Programrapport IUC Sverige AB - Det operativa innovationsnätverket

Programrapport IUC Sverige AB - Det operativa innovationsnätverket DEL 1 Resultat IAN-uppdraget 2006-08

Innehållsförteckning Uppdraget... 3 DEL 1 RESULTAT 2006-08... 4 Slutresultaten i kortform... 4 Slutresultat utvidgad beskrivning... 6 DIS Dynamiskt Informationssystem...7 IUC Databas TBN...8 Metod I - Institutsamverkan...10 SmartProduktion...12 Effektiva Arbetsplatser...13 Metod A - Avknoppning...14 Samhällsekonomisk kalkyl...17 Metod N - Nätverk...18 IUC-Profilen...21 Kompetensplattform IUC...22 Nationella och regionala offerter...24 IUC PROCESSEN - HUR DET HÄNGER IHOP!... 25 Den gemensamma strukturen - IUC Sverige AB... 27 Programrapporten består av 3 delrapporter: Del 1 Resultat IAN-uppdraget 2006-08 Del 2 Från uppdrag till resultat Del 3 Uppföljningar och utvärderingar Samt en Kortversion 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 2

Uppdraget För att ytterligare stimulera industriell utveckling i främst mindre företag beslutade riksdagen med anledning av budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1, utg.omr. 24, bet. 2005/06:NU1, rskr. 2005/06:121) att stödja utvecklingen av IUC:s verksamhet under perioden 2006 2008. (Regeringsbeslut I3, 2005-12-20; N 2005/10095/NL; N 2005/9451/NL; N 2005/7431/NL) I det av Regeringen beslutade uppdraget definierades även vad programmet skulle omfatta. I beslutet noterades att följande projektområden avsågs utvecklas: IUC skall utarbeta samverkansmodeller med Industriforskningsinstituten. IUC:s roll i detta samarbete skall vara att identifiera företagens behov och där så är möjligt sammankoppla företagen med Industriforskningsinstituten, IUC skall fungera som samordnare i utvecklingsprojekt tillsammans med små och medelstora företag och forskningsinstitut samt universitet och högskolor, IUC skall främja avknoppningar från företag genom samarbete med storföretag och finansiella institutioner, IUC skall vidareutveckla pilotprojektet IT Mera så att fler företag kan få utbildning och hjälp med praktisk tillämpning av befintliga IT-system så att dessa utnyttjas på bästa sätt och leder till ökad affärsnytta för företagen, IUC skall vidareutveckla vissa insatser för kompetensutveckling i små och medelstora företag och därvid kvalitetssäkra ett antal kompetensutvecklingsprogram samt se till att dessa sprids i hela nätverket och därmed till fler små och medelstora företag i fler regioner, IUC skall delta i de nationella branschprogram där det finns en naturlig koppling till IUC:s verksamhet och härvid identifiera och utveckla de små och medelstora företagens roll i de olika branschprogrammen, IUC skall tillsammans med regeringens arbetsgrupp för musikindustrin identifiera ett antal strategiska nyckelfrågor för den svenska musikbranschen och utveckla projekt som handlar om att få små företag i musikbranschen att utvecklas och växa. Slutsatser: - IUC ska utföra insatser tillsammans med SMF - Insatserna ska ske inom ett antal riktade projektområden - Insatserna förväntas leda till bättre verktyg och metoder inom IUC Sverige för att stödja utveckling i SMF - IUC Sveriges roll i innovationssystemet förväntas ytterligare utvecklas Efter Regeringens uppdragsbeslut inleddes arbetet januari 2006 utifrån de ovan angivna delområden. Initialt identifierades existerande insatser inom områden samtidigt som en enkel behovskarta vid 378 SMF genomfördes. Uppdraget omstrukturerades under 2006 till tre (3) huvudlinjer som kom att benämnas I, A, N där I står för Samverkan med Industriforskningsinstitut / Kompetenscentra, A står för Avknoppningar och N står för Företagsnätverk IAN-uppdraget. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 3

DEL 1 Resultat 2006-08 Uppdraget som är baserat på samverkan mellan de 15 regionala IUC-bolagen med IUC Sverige AB som huvudansvarig uppdragspart. Uppdragets resultat kan övergripande delas upp i tre huvudsegment inom ramen för de 3 årens utvecklingsverksamhet. Det ska redan här betonas att grunderna för resultaten är i huvudsak hämtade från små- och medelstora företag, men även från stora företag, industriforskningsinstitut, universitet/högskolor och intresseorganisationer. Resultatens 3 segment: 1. Slutresultatet av uppdraget är att det finns konkreta metoder och verktyg som är kvalitetssäkrade, kostnadseffektiva och nationellt tillgängliga för utvecklingsinsatser tillsammans med SMF. 2. Delresultat är genomförda Testprojekt med SMF inom de olika delområdena i syfte att välja ut och prioritera innehållet i de metoder och verktyg som i generaliserad form föreligger i slutresultaten 3. Insamling av inom IUC och samverkande verksamheter gjorda erfarenheter i utvecklingsprojekt och program riktade till SMF. Erfarenheterna från dessa Bästa exempel har i sin tur lett till urval inför testprojekten och vid slutsummering av metoder och verktyg. I denna del av programrapporten (Del 1) ligger fokus på slutresultaten och vad de består av. I Del 2 beskrivs framtagningsprocessen utifrån det uppdrag som förelåg från Regeringen. Avslutningsvis, i Del 3, redovisas samlade uppföljningarna av de testprojekt som bedrivits under perioden tillsammans med SMF, Institut, Universitet/Högskolor och andra intressenter. De summerande uppföljningar i del 3 har haft två huvudmål. Det ena var att verkligen följa upp vad resultaten för företagen blivit av testprojekten, det andra att identifiera relevanta och tillämpbara mätmetoder att inkludera i de metoder och verktyg som utvecklats inom uppdraget. Slutresultaten i kortform Nedan följer en sammanställning av vilka resultat som föreligger att tillämpa operativt för fortsatt utveckling tillsammans med SMF. Sammanställningen ger en fingervisning om vad metoden/verktyget avser, hur det tagits fram och kan nyttjas samt en bild av volym på medverkande externa (utanför IUC) intressenter. Efter sammanställningen följer en något fylligare beskrivning av vad respekitive resultatområdet omfattar och hur det operativt kan användas. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 4

