ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning... 3 Bakgrundsvariabler... 4 Resultat... 8 Attityder till miljöfrågor och resande... 8 Påverkan av miljödebatten... 13 Grad av miljöengagemang... 16 Pendla grönt... 17 Pendla grönt ja tack!... 18 Pendla grönt nej tack!... 20 Bakgrundsanalys... 22 Attityder till miljöfrågor och resande... 22 Påverkan av miljödebatten... 23 Slutkommentar...Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilagor: Bilaga 1 Enkät 2

BAKGRUND Länsstyrelsen Värmland och Karlstads kommun driver tillsammans pilotprojektet Pendla Grönt med finansiering från Energimyndigheten. Projektet påbörjades kvartal 3, 2012 och avslutas kvartal 4, 2013 och har främst två aktiviteter en kampanj och en testresenärsgrupp. Syftet med projektet är att genom utåtriktade aktiviteter förmå bilpendlare att byta färdsätt. Detta för att dels minska energiåtgång och utsläpp från arbetspendling i regionen, dels att förändra attityder hos pendlare till förmån för bilfri arbetspendling. I Pendla Grönts uppstartsfas fanns behov av att få en nulägesbeskrivning dels av hur opinionsläget ser ut i regionen, dels hur resvanorna ser ut när det gäller arbetspendling. Den här undersökningen redovisar nollmätning av attityder till miljöfrågor och arbetspendling. SYFTE Syftet med undersökningen är att få ett underlag för upplägg och budskap i kampanjarbetet och få en nollmätning av attityder till miljöfrågor och arbetspendling. Ett ytterligare syfte är att undersökningen ska kunna fungera som kanal för rekrytering till testresenärer till projektet. MÅLGRUPP Personer som pendlar till arbete eller och som bor i Karlstad, Kristinehamn, Hammarö, Grums, Kil och Forshaga kommun och som är 20-65 år. GENOMFÖRANDE Undersökningen har genomförts som en webbenkät i Norstats guldpanel och till viss del även i deras silverpanel under perioden 12 december 2012 till 2 januari 2013. Guldpanelen är telefonrekryterad utifrån ett slumpmässigt urval på riksnivå och utgör majoriteten av svaren. Enkäten besvarades av 345 personer. Frågorna till enkäten togs fram i ett samarbete mellan arbetsgruppen i Pendla Grönt och Attityd, se bilaga 1 för enkäten. STATISTIKBESKRIVNING Vi presenterar respondenternas svar utifrån ett antal olika statistiska begrepp. Här följer en kortfattad beskrivning av vad begreppen innebär: Medelvärde: Används för skalfrågor. De som svarat att de inte vet eller inte besvarat frågan alls tas inte med i beräkningen. n: antal som besvarat en viss fråga. Chi-square test: Statistiskt test som jämför två eller flera olika gruppers svar på en envalsfråga och ser om skillnaden i svar är tillräckligt stor för att inte bero på slumpen. Framgår som signifikant (sig) eller inte signifikant (ej sig) skillnad vid respektive diagram. 3

Vid frågor där respondenterna kan svara flera svarsalternativ kan inte detta test göras. Då skriver vi istället att det finns en skillnad, men det innebär inte att vi kan säga att den är statistiskt signifikant. BAKGRUNDSVARIABLER Nedan presenteras fördelningen mellan bakgrundsvariablerna i form av tabeller. I tabellerna framkommer procentuell fördelning på svarsalternativen, summerad procent, summerat antal personer som svarat samt uppdelat på bakgrundsvariabeln kön. Kön Total Man 41 Kvinna 59 Summa procent 100 Summa antal 345 Frekvens av kön. Ålder Total Män Kvinnor 20-25 år 17 11 22 26-35 år 17 16 18 36-45 år 26 25 26 46-55 år 26 28 24 55-65 år 15 20 10 Summa procent 100 100 100 Summa antal 345 142 203 Frekvens av ålder. Signifikant skillnad. Sysselsättning Total Män Kvinnor Anställd (hel- eller deltid) 86 87 85 Egen företagare 5 8 3 Student 10 6 12 Summa procent 100 100 100 Summa antal 345 142 203 Frekvens av sysselsättning. Signifikant skillnad. 4

