Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015
Innehåll Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare av multiresistenta mikrober i hemsjukvård
Infektionerna i hemmiljö Samma riskfaktorer i hemmiljön än i sjukhusmiljön Likadana infektioner som på sjukhuset Bakteremi, sepsis Urinvägsinfektion Pneumoni Infektion i operationssåret
Förebyggande av infektioner Smitt- Smittkälla Korrekta spridning vårdrutiner Smittväg Mottaglig individ
Förebyggande av infektioner Infektionsriskerna lägre i hemsjukvård Oftast en patient/hembesök Svårt att påverka arbetsmiljön och riskfaktorer i patientens hemmiljö Basala hygienrutiner i alla vårdkontakter och behandlingssituationen
Basala hygienrutiner (sedvanliga säkerhetsåtgärder) god handhygien rätt användning av skyddskläder aseptiska och säkra arbetsmetoder förebygga stick-/skärskada
Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen i vården. Många bakterier och virus sprids via händerna. Handdesinfektion och i vissafall handtvätt minskar avsevärt risken förspridning av antibiotikaresistenta bakterier, influensa, magsjuka och andra infektioner.
Handhygien Förutsättning för god handhygien - inga ringar, klockor, armband - inga lösnaglar, konstgjorda naglar, nagellack - inga nagelbandssår - inga långärmade arbetsdräkter, tröjor, rockar i patientnära arbete Rena händer är trygga händer.
Under ringen ryms lika många bakterier som antalet invånare i Europa. I ett trasigt nagelband ryms lika många bakterier som hela jordens befolkning. Under en nagel finns lika många bakterier som antalet invånare i Finland.
God handhygien Handtvätt Desinficering Rengör händerna Avlägsnar hudens från smuts och minskar hudens temporära bakterie- flora temporära bakterieflora Medel & teknik
Handhygien - handtvätt Handtvätt med tvål och vatten rätt utförd tar tid, ca 1 min rätt utförd huden torkar, spricker, flagar mikrober från patienter och omgivning fastnar lättare på händerna svårare att få bort den tillfälliga mikrobfloran Måste dock alltid utföras när händerna är synligt smutsiga efter kontakt med patient som har kräkningar eller diarré om händerna blivit nedsmutsade med kroppsvätskor efter wc-besök
Handtvätt Ø Fukta händerna med ljumt vatten, dosera tvållösning, tvätta händerna 40-60 sekunder Ø Skölj händerna, torka med engångstorkduk Ø Stäng vattenkranen med engångstorkduk WHO Guidelines on hand hygiene in health care. World Health Organization 2009
Handhygien - handdesinfektion När? Före och efter beröring av patient Efter beröring av ytor i patientens omgivning Före och efter användning av skyddskläder Före aseptiska och rena åtgärder Efter smutsiga åtgärder Mellan arbetsmoment samma patient
Teknik Desinficering av händer Ø Dosera rikligt med handsprit (3-5 ml) i torr handflata. Ø Doppa fingertopparna i lösningen. Ø Upprepa manövern med den andra handens fingertoppar. Ø Sprid ut handspriten över händernas över- och undersidor.
Ø Glöm inte tummarna eller huden mellan fingrarna. Ø Massera händerna tills de är torra ( 20 sek).
Mikrobväxt efter handtvätt eller desinfektion (Hygiensköterska Gunilla Häggblom Ålands centralsjukhus) FÖRE HANDTVÄTT EFTER HANDTVÄTT EFTER DESINFEKTION
Skyddskläder Skyddshandskar (rena/sterila) Skyddsrock eller skyddsförkläde Näs- och munskydd Ögon- och ansiktsskydd Ø Engångsprodukt Ø Patientbundna Ø Åtgärdsbundna Ø Handdesinfektion före och efter användning
Användning av skyddshandskar Vid kontakt med kroppsvätskor som t.ex. blod, sårsekret, avföring, urin eller material som förorenats av dessa Vid beröring av slemhinnor och skadad hud Vid vård av patient med multiresistenta bakterier t.ex MRSA, VRE, ESBL Desinfektera aldrig handskarna Skyddshandskar ersätter inte handdesinfektionen
Aseptiska arbetsrutiner Aseptikbegreppet Arbeta från rent till smutsigt Bevara det rena rent Blanda ej rent och smutsigt I all patientvård vid alla åtgärder Ø Förutsättning för att kunna förebygga infektioner och förhindra smittspridning
Vårdmaterial och instrument Förvaras rent Vid aseptiska vårdåtgärd ska andvändas sterila instrument rengöring efter användning o Medtas till mottagning (förvaringsbox/plastpåse) Alla använda instrument bör desinficeras efter varje andvändning Använda handskar, skyddsklädsel och använt material läggs i avfallspåse och knyts ihop och förs ut
Förebygga stick/skärskador Åtskilj inte nål och spruta för hand Speciell nålbox nära till hands för stickande och skärande material inga andra behållare får användas Inga överfulla nålboxar Arbeta lugnt med vassa föremål, planera arbetet Vaccination B-hepatit vb.
