Bakgrund Arbetsmetodik Social översiktsplan Organisering/Styrning Verksamhet Uppföljning. Presentation av arbetet med Social hållbarhet Kungälv

Relevanta dokument
Vägen till social hållbar tillväxt för Kungälv

Kungälv en social översiktsplan. Del 1, analysfas

Uppföljning social hållbarhet. Välfärdsbokslut 2016


Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller

Verksamhetsplan social hållbarhet

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (13)

Handlingsplan Social hållbarhet och Folkhälsa 2019

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (13)

UngÖst. En plattform för att fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning

Halvtidsuppföljning social hållbarhet - social översiktsplan

Våld i nära relationer

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Riktlinjer för mottagande av nyanlända

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Verksamhetsinriktning

Sociala investeringar Multikompetent team i förskolan

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (12)

Situationen för nyanlända barn i familj

Underlag till Plan för social hållbarhet Karlsborgs kommun, Generella utmaningar

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (13)

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Vision och mål för Åstorps kommun

Rapport Team Samagera

Hur kan vi minska och motverka segregation

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Närvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro

Kartläggning av våldsförebyggande arbete i Västra Götaland-Norra HSN

Mål- och inriktningsdokument inför budget 2016 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Östra Göteborg en fantastisk stadsdel med utmaningar

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Hela staden socialt hållbar

Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l

En nationell ungdomspolitik Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande. Foto: Colourbox

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

Sociala investeringar och hållbar ledning och styrning

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

SAM Samverka Agera Motivera

Välfärds- och folkhälsoprogram

Detaljbudget folkhälsokommittén 2016

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Arbetsmarknads- och integrationsplan

Projekt Exsistre. Spridningskonferens

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Situationen för nyanlända barn i familj

BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Politiskt inriktningsmål för förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet

Styra och leda i samverkan. för utveckling av familjecentrerat arbetssätt

Behov och prioriteringar 2019 och framåt. Socialnämnden

Handlingsplan. mot våldsbejakande extremism. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Länsgemensam folkhälsopolicy

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Verksamhetsplan

GR Utbildnings arbete med fokus nyanlända. Utbildningsgruppen

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?

Kraftsamling fullföljda studier

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Hylte

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Leda digitalisering 24 november Ale

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Indikatorer till verksamhetsplan

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Barn- och Ungdomsplan

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

en lantlig idyll i händelsernas centrum

Några erfarenheter hittills från Trestad2

Ansökan om medel till projekt med inriktning på förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby-Kista

Effekter av sociala investeringar. Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Skånes länsgemensamma Handlingsplan, Överenskommelsen psykisk hälsa 2016

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande

Folkhälsoplan

Agenda 2030-arbetet i Härryda

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Budget 2018 och plan

Verksamhetsplan Socialnämnd. Socialtjänsten. Datum Diarienr:

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Folkhälsopolitiska rådet

ESF-projekt Samstart Skype möte

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Transkript:

Bakgrund Arbetsmetodik Social översiktsplan Organisering/Styrning Verksamhet Uppföljning Presentation av arbetet med Social hållbarhet Kungälv

Bakgrund 2010 2015 2016 2017 Sociala investeringar Social översiktsplan Social hållbarhet Portfölj social hållbarhet

Tre steg mot ett socialt hållbart Kungälv Social översiktsplan (SÖP) Analys Steg 1 Prioritering Steg 2 Genomförande Steg 3

Gränsvärden eller genomsnittsvärden Arbetslöshet Barnfetma Hög sjukfrånvaro Hög brottslighet Skadegörelse Försörjningsstöd Anlagda utomhusbränder Barnfattigdom Insatser inom socialtjänst Lågt valdeltagande Låga meritvärden i skolan Tillfälliga anställningar Brottsutsatthet Lågt deltagande i föreningsliv

Det förföriska medelvärdet och den negativa sociala densiteten det finns strukturella faktorer kring utsatthet utsattheten beror inte främst eller enbart på enskilda individers beteenden det finns kollektiva aspekter av utsatthet utsattheten samspelar och påverkas av andra individers utsatthet ansamlingen av utsatthet till grupper och områden leder till någon form av koncentrationseffekter där den samlade effekten är större än summan av delarna erfarenheten säger att områden med denna typ av egenskaper drabbas av ett antal olika förstärkande effekter ett negativt socialt arv, en negativ social smittoeffekter och en kollektiv stigmatiseringseffekt dessa effekter har en tendens att accelerera över tid och i all synnerhet förstärkas genom en sorts kollektiv multiplikatoreffekt

9 % av befolkningen i Kungälv omfattas av en tredjedel av de sociala riskerna (mellan 25% och 40%) Vad kostar det oss idag? Hur ser accelerationen ut och de framtida kostnaderna? Vilka social investeringar kan och bör göras? Vilka är bristerna i de befintliga modellerna för resursfördelning? För vem bygger vi Kungälv?