Kommun Total Män Kvinnor Karlstad 54 54 54 Kristinehamn 13 16 11 Hammarö 13 11 13 Grums 6 6 5 Kil 8 7 8 Forshaga 7 6 8 Summa procent 100 100 100 Summa antal 345 142 203 Frekvens av vilken kommun respondenterna bor i. Civilstånd Total Män Kvinnor Ensamstående 21 25 19 Gift 45 49 43 Sambo 27 22 31 Bor tillsammans med föräldrar 3 1 3 Annat 3 4 3 Vill ej uppge 1 0 1 Summa procent 100 100 100 Summa antal 345 142 203 Frekvens av civilstånd. Barn under 18 år i hushållet Total Män Kvinnor Inga barn under 18 år 57 58 56 1 barn 19 20 18 2 barn 19 16 20 3 barn 4 4 4 4 barn 1 2 1 5 eller fler barn 1 0 1 Summa procent 100 100 100 Summa antal 345 142 203 Frekvens av antal barn i hushållet som är under 18 år. 5

Frekvens av frågan Hur långt har du från din bostad till ditt arbete/skola? Ange hela km enkel resa.. Totalt n=345, män n=142, kvinnor n=203. Frekvens av frågan Hur reser du vanligtvis till och från din arbetsplats/dina studier på sommarhalvåret?. Totalt n=345, män n=142, kvinnor n=203. Signifikant skillnad. 6

Frekvens av frågan Hur reser du vanligtvis till och från din arbetsplats/dina studier på vinterhalvåret?. Totalt n=345, män n=142, kvinnor n=203. 7

RESULTAT Nedan presenteras resultatet i undersökningen på totalnivå. Resultatet behandlar frågeområdena Attityder till miljöfrågor och resande Påverkan av miljödebatten Grad av miljöengagemang Intresse för projektet Pendla grönt ATTITYDER TILL MILJÖFRÅGOR OCH RESANDE Medelvärdesdiagram över påståendena som rör attityder till miljöfrågor. 8

Frekvens av påståendet Val av färdsätt är viktigt ur miljösynpunkt.. Totalt n=345, män n=142, kvinnor n=203. Frekvens av påståendet För att få en bättre tätortsmiljö måste alla bidra med något.. Totalt n=345, män n=142, kvinnor n=203. Signifikant skillnad. 9

Frekvens av påståendet För att bidra till minskad klimatförändring är jag beredd att åka mer kollektivt.. Totalt n=345, män n=142, kvinnor n=203. Frekvens av påståendet För att bidra till minskad klimatförändring är jag beredd att gå eller cykla mer.. Totalt n=345, män n=142, kvinnor n=203. 1 0

Frekvens av påståendet För att bidra till minskad klimatförändring är jag beredd att sälja min bil.. Totalt n=345, män n=142, kvinnor n=203. Signifikant skillnad. Frekvens av påståendet För att bidra till minskad klimatförändring är jag beredd att äta kött mer sällan.. Totalt n=345, män n=142, kvinnor n=203. Signifikant skillnad. 1 1

Frekvens av påståendet Vi har ett ansvar gentemot kommande generationer att lämna ifrån oss miljön i minst lika gott skick som den är idag.. Totalt n=345, män n=142, kvinnor n=203. Frekvens av påståendet En miljövänligare livsstil betyder högre livskvalitet.. Totalt n=345, män n=142, kvinnor n=203. Signifikant skillnad. 1 2

Frekvens av frågan Vem uppfattar du har huvudansvar för att komma till rätta med klimatproblematiken?. Totalt n=345, män n=142, kvinnor n=203. Signifikant skillnad. PÅVERKAN AV MILJÖDEBATTEN Påverkan av miljödebatten Total Män Kvinnor Påverkas av miljödebatten i samhället 3,2 3,1 3,3 Inställning till arbetspendling påverkas av miljödebatten i samhället 2,6 2,5 2,7 Medelvärdestabell över påståendena om påverkan av miljödebatten i samhället uppdelat på kön. Frekvens av frågan I vilken omfattning påverkas du generellt sett av miljödebatten i samhället?. Totalt n=345, män n=142, kvinnor n=203. 1 3