Resultatområde: Benämning av metod / verkyg Form: Kort förklaring till innehållet och omfattningen Antal medverkande: Volym och verksamhetsområde på de som i olika steg deltagit i utvecklingsarbetet. Resultatområde Form Antal medverkande IUC Databas TBN Ett webbaserat verktyg för Tillväxtanalyser som kan sorteras och struktureras för att användas i lokala, regionala och nationella tillämpningar. Ca 600 SMF, 15 IUC-bolag, externa konsulter Metod I - Institutsamverkan SmartProduktion Effektiva Arbetsplatser Metod A - Avknoppning Samhällsekonomisk kalkyl Metod N - Nätverk IUC-Profilen Nyutvecklad webbaserad arbetsmetod i flerstegsmodell med beslutspunkter för genomförande av utvecklingsprojekt där samverkan med i första hand industriforskningsinstitut är aktuellt. Utvecklat tillsammans med Instituten och i gemensamma testprojekt. En nätverksbaserad SMF-tillämpning av samverkansmetodiken med Institut. Inriktad på produktionseffektivisering (Lean production koncept) En nätverksbaserad små företagstillämpning av samverkansmetodiken med inriktning på att kombinera arbetsmiljöarbete och effektiv produktion Nyutvecklad webbaserad arbetsmetod med beslutspunkter i olika steg inriktat på att kunna genomföra olika former av Avknoppningar beroende på behov och situation. Utvecklat inom IUC tillsammans med företag En mätmodell för att identifiera värdet för samhället av insatta resurser i utvecklingsprojekt i företag, särskilt vid avknoppningar Modellen har utarbetats och testats inom Avknoppningsområdet. En samlande webbaserad arbetsmetodik för att genomföra utvecklingsinsatser i nätverksbaserad form genom Processnätverk. Generaliserad metodik utvecklad inom IUC En i tre nivåer identifierande webbaserad beskrivning av kompetenser och erfarenheter hos medarbetare inom IUC. Inkluderar även validering av metodkunskaper. Utvecklad spegling av ett redan utvecklat webbaserat verktyg för att sammanföra behov med kompetensutvecklande insatser. Ca 80 SMF + stort antal referenser i tidigare proj., 7 Institut; 5 universitet /högskolor Ca 90 SMF; 10 IUC-bolag, Institut, Univ., konsulter Ca 45 små företag, 6 IUC-bolag, Institut, Univ. 4 testavknoppningar, 11 IUC-bolag, ca 100 referensavknoppningar 10 tester med beräkningar vid 6 IUCbolag, SCB, extern bank 4 testnätverk, 15 IUC-bolag, 17 referensnätverk Samtliga medarbetare i IUC-nätverket Kompetensplattform IUC 1 drivande IUC-bolag, övr. referens Nationella och IUC Sverige AB har utarbetat 4 nationella IUC Sverige + 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 5

regionala offerter DIS Dynamiska Informationssystem offerter ställda till olika departement hos Regeringen. Samtliga är baserade på att tillvarata de metoder och verktyg som utvecklats (se ovan) och tillämpa dessa operativt tillsammans med SMF. Merparten av de regionala IUC-bolagen har inom sina regioner och mellan regioner utarbetat offerter utifrån önskemål på delar av de metoder som finns utvecklade. Såsom operativt programverktyg för tillämpning av de ovan redovisade metoderna har vi utformat en projektledningsmetodik som tillåter både struktur, omfattande informationsinnehåll och dynamik. DIS är ett pedagogiskt och visuellt instrument med instruktionsstöd för användare. de 15 regionala IUCbolagen. Regeringen Regioner, Länsstyrelser, Samordningsfunktioner Alla IUCbolag och medverkande Institut, Univ. Slutresultat utvidgad beskrivning Tabellen ovan summerar de idag (februari 2009) förpackade och tillämpbara resultaten från Regeringens uppdrag att förstärka metoder för utveckling i SMF, hitta effektiva arbetssätt och inom IUC-nätverket nationellt tillgängliga verktyg som har viss grad av standardisering i sin tillämpning. Slutresultaten omfattar fem (5) huvudområden som är direkt avgörande för operativa insatser tillsammans med SMF. De övriga är stödjande verktyg, riktade produkter samt direkta slutsatser för att tillämpa de utvecklade metoderna och verktygen inom hela IUC Sverige AB s nätverk. De 5 huvudområdena är: - DIS Dynamiska Informationssystem - IUC Databas TBN - Metod Institutsamverkan - Metod Avknoppning - Metod Nätverk Direkt stödjande verktyg är: - IUC Profilen - Kompetensplattform IUC - Samhällsekonomisk kalkyl Riktade produkter är: - SmartProduktion - Effektiva Arbetsplatser 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 6

Tillämpningsförslag: - IUC Sverige - Offert 2009 Nya jobb och företag genom industriell utveckling och förnyelse (Näringsdepartementet juni 2008) - Östersjöstrategi för utveckling av näringsliv och innovationer via IUC Sverige (Näringsdepartementet augusti 2008) - Miljö- och energiindustriell utveckling i SMF Offert 2009 - (Miljödepartementet januari 2009) - Omställning, kompetens och utveckling i SMF Offert 2009 ( Arbetsmarknadsdepartementet januari 2009) - Regionala offerter baserade på efterfrågan, behov och möjligheter att genomföra inom IUC-bolagens verksamhetsområden. Ex.: o Offert Blekinge - Nya jobb och företag genom avknoppning som grund för industriell förnyelse o Omställning & Utveckling Trärelaterad industri i Småland o Skaraborgsprogram strategi för att säkra jobb och industriell framtid i Skaraborg o Västerbotten, Kalmar, Kronoberg, Dalarna samordningsförslag för regionerna. DIS Dynamiskt Informationssystem Hjärtat i metoderna kallas Dynamiskt Informationssystem (DIS). Dokumenten i DIS har utvecklats i verktyget Mind Manager och består av ett antal förstrukturerade mindmaps, eller tankekartor. Här beskrivs de viktigaste frågeställningarna för de olika verksamhetsområdenas projektet och här fylls också all insamlad data i. Det är lätt att lära sig Mind Manager. Oftast behövs bara några timmars utbildning för att komma igång. Vana datoranvändare brukar behärska verktyget ännu snabbare. Det finns en DIS-mall för varje fas i ett projekt där flödet i arbete styrs av respektive mall. Med början i position klockan ett i alla dokument sker arbetar i klockans riktning. Att länka dokument till DIS-mallen är enkelt och fungerar vilket gör att den fungerar som knutpunkt för all projektrelaterad information i uppstartfasen. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 7