Unika ärende försörjningsstöd 2015 201 av totalt 597 Barnfattigdom 150 av totalt 324 Arbetslöshetstid 158 av totalt 812

Organisation

Samhällskontrakt 2020! innan 2020 minska utanförskapet med 20 procent. innan 2020 ska utanförskapet halveras i de mest utsatta områdena i Kungälvs kommun. alla nyanlända vuxna ska, efter avslutad etableringsperiod (2 år), finnas i arbete alternativt utbildning. Drygt 80 organisation har skrivit på

Portföljstyrningsprocessen Portföljprocessen är en styr- och ledningsprocess som skall säkerställa prioritering av rätt utvecklingsinitiativ så att förvaltningens strategiska mål och förändringsbehov kan realiseras. Förändring och utveckling genomförs i uppdrag, projekt och/eller program men styrs på övergripande nivå genom portföljer. I dagsläget finns två portföljer, Tillväxt och Social Hållbarhet. Syftet är att skapa transparens och förutsägbarhet kring pågående och planerade uppdrag, projekt och program samt möjlighet till prioritering för såväl politik som ledning.

Portföljstyrgrupp Social hållbarhet Program styrgrupper Förstudie, uppdrag och projekt Tidiga insatser Mottagning nyanlända Arbete och sysselsättning Trygg i Kungälv Social hållbarhet i samhällsbyggande Familjecentral Kungälv Boende nyanlända Arbete och sysselsättning nyanlända Åtgärdsplan polisen Områdesbaserat arbete - Björkås och Komarken Social oro Hälsofrämjande projekt Familjehus Klippan Teknikstöd i skolan Riktad drogprevention Multikompetent team i förskolan Introduktion Etablering Civilsamhället Samverkans centrum Trelleborgs modellen Sociala krav upphandling - Skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) - Våldsbejakande extremism - Kriminell oro - Droger - LUPP - Hälsofrämjandeskola - Senior hälsa Socialt företagande Stöd social hållbarhet Feriejobb - Uppföljning - Utvärdering - Förstudie - Struktur samverkan Ungdomshuset Framsteget

Stöd i uppföljningsarbetet FOU väst/gr Struktur för uppföljning Insatser - Vad vill vi göra? - Varför gör vi det? - Vad hoppas vi uppnå? - Uppnår vi detta? Effekter på individ, grupp och kommunnivå Plan för forskarstöd klar februari/mars

