Innehåll Innehållsförteckning Rapporten i punktform...2 1. Sammanfattning... 3 Om undersökningen...4 2. Lärarbristen- en ekvation som inte går ihop...5 3. Nya vägar för bra lärare...7 4. 70 000 nya lärare...10 5. Att hitta fler bra lärare...12 Finnes: 70 000 nya lärare Rapporten är författad av Joakim Lundblad, senioranalytiker Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och Jessica Ulfgren, analytiker Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. Juni 2015 Joakim Lundblad är doktorand i ekonomisk geografi vid CIRCLE vid Lunds Universitet och Senioranalytiker på Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. Frågor om rapporten besvaras av Per Tryding, telefonnr 040-690 24 09 Sydsvenska Industri- och Handelskammaren Skeppsbron 2, 211 20 Malmö, tel 040-690 24 00 www.handelskammaren.com 1
Rapporten i punktform Lärarbristen växer, lönerna lockar inte och lärarutbildningens kvalitet ifrågasätts. År 2025 kommer enligt prognoser från SCB 35 800 katedrar i svenska skolor stå tomma. Till 2035 växer den siffran till 51 100. Novus har på uppdrag av Handelskammaren genomfört en undersökning bland 400 personer som har en högskoleutbildning inom ett tekniskt eller naturvetenskapligt ämne. 26 procent av dem kan tänka sig att arbeta som lärare. Potentiellt blir det 70 000 nya lärare. Idag finns det bara en utbildningsväg som leder till läraryrket nämligen en lärarexamen. Det stänger ute potentiella lärare som redan har en lång utbildning och livserfarenhet. Men för att det ska gå från potential till verklighet krävs snabbare vägar in i läraryrket. Lärarbristen kan lösas med ett legitimeringsprov för att få lärarlegitimation för personer som besitter ämneskunskaperna. Provet finns redan idag för personer som läst en lärarutbildning utomlands. Legitimeringsprovet kan appliceras på såväl de som gått lärarutbildningen som benchmarking och för att de som besitter ämneskunskaperna ska kunna få en lärarlegitimation. 2
1. Sammanfattning När OECD under våren 2015 överlämnade sin granskning av det svenska skolsystemet var en av slutsatserna att det behövs en långsiktigt hållbar personalstrategi (human resource strategy) för skolan. 1 Lärarna är den absolut viktigaste kuggen i det svenska skolsystemet. Enligt OECD handlar det exempelvis om att attrahera duktiga studenter till att bli lärare, att hålla en hög kvalitet på lärarutbildningen, samt att erbjuda lärare konkurrenskraftiga löner och attraktiva karriärvägar. Men en långsiktigt hållbar strategi måste även förhålla sig till nuläget. Läraryrket har länge varit fångat i en negativ spiral som har förstärkts av låga löner, sjunkande status, bristande söktryck och fallande kvalitet på lärarutbildningen. En jämförelse mellan den växande lärarbristen och antagningen till lärarutbildningen visar att det är osannolikt att lärarbristen kan lösa sig bara genom att kvaliteten höjs och söktrycket stiger. Framförallt är det orimligt att en sådan förändring hinner förverkligas innan det är för sent och lärarbristen är ett faktum. I den här rapporten presenteras förslaget att införa ett särskilt legitimeringsprov för lärarlegitimation riktat till personer som har en högskoleexamen inom ett naturvetenskapligt eller tekniskt huvudämne och som kan tänka sig att bli högstadie- eller gymnasielärare inom sina ämnen. Ett legitimeringsprov skulle skapa en i stort sett ny tillgång till potentiella lärare inom naturvetenskap och matematik - ämnen som förväntas drabbas särskilt hårt av lärarbrist i framtiden. En liknande prövning finns redan för lärare som har läst en lärarutbildning utomlands och söker en lärarlegitimation i Sverige. Samma lämplighetsbedömning skulle kunna ligga till grund för ett legitimeringsprov för naturvetare och ingenjörer. Det är idag möjligt att omutbilda sig, men det innebär tre terminers heltidsstudier med studiestöd, något som för de flesta som redan har en högskoleutbildning och kanske många års yrkeserfarenhet helt enkelt inte är en möjlighet. Det betyder däremot inte att det saknas intresse. En ny undersökning, som Handelskammaren har låtit Novus genomföra bland den svenska allmänheten, visar att mer än var fjärde person med en högskoleutbildning inom ett naturvetenskapligt eller tekniskt ämne kan tänka sig att arbeta som lärare någon gång under sin karriär. Bland svarande som bor på mindre orter är andelen betydligt högre, 34 procent. Det finns alltså ett tydligt intresse för läraryrket som inte realiseras idag. Det beror sannolikt både på att motivationen är för låg och att trösklarna är för höga. Ett 1 Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective, OECD 2015, sid 126 3