Exempel på DIS-mall Initierafasen för metod Institutsamverkan Projektledaren samlar information från olika håll t ex genom intervjuer, litteratur, databaser, årsredovisningar mm. Ibland saknas information, vilket gör att man inte kan fylla i alla detaljer vid första tillfället som mallen används. Att då tillfälligt hoppa över en eller flera punkter, fylla i information på andra ställen och senare gå tillbaka och komplettera med ny information är fullt möjligt där ligger en del av flexibiliteten och dynamiken i själva strukturen. Den andra delen i dynamiken ligger i att mallarna i DIS kan användas för alla typer av projekt och storlekar. För mindre projekt kan det räcka att fylla i ett fåtal uppgifter. För medelstora projekt blir dokumenten förmodligen välfyllda. Det kan tom. hända att analyserna blir så stora att de måste läggas i separata dokument. I de riktigt stora projekten blir det omfattande redogörelser av metoder, beskrivningar av projektresultat, näringslivets behov eller projektets organisation med internationella förgreningar. Allt detta är fullt möjligt att sammankoppla i DIS. Till de flesta DIS-mallar hör också ett antal olika i projekten stödjande dokument eller länkar. Där finns exempelvis avtalsmallar, sekretessavtal, IPR-avtal, budgetmallar, underlag för riskanalyser, värderingar mha kraftfältsmetoden samt länkar till andra samverkansorganisationer och finansiärer. DIS-mallarna för metoderna Institutsamverkan, Avknoppning och Nätverk är det samlade slutresultatet som ska användas för genomförande av framtida utvecklingsprojekt tillsammans med SMF och samverkanspartners. Projekten aktiveras av IUC-behöriga medarbetare som i sin tur bjuder in medverkande företagare, samverkansparter m.fl. till projektet. Projektens förlopp handhas via ett webbaserat system som även sparar projekt och underlag för uppföljning och historik. IUC Databas TBN Fundamentalt för att aktivera utvecklingsprojekt som skapar tillväxt och nytta är att kunna identifiera behoven hos berörda företag på ett strukturerat och tillförlitligt sätt. Tillvägagångssättet måste även vara rationellt och relevant för företagaren. Inom IUC nätverket har detta alltid varit en självklarhet där varje IUC-bolag arbetat med sina respektive verktyg. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 8

Inom utvecklingsuppdraget har en intern benchmarking skett som lett fram till att den sk. TBN-metoden (Tillväxt i Befintligt Näringsliv) valdes som grundmodell för ett nationellt identifikationsverktyg med betoning på tillväxtfrågorna. Grundverktyget har av IUC Sverige AB vidareutvecklats, parallellt med metoderna i uppdraget, genom att ytterligare struktureras till en nationell tillämpningsmodell. TBN-metoden som är grunden för IUC Databas TBN är ett verktyg för att identifiera, utveckla och skapa tillväxt i SME-företag utifrån företagens verkliga behov. Verktyget består av 3 strukturerade delar: 1. Grunddata om företaget som säkerställer historik och nuläge men även ger utrymme för ett antal sorterande funktioner såsom: a. Branschdefinition b. Regiontillhörighet c. Antal anställda d. Omsättning 2. Ett strategiskt frågebatteri med en värderande kartläggning av företagets verksamhet inom insatsområdena: a. Marknad b. Produkter / Tjänster c. Produktion d. Personal e. Organisation 3. En prioritering av behov som företagen gör i samverkan med IUC där de tre viktigaste insatsområdena för att skapa tillväxt i / för företaget anges. Grunden för prioriteringarna sker genom ett personligt samtal med företagaren eller företagsledningen. Data från genomförda tillväxtanalyser säkerställs efter det att en återkoppling och avstämning skett med företaget. IUC Databas TBN är ett webbaserat verktyg där säkerställda data från IUC-nätverkets samtliga bolag på olika sätt kan sammanställas, analyseras och presenteras. Systemet möjliggör överblick över de samlade företagens prioriterade områden och därmed även ett överskådligt diagram som i sin tur kan analyseras mot de i grunddata angivna sorteringsvariablerna. Ett bildsnitt hämtat från ett regionalt IUC-bolags prioriterade behov av tillväxt i SMF visar de olika nivåerna av prioriterade behov: 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 9

IUC Databas TBN är framåtsyftande i sin konstruktion och funktionalitet. Den säkerställda informationen som till sin grund bygger på personliga samtal möjliggör att ur systemet erhålla de prioriterande insatsområdena som varje enskilt företag avser att satsa på under kommande år. Det går samtidigt att få en bild av de samlade behoven hos en grupp företag inom en viss bransch, region, storlek etc. Det innebär i sin tur att aktiviteter och riktade insatser kan göras utifrån vetskap och kännedom om företagen och deras behov och inte utifrån tro, gissning eller enkäter. IUC Databas TBN är ett viktigt dynamiskt instrument vid identifikationsfasen av utvecklingsprojekt i våra utvecklade metoder. Metod I - Institutsamverkan IUC Sverige AB har som ett resultat sitt uppdrag idag utvecklat en samlad metod för samverkan. Fokus har varit att uppnå en för företagen maximal nytta genom att i samverkan med det regionala IUC-bolaget och kompetensen vid Industriforskningsinstitut tillföra ett mervärde till företaget. Instituten och deras resurser har varit i fokus, men samverkansmetodiken är även tillämpbar tillsammans med Universitet och Högskolor, kvalificerade konsulter och stora företag. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 10

I IUC:s olika utvecklingsprojekt har nytta många olika betydelser för olika intressenter. För en uppdragsgivare eller finansiär är det behovsstyrd och kostnadseffektiv företagsutveckling. För ett deltagande företag är nyttan istället tillgången till kvalificerade projektledare, experter och professionella utförare, som gör att utvecklingsarbetet ger förbättringar i den egna organisationen och ett ökat kommersiellt värde. IUC och industriforskningsinstituten drar nytta av I-metoden eftersom den ger nya affärsmöjligheter via behovsstyrda projekt i samverkan, men också genom den trovärdighet och effektivitet som följer med systematiska arbetssätt. Rätt hanterad ger metoden dessutom en ökad konkurrenskraft för instituten detta genom det resultatinriktade samarbete, som är en självklar del av I-metoden och som stärker den egna profilen. Det samlade resultatet av utvecklingen av I-metoden finns dokumenterade i en webbaserad instruktionsbok bestående av 4 DIS-mallar som representerar stegen Identifiera Initiera Utföra Utvärdera (den sk. IUC-Processen). Till denna instruktionsbok finns också en Metodhandbok som i text och bild beskriver tankarna bakom metoden, vad den syftar till, hur den handhas men också från vilka källor den vuxit fram. Metodhandboken är indirekt en form av lärobok för medarbetare som avser att lära sig att jobba enligt I-metoden. I resultatet av arbetet att utveckla I-metoden har flera olika sidoaktiviteter skett som i sig medfört framtida och mer långsiktiga resultat. Några av dessa är: Genomförandet av ett antal testprojekt för utveckling av metoden. De har lett till fortsatta insatser, ansökningar hos finansiärer (ex. Forska&Väx programmet; Energimyndigheten, Centrum för hållbar utveckling IVL/KTH). Idag fortgår några av dessa projekt tack vare att nya finansiärer har identifierats. Utformning och genomförande av en produktionseffektiviseringsmetodik benämnd SmartProduktion där företag i nätverksform deltar och där kompetensförstärkande steg ingår där Institutkompetens eller motsvarande nyttjas. (se avsnitt nedan). Fort- och vidareutveckling av ett arbetssätt riktat till småföretag (<50 anställda) med tonvikt på att kombinera arbetsmiljöarbete och effektiv produktion (5S-koncept). Samarbete med både IVL och Prevent har ingått i detta utvecklingsarbete. (se avsnitt nedan) 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 11

Utbildningsinsats av 11 IUC-medarbetare från olika IUC-bolag i Chalmers 5- poängsutbildning i Lean Production, som var en förutsättning för att kvalificerar sig att medverka i den sk. Produktionslyftet. Kunskapen har i flera fall kunnat nyttjas även inom ramen för SmartProduktion. I syfte att bredare beskriva och värdera den nyutvecklade metodens möjlighet att bidra till ökad nytta genomfördes vid avslutningen av utvecklingsarbetet en verksamhetskonferens i samverkan mellan Swerea Ivf och IUC. Vid konferensen deltog företrädare från ytterligare 6 Industriforskningsinstitut. Grundsynen på den utvecklade metoden och tanken om att bygga ett samarbete mellan IUC Sverige s regionala IUC-bolag och Instituten var mycket positivt. En aktiv uppföljning har skett med individuella möten med ledningarna för de större instituten (SP, SWICT, IVL) där möjligheter till framtida operativa samarbeten diskuterats. Intresset från båda parter har varit stort och möjligheterna har uppfattats som större än hindren. SmartProduktion Arbetsmetodiken SmartProduktion var en den tillämpning som internt inom IUCnätverket värderades som den mest intressanta att vidareutveckla till en nationell strategi/produkt. Andra modeller som syftade till att medverka till produktionseffektivisering fanns representerade men ansågs inte vara lika systematiska och kostnadseffektiva. Beslut om att vidareutveckla metodiken togs, utbildningsinsatser av medarbetare inleddes, arbetssättet strukturerades tydligare, viss standardisering vidtogs och ett stort antal operativa testprojekt inleddes under slutet av 2006 och löpte under perioden fram till 4:e kvartalet 2007. Totalt genomfördes 11 SmartProduktions projekt som Test Practice vid lika många IUC-bolag. I testprojekten identifierades 173 företag som intressenter varav 43 kom att aktivas inom testperioden som testareor. Kostnaden för testinsatserna beräknas till 18,4 Mkr varav företagens egen insats i tid och pengar beräknas uppgå till 15 Mkr. IUC uppdragets insats omfattade 3,4 Mkr. Huvudstrukturen för arbetsmetodiken inom SmartProduktion beskrivs i punkterna nedan: SmartProduktion - metodik 12 36 månaders utvecklingsprogram Genomförs i samarbete med institut och lärosäten. Ägs av IUC Sverige AB Målgrupp är tillverkande SMF Genomförs i nätverksform, tre eller fler företag Långsiktighet och uthållighet i utvecklingsarbete skall innehålla följande aktiviteter: Pedagogisk införsäljningsprocess som säkerställer ledningens engagemang Information till företagets samtliga anställda Introduktion till berörda, t.ex. med hjälp av Lean spel 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 12

Analys, kartläggning och prioritering av stödinsatser, t.ex. med hjälp av värdeflödesanalys Framtagande av handlingsplan för implementering av resurseffektiv produktion Löpande stödinsatser, från IUC eller annan via IUC avtalad stödresurs företrädesvis institut eller lärosäte Gemensam utbildning och fördjupning inom området Lean Production, t.ex. i seminarie alternativ workshop formad Utvärdering av insatser efter avslutat utvecklingsprogram Vägledning i fortsatt lärande SmartProduktion är idag en produkt som finns tillgänglig för alla IUC-bolag genom IUC Sverige AB s intranät. Flera av IUC-bolagen arbetar aktivt tillsammans med sina SMF med just SmartProduktionuppdrag. I de flesta fall sker detta arbete regionalt med rimliga avstånd till de företag som deltar, men det finns även mellanregionala projekt där 2 eller flera IUC-bolag samverkar tillsammans med företag. Effektiva Arbetsplatser I syfte att på småföretag (<50 anställda) bedriva aktivt förändrings- och förbättringsarbete ställer ofta än högre krav på förenklade och kostnadseffektiva arbetssätt. Inom IUC Sverige har därför en arbetsmetodik, Effektiva Arbetsplatser (EA), som har sin utgångspunkt i arbetsmiljörelaterade utvecklingsprojekt inom främst träindustrin, vidareutvecklats och gjorts mer generell och nationellt tillgänglig. Effektiva Arbetsplatser bygger på att i så stor utsträckning som möjligt engagera företagets egen personal. Fokuseringen ligger på att kombinera systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) med verktygen för att skapa ordning och reda och goda flöden (5S). Genom att sammanför ett antal småföretag med en lokal närhet till varandra kan ett nätverksbaserat utvecklingsarbete ske där processuellt lärande och samarbeten mellan företag etableras. En principbild av tankegångarna för deltagande i ett EA-projekt visas i bilden nedan liksom de konkreta resultat som företagen som deltagit har kunna visa upp. Effektiva Arbetsplatser, EA Lagstadgad Resultat: Minskad olycksrisk. Snitt: 100-150.000 kr per olycksfall. Systematiskt Arbetsmiljö- Arbete Effektiv verksamhet Ordning & Reda (5S) Ökad trivsel - ökad lönsamhet Förutsättning för en effektiv arbetsplats Resultat: 20%mer tid och 30%mer utrymme 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 13

Arbetet med att vidareutveckla EA-arbetssättet har inledningsvis skett i samverkan mellan tre IUC-bolag, IVF och en konsult inom arbetsmiljöområdet. Detta inledande steg testades tillsammans med 18 SMF. Ett andra steg i utvecklingsarbetet har genomförts tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och Prevent, den ideella förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Tillsammans med dem utvecklades ett web-verktyg, VerkSam, riktat till just småföretag. IUC medverkade i utvecklingsprojektet, genomförde tester av verktyget och har utbildat 10 IUC-medarbetare i användandet av VerkSam. Totalt har inom IUC uppdraget 5 EA-projekt genomförts som Test Practice vid lika många IUC-bolag. I testprojekten identifierades 71 företag som intressenter varav drygt 20 företag kom att aktivas inom testperioden som testareor. Kostnaden för testinsatserna beräknas till 3 Mkr varav företagens egen insats i tid och pengar beräknas uppgå till 2 Mkr. IUC uppdragets insats omfattade 1 Mkr. En utbildning i att jobba med EA-metodiken har genomförts med 14 IUCmedarbetare vid 10 IUC-bolag som deltagare. Utbildningen omfattar 9 heldagar och har genomförts i samarbete med bla. Prevent. Metod A - Avknoppning IUC Sverige AB har som ett resultat sitt uppdrag idag utvecklat en samlad metod för genomförande av avknoppningar. Det finns sedan tidigare inom IUC Sverige erfarenheter av att jobba med avknoppningar för att uppnå förnyelse av näringslivet och för att skapa nya företag. Erfarenheterna har varit regionala även om samverkan inom IUC Sverige funnits för att bistå varandra vid avknoppningsuppdrag. I det nu genomförda uppdraget har IUC Sverige sammanfört erfarenheterna och kunskaperna till en sammanhållen och dokumenterade metod för att genomföra Avknoppningar. Metoden är uppbyggd kring den web-baserade strukturen DIS (se separat avsnitt) och finns tillgänglig för IUC-medarbetare via intranätet. Att genomföra avknoppningar från befintligt näringsliv är ett kostnadseffektivt sätt för Sverige att förnya näringslivet och skapa nya företag. IUC har gedigen erfarenhet av att arbeta med avknoppning och säkerställda exempel på den företags- och samhällsnytta som de kan leda till. Arbetsmetoden som nu föreligger har arbetats fram av IUC-medarbetare från flera IUC-bolag och växt fram allteftersom nya erfarenheter, tester och strukturer gett nya insikter. Detta är ingen skrivbordsprodukt, utan ett praktiskt verktyg skapat av dem som arbetar med avknoppning runt om i landet. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 14

Grundstrukturen i metoden är den projektstruktur som IUC arbetar med i alla projekt som IUC driver, och som består av de fyra stegen Identifiera, Initiera, Utföra och Utvärdera. En dokumentation i form av en metodbok, som fungerar som en vägledning för medarbetare som arbetar med avknoppningsprojekt inom IUC, finns framtagen. Den ska också fungera som instrument för kvalitetssäkring av avknoppningsarbetet. Genom att följa en dokumenterad metod, vet uppdragsgivaren att arbetet bedrivs på ett effektivt sätt och att inga viktiga aspekter i ett avknoppningsprojekt kommer att förbises. Metodhandboken är ett komplement till DIS den web-baserade instruktionsbok om avknoppning som finns tillgänglig på IUC:s intranät. I den ges detaljerade instruktioner om olika arbetsmoment i ett avknoppningsprojekt. Metodhandbok ger bakgrund och fördjupning. Den beskriver vad avknoppningar är, och hur avknoppningsarbetet är strukturerat. Det centrala för avknoppningsprojekt är att effektivt genomföra avknoppningar som har förutsättningar att lyckas, och att inte lägga tid och pengar på avknoppningar som inte har dessa förutsättningar. Avknoppning är ett framgångsrikt sätt att ta hand om affärsmöjligheter i samhället. Ofta bygger avknoppade affärsmöjligheter på existerande teknologi eller på avknoppningar av verksamheter som redan existerat under ett antal år som avdelningar eller enheter i befintliga företag. Avknoppningar är långt ifrån alltid en fråga om innovationer och utveckling av nya produkter eller affärsidéer. Istället är, som visas i nedanstående bild, avknoppningar en delmängd av alla existerande affärsmöjligheter, och avknoppningar kan ibland vara innovationer. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 15

Innovationer Avknoppning Affärsmöjligheter I arbetet att forma en samlande metod för genomförande av avknoppningar har även genomgångar av forskning och artiklar inom området genomförts. Det visar sig att området avknoppningar inte studerats i någon större utsträckning trots att denna form av företagsförnyelse har stor betydelse och de facto är en verksamhet som är relativt omfattande i landet. Vissa studier av avknoppningsverksamhet har skett vid Chalmers och vid Högskolan i Halmstad. Det finns också en del studier av relaterade företeelser, som kan beskrivas som speciella former av avknoppningar, nämligen Management-buy-outs, och andra former av buy-outs. Viss engelsk och amerikansk litteratur om avknoppningar, under det engelska begreppet spin-offs finns också att ta del av. Vi konstaterade att det, både i Sverige och internationellt, saknas en heltäckande bild av de olika typerna av avknoppningar och outsourcing, som skulle kunna tjäna som stöd för politiskt och företagsmässigt beslutsfattande. IUC har genom många års arbete med avknoppningsprojekt kunnat empiriskt konstatera att potentialen i avknoppningsverksamheten är stor, och att avknoppning är en viktig del av dynamiskt innovationssystem. I vårt utvecklingsarbete med att utarbeta metoden för avknoppningar har ett antal genomförda avknoppningsuppdrag djupare granskats och erfarenheter från dessa har systematiserats. Vi har framförallt koncentrerat vårt arbete till följade delområden där företagsexemplen har bidragit med speciell kunskap och lärdomar: 1 Avknoppning från storföretag Enercon Windtower, Malmö EBP AB Olofström Proxy Electronics AB, Kalmar 2 Avknoppning vid större industrinedläggning Bombardier, Kalmar Continental Gislaved Kockums, Malmö 3 Avknoppning via nätverk av företag SKTC (Skärteknikcentrum) och Polymercentrum, Gnosjö IUC Öst Kompetensutveckling, IUC Östergötland 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 16

4. Avknoppning från uppfinnarbolag Scandinavian Woodfibre, Orsa Micus AB, Umeå Camito AB Olofström Med utgångspunkt i de exempelprojekt som följdes upp valdes 4 testprojekt ut att aktivt jobba med för att applicera och värdera de delar i metoden som successivt växte fram. Dessa avknoppningsprojekt var: - Avknoppning från ett storföretag SAAB rörande sub sea teknologi. Förutom SAAB ingår tilltänkta partners, konsulter, underleverantörer och marknadsintressenter. (Skåne) - Avknoppning från en industrinedläggning Bombardier i Kalmar avseende automationsmoduler för vindkraftsindustrin. Projektet har även koppling till Siemens som är en central komponentleverantör i sammanhanget och Vattenfall som är kund. - Avknoppning via nätverk Samordning av företag inom tråd och plåtindustrin (småkluster inom Gnosjöregionen) och bildandet av ett gemensamägt utvecklingsbolag. - Avknoppning från uppfinnarbolag. X-Design avknoppningen (Norrbotten) som bygger på ett för stora delar av industrier energibesparande patent kräver i detta fall en helt ny och kraftfull ägarstruktur för att kunna utvecklas på marknaden. Ovanstående testprojekt har inom ramen för regeringsuppdraget finansierats med drygt 1,3 Mkr genom aktivt arbete att testa modeller, utveckla underlag och mallar. Till de budgeterade utvecklingsmedlen har medfinansiering från de deltagande företagen / företagsgruppen beräknats till ca 6 Mkr. Testprojekten har i 3 av de 4 fallen fortsatt sin utvecklingsväg efter att testperioden inom IUC Sverige uppdraget har avslutats. Samhällsekonomisk kalkyl Utöver utvecklingen av själva strukturen och systematiken i Avknoppningsmetoden (se ovan) har ett utvecklingsarbete genomförts för att via enkla underlag och med god precision kunna säkerställa vilka samhällsmässiga effekter en avknoppning kan medföra för kommuner, landsting och stat. En lyckad avknoppning som leder till tillväxt medför alltid intäkter för företaget på sikt, när investeringar och initiala riskkostnader återbetalts. Men samhället kommer 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 17

som regel i åtnjutande av positiva ekonomiska effekter redan i det tidiga initiala skedet. Det sker genom att skatteintäkter, arbetsgivaravgifter, moms, konsumtion och ingen arbetslöshet uppstår. För att öka tydligheten har IUC Sverige parallellt med arbetet i utveckling av metoden för avknoppningar utarbetat och kvalitetssäkrat en metodik baserad på den sk. Input-output modellen för att kunna beräkna dessa samhällsekonomiska flöden. Modellen har testat på 8 genomförda avknoppningar samt på ett par verksamheter som står inför nedskärningar (där konsekvensen blir då blir att värdera de ökade samhällskostnader). Testerna har visat på att redan tidiga utvecklingsinsatser för avknoppning medför positiva samhällseffekter och att det är en för samhället mycket god investering att medverka till att avknoppningar kan genomföras. Kalkylmodellen är opartiskt granskad och underliggande beräkningsformler är säkerställda. För att underlätta genomförande av beräkningar sker arbetet i en fastställd sekvens där säkerställd behörighet för beräkningsmodulerna garanteras: Sammanställning av beräkningsunderlag enligt mall tillsammans med företaget. Verkliga siffror hos företaget utgör grunden Genomgång av vilka privata och offentligs finansiärer som medverkat i uppbyggnad och utveckling av företaget/avknoppningen Inmatning och beräkning av samhällsekonomiska effekter genomförs av IUC Sverige AB Återmatning av resultaten i form av en sammanställning och en sammanfattande analys. Metod N - Nätverk IUC Sverige AB har som ett resultat uppdraget vidareutvecklat tillämpningen av att driva utveckling i nätverksform, till en samlad metod för att jobba i processnätverk. Utgångspunkten har varit olika inom IUC-nätverket använda tillvägagångssätt och arbetsmodeller för att initiera och driva utvecklingsarbete i nätverksform. Genom att initialt samla upp gjorda erfarenheter, värdera vilka nätverkbaserade arbetsformer som SMF har störst nytta av och därefter designa och testa nätverksbaserad utveckling i några olika utvalda testprojekt har erfarenheter och resultat vunnits. Några av de referensnätverk som studerats och värderats har varit: 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 18

Dala-BIT - Affärs- och kompetensutvecklande industrinätverk inom träsektorn. QSN 2000 - Kvalificerat leverantörsnätverk inom verkstadsindustrin. GnoHow - Industrinätverk för affärs- och produktutveckling inom verkstadsindustrin. Rookie business - Nätverk för unga kultur- & upplevelseföretag. CAMP - Träningsläger för nya företag inom upplevelseindustrin. EPN - Affärsnätverk inom verkstadsindustrin. Levande rum/affärsnätverk inom trä- och inredningsindustrin. Möbelskaparna SSSE - Affärsnätverk inom miljöteknik. Business Link - Affärsnätverk inom trä- och inredningssektorn. NätVerkstan - Industrinätverk för kompetensutveckling och kapacitetssamordning. ITMera - Industrinätverk för kompetensutveckling inom IT-sidan. ITB - Industrinätverk för industriellt träbyggande. Smart Marknad - Affärsutvecklingsprojekt inom internationella olje- och Oil & Gas - gasmarknaden. Samverkstaden - Affärsnätverk inom verkstadsindustrin. Hydraulikriket - Industrinätverk för branschgemensam produktutveckling. MICUS - Industrinätverk för affärs- och produktutveckling. Kunskaperna har resulterat i att vidareutveckla de redan etablerade affärs-, funktions-, kompetens-, leverantörs-, marknads-, bransch-, mfl nätverks till en metod för att initiera och verka i processnätverk. Erfarenheterna visade generellt på att det finns stora vinster att göra för företagen i att samverka i nätverk. Inte bara att det skapas kontakter och nya affärer utan ofta också helt nya och inte tidigare kända samarbeten. Dessa dynamiska effekter har visat sig ha ett många gånger större värde än det tema som nätverket initialt var inriktat mot. För att bland annat arbeta fram en mer strukturerad metodik som skulle vara möjlig att systematisera och tillämpa vid återkommande behov av nätverksutveckling, valdes 4 testområden för nätverkprojekt. De var: Branschprogram Trä Branschprogram Mineral och Metallurgi (IUC Gruv) Leverantörskedjeutveckling Vindkraft Energinätverk Branschprogram Trä Sex regionala IUC-bolag deltar i arbetet som initialt byggde på en vidareutveckling av de sk. Branschprogrammen, som ingick i Regeringens beslutade uppdrag. Syftet med projektet har varit att sammanföra SMF för att delta i att forma ett mer systematiskt tänkande och arbetssätt i en förädlingskedja. Erfarenheter av att etablera 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 19

och driva ett branschinriktat affärsnätverk har bland annat resulterat i att ett stort nationellt finansierat uppdrag erhållits (VINNOVA-projekt, 10MSEK fram till 2010, inom området råvarulogistiken från skog till möbelkomponent). I nätverket ingår utöver ett 15 tal företag och de 6 IUC-bolagen även två Universitet (Växjö och Lantbruksuniversitetet), en högskola (Kalmar). IUC fungerar som den självklara länken mellan akademi och industri. Branschprogrammets nätverksarbete har alltså resulterat i såväl metodutveckling, fortsatt projektfinansiering som samverkan mellan företag, IUC-bolag och Universitet/Högskolor. IUC Gruv Tre IUC-bolag har deltagit aktivt i arbetet i det som benämns Gruvnätverket. Ett 60 tal företag har berörts, länsstyrelser, branschorganisation, berörda kommuner, totalt ett knappt 80 aktörer har omfattats. Nätverksprojektet har haft som mål att identifiera behov och möjligheter för att stärka SMF som leverantör till den under flera år expansiva gruvnäringen. Nätverksarbetet är även här starkt kopplat till den sk. Branschprogrammen, men hade ett fokus på att stärka den underleverantörsstruktur av SMF som har varit begränsad och ofta mycket lokal. Få av de deltagande SMF har visat sig ha förmåga, kunskap eller kapacitet att ensamma kunna möte de behov som de större gruvbolagen har haft. Genom att gå samman i industriella nätverk för att komma ifråga för offerering och för att sedan genomföra affärer har sådan möjligheter utvidgats och även varit ett av nätverkets mer operativa mål. Det har även visat sig att behov har funnits av direkt produktutveckling (vilket också skett), att det saknat mötespunkt för state-of-the-art inom gruvnäringen. Det senare ledde till att en konferens Euromineexpo 2008 arrangerades och genomfördes med ca 600 deltagare. Detta är den enda samlande gruvkonferensen i Europa. Den planeras nu återupprepas 2010. Leverantörskedjeutveckling Vindkraft Målet har varit att identifiera och forma ett tydligt nätverk av underleverantörer för att så småningom bygga ett nationellt IUC vindkraftsnätverk som ska kunna medverka i samlade leveranser, produktutveckling mm. I pilotprojektet har drygt 100 SMF ingått i en kartläggning och analyser. Regionala offentliga intressenter och både privata och offentliga stödjande organisationer har involverats i nätverksstrukturen. Resultaten visar att det krävs mer än att genomföra en kartläggning för att uppnå utveckling genom nätverk. Aktiviteten har avtagit då pådrivande personer och uppdrag har försvunnit. Dessa erfarenheter har tydliggjort vikten av en tydlig uppdragsgivare. Flera av erfarenheterna från detta nätverksprojekt har genom IUC-bolagens deltagande kunnat överföras till andra delar av landet där liknande studier av underleverantörer, utvecklingsbehov och samarbeten har inletts. Energinätverk Syftet är att etablera ett kompetensbaserat nätverk för energieffektivisering inom IUC, med partners i Europa. Nätverkets ambition är att vara en utförare av såväl 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 20

nationella som EU-aktiviteter inom energiområdet. 10 IUC-bolag har deltagit i det inledande arbetet, ett antal externa intressenter vid framförallt Instituten och vid Universitet samt Energimyndigheten har inkluderats i pilotarbetet. Nätverket har framförallt haft ett starkt framtidsorienterat fokus där teori och former för framtida utvecklingsinsatser varit viktiga delar av agendan. Resultaten har framförallt varit att en process för samverkan och en strukturering av framtidsfrågorna har accentuerats. Ett par projektansökningar för pilotprojekt inom området har utformats i samarbete mellan olika aktörer i nätverket. Artiklar har författats och publicerats utifrån de samlade kunskaperna i nätverket. Totalt har ca 1,3 Mkr disponerats för genomförande av de testprojekt som valdes ut. De medverkande företagen, offentliga organisationerna och institut, universitet m.fl. beräknas ha bidragit med motsvarande ca 2,2 Mkr. Redan de initialt insamlade kunskaperna från IUC-bolagen om hur de initierat, deltagit, drivit och ibland avknoppat nätverk visade på att det existerade en god kännedom och praktik för att nå affärsmässiga resultat. Med den inledande referensjämförelsen och de genomförda testprojekten, som även utvärderats, har vi in IAN-uppdraget valt att utveckla en arbetsmetodik baserad på att identifiera, initiera, utföra och utvärdera processnätverk. Processnätverksarbetet handlar om att inom ramen för att nå utvecklings och förnyelse i och tillsammans med företag etablera en dynamisk process där deltagarna i nätverksarbetet själva aktiveras i förändringsarbetet. Deltagarnas förmåga att nå de önskade målen skapar därigenom också ett eget lärande som ger ringar på vattnet i den egna verksamheten. Modellen bygger på att aktivt etablera samverkans i nätverksform för företag som vill, kan och ser behov av förnyelse, förändring, utveckling etc. Genom att verka som processledare mer än projektledare och stimulera individer att själva utveckla sina kompetenser genom gruppsamverkan byggs ett aktivt lärande upp som leder till ökad kreativitet och en utvecklande dynamik. Processmetodiken innebär ofta att enskilda projekt genomförs, endera isolerat i ett företag, eller gemensamt i ett nätverk av företag. Genomförandet blir med processmetodiken oftast mer dynamisk, ger snabbare och effektivare resultat, som dessutom byggs in i den egna verksamheten. Vi har i flera de testnätverk som inkluderats i programmet balanserat mellan traditionellt projektnätverksarbete och ett mer dynamiskt processnätverksarbete. Nätverksresultatet ska ses som en utmaning att ytterligare förädla de redan existerande kunskaperna att initiera och driva nätverk. Målet är att genom processmetodiken på ett aktivt och effektivt sätt stärka SMF s egen kompetens och konkurrensförmåga, gärna i samverkan med varandra. IUC-Profilen Ett helt nyutvecklat verktyg är ett resultat av utvecklingsuppdraget, där medarbetare vid alla IUC-bolag kan och ska mata in och regelbundet uppdatera sin kompetensprofil. Verktyget som är webbaserat har utarbetats parallellt med utvecklingen av de metoder som utgör grunden för IUC Sverige AB s gemensamma 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 21

verksamhet. IUC Profilen har utvecklats i samverkan med ett externt webutvecklingsbolag. Det är uppbyggt så att en hög grad av standardisering uppnås samtidigt som värderingar och nivåbestämningar kan göras inom för IUC Sverige AB strategiskt viktiga områden, men även nyttjas regionalt av enskilda IUC-bolagen. IUC-Profilen består av tre moduler CV, Grupprofil och Validering som tillsammans ger en övergripande bild av IUC-medarbetarnas kompetenser och profil. CV innehåller person- och kontaktuppgifter samt uppgifter om arbetslivserfarenhet och formell utbildning. GRUPPROFILEN ger en fingervisning om hur IUCmedarbetaren själv ser på sina egenskaper och hur han/hon kan agera i grupp. VALIDERING är medarbetarens egen bedömning av de kompetenser han/hon har. Grupprofilen ger projektledare och andra som söker personer med viss kompetens möjlighet att få en överblick över IUC-medarbetarnas karaktärsdrag. Resultatet ger en bild av hur man kanske agerar, vilken roll man har eller tar, vid arbete tillsammans med andra. Alltså en bild av vad personer utöver sin formella kompetens kan bidra med vid arbete i grupp. Med hjälp av Grupprofilen går det enkelt att prata övergripande om olika karaktärsdrag på ett sätt som är mindre värdeladdat. De olika karaktärsdragen beskrivs i IUC-Profilen med hjälp av olika färger. Är du till exempel röd är du en verkställare, Grön en stödjare, Gul en inspiratör o.s.v. Valideringen består av en generell- och en specifik del. I den generella delen behandlas frågeställningar som är viktiga för IUC-nätverket och att vara en IUC-medarbetare på något IUC-bolag. I den specifika delen behandlas frågeställningar och kompetenser som är viktiga för specifika uppdrag, i det här fallet IAN-uppdraget. I båda fallen kan valideringen kopplas till specifika kompetenskrav som är viktiga för genomförande av uppdrag. Genomförd IUC - Profil innebär att det finns möjligheter att sammansätta grupper och uppdrag med rätt kompetenser och förmågor samt att det blir sökbart vilka personer inom IUC Sverige som äger tillräckligt kompetens för olika projekt. Den validering som finns inbyggt i IUC-Profilen har hämtats från utvecklingsarbetet med de olika huvudmetoderna och har bearbetats i gemensamma utvecklingsseminarier för respektive områden. Stora delar av kraven finns även återgivna i de metodhandböcker som skrivits. Kompetensplattform IUC Kompetensfrågor för medarbetare vid SMF är en fråga som ständigt finns med vid arbete med utvecklingsprojekt. Det handlar ibland om direkta och mycket specifika behov, medan det i andra sammanhang är direkt kopplat till ett utvecklingsarbete. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 22