FoU i Väst/GR:s uppdrag Fråga/problem: Den sociala översiktsplanen är komplex och omfattande - hur följer vi upp detta? Uppdrag/lösning: Skapa en struktur för hur arbetet som sker inom ramen för den sociala översiktsplanen ska följas upp och utvärderas. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Det är lätt att gå vilse i en komplex verklighet www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Förväntad effektkedja = Verktyg för att skapa struktur och minska komplexiteten Effektkedjan beskriver antaganden Vad ska vi göra och vilken förändring tänker vi oss? X Y Allt det som vi gör (aktiviteter) Den förändring vi förväntar oss (resultat och effekter) Används som underlag för att planera uppföljning och utvärdering Beskriver det som ska analyseras www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Vår arbetsprocess 1. Detaljgranska och tolka styrdokument 2. Skapa effektkedjor, hela SÖP och enskilda projekt 3. Vidareutveckla effektkedjorna tillsammans med programansvarig och projektledare 4. Skapa bruttolista på indikatorer med grund i effektkedjorna tillsammans med programansvarig och projektledare 5. Prioritera relevanta indikatorer (pågår fortfarande) 6. Ta fram uppföljningsplaner för enskilda projekt 7. Skapa stödmaterial för fortsatt arbete i Kungälv www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Effektkedjans komponenter Vi har delat in effektkedjan i följande nivåer Resurser Aktiviteter (fem fokusområden) Prestationer (direkt resultat av aktiviteter) Effekter på organisations-/professionsnivå Effekter på målgruppsnivå kort sikt Effekter på målgruppsnivå lång sikt Effekter på strukturell-/samhällsnivå www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Visualisering av effektkedjan www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Familjecentral (FC) Familjehus (FH) Bryggan (MKT) Ungdomshus (UH) Teknikstöd (TS) Drogprevention (DP) Bruttolista indikatorer INDIKATORER Prestationer Xxx x x x xxx x x x x Källa och specifikationer Förväntad effekt organisation xxx x x x xxx x x x x x x Förväntad effekt målgrupp kort sikt xxx x x x x xxx x x x x Förväntad effekt målgrupp lång sikt xxx x x x x x x xxx x x x www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Exempel på projektindikatorer Resurser som behövs för arbetet Aktiviteter för att stärka den sociala hållbarheten (fem fokusområden) Prestationer ett direkt resultat av aktiviteten (omfattning och spridning) Effekter på organisationsoch professionsnivå Effekter på strukturoch samhällsnivå Effekter på målgruppen kort sikt (individ) Effekter på målgruppen lång sikt (grupp) Tillräckliga ekonomiska ramar och medarbetare med specialpedagogisk kunskap. Resursförstärkning i form av pedagoger på förskolor i särskilt utvalda nyckelkodsområden som tillhandhåller specialiststöd. Tillräcklig omfattning och spridning av insatsen i nyckelkodsområdet. Personal och föräldrar blir bättre på att möta barnens behov. Barnen får stärkt psykosocial hälsa Barnen får stärkt förmåga att klara av skolan och därmed ökad socialt kapital och anställningsbarhet Minskat utanförskap i det aktuella området Indikatorer: Metodval: Indikatorer: Indikatorer: Indikatorer: Indikatorer: Indikatorer: Antal medarbetare och deras anställningsgrad Budget Beskrivning av medarbetarnas särskilda kompetenser Lekarbete Konsultation/stöd personal Nätverksmöten med andra verksamheter Antalet barn och pedagoger som omfattas av insatserna Andel barn i nyckelkodsområdet som nås av insatserna Skattningsskalor Scott-Miller Arbetssätt som mäts med enkäter till föräldrar/personal Skattningsskalor Scott-Miller Enkäter föräldrar/ personal Frekvens av familjesamtal Antal särskilda stödinsatser Meritvärde ÅK 9 Skolnärvaro Antal övriga sociala stödinsatser Data från regionen, BVC Barnfattigdom Försörjningsstöd Arbetslöshet www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Effektkedja SÖP översiktlig Effektkedja SÖP - Förenklad (februari 2017) Aktiviteter Prestationer Förväntade effekter Förväntade effekter Förväntade effekter Förväntade effekter som genomförs på organisationsnivå på målgruppsnivå kort sikt på målgruppsnivå lång sikt på strukturell nivå Genomföra aktiviteter inom tema nyanlända. Genomföra aktiviteter inom tema arbete och sysselsättning. Genomföra aktiviteter inom tema tidiga insatser. Antal individer som omfattas, i Kungälv respektive i särskilda NYKO Antal individer som omfattas, i Kungälv respektive i särskilda NYKO Antal individer som omfattas, i Kungälv respektive i särskilda NYKO Aktörernas olika uppdrag, ansvar, roller och rutiner blir tydligare och därmed blir aktörerna mer effektiva De samverkande aktörerna får ett mer gemensamt förhållningssätt och ett individanpassat arbetssätt. Aktörernas förmåga att identifiera o erbjuda tidiga insatser till barn och unga stärks Identifierade målgruppers tillgång till och nyttjande av arbetsmarknadsinsatser stärks Barn och unga får i större utsträckning sina behov tillgodosedda och därmed förbättrad psykisk hälsa Nyanlända får förbättrade förutsättningar att inkluderas i samhället och att komma i arbete eller utbildning Målgruppernas sociala och ekonomiska ställning stärks Exempelvis förbättrade förutsättningar för att alla ungdomar går ut grundskolan med godkända betyg Utanförskapet minskar i specifika delområden och i hela staden. Genomföra aktiviteter inom tema hälsofrämjande. Antal individer som omfattas, i Kungälv respektive i särskilda NYKO Identifierade målgrupper får större tillgång till och ökar sitt användande av hälsofrämjande aktiviteter Ex. förbättrad hälsa i målgruppen. Folkhälsan i Kungälv stärks Genomföra aktiviteter inom tema trygghet. Antal individer som omfattas, i Kungälv respektive särskilda NYKO Ett fördjupat och mer utvecklat samarbete mellan de offentliga aktörerna Invånarna upplever en ökad delaktighet och medskapande i sitt områdes utveckling Tryggheten har ökat och brottsligheten minskar i Kungälv www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND