Folkhälsoenheten Mars 2013 Emma Kittel Årsrapport 2012 Sammanställning av 2012 års siffror utifrån handlingsprogram för Sexuell och reproduktiv hälsa Landstinget Kronobergs arbete
Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Syfte med årsrapporten... 3 3. Metod... 3 4. Resultat... 4 4.1 Kronobergs epidemiologiska läge... 4 4.1.1 Klamydia... 4 4.1.2 Syfilis och gonorré... 6 4.1.3 Hiv... 6 4.2 Oönskade graviditeter... 6 4.2.1 Genomförda aborter... 6 4.2.2 Sålda/utdelade akut p-piller... 7 4.3 Tillgänglighet av kondomer... 8 4.3.1 Folkhälsoenhetens kondomutdelning... 8 4.3.2 Mottagningars kondomförsäljning... 8 4.4 Mottagningars preventionsarbete med sexuell hälsa... 9 4.4.1 Klassbesök, informationsbesök och föräldramöten... 9 4.2.2 Tillgänglighet... 10 4.2 Kompetensutveckling... 11 4.5.1 P6 för gymnasieskolor... 11 4.5.2 MI... 11 4.5.3 HBTQ certifierade/diplomering... 11 4.3 Övrigt... 12 4.6.1 Mottagningar med synlig mångfaldsflagga... 12 4.6.2 Genomförda hälsobesök av migranter... 12 4.6.4 Sammanställning av tillgängliga mottagningar för sexuell hälsa... 14 5 Slutsatser... 15 Referenser... 16 Bilagor... 17 Bilaga 1 Enkät till tillgängliga mottagningar för sexuell hälsa... 17
Sida 2 av 18 Sammanfattning I årsrapporten har följande siffror rapporterats in om Kronobergs epidemiologiska läge. År 2012 hade Kronoberg totalt 473 klamydiafall, vilket motsvarar en incidens på 260 fall per 100 000 invånare/år. Kronoberg har därmed lägst incidenstal i Sverige. Vidare rapporterades fem fall av gonorré, ett fall av syfilis och sju nya hiv-patienter år 2012 i Kronoberg. Sammanlagt i länet finns nu 79 hiv-infekterade som behandlas av läkare. Siffror om oönskade graviditeter visar att det totalt i åldern 15-44, första halvåret (januarijuni) år 2012 genomfördes 283 aborter i Kronoberg, vilket är en minskning med tio aborter jämfört med samma siffra 2011. Likaså har antalet tonårsaborter i Kronoberg minskat beräknat på första halvåret (januari-juni), från totalt 44 tonårsaborter (15-19 år) år 2011, till totalt 40 tonårsaborter (15-19 år) år 2012. Uppgifter om akut p-piller visar att det säljs många fler akut p-piller än de som delas ut på kvinnoklinikens mottagningar, då siffrorna år 2012 var 3390 sålda akut p-piller respektive 295 utdelade akut p-piller. Arbetet för god tillgänglighet av preventivmedel fortsätter. Gällande tillgänglighet av kondomer visar siffror en skillnad på folkhälsoenhetens kondomutdelning mellan åren 2011 och 2012. Detta då det år 2011 utdelades 8270 kondomer och år 2012, 6640 kondomer. Skillnaden förklarar nödvändigtvis inte en minskning, eftersom folkhälsoenheten år 2012 delade ut kondomer i fler olika former, vilka inte inkluderas i beräkningen. Tillgängliga mottagningar för sexuell hälsa som säljer kondomer i Kronoberg beräknas vara åtta utav tolv mottagningar. Förutom mottagningarnas kondomförsäljning visar rapporten också olika antal informationsformer som mottagningarna genomfört på länets högstadieskolor under 2012. Resultatet visar att klassbesök är den informationsform som flest mottagningar genomför. Vidare har mottagningarnas tillgänglighet sammanställts i rapporten i form utav drop in tider, webb-tillgänglighet, specifik tid för endast killar/män samt antal män i personalen, denna del visar på mottagningarnas olika resurser. Dessutom tar rapporten upp uppgifter om utbildningar för kompetensutveckling som erbjöds år 2012. Denna visar att inga elever utbildades till P6 informatörer på gymnasienivå år 2012, ett utfall med en oklar orsak. Enligt folkhälsoenheten genomfördes år 2012 utbildningar i den kvalitetsrådgivande metoden, motiverande samtal (MI). Utbildningen riktades dock inte specifikt mot verksamheter som arbetar med sexuell hälsa, men uppgifter visar att två personer ifrån kvinnoklinikens mottagningar genomförde en MI-utbildning. För att verka för ett arbete utifrån ett HBTQ-perspektiv, så kommer några mottagningar i Kronoberg att erbjudas Adlons HBTQ-diplomering under år 2013. Vidare sett till HBTQ-perspektivet så beräknas fyra mottagningar som inkluderats i rapporten ha en synlig mångfaldsflagga. I den sista delen av rapporten beskrivs att sammanställningen av genomförda hälsobesök av migranter väntas vara klar våren 2013, då smittskyddsenheten arbetar med denna i dagsläget. Slutligen följer en informationssammanställning av samtliga tillgängliga mottagningar för sexuell hälsa.