Ren omgivning stöder framgången i kampen mot infektioner i hemsjukvård. Rengör ytor / bord som har använts vid såromläggningen Inte kontaminera omgivningen med orena handskar och skyddskläder eller smutsiga vårdavfall Städning och avlägsnande av sekret med allrengöringsmedel
Vem är smittbärare? Bärare med symptom =infekterade Bärare utan symptom = koloniserade Alla mikrober Alla mikrober kan ge kan upphov ge upphov till infektioner till infektioner Alltid bryta smittvägar och förhindra spridning av smitta
Multiresistenta bakterier Bakterier som är motståndskraftiga mot ett flertal antibiotika MRSA VRE Multiresistenta gramnegativa stavbakterier (t.ex. ESBL, CPE) kan spridas inom och mellan vårdmiljöer av både personal och patienter direkt och indirekt kontaktsmitta Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas i samband med vård, undersökning och behandling av patient oberoende av vårdform och vårdgivare.
MRSA Meticillinresistenta Staphyloccus aureus tillhör vår hudflora men finns ofta mer långvarigt i näsa/svalg Kan leva på ytor flera dagar 40% av närstående kan vara bärare utan symptom
VRE vancomycinresistenta enterokocker enterokocker tillhör vår normala tarmflora orsakar urinvägsinfektioner, sårinfektioner, sepsis, endokardit
Multiresistenta gramnegativa stavbakterier bl.a. ESBL, CPE, akinetobacter, pseudomonas kan orsaka sepsis, urinvägsinfektion, pneumoni och sårinfektion
Kontaktsmitta Direkt Kontakt mellan smittkälla och mottaglig individ Infekterat sår + skadad hud (sår, eksem) Indirekt Kontakt mellan individen och den mottagliga individen via något som kontaminerats med smittämnet Vårdpersonalens händer och kläder, föremål Multiresistenta bakterier, tarminfektioner och många virusinfektioner
Bärare av multiresistenta bakterier i hemsjukvård Handhygien Handdesinfektion Skyddskläder Skyddsrock/-förkläde (närvård) Skyddshandskar (vid beröring av bärare och vårdmiljö) Näs- och munskydd (enl. basala hygienrutiner och vid vård av MRSA-bärare med luftvägsbesvär På- och avklädning inne i lägenheten, använd material direkt i avfallspåsen, handdesinfektion
Bärare av multiresistenta bakterier i hemsjukvård Arbetsfördelning dagens sista besök (om möjligt) samma personal Rehabilitering, fritidsaktiviteter, hobbyer normalt liv bastuservice: dagens sista, städning (t.ex. klorlösning 500ppm) Flergångsmateriel/utrustning rengörs och desinfekteras värmedesinfektion kemisk desinfektion (om värmedesinfektion ej möjligt)
Bärare av multiresistenta bakterier i hemsjukvård Laboratorieprover labremiss: kontaktisolering provrör/-burkar torkas med alkohol-lösning (minst 70%) Tvätt, avfallshantering, städning allmän praxis allrengöringsmedel patientens egna städutrustning Besökande skild handduk på toaletten
Bärare av multiresistenta bakterier i hemsjukvård Transport informera ambulanspersonalen handdesinfektion skyddshandskar bara vid beröring av patient Information om bärarskapet endast till personal inom social- och hälsovården (obs. ej taxichaufför)