legitimeringsprov skulle sänka trösklarna, behålla kvalitetskraven och ändå göra det möjligt för skolan att attrahera fler bra lärare i framtiden och motverka lärarbristen. Om undersökningen Novus har på uppdrag av Handelskammaren genomfört en undersökning bland människor med högskoleutbildning inom naturvetenskapliga eller tekniska ämnesområden för att ta reda på hur de ställer sig till läraryrket. Syftet med undersökningen är att uppskatta potentialen för att rekrytera framtida högstadie- och gymnasielärare med ämnesrelevant utbildningsbakgrund som ligger utanför lärarutbildningen. Undersökningen bygger på Novus Sverigepanel och omfattar 2097 intervjuer under perioden från 29 april till 12 maj 2015. Målgruppen för undersökningen är den svenska allmänheten i åldrarna 18-79 år med högskoleexamen inom ett naturvetenskapligt eller tekniskt huvudämne. 400 intervjuer genomfördes inom målgruppen. Deltagarfrekvensen var 57 procent och resultaten har efterstratifierats. 4
2. Lärarbristen en ekvation som inte går ihop Att hitta framtidens lärare är kanske den svenska skolans största utmaning. Lärarbristen växer, yrkets status är rekordlåg, lönerna lockar inte och lärarutbildningarnas kvalitet ifrågasätts. I sin utvärdering av det svenska skolsystemet pekar OECD på en uppskattad brist på 44 000 förskolelärare och lärare år 2020. Till år 2030 förväntas antalet tomma lärartjänster växa till49 000. 2 Det motsvarar att byta ut ungefär halva den nuvarande lärarkåren enligt rapportförfattarna. Enligt data från Statistiska Centralbyrån (SCB) kommer det år 2025 att saknas 35 800 lärare inom grundskolans senare del och gymnasieskolan. 3 År 2035 kommer bristen att ha ökat till att omfatta 51 100 lärartjänster. Bristen på gymnasielärare stiger enligt samma data från 19 100 år 2025 till 30 700 år 2035. Det är med andra ord en stor omställning som står för dörren. Särskilt markant är den växande bristen på lärare inom matematik och No-ämnen. I SCB:s Arbetskraftsbarometer uppger nio av tio tillfrågade arbetsgivare att det råder brist på lärare inom just naturvetenskapliga ämnen. 4 Bristen omfattar inte bara nyutexaminerade utan även yrkeserfarna lärare. Det handlar enligt SCB:s analys om två grundläggande faktorer: det examineras färre lärare inom matematik och No-ämnen samtidigt som pensionsavgångarna ökar. Det är en ekvation som inte går ihop. Enligt ett reportage i Svenska Dagbladet (2015-02-19) påbörjade ungefär 9 000 studenter någon lärarutbildning hösten 2014, följda av ytterligare ca 3 000 studenter som började under vårterminen 2015. 5 Tittar man på sökandestatistiken från Universitets- och Högskolerådet var det fler än så som sökte till en lärarutbildning, men antalet förstahandssökande var å andra sidan väsentligt lägre. 6 Det betyder att ca 12 000 studenter om drygt fem år kommer vara redo att börja arbeta som lärare givet att alla 2 Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective, OECD 2015, sid 40 3 SCB Analyser och Prognoser om utbildning och arbetsmarknad (besökt 2015-06-15): http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/analyser-och-prognoser-omutbildning-och-arbetsmarknad/trender-och-prognoser-om-utbildning-och-arbetsmarknad/#c_undefined 4 Besökt 2015-06-15: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/okande-elevkullar-kan-forvarra-lararbrist/ 5 Nya siffror: lärarbrist blir större än väntat (besökt 2015-06-15): http://www.svd.se/nya-siffror-lararbrist-blir-storre-an-vantat 6 Besökt 2015-06-15: http://www.uhr.se/global/publikationer/2014/rapport_statistik%20i%20samband%20med%20sista%20anm%c3%a4ln ingsdag%20ht%202014.pdf 5