Sida 3 av 18 1. Bakgrund Under 2010/2011 har en arbetsgrupp med representanter från landsting, kommun, regionförbund och frivilligorganisationer arbetat fram Sexuell och reproduktiv hälsa handlingsprogram för Landstinget Kronobergs arbete 2012-2015 med fokus på hiv/sti och oönskade graviditeter. Syftet med handlingsprogrammet är att det skall fungera som riktlinje för Landstinget Kronobergs arbete att främja sexuell och reproduktiv hälsa bland befolkningen i länet. Programmet riktar sig i huvudsak till tre målgrupper som nationellt är identifierade som riskgrupper gällande hiv/sti och oönskade graviditeter: Ungdomar och unga vuxna (14-29 år) Migranter Män som har sex med män (MSM) 2. Syfte med årsrapporten Syftet med årsrapporten är att årligen sammanställa uppföljningsmaterial och statistik utifrån Landstinget Kronobergs handlingsprogram för sexuell och reproduktiv hälsa, till ett samlat dokument. Detta för att skapa en samlad översikt av samtliga verksamheters årliga uppföljningsmaterial inom området. 3. Metod Årsrapportens sammanställning byggs på material och statistik som olika verksamheter årligen ansvarar för att följa upp. Materialet grundas i flera insatser som sammankopplats med en eller flera indikatorer, detta för att möjligöra och underlätta kommande uppföljning av handlingsprogrammet för sexuell och reproduktiv hälsa. Verksamheternas årliga uppföljning beskrivs som delmål i handlingsprogrammet där också deras ansvarsområden för uppföljning benämns. Årsrapportens insamlade material är inhämtat ifrån kvinnoklinikens mottagningar, hudmottagningen, Linnéamottagningen, smittskyddsenheten, mikrobiologen, läkemedelsenheten, socialstyrelsen samt folkhälsoenheten. Insamlingen av materialet bygger på kontinuerlig kontakt och samverkan mellan folkhälsoenheten och övriga verksamheter. För att skapa en tilltalande följd i årsrapport har vissa delar av materialets insamlingsform omarbetats och vissa förklarande stycken lagts till.
Sida 4 av 18 4. Resultat 4.1 Kronobergs epidemiologiska läge Kronobergs epidemiologiska läge redovisas utifrån indikatorerna: antal klamydia-, syfilis-, gonorré- och hiv-fall i länet. 4.1.1 Klamydia Landstinget Kronoberg införde år 2012 en central smittspårningsenhet som är kopplad till kvinnokliniken. Denna består utav fyra anställda smittspårare vilka ansvarar för länets smittspårning av klamydia. Den centrala smittspårningsenheten har överlag gett goda möjligheter att se mönster och spåra effektivt, vilket benämns som en bidragande grund till Kronobergs låga antal klamydiafall (Smittskyddskyddsenheten, 2013a). Smittspårning av klamydia Smittskyddsenheten har genom smittspårningsenkäter genomfört en uppföljning av 2012 års siffror. Denna visar att klamydia minskar i Kronoberg och att andelen klamydiasmittade är lägst i landet. Uppföljningen visar att det totalt anmäldes 473 klamydiafall år 2012, vilket ger en incidens på 260 fall per 100 000 invånare/år. Detta innebär att Kronoberg har den lägsta incidensen av klamydiafall i landet, då inget annat län ligger under en incidens på 300 klamydiafall per 100 000 invånare/år. Av dessa 473 klamydiafall, var 56 % kvinnor och 44 % män. Medelåldern för kvinnorna låg på 22,4 år och 24,4 år för männen. Smittspårningen stod för 40 % av samtliga klamydiafall som togs fram. Den centrala smittspårningsenheten stod för nästintill all spårning, då primärvården stod för endast 5 % av smittspårningens totala 40 % (Smittskyddskyddsenheten, 2013a). 3 Kontaktspårning av klamydia 2,5 2 1,5 1 1,61 1,22 1,84 1,35 2,28 1,71 2,46 1,92 Uppgivna kontakter Provtagna kontakter 0,5 0 1996 2002 2009 2012 Diagrammet ovan visar att genom den centrala smittspårningen har både antalet uppgivna kontakter och antalet provtagna kontakter (i index) ökat genom åren. Åren i diagrammet står för de år som smittskyddsenheten har genomfört enkätutvärderingen. Mellan år 2009 och år 2012 ökade antalet funna kontakter med 8 % och antalet undersökta kontakter med 12 % (Smittskyddskyddsenheten, 2013a). Indexet tas fram genom att varje person med klamydia får ange sina sexuella kontakter sedan ett år tillbaka. Diagrammet visar att i genomsnitt togs 2,46 sexuella kontakter per person fram år 2012. Personernas angivna kontakter kontaktas för undersökning antingen via brev