Några av IUC-bolagen i IUC Sverige AB är sedan ett antal år kvalificerade leverantörer av kompetensutveckling i både kursform och i behovsanpassad form. I syfte att bredda tillgängligheten av de redan utvecklade verktygen för hantering och genomförande av kompetensutvecklingsinsatser i företag har vidareutvecklingsinsatser genomförts för att öppna upp befintliga system för ytterligare användare. De speglingar som genomförts har även inkluderat kompletterande funktioner för att kunna möta de regionala behov som föreligger, dvs. skapa en flexibilitet i själva systemen. Det är i verktyget möjligt att kunna spegla tillgängliga utbildningar vid olika IUCbolag i en gemensam plattform(webbdatabas). Den modell som byggts upp handlar om nyttjande av webbverktygets matris där genomförande och inbokningar kan ske helt webbaserat. Modellen för hur kopplingen mellan IUC Sverige AB och de enskilda IUC-bolagen ska kunna struktureras visas i bilden nedan: KUNSKAPSÖVERFÖRING IUC Sverige Kompetensplattform KOMPETENSÖVERFÖRING kompetensutveckling till näringslivet INTERNUTBILDNING IUC Sverige Collage Kompetensutveckling IUC Program Beskrivning Asdasasd kjlkjlkj Asdasd ökölk Asdsd jbkjnkjn Asda vdhgvhb Asda jlkjlk Sd ölkäöläö Asd Asd Dfghjfghjfgj Fgrtyerterththth Rtrtrtrth rtrtyrtyrty SPEGLING KOMPETENSUTVECKLING Utbyte av program I A N Introduktion x x x Institutsamverkan x Ledarskapsutbildning x Avtal Work-Shop 1 x Projektledning x Effektiv arbetsmiljö TM x Smart produktion TM x Företagsekonom Work-Shop 2 x Läsa förstå bokslut x Studiebesök x x IUC-Bolagens utvecklade program Regional kommersiell kunskapsöverföring Till regionens företag Intern kunskapsöverföring R e g i o n a l a I U C b o l a g Ett led i utvecklingsarbetet med kompetensplattformen innehöll genomförandet av ett testprojekt. Modellstrukturen har där legat till grund för ett kompetensutvecklingsprojekt inom träindustrin i Norrbotten. I detta projekt har man inventerat behoven av utbildning hos länets träföretag och med strukturen kompetensplattformen som det sammanhållande navet erbjudit utbildningsleverantörer att lägga upp utbildningar som relaterar till det uttalade behovet. I projektet har 40 företag i träbranschen omfattats, 12 identifierade utbildningsanordnare, 6 finansiärer och 6 samverkanspartners för metodutvecklingen. Samtliga resultatet av projektet finns att läsa i slutrapporten Kompetensutveckling inom träindustrin i Norrbotten, 2009-01-26. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 23

Nationella och regionala offerter Ett led i uppdraget har varit att bygga upp metoder, arbetssätt och verktyg som kan göras operativa tillsammans med företag, SMF, i det svenska innovationssystemet. I det utvecklingsarbete som bedrivits har som redovisats i resultaten ovan ett stort antal företag i alla regioner i landet varit mer eller mindre involverade i arbetet. De har varit referenser från genomförda projekt eller deltagare i testprojekt vid metodutvecklingen. Inom samtliga IUC-bolag har parallellt med utvecklingsuppdraget den ordinarie verksamheten tillsammans med regionala företag pågått. Behovskartor har successivt vuxit fram bland annat genom att IUC Databas TBN har börjat tillämpas över hela landet. IUC Sverige har parallellt med utvecklingsarbetet av metoderna till Regeringen presenterat utvecklingsinriktade Offerter för att bättre och bredare kunna bidra till utvecklingsinsatser tillsammans med SMF i hela landet. Offerterna har byggt på SMF s definierade behov och de metoder vi utvecklat. På detta sätt kan de utvecklade metoderna aktivt tillvaratas, insatserna bidra till effektivt nyttjande av gemensamma samhällsresurser och IUC-nätverket fungera som den operativa länken i ett nationellt innovationssystem nära SMF. Offerterna som utarbetats och processats tillsammans med IUC-bolagen i IUC Sverige AB bygger på att nyttja tillväxtanalyser för att identifiera behoven. Dessa kan och ska sedan kanaliseras till det område/den metod som bäst lämpar sig för fortsatt utveckling tillsammans med företagen. I offerterna har en finansieringsmodellen utgått från ett tydligt OPS alternativ, där samhället i form av Regeringen utgör den nationella basen som sedan ska växlas upp med såväl företagens som de regionala offentliga finansiärernas insatser. IUC Sverige AB har till Regeringen föreslagit 4 utvecklingsinriktade offerter där: En huvudoffert är generell och omfattar alla branscher och företag i landet. (IUC Sverige - Offert 2009 Nya jobb och företag genom industriell utveckling och förnyelse; Näringsdepartementet, juni 2008). En offert specifikt inriktad på att skapa ökad aktivitet i samarbetet mellan SMF-företag i Östersjöregionen för utveckling av affärer och innovationer. (Östersjöstrategi för utveckling av näringsliv och innovationer via IUC Sverige; Näringsdepartementet, augusti 2008) En offert specifikt inriktad till miljö- och energiindustriella företag med ambition att både kunna skapa innovativa miljöer och utforma regionala utvecklingsnätverk för SMF. (Miljö- och energiindustriell utveckling i SMF Offert 2009; Miljödepartementet, januari 2009) En offert inriktad på aktiva åtgärder i konjunktursituationen vid årsskiftet 08/09. Möjligheter till kompetens- och verksamhetsutveckling, som det finns mer tid men mindre råd att genomföra vid SMF. (Omställning, kompetens och utveckling i SMF Offert 2009; Arbetsmarknadsdepartementet januari 2009) 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 24