fullföljer utbildningen. Det kan vara på sin plats att sätta siffrorna i relation till varandra. Betrakta följande tankeexperiment: Antag att den prognostiserade lärarbristen bygger på att 12 000 studenter påbörjar någon sorts lärarutbildning varje år. Utöver dessa studenter kommer det alltså att saknas 35 800 lärare bara inom grund- och gymnasieskolan år 2025 (SCB:s siffror). Räkna för enkelhetens skull med att alla 12 000 studenter varje år väljer en lärarutbildning som inriktar sig mot högstadie- eller gymnasieskolan (vilket är en överskattning). För att möta lärarbristen måste i så fall 35 800 extra blivande lärare påbörja sina studier under perioden 2016-2020 så att det har tagit examen och kommit ut på arbetsmarknaden senast år 2025. Det motsvarar ett tillskott på 7160 extra lärarstudenter i genomsnitt över fem år, alltså en ökning med nästan 60 procent jämfört med idag. Till detta kommer bland annat att inte alla lärarstudenter tar examen, att utbildningen kan ta längre tid, att inte alla utexaminerade lärare börjar arbeta i skolan samt att lärarbristen enligt flera prognoser mycket väl kan komma att vara betydligt större. 6
3. Nya vägar för bra lärare Kombinationen av läraryrkets bristande status och den växande lärarbristen visar tydligt att någonting behöver förändras i det svenska skolsystemet. Många blickar har riktats mot lärarutbildningen: behövs det fler utbildningsplatser? Är det så många lärosäten som erbjuder utbildningen att kvaliteten har blivit lidande? Hur kan intagningskraven på studenterna höjas samtidigt som det behövs fler lärare? Gapet mellan efterfrågan och tillgång på bra, behöriga lärare visar att utbildningen har blivit en flaskhals för skolans framtid. Även om yrkets status skulle höjs redan imorgon och söktrycket skulle öka trots att behörighetskraven höjs är omställningstiden från det att en årskurs antas till dem kan ta en lärartjänst drygt fem år. Med det i åtanke blir det relevant att fråga sig om lärarutbildningen är, eller ens borde vara, det enda sättet att bli en bra lärare i den svenska skolan. Enligt skolforskaren John Hattie är utbildningen till lärare inte så viktig som det många gånger antas. Tvärtom visar hans sammanställning av internationell skolforskning att lärarutbildningen är den bland de studerade faktorer som tycks har enskilt minst påverkan på lärarkvaliteten, och i förlängningen på elevernas lärande. 7 Den enskilt viktigaste faktorn är enligt Hatties forskning s.k. micro teaching, att undervisa och få återkoppling från en mer erfaren lärare. Kort sagt är det alltså inte bara, eller ens huvudsakligen, den teoretiska utbildningen som avgör vem som blir en bra lärare. Det innebär i sin tur att det bör finnas fler möjligheter att bli en framgångsrik lärare än att gå en lärarutbildning, något som borde vara mycket goda nyheter för den svenska skolan. Lärarprogrammet är fortfarande en viktig väg för många blivande lärare, men det behöver inte vara den enda. Fast riktigt så enkelt är det inte. För att bli en behörig lärare och få en lärarlegitimation inom det svenska skolsystemet måste man ha en lärarexamen. Det finns ett alternativt sätt att bli lärare om man har en annan akademisk ämnesutbildning, och det är att omutbilda sig, vilket omfattar 90 högskolepoäng och motsvarar 3 terminers heltidsstudier. Med andra ord handlar det om att ta en lärarexamen. Den svenska skolan sätter likhetstecken mellan lärarexamen och lärarkvalitet, trots att forskningen inte gör det. Det syns inte minst bland de många obehöriga lärare som har svårt att få en lärarlegitimation, eftersom de inte har lärarexamen. Detta bidrar också till att såväl läraryrket som lärarna blir isolerade från 7 Visible Learning, John Hattie, Routledge 2009, sid. 126 7
resten av arbetsmarknaden. För att en civilingenjör ska kunna bli matematiklärare krävs det 18 månaders heltidsstudier och under tiden byts lönen mot studiebidrag. Det är en hög tröskel att ta sig över, även om man väldigt gärna skulle vilja. I det svenska skolsystemet är det alltså inte främst kompetensen utan en examen som avgör om man kan bli lärare. Det finns ett annat sätt att bedöma lärares kompetens. Den som har en utländsk lärarutbildning kan ansöka om lärarlegitimation hos Skolverket och får om utbildningen avviker mycket från svensk lärarutbildning komplettera sina meriter antingen under en så kallad anpassningsperiod eller genom ett särskilt lämplighetstest. 