Sida 5 av 18 och/eller telefon. I diagrammet framgår att kurvorna inte följer varandra exakt, detta på grund av att det ifrån varje index i genomsnitt kommer 1.91 personer för undersökning. Enligt smittskyddsenheten beror detta på ofullständiga kontaktuppgifter eller att personen blivit smittad i ett annat land, vilket leder till att fallet läggs ned. Vid andra tillfällen så kommer inte den uppgivna kontakten till provtagningen trots korrekta kontaktuppgifter. Då skickas en anmälan till smittskyddsenheten, vilka arbetar vidare med fallet (Smittskyddskyddsenheten, 2013a). Egenprovtagningstest för klamydia År 2011 infördes beställbara egenprovtagningstest och det tros vara ytterligare en bidragande del till Kronobergs låga klamydiasiffror. Ett egenprovtagningstest kan personer tilldelas på en ungdomsmottagning, kvinnoklinik, vårdcentral, hos skolsköterskan m.fl. eller beställa hem via Mina vårdkontakter. Provet innebär att personer kan testa sig på egen hand och därefter skicka provtagningstestet till labb för analys (A. Runhagen, 6 februari, 2013). År 2012 fick mikrobiologen totalt in 1732 egenprovtagningstest. Av länets samtliga klamydiatest som kom in till mikrobiologen år 2012, utgjorde egenprovtagningstest 23 %. Av de 1732 egenprovtagningstesten kom 1081 från kvinnor, 636 från män och resterande 15 stycken var okända. Åldersfördelningen på personerna låg mellan 13 och 72 år (M. Blomqvist, 5 februari, 2013; Smittskyddsenheten 2013b). 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Beställda/utdelade och inkomna egenprovtagningskit 555 647 Via Mina vårdkontakter 1177 Via vårdenheter Inkomna egenprovtagningstest Utlämnade egenprovtagningstest Tabellen ovan visar att 555 test av samtliga inkomna egenprovtagningstest till labb var beställda via Mina vårdkontakter (vilket motsvarar 47 %) och resterande via ungdomsmottagningar etc. Tabellen framhäver också att det skickades ut fler egenprovtagningstest via webben än de som kom in på labb för analysering år 2012. En jämförelse mellan utlämnade och inkomna egenprovtagningstest från vårdenheter etc. är inte möjlig. Detta då det enligt mikrobiologen inte finns någon sammanställd statistik på antalet utlämnande egenprovtagningstest ifrån vårdenheter etc. (B-I. Samuelsson, 19 februari, 2013; M. Blomqvist, 5 februari 2013).
Sida 6 av 18 4.1.2 Syfilis och gonorré I Sverige har gonorré ökat i många län. År 2012 hade Kronoberg fem fall av gonorré, varav alla hade smittats homosexuellt. Vidare hade tre av dessa fem smittats i ett annat land. År 2011 hade Kronoberg två gonorrésmittor, vilket ger en ökning på tre fall mellan åren 2011 och 2012. Antalet fall med syfilis var år 2012 endast ett. Detta fall var hos en asylsökande som redan lämnat landet då diagnosen ställdes. Syfilis har minskat sedan år 2011, då Kronoberg hade fyra fall (Smittskyddsenheten, 2013b). 4.1.3 Hiv År 2012 tillkom det sju nya hiv-patienter i Kronoberg. I samtliga nya fall hade smittan skett utomlands. I länet finns nu sammanlagt 79 hiv-infekterade som behandlas av läkare. Denna siffra motsvarar lite fler fall än motsvarande jämförbara län (Smittskyddsenheten, 2013b). Orsaken beror bland annat på att Kronoberg tar emot fler invandrare, vilken ses som en riskgrupp för hiv. I Sverige idag uppskattas att det totalt finns 5500 personer som lever med hiv. Smittskyddsenheten menar att Kronoberg utgör 2 % av dessa, vilket skulle innebära att cirka 110 personer uppskattningsvis lever med hiv i Kronoberg. Generellt lever de flesta med hiv i storstäderna, vilket bland annat beror på att MSM-personer och missbrukare som utgör riskgrupper för hiv oftast lever där (A. Runhagen, 26 februari, 2013). 4.2 Oönskade graviditeter Landstingets arbete med oönskade graviditeter kan urskilja tre mätbara indikatorer: antal genomförda aborter, antal utdelade akut p-piller och antal sålda akut-p-piller, vilka behandlas nedan (Landstinget Kronoberg, 2012). 4.2.1 Genomförda aborter Socialstyrelsen tillhandhåller årlig abortstatistik över antal genomförda aborter i landet, såväl på kommun-, läns-, och riksnivå. Statistiken urskiljer abortmetod, längden på graviditeten vid aborten, tidigare aborter hos kvinnan och kvinnans hemorts län (Socialstyrelsen, 2012a). I kontakt med socialstyrelsen har det framkommit att årsstatistiken för 2012 inte är färdig för utgivning eller beställning, varken det slutgiltiga materialet eller preliminära helårsuppgifter. Planerat datum för utgivning är våren 2013 (E. Lundqvist, 21 februari, 2013). I och med att det inte finns någon tillgänglig årsstatistik från 2012 över genomförda aborter, så finns heller inga uppgifter om antal reaborter som genomfört i Kronobergs län. En preliminär sammanställning av aborter i Sverige för första halvåret (januari-juni) visar emellertid att det genomfördes totalt 238 aborter (15-44 år) i Kronbergs län år 2012, första halvåret. Detta motsvarar 14,3 aborter per 1000 kvinnor, vilket är den lägsta siffran av samtliga län i Sverige. Kronoberg följs av Jönköpings län som hade 15,0 aborter per 1000 kvinnor år 2012. Följande totala siffra från år 2011 första halvåret (januari-juni) låg på 248 aborter (15-44 år) i Kronobergs län, vilket visar på en minskning på tio aborter jämfört med 2012 års siffror. Siffror om tonårsaborter från 2011 och 2012 visar också på en minskning i Kronobergs län, där det år 2011 genomfördes totalt 44 tonårsaborter (15-19 år) första halvåret respektive 40 tonårsaborter (15-19 år) 2012. Siffran från 2012 motsvarar 14,0 tonårsaborter per 1000 kvinnor. Sett till övriga län i Sverige har Kronoberg det tredje lägsta antalet tonårsaborter per 1000 kvinnor (Socialstyrelsen, 2012b).
