner Under perioden har de flesta studieförbunden funnits med studiecirklar i ett ganska oförändrat antal kommuner, samtidigt som de ökat antalet studietimmar. Det senaste året, , har Ibn Rushd spridit sin cirkelverksamhet till ytterligare 14 kommuner, Kulturens Bildningsverksamhet till ytterligare 11 och Medborgarskolan och Folkuniversitetet till ytterligare 7 kommuner vardera. Studieförbunden är olika starka i olika delar av landet, men generellt väl spridda. Undantagen är Ibn Rushd som finns fläckvis i landet söder om Umeå, och Kulturens Bildningsverksamhet som finns i kustområdena och storstäderna. I frågan om förutsättningar för geografisk spridning slår storleks- och resursskillnaderna mellan studieförbunden igenom kraftigt. 55 Folkhögskolan flyttar till stan Av de 23 nya folkhögskolor som startats under den senaste dryga 20-årsperioden har 13 etablerats i någon av landets större städer. 56 Denna utveckling förstärks av att åtta av de befintliga folkhögskolorna har flyttat sin verksamhet från landsbygd till stad, och jämförelsevis många folkhögskolor har etablerat nya filialer i städer eller tätorter. Tabell 17. Förändring (procent) i antal deltagarveckor och antal deltagare i folkhögskolans långa kurser Per kommungrupp 57 Deltagarveckor Allmän kurs Särskild kurs Allmän kurs Deltagare Särskild kurs Storstäder Förortskommuner till storstäderna Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region Riket Sedan 2009 har antalet deltagare och deltagarveckor i Allmän kurs ökat i landets förortskommuner och minskat i de glesbefolkade delarna. 58 Inom Särskild kurs är trenden inte lika entydig. Här har 55. Skillnaderna är stora när det gäller studieförbundens ekonomiska förutsättningar och verksamhetsvolymer. Två av de största studieförbunden mottog sammantaget nästan 50 (47,57 %) procent av medlen till grundbidraget Det största studieförbundet rapporterade samtidigt nästan 24 gånger fler studiecirkeltimmar än studieförbundet med den minsta volymen. Organisationerna ser också olika ut, bland annat med avseende på hur många avdelningar man har mellan 5 och 54 och storleken på dessa. Antalet tillsvidareanställda varierade 2012 mellan 9 och Före 1991 fanns exempelvis ingen folkhögskola i Malmö, i dag finns det fem. 57. Uppgifter om deltagarna är hämtade från folkhögskolornas statistikrapport, som innehåller gruppuppgifter om deltagare per kurs. De avser alltså grupprapporterade, inte unika, deltagare. 58. Deltagare i de Allmänna kurserna ökade med 8 procent mellan 2012 och Detta beror till stor del på den nya kurstypen Extra platser till allmän kurs som infördes Ökningen av deltagare och deltagarveckor i Allmän kurs i förortskommunerna förklaras till stor del av detta. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

52 antalet deltagare ökat i storstäderna och glesbygden och minskat eller varit oförändrad i övriga delar av landet. Deltagarveckorna har blivit fler i glesbygden, i storstäder och förortskommuner och minskat i övriga kommuner. Sammantagen har denna utveckling lett till att under 2013 fanns 50 procent av folkhögskolornas deltagare i långa kurser i storstäder, förortskommuner eller större städer 54 procent av deltagarna i Allmän kurs och 47 procent i Särskild kurs. I relation till kommunernas invånarantal är dock antalet deltagare i studiecirklar och långa folkhögskolekurser störst i landets glesbygdskommuner. Studieförbunden är starkast där man samarbetar mest Alla studieförbund har ambitionen att vara geografiskt spridda i landet. Det visades i den uppföljning av grundbidraget till studieförbunden som Folkbildningsrådet genomförde hösten Däremot lägger man olika innebörd i begreppet geografisk spridning. De största studieförbunden satsar på att finnas närvarande med verksamhet i samtliga kommuner, medan andra inriktar sig på att finnas i alla regioner/landsting eller sprider verksamheten strategiskt utifrån andra grunder. Bilda gör till exempel strategiska satsningar i olika delar av landet. Framför allt Kulturens och Ibn Rushd har begränsade ekonomiska och personella resurser och prioriterar att finnas där man har sina medlemsorganisationer och primära målgrupper. Även innebörden i begreppet närvaro är olika: SV och ABF betonar att det är viktigt att ha egna kontor i så många kommuner som möjligt. Övriga strävar i första hand efter att ha verksamheten 59. Statsbidraget till studieförbunden är uppdelat i ett grundbidrag och ett rörligt bidrag. Grundbidraget utgör 75 procent av statsbidraget. Det rörliga bidraget består av två delar: verksamhetsrelaterat bidrag (19 procent av statsbidraget) och förstärkningsbidrag (6 procent). I de villkor och kriterier för statsbidrag till studieförbunden som Folkbildningsrådets styrelse fastställt, sägs att grundbidraget ligger fast i två år. Inför omfördelningen av grundbidraget vartannat år ska studieförbunden redogöra för hur man arbetat för att uppfylla bidragets intentioner. spridd, och löser i första hand frågan om lokal, fysisk närvaro genom sina medlemsorganisationer och samarbetet med dessa. Studieförbundens förklaringar till den geografiska spridningen handlar ofta om medlemsorganisationer och samverkande organisationer. Studieförbunden är starka i de delar av landet där man har sina aktiva samarbetsparter. I och med att de flesta studieförbunden har förändrat sina lokala organisationer under senare år antalet avdelningar har minskat kraftigt och befintliga avdelningar täcker större geografiska områden än tidigare blir de flesta studieförbunden mer beroende av samarbete med medlemsorganisationer och samverkansorganisationer för att kunna nå ut med verksamhet lokalt. De flesta insatser för geografisk spridning som studieförbunden redovisade vid uppföljningen av grundbidraget handlar också om att på olika sätt stärka lokal samverkan med medlems- och samverkande organisationer. 60 För Ibn Rushd och Kulturens bildningsverksamhet går en stor del av spridningsarbetet dessutom ut på att stärka de egna, regionala organisationerna. Under den senaste femårsperioden har antalet deltagare i cirkelverksamhet och Annan folkbildningsverksamhet minskat generellt i landet, samtidigt som antalet studietimmar ökat. Tydligast är den här trenden inom cirkelverksamheten. (Se tabell 18.) Kulturprogrammen har ökat, räknat både i antalet deltagare och studietimmar. De kraftigaste ökningarna har ägt rum i landets större städer och tätbefolkade regioner. Undantaget är storstäderna där antalet arrangemang minskat något. 61 Kommunernas bidrag till studieförbunden fortsätter att minska Statsbidragets andel av bidragen till folkhögskolorna har under perioden varit kon- 60. Mellan 1997 och 2013 minskade studieförbundens antal lokalavdelningar från sammanlagt 642 till Studieförbundens kulturprogram analyseras mer utförligt under temat Kulturens och kulturprogrammens betydelse. 52 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

53 Tabell 18. Förändring (procent) antal deltagare och studietimmar studieförbundens olika verksamhetsformer Per kommungrupp 62 Studietimmar Deltagare Afv Afv Studiecirkel Kulturprogram Studiecirkel Kulturprogram Storstäder Förortskommuner till storstäderna Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region Riket Diagram 3. Statens, landstingens och kommunernas bidrag till studieförbunden tkr Stat Kommun Landsting/regioner stant, ungefär 69 procent, och landstingens/regionernas andel cirka 31 procent. 62 Stora förändringar har däremot skett när det gäller studieförbundens finansiering. Diagrammet 62. Uppgifter om deltagarna är hämtade från STUV (studieförbundens verksamhetsredovisning) med gruppuppgifter kring deltagare per arrangemang. De avser alltså grupprapporterade, inte unika, deltagare. nedan visar förhållandet mellan statsbidrag, kommunbidrag och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund mellan 1992 och 2013 i kronor räknat. Det statliga bidraget har ökat medan främst kommunernas bidrag hela tiden har minskat. (Se diagram 3.) Statens andel av bidragen var 55 procent vid periodens början och har ökat till 74 procent Under samma tid har kommunernas Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse

54 andel minskat från 30 till 14 procent och landstingens/regionernas andel från 15 till 12 procent. Proportionellt sett bär staten ett allt större ansvar för stödet till folkbildningen. Kommunernas generella bidrag till studieförbunden har halverats sedan 1992, från 643,5 mkr till 321,8 mkr Det motsvarar 63 procents minskning om hänsyn tas till penningvärdets förändring. 63 Inför 2013 var det 36 kommuner som budgeterade för att sänka sina generella bidrag till studieförbunden, 30 som planerade att höja dem och 224 som budgeterade för oförändrade bidrag. Bland de senare fanns 16 kommuner som inte gett några generella bidrag alls under 2012 och som alltså inte heller planerade att ge några under Av dessa fanns nio i Stockholmsområdet. 64 Men även om 16 kommuner inte ger bidrag till studieförbunden kan deras invånare fortfarande gå i studiecirkel. Dels arrangerar studieförbunden studiecirklar i samtliga dessa kommuner i alla fall, dels deltar kommunernas invånare i grannkommunernas cirklar. Av de 16 nollkommunernas invånare som deltog i studiecirkel 2013 vände sig 37 procent till en grannkommun. I två av kommunerna deltog nästan 2/3 av cirkeldeltagarna i en annan kommun. 63. Folkbildningsrådet (2013e). 