8 I de fall då en utbildning anses avvika för mycket från den svenska lärarutbildningen behandlas alltså utbildningen som en svart låda. Vi vet ingenting om den och därför testar vi lämplighet istället för att utvärdera kurser och betyg. Det är inte examen, utan kompetens som ställs i fokus för prövningen. Det spelar egentligen ingen roll var en kandidat har fått sin kompetens ifrån, bara den finns där vid prövningstillfället. Antag att man skulle göra precis samma sak med en kandidat som är civilingenjör och vill bli mattelärare. Ingenjörsutbildningen må avvika kraftigt från lärarutbildningen, men en kandidat som kan uppvisa rätt kompetens i en lämplighetsprövning och/eller under en anpassningsperiod kan fortfarande bli en bra lärare och bidra till att minska lärarbristen. Jämförelsen mellan den utländska lärarutbildningen och civilingenjörsutbildningen visar på en annan möjlig väg för att få fler bra lärare i framtiden. Lämplighetsbedömningen skulle kunna generaliseras till ett legitimeringsprov för lärarlegitimation för kandidater med naturvetenskapliga eller tekniska högskoleutbildningar som vill bli högstadie- eller gymnasielärare inom sina ämnen. Det skulle öppna upp en ny väg in i läraryrket och dessutom skapa en ny tillgång på lärare inom några av de ämnen som drabbas hårdast av den växande lärarbristen. Ett sådant prov skulle kunna utformas med utgångspunkt i prövningen för lärare med utländsk utbildning. Prövningen kan med fördel också inspireras av till exempel antagningsprocessen till den finska lärarutbildningen som omfattar betyg, ett skriftligt intagningsprov, icke-akademiska meriter samt personliga intervjuer. 9 Legitimeringsprovet kan sedan kompletteras med en anpassningsperiod precis som i fallet med utländska lärarutbildningar, eller med den introduktionsperiod som är obligatorisk för alla nyutexaminerade lärare som börjar arbeta i skolan. 8 Besökt 2015-06-15: http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/lararlegitimation/vagar-till-examen/utlandsklararutbildning-1.175009 9 Finnish Lessons, Pasi Sahlberg, Teachers College Press 2012, sid 72. 8
Ett legitimeringsprov för lärare skulle även kunna utvidgas till att omfatta alla som vill ha en lärarlegitimation, även de som har gått en lärarutbildning. På så vis skulle prövningen bli en kvalitetsutvärdering av lärarutbildningen och kanske också ett sätt att göra en benchmarking av lärarutbildningar vid olika lärosäten mot varandra. Det räcker inte med en ny ingång till läraryrket, om det inte leder till fler lärare. Frågan är förstås om naturvetare och ingenjörer kan tänka sig att arbeta som lärare, och svaret är att det kan de. 9
4. 70 000 nya lärare För att bedöma vilken effekt ett legitimeringsprov skulle kunna ha för att motverka lärarbristen i framtiden har Handelskammaren låtit Novus genomföra en undersökning bland 400 personer i Sverige med högskoleexamen inom ett naturvetenskapligt eller tekniskt huvudämne. Resultatet visar att mer än en fjärdedel av de tillfrågade, 26 procent, kan tänka sig att arbeta som högstadie- eller gymnasielärare inom ett ämne som motsvarar deras utbildning. En nedbrytning av statistiken visar dessutom att en betydligt större andel av de svarande som bor på mindre orter, 34 procent, kan tänka sig att arbeta som lärare inom sina ämnen. Tio procent svarar att de inte vet. Resterande 64 procent svarar att de inte kan tänka sig att arbeta som lärare. Det tycks inte finnas någon signifikant skillnad i inställningen till att arbeta som lärare mellan de med naturvetenskaplig och de med teknisk högskoleutbildning. 10% 26% Ja Nej Vet ej 64% Figur 1 Kan du tänka dig att arbeta som gymnasielärare eller högstadielärare inom ett ämne som motsvarar din utbildning inom naturvetenskap/teknik? 10