Sida 7 av 18 Totalt antal genomförda aborter i Kronobergs län, första halvåret 2011-2012 300 250 200 248 238 150 2011 100 50 44 40 2012 0 Antal tonårsaborter (15-19 år) Antal totala aborter (15-44 år) 4.2.2 Sålda/utdelade akut p-piller Akut p-piller säljs receptfritt (i en förpackning med en tablett) på apoteket eller utdelas på berörda mottagningar, kliniker, vårdcentraler för sexuell hälsa. Den receptfria tabletten intas efter oskyddat samlag inom 72 timmar för att förhindra graviditet. Försäljningen av receptfria akut p-pillren sker utan någon åldersgräns (Sjukvårdsrådgivningen, 2012). Sålda akut p-piller från apoteket I Kronobergs län såldes år 2012, 3390 akut p-piller av apoteket. Det är dock viktigt att betona att akut p-piller säljs vid sidan av apoteket på andra försäljningsställen som tillhandhåller receptfria läkemedel, vilka inte inkluderas i följande siffror. Tidigare års försäljningssiffror från apoteket låg år 2011 på 3373 förpackningar och år 2010 på 3246 förpackningar. Sammantaget har försäljningen ökat med 144 förpackningar/tabletter mellan åren 2010 och 2012 (C. Nordqvist, 19 februari, 2013). Utdelade akut p-piller ifrån kvinnoklinikens mottagningar År 2012 delade kvinnoklinikens samtliga mottagningar sammanlagt ut 295 stycken akut p- piller (A. Wilsson, 20 februari, 2013). Diagrammet nedan visar därmed att akut p-piller delas ut i en mycket mindre omfattning än de som säljs på apoteket. Då ungdomsmottagningen i Växjö är den mottagning som delat ut flest akut p-piller kan det tänkas att det främst är unga personer som efterfrågar akut p-pillret från en mottagning. 295 Antal sålda/utdelade akut p-piller 2012 3390 Sålda av apoteket Utdelade av kvinnokliniken
Sida 8 av 18 4.3 Tillgänglighet av kondomer Att ha en god tillgänglighet av preventivmedel är ett viktigt preventivt mål i arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa. Kondom är i dagsläget det enda preventivmedlet som skyddar mot både sexuellt överförbara infektioner och oönskad graviditet. Två insatser för tillgänglighet av kondomer är folkhälsoenhetens distribution av kondomer och berörda mottagningars försäljning av kondomer. 4.3.1 Folkhälsoenhetens kondomutdelning Folkhälsoenheten har sen en lång tid tillbaka verkat för tillgängligheten av kondomer och därmed förfogat med distribution av kondomer till olika verksamheter. Detta genom egenprovtagningskit, i samband skolverksamheters informationsspridning om sexuell hälsa och vid andra tillfällen då verksamheter i landstinget bedriver utåtriktade aktiviteter utöver deras ordinarie verksamhet (Landstinget Kronoberg 2013a). Sammanställning utav antalet utdelade kondomer ifrån folkhälsoenheten 2011-2012 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 3270 2250 2100 2220 1450 1520 1450 450 Skolor Mottagningar Egenprovtagning Övrigt 2011 2012 Sammanlagt delade folkhälsoenheten ut 8270 kondomer år 2011 och 6440 kondomer år 2012. Största skillnaden mellan årens distribution av kondomer är att år 2012 utdelades kondomer i många fler former, vilket inte framgår i diagrammet. Startkit, Säker semester och kondomfodral i nyckelringformat är exempel på material som folkhälsoenheten tillhandhåller där kondomer också förekommer (R. Moding, 8 februari, 2013). 4.3.2 Mottagningars kondomförsäljning Sammanlagt har 13 tillgängliga mottagningar för sexuell hälsa tillfrågats om de säljer kondomer. Sammanlagt har 12 mottagningar besvarat frågan. Resultatet visar att majoriteten (åtta av tolv) av mottagningarna säljer kondomer.
Sida 9 av 18 4.4 Mottagningars preventionsarbete med sexuell hälsa Informationen nedan har sammanställts av den tidigare nämnda utskickade enkäten som skickats ut till 13 tillgängliga mottagningar för sexuell hälsa. Som också tidigare nämnts så har 12 utav 13 mottagningar besvarat enkäten. Informationen berör preventivt arbete i form av olika informationsformer som mottagningarna genomfört i olika sammanhang, riktat till högstadieskolor i länet. Vidare tar denna del upp information om mottagningarnas tillgänglighet. 4.4.1 Klassbesök, informationsbesök och föräldramöten Informationen visar att av samtliga olika informationsformer utförde samtliga mottagningar fler klassbesök år 2012 än informationsbesök och närvarade vid föräldramöten. Klassbesök Sammanlagt har samtliga mottagningar tillsammans tagit emot 83 klassbesök från länets högstadieskolor. Ungdomsmottagningen i Växjö har tagit emot cirka 45 % utav dessa, då de år 2012 tog emot 39 klassbesök. En förklaring till att Växjö ungdomsmottagning genomfört många klassbesök kan tänkas vara deras resurser och att antal högstadieskolor i Växjö är fler än i andra kommuner. Cirkeln nedan visar att sammanlagt tog sju mottagningar emot klassbesök år 2012, medan fem mottagningar inte gjorde det. Det är dock värt att nämna att tre utav mottagningarna som inte tagit emot klassbesök, främst riktar sin verksamhet till vuxna personer. Har er mottagning tagit emot klassbesök från högstadieskolor (2012)? Ja Nej Informationsbesök Med informationsbesök så menas antalet besök som mottagningarna gjort på högstadieskolorna i länet. Totalt genomförde två mottagningar informationsbesök på högstadieskolor, vilket sammanlagt utgör 20 informationsbesök totalt. Återigen stod Växjö ungdomsmottagning för flest besök, då de genomfört 19 stycken av dessa, vilket ännu en gång troligtvis beror på mottagningens resurser. Cirkeln på andra sidan visar att majoriteten av samtliga mottagningar inte genomfört informationsbesök på högstadieskolor under 2012, sammanlagt tio mottagningar.
Sida 10 av 18 Har er mottagning genomfört informationsbesök på högstadieskolor (2012)? Ja Nej Föräldramöten Inga mottagningar deltog vid föräldramöten år 2012 på länets högstadieskolor. 4.2.2 Tillgänglighet God tillgänglighet på länets mottagningar är en annan viktig del i det preventiva arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa. Tillgänglighet i denna årsrapport ses utifrån mottagningarna verkan för drop in och tillgänglighet via webben, dels i form av anslutning till hemsida men också om mottagningen är ansluten till Mina vårdkontakter. Detta är av intresse då det bland annat visat sig att en stor andel egenprovtagningstest beställs via Mina vårdkontakter. För att se på hur mottagningarna verkar för ett öppet och inbjudande klimat för killar/män så har också tillgänglighet för specifik avsatt drop in tid för killar/män samt antal män inom personalen samlats in. Drop in Samtliga berörda mottagningar har redovisat antal timmar drop in som de haft per vecka/år. Resultatet visar att elva utav tolv mottagningar erbjuder drop in tid under året. Sammanlagt antal drop in timmar per år eller antal timmar i veckan redovisas emellertid inte noggrannare i denna årsrapport då informationen inte angetts likvärdigt av alla mottagningar. Tid för killar Med tid för killar menas att mottagningarna har specifik drop in tid för endast killar/män utöver den angivna drop in tiden som är för alla. Resultatet visar att två utav tolv mottagningar har specifik drop in för killar/män. Hudmottagningen är en av de mottagningar som har specifik tid, vilket beror på att det är till hudmottagningen som killar/män över 25 år hänvisas. Webb tillgänglighet Samtliga mottagningar finns tillgängliga via webben. Kvinnoklinikens mottagningar, hudmottagningen samt Linnémottagningen finns tillgängliga på Landstinget Kronobergs hemsida, där deras kontaktuppgifter beskrivs. Tio av tolv mottagningar är också anslutna till Mina vårdkontakter. Manlig personal Antal män inom personalen beräknas vara en person för samtliga mottagningar.