Frekvens av frågan I vilken omfattning påverkar miljödebatten i samhället din inställning till arbetspendling?. Totalt n=314, män n=132, kvinnor n=182. Frekvens av påståendet Miljödebatten i samhället har gjort att jag. Flervalsfråga. Totalt n=242, män n=100, kvinnor n=142. 1 4

I bilderna nedan har vi tittat på de respondenter som svarar att de påverkats i mycket eller ganska hög grad respektive påverkats i ganska låg grad av miljödebatten i samhället generellt sett samt om miljödebatten påverkat deras inställning till arbetspendling och hur miljödebatten påverkat dem. Jag påverkas i hög grad av miljödebatten i samhället. Jag påverkas i låg grad av miljödebatten i samhället. 38 % cyklar oftare 34 % har ej förändrat sina resvanor 29 % går oftare 72 % har ej förändrat sina resvanor 18 % cyklar oftare 15 % går oftare Min inställning till arbetspendling påverkas i hög grad av miljödebatten i samhället. Min inställning till arbetspendling påverkas i låg grad av miljödebatten i samhället. 52 % cyklar oftare 43 % åker buss oftare 41 % går oftare 70 % har ej förändrat sina resvanor 11 % åker buss oftare 10 % cyklar oftare 1 5

GRAD AV MILJÖENGAGEMANG Frekvens av påståendet Vilket av följande beskrivningar tycker du i stort stämmer bäst in på dig och nivån av ditt miljöengagemang?. Totalt n=345, män n=142, kvinnor n=203. Frågan inleddes med texten: Det finns ett antal olika saker som människor gör i syfte att värna miljön och alla gör vi olika saker. Beskrivningarna för respondenternas nivå av miljöengagemang är i sin helhet: Jag lämnar tidningar för återvinning och återlämnar öl- och läskedrycksflaskor/burkar till pant eller återvinning. När det gäller belysning väljer jag energisnåla alternativ. Jag väljer medvetet att ersätta bilresor med kollektivtrafik, gång eller cykel. Miljömärkningar, t ex Krav påverkar vad jag väljer att handla. Jag köper i första hand förpackningar som kan återfyllas med refill och försöker på olika sätt minska mängden matrester i avfallet. Jag väljer medvetet att inte köpa produkter som har stor påverkan på miljön och väljer istället sådant med mindre påverkan, t ex byter kött mot bönor och ger bort upplevelser istället för prylar. Jag undviker flygresor, men om jag ändå flyger klimatkompenserar jag resan. Jag undviker att köpa produkter från vissa företag, därför att jag anser att företagen inte värnar om miljön. Ingen av ovanstående stämmer in på mig, jag gör mindre. Ingen av ovanstående stämmer in på mig, jag gör mer. 1 6

PENDLA GRÖNT En viktig del av undersökningen var att få möjlighet att komma i kontakt med personer som kunde tänka sig att delta i projektet Pendla Grönt. Frågan inleddes med nedanstående beskrivning av vad ett deltagande kan innebära: Pendla Grönt är ett projekt som Karlstads kommun och Länsstyrelsen Värmland står bakom och som riktar sig till invånare i Karlstads kommun med kranskommuner. Projektet handlar om att ge goda förutsättningar för bilpendlare att ställa om sina resvanor till en mer klimatsmart arbetspendling. Som deltagare i projektet ställer du bilen hemma minst tre gånger i veckan och tar istället buss, tåg eller cykel till jobbet. Projektet kommer att genomföras under tre månader våren 2013. Ta chansen och anmäl ditt intresse! Sju starka skäl till att anta utmaningen och anmäla ditt intresse till Pendla Grönt 2013. Du - får personlig hjälp med reseplanering i vardagen - får miljöutbildning - du får utrustning och hjälpmedel för att underlätta det nya resandet - får delta i utlottningar med fina vinster - kan få bättre hälsa och spara pengar - minskar dina koldioxidutsläpp och därmed din miljöbelastning - blir en god miljöambassadör Vill du få ett erbjudande om att delta i projektet Pendla Grönt? Frekvens av frågan Vill du få ett erbjudande om att delta i projektet Pendla Grönt?. Totalt n=345, män n=142, kvinnor n=203. 1 7