De som svarade nej på frågan fick en följdfråga om varför de inte kan tänka sig att bli lärare. Knappt var femte av dem, 19 procent, angav den låga lönen som skäl för att inte överväga att bli lärare. Däremot var det bara tre procent som svarade att läraryrket har för låg status. Tabell 1 Varför kan du inte tänka dig att bli lärare? Kodade svar Totalt Man Kvinna Antal intervjuer 2097 1057 1040 <*>Antal intervjuer 280 159 121 För låg/dålig lön 19% 25% 11% Pensionär/för gammal 19% 21% 16% Ej intresserad/absolut inte/tråkigt 13% 11% 16% Vill inte/passar inte som lärare/kan inte lära 13% 9% 19% ut/scenskräck Ingen ordning längre/eleverna 9% 12% 5% bestämmer/bråkiga/flumpedagogik Svår arbetssituation/dåliga arbetsförhållanden 8% 10% 6% Har ett bra jobb idag/är nöjd idag/har annat yrke 8% 7% 8% Annat svar 6% 4% 8% För stressigt/stökig miljö 5% 3% 6% Behöver ytterligare studier/måste läsa mer 5% 5% 5% Har arbetat som lärare och lämnat yrket 4% 3% 5% För låg status 3% 4% 1% Ingen bra hand med barn/tycker inte om barn 3% 2% 4% Inget utvecklande arbete 1% 1% 2% Inte på högstadienivå 1% 1% 1% Kan tänka sig arbeta på universitet/har utbildning för 1% 2% 1% universitet Vet ej 0% 0% 1% Högre lärarlöner skulle öka motivationen, och ett legitimeringsprov skulle sänka trösklarna. Anta att undersökningsresultatet gäller för alla med en högskoleexamen inom ett naturvetenskapligt eller tekniskt huvudämne i Sverige. Det rör sig enligt statistik från SCB om totalt 294 000 personer. 10 Om 26 procent av dem skulle kunna tänka sig att bli lärare skulle det innebära över 70 000 nya lärare inom matematik och naturvetenskapliga ämnen. Även om alla sannolikt inte skulle välja att bli lärare ger det en viktig uppskattning om den potentiella effekten av att attrahera den här målgruppen och göra det enklare för dem att söka sig till läraryrket. 10 SCB Analyser och Prognoser om utbildning och arbetsmarknad (besökt 2015-06-15) http://www.scb.se/sv_/hittastatistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/analyser-och-prognoser-om-utbildning-ocharbetsmarknad/trender-och-prognoser-om-utbildning-och-arbetsmarknad/#c_undefined 11
5. Att hitta fler bra lärare Alla svenska riksdagspartier är mer eller mindre överens om att det behöver göras något åt den svenska skolan. Alla partier har olika förslag, men de tycks även vara överens om att skolan inte är bättre än dess lärare är. Det finns med största sannolikhet ingen åtgärd som ensam är lösningen på alla skolans problem, men ett område som verkligen kan göra skillnad för skolan är läraryrket. Regeringen har lämnat in en lagrådsremiss till lagrådet med ett förslag om snabbstudier för de som har ämneskunskaper i ett ämne som det råder lärarbrist i. Förslaget innebär att man ska kunna arbeta som lärare samtidigt som man läser in de 90 högskolepoäng pedagogik som krävs för en lärarexamen. Ministern för högre utbildning och forskning, Helen Hellmark Knutsson, säger till SvD att det är ett sätt för oss att råda bot på den brist som vi har för lärare, framför allt inom naturvetenskapliga ämnen. 11 Regeringens förslag är bra men det räcker inte. En central fråga att ställa sig är vem som kan bli en bra lärare. Svaret är inte att enbart den som har en lärarexamen kan bli en bra lärare, även om många bra lärare har gått en lärarutbildning. Det viktiga är inte hur en person har fått sin kompetens, utan att personen har rätt kompetens. Lärarutbildningens kvalitet avgörs av vilken kompetens studenterna faktiskt får med sig därifrån. På samma vis borde kraven för att få en lärarlegitimation inte handla om vilken examen en kandidat har, utan vilken kompetens personen kan uppvisa. Men för att den svenska skolan ska kunna hitta och attrahera de bra lärare som inte har en lärarutbildning krävs nya vägar in i yrket. Ett alternativt legitimeringsprov för lärarlegitimationen är ett sätt att hitta de lärarna. Det behövs helt enkelt därför att alla bra lärare vi kan få tag på behövs i morgondagens skola, och det är bråttom. 11 Vill bota lärarbristen- med snabbstudier (Besökt 2015-06-24) http://www.svd.se/regeringen-vill-bota-lararbristen--med-snabbstudier/om/sverige 12
Sydsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat organisation med drygt 2800 medlemsföretag i Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronobergs och södra Hallands län. Handelskammarens avdelning för policy bedriver påverkan för att skapa ett bättre företagsklimat i Sydsverige, bland annat med avseende på kompetensförsörjning och infrastruktur. Handelskammaren arbetar även med att erbjuda stöd till medlemsföretag i form av utbildningar och service inom internationell handel samt att sammanföra företagare genom nätverk och möten. Fler rapporter finns på www.handelskammaren.com