Sida 11 av 18 4.2 Kompetensutveckling Under denna del har uppgifter om olika utbildningar för kompetensutveckling samlats in, däribland utbildade P6 informatörer på gymnasienivå, genomförda MI-utbildningar samt uppgifter om HBTQ-certifiering/diplomering. 4.5.1 P6 för gymnasieskolor P6 för gymnasieskolor startades år 2006 och innebär att elever engagerar sig i området sexuell hälsa för andra elever. P6 bygger på att ungdomar lär andra ungdomar genom informationsspridning inom området. Ungdomar i sista året på gymnasiet utbildas av ungdomsmottagningen i Växjö till att bli unga informatörer i frågor som berör sexualitet, relationer, HBTQ-frågor, anatomi/fysiologi, sexuellt överförbara sjukdomar, smittskyddslagen och smittspårning, kondomkunskap, preventivmedel, abort samt retorik/värderingsövning. Utbildningen har varit kostnadsfri för deltagarna och omfattat två dagar. Efter genomförd utbildning utbildar informatörerna med stöttning ifrån ungdomsmottagningen och en kontaktperson ifrån skolan i sin tur andra yngre ungdomar i årskurs 1, med information som berör sex- och samlevnadsfrågor (R. Moding, 19 februari, 2013). År 2011 utbildades åtta studenter till unga informatörer. År 2012 utbildades inga studenter och P6 framtida bild är något som kommer att ses över. Anledningen till det minskade antalet utbildade informatörer är oklart, ungdomsmottagningen i Växjö menar att det kan beror på många olika orsaker, minskat intresse från både personal och elever i skolan är endast en tänkbar sådan (A. Birgersson, 14 februari, 2013). 4.5.2 MI Folkhälsoenheten, NAVET och Kunskapsutveckling syd samverkar och arrangerar tillsammans utbildningar i motiverande samtal (MI), i form av introduktions-, grunds-, fortsättnings- och repetitionskurser. Utbildningarna riktar sig inte specifikt till verksamheter som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa, utan till alla verksamheter som vill arbeta med det motiverande samtalet vid beteendeförändring hos personer de möter i sitt dagliga arbete. Inriktningen sker dels genom öppna grundkurser för olika verksamheter men också genom utbildning för en samlad arbetsplats eller enhet (Landstinget Kronoberg, 2013b). År 2012 genomfördes en MI-introduktionskurs vilken resulterat i att ett antal personer gått en grundkurs. Sammanlagt genomfördes åtta MI-grundkurser, vilket motsvarar 110 deltagande personer. Fyra av de åtta grundkurstillfällena var inriktade för samlade arbetsplatser/enheter, två stycken var specifikt inriktade mot chefer i Landstinget Kronoberg och resterande hade en öppen inriktning. Sett till verksamheter som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa gick två personer från kvinnoklinikens mottagningar en MI-utbildning år 2012. Vidare genomfördes två fördjupningskurser samma år, med ett deltagarantal på 21 personer (Landstinget Kronoberg 2013c). 4.5.3 HBTQ certifierade/diplomering I dagsläget är inga mottagningar i Kronobergs län HBTQ-certifierade/diplomerade. För att verka för att mottagningarna arbetar utifrån ett HBTQ-perspektiv kommer några mottagningar i länet dock erbjudas Adlons HBTQ-diplomering under året 2013 (R. Moding, 18 mars, 2013).
Sida 12 av 18 4.3 Övrigt I denna sista del beskrivs uppgifter antal mottagningar som har synlig mångfaldsflagga samt antal genomförda hälsobesök av migranter. 4.6.1 Mottagningar med synlig mångfaldsflagga Mångfaldsflagga är en enkel åtgärd i form av en symbol som mottagningar kan använda sig av i arbetet för att verka för ett arbete med ett HBTQ-perspektiv. Syftet med mångfaldsflaggan är att målgruppen HBTQ-personer skall känna sig välkomna och trygga vid sitt besök. Flaggans färger står för sexuell mångfald i samhället samt stolthet, i synnerhet hos homosexuella, bisexuella och transpersoner. Flaggan står också för respekt och tolerans med medmänniskor emellan. I enkäten som skickats ut till samtliga tillgängliga mottagningar för sexuell hälsa ställdes frågan om mottagningen hade synlig mångfaldsflagga på sin mottagning. Cirkeln nedan visar att sammanlagt har åtta mottagningarna inte en synlig mångfaldsflagga på sin mottagning, varav två utav dessa har haft en men den har angetts stulen samt så har fyra mottagningar har en synlig mångfaldsflagga. Har er mottagning synlig mångfaldsflagga? Ja Nej 4.6.2 Genomförda hälsobesök av migranter Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall landstinget erbjuda alla asylsökande en hälsoundersökning, vilken skall utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande. Hälsoundersökningen är frivillig och består utav tre delar, ett individuellt hälsosamtal, provtagning samt en kroppsundersökning. Kroppsundersökningen görs emellertid endast i de fall då det framkommer i de två förstnämnda hälsoundersökningsdelarna att ett behov finns. Hälsosamtalet är ett tillfälle för insamling av information om personens hälsobakgrund, vilka vaccinationer personen har och för att ge information om vad den svenska vården kan erbjuda utifrån hälso- och sjukvårdslagen (Socialstyrelsen, 2012c). Provtagningen inkluderar dels en obligatorisk del, där provtagningen är bestämd samt en individutformad del där provtagningen kan variera (Smittskyddsenheten, 2013c). Det regionala kunskapscentrat Adlon som arbetar inom hiv/sti genomför nu ett projekt som heter MIG-projektet. I projektet har man arbetat fram en ny hälsoundersökskallelse för asylsökande utifrån socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd som nämns i stycket ovan. Kallelsen uppfyller nu socialstyrelsens riktlinjer om innehåll. Den finns också översatt i de fem vanligaste språken bland asylsökande och andra invandrare inom Adlon-länen (arabiska, dari, romani, somaliska och engelska) (Adlon, 2013).
Sida 13 av 18 Genom Cambio Cosmic undersöks i vilken utsträckning hälsobesök genomförs av migranter samt om/hur sexuell och reproduktiv hälsa inkluderas i dessa hälsobesök i Kronobergs landsting. Enligt smittskyddsenheten undersöks frågan sedan ett år tillbaka, då det undersöks hur stor andel av asylsökande som kommer för erbjuden hälsoundersökning, ett material som ännu inte är färdigsammanställt. Asylsökande är en målgrupp som flyttar ofta, vilket försvårar insamlingen och sammanställningen av materialet. Dels då uppgifter om tidigare hälsoundersökningar varierar, men även då olika landstings dokumentationssystem över asylsökandes personnummer varierar, detta då målgruppen ofta saknar de fyra sista siffrorna i personnumret. Smittskyddsenhetens insamling av uppgifterna fortgår trots det just nu med att samla in material ifrån flyktingsamordnarna, vilket beräknas leda till fullständiga slutgiltiga uppgifter under våren 2013 (A. Runhagen, 6 februari, 2013). Hur sexuell och reproduktiv hälsa inkluderas i dessa hälsobesök varierar utifrån ansvarig verksamhet, samtalstillfälle samt hur många möten personen varit delaktig i. Smittskyddsenheten menar att av olika anledningar har det visat sig vara svårt att ge djupgående information om sexuell hälsa vid ett första hälsobesök. Kulturella skillnader och språkskillnader är två sådana orsaker. Emellertid har det generellt visats att information om vårdmöjligheter inom Sverige är den information som ges i störst utsträckning (a.a.).
Sida 14 av 18 4.6.4 Sammanställning av tillgängliga mottagningar för sexuell hälsa Linnéa mot. Hud mot. Sesam mot. Teleborg studentmot. Besöksadress: Kungsgatan 1 352 30 Växjö Strandvägen 8 351 85 Växjö Strandvägen 10 A 351 85 Växjö Södra Vallviksvägen 1 350 05 Växjö Telefon nummer: 0470-39 77 0 0470-58 82 60 0470-58 76 50 0470-58 67 74 Telefon öppentider: Mån-tors 8:30 11:30, 13:30-16, Fred 8:30 11:30 Mån-ons 6-9:15, Tors 6-11:15, Fred 6-9:15 Mån-fred 8:30 12 Mån 13-15, Tis 14-16, Ons 13-15 Mån-fred 8-9, 13-14 Besöks öppentider: Bara bokade tider Mån-tors 7:30 16:30 Fred 7:30 14 Mån-tors 8:20 16, Fred 8:20 11:20 Mån-tors 8-16, Fred 8-14 Drop in öppentider Endast för akut p-piller Tis 15-16, Tors 13-14 Tis 16.30 18 Mån 13-17 Älmhults UM Ljungby UM Lenhovda UM Alvesta UM Tingsryd UM Besöksadress: Storgatan 16 343 32 Älmhult Kyrkogatan 2 341 82 Ljungby Oskarshamns v. 1-3 360 73 Lenhovda Central gatan 9D 342 30 Alvesta Storgatan 87 362 90 Tingsryd Telefon nummer: Telefon öppentider: Besöks öppentider: Drop in öppentider 0476-67 23 70 0476-67 23 75 0372-585000 0372-585262 0372-585263 0474-69 45 11 0472-38 92 40 0477-79 48 96 Mån-fred 13-14 Mån-fred 13-14 Mån-fred 8:30 9:30 Mån-tors 14-14:30 Mån-tors 8-16 Fred 8-15 Mån-tors 8-16 Fred 8-14 Tis 16 17:30 Tis 14:30 17 Mån 14 16:30 Tors 15-17 Mån 14-18 Tis 16-17:30 Tis 14:30-17 Växjö UM Lessebo UM Markaryd UM Åseda UM Besöksadress: Storgatan 17 352 30 Växjö Bruksgatan 4 360 50 Lessebo Kungsgatan 34 28551 Markaryd Torggatan 2 360 70 Åseda Telefon nummer: 0470-58 69 79 0478-79 49 33 0433-56 41 0474-49 98 13 Telefon öppentider: Helt öppen Mån 8:15-9, Tis-ons 13-14 Tors 8:15-9 (ojämn vecka) Mån-fred 13-14 Tis, tors 8:30-9 Besöks öppentider: Mån, tis, tors 8-17 Fred 8-14 Mån-tis 8-16, onsd 8-17, Tors 8-16 (ojämn vecka) Mån, tis, tors 8-16 Tis 8-14:30 Tors 8-16 Drop in öppentider Ons 14-18 Tors 14-17 (endast killar) Ons 15:30-16:30 Mån 15-17 Tis 14:30-16:30
Sida 15 av 18 5 Slutsatser Denna sammanställning visar på att Kronoberg har många goda siffror från 2012 och ett väl utformat preventionsarbete inom sexuell och reproduktiv hälsa, inte minst då Kronoberg har det lägsta incidenstalet av klamydiafall och det lägsta abortantalet per 1000 kvinnor (15-44 år) i Sverige. Likaså har goda siffror visats gällande tonårsaborter (15-19 år) då Kronoberg har den tredje lägsta siffran i landet beräknat per 1000 kvinnor. Samtidigt har Kronoberg en omfattande provtagning där egenprovtagning både genom olika vårdenheter, skolhälsovården och via Mina vårdkontakter slagit väl ut. Införandet av en central smittspårningsenhet har också visat sig ge positiva resultat då antalet undersökta kontakter ökat med 12 % mellan år 2009 och 2012. Troligtvis beror detta på att de fyra smittspårarna skapat ett väl utvecklat samt effektivt spårningsarbete. Trots årsrapportens slutsatser bör arbetet och samverkan fortsätta utvecklas för att fortsätta ge positiva utfall i statistiken, eftersom det fortfarande finns områden i arbetet som kan utvecklas. En god tillgänglighet av preventivmedel är eventuellt ett sådant område som kan förbättras då alla tillgängliga mottagningar exempelvis inte säljer kondomer på sin mottagning. Ännu en punkt som kan ses över är insatserna riktade mot killar/män på mottagningar, detta då många mottagningar inte har specifik drop in tid för endast killar/män. Emellertid skulle det kräva fler resurser för vissa mottagningar, då det framkommit i rapporten att resurserna skiljer sig åt mellan mottagningarna. Vidare planeras som tidigare nämnts utbildning i form utav HBTQ- diplomering vilket kan ge ännu fler positiva effekter av arbetet riktat mot en prioriterad målgrupp i handlingsprogrammet för sexuell och reproduktiv hälsa. Rapporten visar att många av länets insatser idag sker i samverkan mellan olika aktörer, nivåer och sektorer vilket har visat sig ge goda utslag, inte minst när det gäller hiv/sti preventionsarbetet. Samverkan ses därför som en viktig del för att arbetet ska fungera och ge goda utslag. Men inte att förglömma så finns ett behov av ett fortsatt generellt förebyggande arbete, då detta är nödvändig för att hålla kvar och för att förbättra arbetets resultat.
Sida 16 av 18 Referenser Adlon. (2013). Kallelse till hälsoundersökning. Hämtad 2013-02-21, från: http://www.adlongruppen.se/sv/kallelse-till-halsoundersokning/ Landstinget Kronoberg. (2013a). Rutiner för distribution av kondomer från folkhälsoenheten. Landstinget Kronoberg: Folkhälsoenheten. Landstinget Kronoberg. (2013b). Kondomutdelning utöver sexboxen. Landstinget Kronoberg: Folkhälsoenheten. Landstinget Kronoberg. (2012). Handlingsprogram för Landstinget Kronobergs arbete 2012-2015 med fokus på HIV/STI och oönskade graviditeter. Landstinget Kronoberg: Folkhälsoenheten. Sjukvårdsrådgivningen. (2012). Hur fungerar akut p-piller? Hämtad 2013-02-19, från: http://www.1177.se/kronoberg/fraga-1177se/fragor/hur-fungerar-akut-p-piller/ Smittskyddsenheten. (2013a). Uppföljning av smittspårning. Landstinget Kronoberg: Smittskyddsenheten. Smittskyddsenheten. (2013b). Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2012. Landstinget Kronoberg: Smittskyddsenheten. Smittskyddsenheten. (2013c). Av smittskyddsskäl motiverad hälsoundersökning av Asylsökande. Landstinget Kronoberg: Smittskyddsenheten. Socialstyrelsen. (2012a). Statistik om aborter. Hämtad 2013-02-19, från: http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/aborter Socialstyrelsen. (2012b). Aborter i Sverige 2012 januari-juni. Preliminär sammanställning. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2012c). Hälsoundersökning. Hämtad 2013-02-19, från: http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halsoundersokning Personlig kommunikation Birgersson, Anette. Kvinnokliniken öppenvårdsenheten, Landstinget Kronoberg, Växjö. Blomqvist, Maaret. Klinisk mikrobiologi (MSC), Centrallassaretet, Växjö. Lundqvist, Ellen. Enheten för befolkningsstatistik, avdelningen för statistik och utvärdering, Socialstyrelsen, Stockholm. Moding, Rebecka. Folkhälsoenheten, Landstinget Kronoberg, Växjö. Nordqvist, Cecilia. Läkemedelsenheten, Landstinget Kronoberg, Växjö. Runhagen, Arne. Smittskyddsenheten, Landstinget Kronoberg, Växjö. Samuelsson, Britt-Inger. IT VIS utbildning och support, Landstinget Kronoberg, Växjö. Wilsson, Anna. Folkhälsoenheten, Landstinget Kronoberg, Växjö.
Sida 17 av 18 Bilagor Bilaga 1 Enkät till tillgängliga mottagningar för sexuell hälsa Folkhälsoenheten Emma Kittel Insamling av material för 2012 års uppföljning av Landstinget Kronobergs handlingsprogram för sexuell och reproduktiv hälsa. Till tillgängliga mottagningar för sexuell hälsa Mottagningens namn: Är er mottagning kopplad till mina vårdkontakter: Hur många klassbesök/elevbesök har ni haft under året? Hur många besök har UM gjort på högstadieskolor? Hur många föräldramöten har UM närvarat vid? st. st. st. Säljer er mottagning kondomer? Har ni en synlig mångfaldsflagga på er mottagning? Hur många timmar drop in har ni haft under året? Hur många timmar drop in för killar/män har ni haft under året? h h För att säkerställa att folkhälsoenheten har rätt uppgifter om er mottagning, fyll gärna i informationsrutan nedan. Besöksadress: Telefon: Öppentider telefon: Hemsida (elektronisk tillgänglighet): Öppentider besöks: Öppentider drop in: Tack för informationen! Vid eventuella frågor, kontakta Emma Kittel emma.kittel@ltkronoberg.se