Vi ser att de som tackat ja i högre utsträckning har 5,1-15 km till arbete/studier och de som tackat nej har i högre utsträckning upp till 3 km till arbete/studier. Det är även främst de som tackat ja som också svarar att de främst åker kollektivt till arbetsplatsen/studierna under vinterhalvåret. Respondenter som tackar ja bor i större utsträckning i Karlstad och på Hammarö och det är fler bland de som svarar nej som bor i Kristinehamn. Pendla grönt ja tack! Följande frågor redovisar enbart svar från de som är intresserade av att delta i projektet Pendla Grönt. Frekvens av frågan Är du främst intresserad av att ta kollektivtrafik eller cykel till jobbet?. Diagrammet visar enbart de respondenter som svarat att de är intresserade av att delta i Pendla Grönt. Totalt n=104, män n=45, kvinnor n=59. 1 8

Frekvens av frågan Hur långt har du från din bostad till ditt arbete/skola? Ange hela km enkel resa.. Diagrammet visar enbart de respondenter som svarat att de är intresserade av att delta i Pendla Grönt. Totalt n=104, män n=45, kvinnor n=59. Frekvens av frågan Hur reser du vanligtvis till och från din arbetsplats/dina studier på sommarhalvåret?. Diagrammet visar enbart de respondenter som svarat att de är intresserade av att delta i Pendla Grönt. Totalt n=104, män n=45, kvinnor n=59. 1 9

Frekvens av frågan Hur reser du vanligtvis till och från din arbetsplats/dina studier på vinterhalvåret?. Diagrammet visar enbart de respondenter som svarat att de är intresserade av att delta i Pendla Grönt. Totalt n=104, män n=45, kvinnor n=59. Pendla grönt nej tack! Följande frågor redovisar enbart svar från de som inte är intresserade av att delta i projektet Pendla Grönt. Frekvens av frågan Hur långt har du från din bostad till ditt arbete/skola? Ange hela km enkel resa.. Diagrammet visar enbart de respondenter som svarat att de inte är intresserade av att delta i Pendla Grönt 2013. Totalt n=241, män n=97, kvinnor n=144. 2 0

Frekvens av frågan Hur reser du vanligtvis till och från din arbetsplats/dina studier på sommarhalvåret?. Diagrammet visar enbart de respondenter som svarat att de inte är intresserade av att delta i Pendla Grönt 2013. Totalt n=241, män n=97, kvinnor n=144. Signifikant skillnad. Frekvens av frågan Hur reser du vanligtvis till och från din arbetsplats/dina studier på vinterhalvåret?. Diagrammet visar enbart de respondenter som svarat att de inte är intresserade av att delta i Pendla Grönt 2013. Totalt n=241, män n=97, kvinnor n=144. Signifikant skillnad. 2 1

BAKGRUNDSANALYS Här följer resultatet av de analyser vi gjort utifrån bakgrundsfrågorna: När vi jämför hur långt respondenterna har från sin bostad till sitt arbete eller sina studier i den här undersökningen med samma fråga i den RVU vi sammanställt till projektet Pendla Grönt ser vi att det är ungefär lika stor andel som har upp till 5 km mellan sin bostad och sitt arbete/skola, ca 40 procent. I den här undersökningen är det färre som har 5,1 15 km och fler som har 15 km eller längre. ATTITYDER TILL MILJÖFRÅGOR OCH RESANDE Respondenterna svarar att frågor kring miljö är viktigt, men de är mindre villiga att göra egna insatser trots att många ändå tror att de får en bättre livskvalitet med en mer miljövänlig livsstil. Till exempel ser vi att det är höga medelvärden för frågorna om att vi har ansvar mot kommande generationer och att alla måste bidra för en bättre tätortsmiljö, men det är lägre medelvärden på att man kan tänka sig att sälja sig bil eller äta mindre med kött. Det är starkast korrelation mellan frågan som gäller att respondenterna är beredda att gå eller cykla mer och frågan som gäller att de är beredda att åka mer kollektivt. Ju mer positiv man är till den ena frågan, desto mer positiv är man också till den andra frågan. Det är också stark korrelation mellan frågan om att alla måste bidra med något för att få en bättre tätortsmiljö och frågan att val av färdsätt är viktigt ur miljösynpunkt. Det är fler bland egenföretagare och studenter som svarar att de instämmer helt i att alla måste bidra till en bättre tätortsmiljö, medan anställda i högre grad svarar att de instämmer delvis (värde 4). Det är fler bland de som har kortare avstånd till sitt arbete som instämmer i att alla måste bidra till en bättre tätortsmiljö. Egenföretagare och studenter har en lägre andel som inte kan tänka sig att sälja sin bil. Detsamma gäller ensamboende personer jämfört med gifta eller samboende personer, samt personer som har upp till 3 km till jobbet, samt personer upp till 25 år. Kvinnor är mer positiva till att äta mindre kött, likaså studenter och egenföretagare. Kvinnor svarar i högre utsträckning att en miljövänligare livsstil betyder en högre livskvalitet. Respondenter utan barn är mer positiva till att åka mer kollektivt för att bidra till minskad klimatförändring. 2 2

PÅVERKAN AV MILJÖDEBATTEN Det är många som uppfattar att de i någon grad påverkas av miljödebatten i samhället, det är endast fem procent som svarar att de inte alls påverkas av miljödebatten och fyra procent som svarar att de inte vet. Bland de som svarade att de påverkas av miljödebatten är det 77 procent som svarar att miljödebatten i samhället också påverkar deras inställning till arbetspendling. För 49 procent av dem har miljödebatten i samhället lett till beteendeförändringar i form av att de går, cyklar, samåker i bil eller åker buss oftare. Som vi skriver i resultatdelen är det de som i låg grad påverkas av miljödebatten som också svarar att de inte har förändrat sina resvanor, jämfört med de som påverkas i ganska eller mycket hög grad av miljödebatten i samhället. GRAD AV MILJÖENGAGEMANG 3 av 4 personer identifierar sig själva med att deras miljöengagemang är på nivån att de återvinner, pantar och väljer energisnål belysning (nivå 1). Det är 17 procent som har ett ökat engagemang sett till att de gör medvetna val i sin konsumtion (nivå 2). När det gäller den tredje gruppen där miljöengagemanget påverkar valen i högre grad är det fyra procent som identifierar sig med den gruppen (nivå 3), men också ytterligare fyra procent som upplever att de gör mer, det vill säga åtta procent som är väldigt aktiva i sitt miljöengagemang. Det är fler bland egenföretagare och studenter som har ett miljöengagemang där de medvetet ersätter bilresor med kollektivtrafik, gång eller cykel och där de påverkas av miljömärkningar (nivå 2). Det är något fler bland gifta och sambor som svarar att de har ett miljöengagemang där de lämnar tidningar för återvinning (nivå 1). Använder vi frågan kring grad av miljöengagemang som en bakgrundsfråga för övriga frågor i undersökningen, ser vi att det är signifikanta skillnader för alla frågor utom den som gäller vem som har ansvar för att komma till rätta med klimatproblematiken. Skillnaden består i att ju högre miljöengagemang, desto fler som instämmer i frågorna som gäller att de är beredda att sälja sin bil, att äta mindre med kött, samt att en miljövänligare livsstil betyder högre livskvalitet. När det gäller frågorna som är mer av karaktären attityder till miljöfrågor, så är det istället nivå två av engagemang som i högst grad instämmer, till exempel när det gäller frågor som att alla måste bidra till bättre tätortsmiljö och att vi har ett gemensamt ansvar gentemot kommande generationer. 2 3