64. I rapporten Samhällets utgifter för kultur konstaterar Myndigheten för kulturanalys att kommunernas utgifter för kultur 2011 uppgick till sammanlagt cirka 9,6 miljarder kronor, en ökning med cirka 16 procent sedan år Tillväxten i kommunernas totala utgifter för kultur avstannade dock 2009 för att minska något under 2010 och Tre av de fyra områden som kommunernas utgifter för kultur fördelas på Musik- och kulturskolor, Bibliotek och Allmänna kulturutgifter har vuxit under perioden Bara ett område, Stöd till studieorganisationer, har minskat. Det innebär med andra ord att stödet till kulturverksamhet i kommunernas egen regi ökat, medan anslagen till externa aktörer minskat. Myndigheten för kulturanalys (2012). Folkbildning på regional nivå Folkbildningen ofta svagt företrädd i regionala kompetensplattformar Folkbildningsrådets två senaste deltagarundersökningar, Studiecirkeldeltagare 2008 och Folkhögskoledeltagarundersökning 2010, visar att för många är folkbildningen en väg till kompetensutveckling, studier och arbetsmarknad. Av cirkeldeltagarna var det drygt 30 procent som deltog i en cirkel för att skaffa sig kunskaper/färdigheter för arbetsmarknaden, fackligt arbete eller föreningsarbete. Ungefär 50 procent av deltagarna i folkhögskolans Allmänna kurs studerade för att skaffa sig behörighet för fortsatta studier, och nästan 20 procent ville förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. I Folkbildningsrådets kartläggning Folkhögskolor, studieförbund och regionala kompetensplattformar undersöks hur denna folkbildningens betydelse för utbildning och kompetensförsörjning märks i det arbete med regionala kompetensplattormar som pågår i landets regioner sedan Och svaret blir att här har folkbildningen ingen given roll. I tre av de fem regioner som ingår i kartläggningen är studieförbund och folkhögskolor i princip osynliga i plattformsarbetet framför allt saknas studieförbunden. En slutsats i rapporten är att här har inte folkbildningen den regionala organisering som skulle underlätta för samarbete med regionerna. Istället blir det upp till enskilda studieförbund och folkhögskolor att ta initiativ och då blir det svårt. Tid och kunskap om plattforms- 65. Regeringen gav inför 2010 regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan eller (där dessa organ inte finns) länsstyrelser, i uppdrag att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Folkbildningsrådet ansvarar för kartläggningen som genomfördes i fem av landets regioner under 2013: Västra Götaland, Skåne, Halland, Gotland och Norrbotten. Syftet var att belysa hur folkbildningen framträder i de regionala kompetensplattformarna, hur folkbildningens och regionernas företrädare uppfattar folkbildningens nutida och framtida betydelse i sammanhanget, samt hur folkbildningens organisatoriska och institutionella strukturer korrelerar med det regionala plattformsarbetet. 54 Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013

55 arbetet finns inte, och inte heller naturliga vägar att samtala med regionen. Dessutom känner sig inte folkbildarna säkra på att denna typ av verksamhet överensstämmer med folkbildningens uppdrag, att Diagram 4. Antal deltagare i folkhögskolans långa kurser per invånare. Per län 5,6 4,2 3,5 2,6 1,3 den överhuvudtaget går att förena med de statsbidragsvillkor som gäller. På andra håll har folkbildningen starkare regionala organisationer och samarbetar med regionen. I Västra Götaland har både studieförbund och folkhögskolor, via Västra Götalands Bildningsförbund, etablerats som aktörer i regionens plattformsarbete. Under 2011 och 2012 har regionen tillsammans med bildningsförbundet utarbetat två rapporter, om folkhögskolornas respektive studieförbundens roll inom regionens kompetensplattform. I Skåne har folkhögskolorna gemensamt tagit initiativ till samarbete. En extern studie har genomförts för att klargöra folkhögskolornas roll för Skånes kompetensförsörjning. 66 Däremot är studieförbunden knappast synliga i regionens plattformsarbete. Folkbildningen syns allt mer i regionala kulturplaner Folkbildningen är landets största kulturarena. I Folkbildningsrådets rapport Folkbildning och regionala kulturplaner undersöks hur folkbildningens kulturinriktade verksamhet synliggörs i regionernas arbete inom ramen för kultursamverkansmodellen. 67 Studien är en parallell till kartläggningen av arbetet med kompetensplattformar ovan. Den genomförs med samma metodik, i samma regioner och med utgångspunkt i samma frågeställningar. Regionernas och folkbildningens företrädare är överens om att folkbildningen har stor betydelse i det lokala och regionala kulturlivet och att de därför har en given plats i de regionala kulturplaner som ingår i arbetet med kultursamverkansmodellen. Folkbildningen, i första hand studieförbunden, ges dessutom större utrymme 2013 jämfört med de planer som togs fram I kulturplanerna 66. Västra Götalands Bildningsförbund (2011a och 2011b), Olofsson, J. & Annvir, D. (2013). 67. Kultursamverkansmodellen, som infördes 2010, är en modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. Ett krav för att regionerna ska få ta del av de statliga kulturmedlen är att varje region upprättar en treårig, regional kulturplan. Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse